Att motarbeta nazism och rasism i skolan

Att motarbeta nazism
och rasism i skolan
INNEHÅLL
5 Förord
6 Några fakta
7 Lagar och regler
10
Grundlagen ....................................................................... 7
Brottsbalken: hets mot folkgrupp ....................................... 8
Arbetsmiljölagen .............................................................. 9
Skollagen ......................................................................... 9
Läroplanen ....................................................................... 9
Lokala ordningsregler ....................................................... 9
Lärares yrkesetiska principer ...........................................10
11 Skolans sanktionsåtgärder
10
Samtal med alla berörda ................................................... 11
Skolpliktiga elever kan inte avstängas .............................. 11
Ingen rätt att göra beslag ..................................................12
Åsikter ska inte betygssättas ............................................12
Skolan kan inte förbjuda religiös eller etnisk klädsel .........12
Politiska organisationer ska behandlas lika .......................13
14 Justitieombudsmannens bedömning
10
Om tryckt material .......................................................... 14
Om elever som bär märken .............................................. 14
16 Symboler, musik och litteratur
Siffersymbolik och förkortningar ......................................17
Vit makt-musik .................................................................17
Litteratur .........................................................................18
19 Ett ansvar som skolan delar
med många andra
21 Skaffa en konkret handlingsberedskap
1. Ett gemensamt förhållningssätt ..................... 21
2.
3.
4.
5.
6.
Informera eleverna ............................................ 21
Stäm i bäcken ................................................... 22
Utnyttja situationen pedagogiskt ............................ 22
Samarbeta med andra ........................................ 22
Agera inom ramen för skolans ordningsregler ........... 22
3
FÖRORD
I januari år 2000 gav Lärarförbundet första gången ut skriften
”Att motarbeta nazism och rasism i skolan”. Vid den tiden hade
Sverige just chockats av en rad våldsdåd där förövarna var övertygade nazister. Skriften fick en mycket omfattande spridning,
både i och utanför skolan, och har sammanlagt tryckts i flera
hundratusen exemplar.
Sedan dess har åtskilligt förändrats. Främlingsfientliga organisationer har tagit plats i demokratiskt valda församlingar och
kräver tillträde till skolan på samma villkor som andra politiska
partier. Terrordåd med religiösa förtecken har givit upphov till nya
uttryck för rasism. Vi har fått en ny och mer långtgående diskrimineringslagstiftning. Vi har lärt oss att rasismen kan ha många
ansikten och att inte alltid ta för givet vem som är offer och förövare
– fördomar om ”de andra” kan finnas i alla elevgrupper.
Mycket har förändrats men lärares och skolledares dilemma
kvarstår – att slå vakt om åsikts- och yttrandefriheten samtidigt
som ingen får kränkas och skolan i sig inte är värdeneutral. I
denna nya och reviderade version har texterna uppdaterats och
kompletterats med information om ny lagstiftning och nya exempel. Vår förhoppning är att den även fortsättningsvis ska kunna
vara ett stöd för lärare och skolledare i det praktiska arbetet med
skolans värdegrund.
Stockholm, september 2006
Eva-Lis Preisz
Förbundsordförande
5
Antidemokratiska, rasistiska och främlingsfientliga strömningar är tydliga på många
Några
fakta
håll i Europa, och Sverige är inget undantag.
I skolvalet 2006 (som genomfördes på 1500
skolor) fick extremistpartier på vissa håll ett
betydande stöd och det främlingsfientliga
partiet Sverigedemokraterna fick 4,3 procent
av rösterna – en kraftig uppgång jämfört
med de 2,4 procent som samma parti fick i
skolvalet 2002.
Det är också vanligt att ungdomar nås
och påverkas av främlingsfientliga gruppers
budskap genom bl.a. musik och Internet. En
kartläggning från Brottsförebyggande rådet
(BRÅ) och Forum för levande historia* år
2004 visade att 15 procent av eleverna vid
minst något tillfälle lyssnat på så kallad vit
makt-musik. Bland pojkar på yrkesförberedande program var motsvarande siffra så hög
som 25 procent.
Samma undersökning visade också att
cirka 40 procent av eleverna med invandrarbakgrund någon gång blivit retade på grund
av sitt ursprung jämfört med 9 procent av
ungdomarna med helsvensk bakgrund.
*) Intolerans. Antisemistiska, homfobiska,
islamofobiska och invandringsfientliga tendenser
bland unga, BRÅ 2004
6
Lärare och skolledare har ett tydligt ansvar att
agera när elever ger uttryck för nazistiska och
Lagar
och
regler
rasistiska värderingar men många är osäkra
hur. När ska man ingripa? När gör man sig
skyldig till kränkning av åsikts- och yttrandefriheten? Vilka medel får skolan använda sig
av? De lagar och regler som i första hand är
tillämpliga är:
Grundlagen
Regeringsformen (RF) innehåller bestämmelser om de grundläggande fri- och rättigheterna, bl.a. yttrandefriheten, föreningsfriheten
samt mötes- och demonstrationsfriheten. RF
innehåller också de grundläggande bestämmelserna mot etnisk diskriminering.
Yttrandefriheten innebär frihet att i tal,
skrift, bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och
känslor. Den grundlagsfästa yttrandefriheten
skyddar den enskilde från ingrepp från offentlig myndighet eller annat offentligt organ om
han/hon utnyttjar sin yttrandefrihet.
Rätten att ge ut och sprida tryckta skrifter
och att i dem uttrycka tankar och åsikter regleras i Tryckfrihetsförordningen. Där förbjuds
myndigheter och andra allmänna organ
att på grund av en skrifts innehåll hindra
tryckning, utgivning eller spridning bland
allmänheten.
För att en skrift ska åtnjuta skydd enligt
Tryckfrihetsförordningen krävs att produkten
framställts i tryckpress eller genom stencilering eller fotokopiering. Skriften ska ha
utgivningsbevis eller vara försedd med en
beteckning som visar att den är mångfaldigad
och i anslutning till detta tydliga uppgifter om
vem som har mångfaldigat den och ort och år
för mångfaldigandet (1kap, 5§ TF).
7
Rätten att fritt uttrycka tankar, åsikter och
stor roll vid efterkommande mål, där den som
känslor i radio och television är skyddad av ytt-
prejudikat bidragit till flera fällande domar för
randefrihetsgrundlagen. Yttrandefriheten får
hets mot folkgrupp efter att personer burit
begränsas genom lag men begränsningar får
märken, kläder eller andra symboler med
endast göras för att tillgodose ändamål som är
rasistiska budskap.
godtagbara i ett demokratiskt samhälle.
För straffbarhet krävs att yttrandet spritts
Ett exempel på en sådan begränsning av
offentligt, dvs. utanför den rent privata sfären
yttrandefriheten är bestämmelserna om hets
men det är tillräckligt att detta skett i en min-
mot folkgrupp, se nedan.
dre krets. I en dom från Hovrätten över Skåne
och Blekinge (1998-10-26) dömdes t.ex. en
Brottsbalken:
hets mot folkgrupp
ung man för hets mot folkgrupp till 100 dags-
I Brottsbalken 16 kap, 8§ finns bestämmel-
en vardagskväll iförd röd-vit-svart armbindel
serna om hets mot folkgrupp: ”Den som i
med ett nazistiskt märke, en s.k. varghake (se
uttalande eller i annat meddelande som sprids
sid 17) korsad av ett stående svärd.
böter. Mannen hade promenerat vid 20-tiden
hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp
Viktigt att komma ihåg är att det inte
eller annan sådan grupp av personer med
tillkommer skolan att avgöra vad som enligt
anspelning på ras, hudfärg, nationalitet eller
brottsbalken är hets mot folkgrupp. Det är
etniskt ursprung eller trosbekännelse, döms
en fråga för rättsväsendet. I fall där elever
för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två
uppträder på ett sätt som man misstänker är
år eller, om brottet är ringa, till böter”.
straffbart måste man därför överväga att göra
Lagen förbjuder i stort sett samtliga ytt-
en polisanmälan.
randen av rasistisk eller liknande innebörd
På sid 16 finns en förteckning över symbo-
oavsett om yttrandet skett muntligen, i tryckt
ler som bör uppmärksammas liksom en lista
skrift eller i andra medier. Att bära kläder och
över några av de vanligaste banden inom Vit
märken med nazistiska symboler kan också
makt-musiken.
vara hets mot folkgrupp.
kunnat förknippas med symboler använda
Lag om förbud mot
diskriminering och annan
kränkande behandling av
barn och elever
av nationalsocialistiska rörelser. Den åtalade
Den 1 april 2006 trädde en ny lag i kraft som
befann sig utanför ett varuhus svartklädd,
syftar till att främja barns och elevers lika
med kängor och på kläderna bar han ett antal
rättigheter. Lagen ska aktivt förebygga och
rasistiska märken.
motverka diskriminering på grund av kön,
Högsta domstolen har i en dom den 17
oktober 1996 avgjort ett mål gällande en
person som på sina kläder burit märken som
HD menar att ”budskapet uttrycker miss-
etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning,
aktning av människor tillhörande andra folk-
funktionshinder och annan kränkande be-
grupper än den nordiska”. Personen dömdes
handling som mobbning. Lagen slår fast att
för hets mot folkgrupp. Denna dom har spelat
den som ansvarar för skolverksamheten har
8
en skyldighet att bedriva ett aktivt, målinriktat
Läroplanen
och planmässigt arbete för att främja lagens
I 1994 års läroplaner för det obligatoriska
syfte.
skolväsendet och de frivilliga skolformerna
Det ska bland annat ske genom att skolhu-
står: ”Skolan skall främja förståelse för andra
vudmannen tar ansvar för att en likabehand-
människor och förmåga till inlevelse.*) Ingen
lingsplan upprättas. Planen skall utformas
skall i skolan utsättas för mobbning. Ten-
i dialog med eleverna och den ska klargöra
denser till trakasserier ska aktivt bekämpas.
ansvarsfördelningen för personalen. Den ska
Främlingsfientlighet och intolerans måste
innehålla både rutiner för ingripanden i akuta
bemötas med kunskap, öppen diskussion och
situationer och förebyggande och uppföljande
aktiva insatser”.
åtgärder. Lagen ska också göra det lättare för
Skolan har alltså en skyldighet att bemöta
elever som råkat ut för grova kränkningar att
främlingsfientlighet och intolerans och alla
som en sista utväg få skadestånd utdömt.
som arbetar i skolan ska aktivt motverka
trakasserier och förtryck av individer eller
Arbetsmiljölagen
grupper.
I Arbetsmiljölagen stadgas att arbetsgivaren
ska vidta alla åtgärder som behövs för att
Lokala ordningsregler
förebygga att arbetstagaren (eleven) utsätts
En skola är inte en allmän plats. Någon mötes-
för ohälsa eller olycksfall (3 kap. 2 § första
frihet i egentlig mening råder alltså inte på en
stycket). Skolan kan t.ex. anta egna ordnings-
skola. Ansvaret för vad som sker på skolans
regler som slår fast vilka typer av föremål
område ligger helt på huvudmannen och på
som från ordnings- eller säkerhetssynpunkt
skolans rektor.
inte är tillåtna att inneha eller använda inom
skolans område.
Enligt grundskoleförordningen (6 kap.)
ska rektorn ansvara för att det finns ordningsregler för varje skola. Ordningsreglerna ska
Skollagen
utarbetas och följas upp under medverkan av
Respekt för demokratin och alla människors
lärare och övrig personal samt företrädare för
lika värde är grundläggande värderingar som
eleverna och deras vårdnadshavare.
ska genomsyra all verksamhet i skolan. Detta
I de lokala ordningsreglerna kan sko-
uttrycks i skollagens 1 kap, 2§ och 9§. Enligt
lan reglera vad med som med hänsyn till
Skollagen ska verksamheten i skolan utfor-
ordningen ska gälla ifråga om affischering,
mas i överensstämmelse med dessa grundläg-
flygbladsutdelning, möten, demonstrationer
gande demokratiska värderingar. Var och en
utställningar, filmvisning, bärande av sym-
som verkar inom skolan ska aktivt motverka
boler med mera. Ordningsreglerna ska vara
alla former av kränkande behandling såsom
innehållsneutrala och de får inte användas
mobbning och rasistiska beteenden.
*) I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet står också att ”omsorg om den enskildes välbefinnade
och utveckling skall prägla verksamheten.”
9
som svepskäl för ingripanden som syftar till
dock läraren själv som styr. Här måste lärare
att inskränka yttrandefrihet eller tryckfrihet.
och skolledare med utgångspunkt i läro- och
Skolledningen kan t.ex. stifta regler om hur
kursplaner avgöra vilken information som
många personer som får dela ut flygblad
ska ges till eleverna och hur mycket tid den
samtidigt i skolan, att inga föreningar alls får
får ta i anspråk.
dela ut flygblad eftersom det blir stökigt eller
att särskilt tillstånd ska ges för flygbladsutdel-
Lärares yrkesetiska principer
ning vid varje tillfälle.
Även de yrkesetiska principer som antagits
I ordningsreglerna kan man alltså fast-
av Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund
ställa hur spridning av information får gå
slår fast att lärare i sin yrkesutövning ska
till utanför undervisningen. Så snart det
skydda varje individ mot skada, kränkning
handlar om en undervisningssituation är det
och trakasserier.
10
På sid 21 tar vi upp hur skolan kan arbeta
för att förebygga att nazistiska och rasistiska
Skolans
sanktionsåtgärder
åsikter får fäste och sprids i skolan. Men om
det trots det uppstår situationer där vissa
elever känner sig kränkta eller där elever
bryter mot överenskomna ordningsregler så
måste skolan agera.
I den situationen har skolledningen och
lärarna inga andra disciplinära åtgärder att
ta till än de som följer av lag och förordning.
Det innebär att det i huvudsak är samtal som
gäller.
Samtal med alla berörda
I första hand ska skolan ta upp en diskussion
med de berörda eleverna själva och i andra
hand med deras vårdnadshavare. Om olika
elevgrupper är i konflikt med varandra är
det viktigt att tala med bägge parter. En skola
i Västsverige där det förekom bråk mellan
svenska elever och invandrarelever har t.ex.
kritiserats av DO, diskrimineringsombudsmannen, för etnisk diskriminering. Skolan
ordnade samtalsgrupper om etik och moral
som endast riktade sig till elever med utländsk
bakgrund trots att också andra elever var inblandade. Detta kunde därför uppfattas som
etnisk diskriminering, menade DO.
Skolpliktiga elever
kan inte avstängas
Disciplinära åtgärder gentemot skolpliktiga
elever innefattar inte rätt för skolpersonal
att fatta beslut om avstängning av elev från
undervisningen (6 kap, 9-10§ grundskoleförordningen). En avstängning av en skolpliktig
elev strider dessutom mot skollagens bestämmelser om rätt till utbildning.
11
Enligt 6 kap, 29§ gymnasieförordningen
kränker andra elever. Det är elevens kun-
gäller att en avstängning får tillgripas om en
skaper och förmåga som ska bedömas, inte
elev uppträder olämpligt eller gör sig skyldig
elevens åsikter eller beteende.”
till förseelser och rektorn inte kan få eleven
Skolledningen vidhöll sin uppfattning
att bättra sig. Avstängning får också tillgripas
ifråga om en elev. För den eleven upprättades
om elevens uppförande kan tänkas inverka
ett åtgärdsprogram, elevens hem informe-
skadligt på andra elever. Ett beslut om av-
rades och eleven gavs särskilt stöd för att
stängning av en gymnasieelev måste åtföljas
uppnå målet. Skolledningen hävdade att det
av en besvärshänvisning.
var elevens kunskaper som skulle bedömas
och man hänvisade också till kunskapssynen
Ingen rätt att göra beslag
i Lpo 94: ”Kunskap är inget entydligt begrepp.
Även om lärare och skolledare på goda grun-
Kunskap kommer till uttryck i olika former
der misstänker att elever gör sig skyldiga till
– såsom fakta, förståelse, färdighet och för-
brottet hets mot folkgrupp äger inte skol-
trogenhet – som förutsätter och samspelar
ledningen rätt att beslagta material, märken
med varandra”.
eller kläder – det är polisens sak. Skolan har
Skolverket framhöll sitt principiella ställ-
heller inte rätt att kroppsvisitera en elev eller
ningstagande men hade nu inget att erinra
genomsöka en väska utan elevens medgi-
om tillämpningen av reglerna för bedömning
vande. Man får inte heller öppna elevers skåp
och betygssättning av den aktuella eleven.
utan att ha lämnat förvarning om att man kan
skydd mot ”kroppsvisitation, husrannsakan
Skolan kan inte förbjuda religiös
eller etnisk klädsel
eller liknande intrång” är grundlagsskyddad
En aktuell fråga har gällt elevernas klädsel.
enligt Regeringsformen 2 kap 6§ och gäller
Diskrimineringsombudsmannen (DO) har
även elever.
uttalat följande i frågan om slöja/sjalförbud i
komma att göra det. Rätten till integritet, dvs.
skolan. ”Rätten att bära religiös klädsel är en
Åsikter ska inte betygssättas
del av den rådande religionsfriheten i Sverige.
I mars 2006 presenterades nyheten i Dagens
Det är inte DO:s eller omgivningens uppgift
Eko att ett antal elever i år 9 i en skola i Kung-
att ta ställning till den symboliska betydelsen
älv riskerade att inte få godkänt i samhälls-
av viss religiös eller etnisk klädsel. Det är bara
kunskap. Skälet var att eleverna bedömdes
den som bär klädseln som kan avgöra om den-
inte kunna nå upp till det aktuella målet i
nes trosbekännelse eller kultur kräver det.
kursplanen, nämligen att ”kunna tillämpa ett
demokratiskt arbets- och beslutssätt.”
Att i skolan ställa upp ett generellt förbud
för elever att bära alla typer av huvudbonader
Nyheten föranledde Skolverket att gå ut
innebär att de elever, som till exempel bär
med ett förtydligande om betygens förhål-
religiösa huvudbonader som slöja eller judisk
lande till värdegrunden. Där slås bl. a. fast
kippa, förhindras att utöva sin religion. Keps
att ”betygen får inte användas för att bestraffa
och mössa kan inte jämställas med slöja. En
elever som har odemokratiska åsikter eller
skolas beslut att förbjuda elever att bära slöja/
12
sjal kan enligt DO anses strida mot lagen om
Skolan och skolans personal kan inte stäl-
förbud mot diskriminering och annan krän-
las till ansvar för innehållet i det som sägs när
kande behandling av barn och elever.”
olika organisationer får utrymme att verka i
Skolverkets uppfattning är att skolled-
skolan. Däremot har skolans personal ett an-
ningen på grund av omständigheter i särskilda
svar att aktivt försvara de värden och normer
fall kan uppställa förbud för viss klädsel men
som finns fastlagda i skollag och i läroplaner.
endast om det är motiverat av ordnings- och
Åsikter som strider mot detta får inte stå
säkerhetsskäl eller om skolan hindras att
oemotsagda.
fullfölja sitt pedagogiska uppdrag.
Om skolan har tydliga indikationer på att
elever eller personal skulle känna sig kränkta
Politiska organisationer
ska behandlas lika
av att ett främlingsfientligt parti bereds till-
När rasistiska och främlingsfientliga partier
om förbud mot diskriminering och annan
vill få tillträde till skolan på samma villkor
kränkande behandling av barn och ungdom,
som övriga partier ställs skolorna inför ett
skyldighet att förhindra detta. Ett sätt kan
speciellt dilemma. Hur ska dessa partier ska
vara att neka organisationen tillträde. Skolan
bemötas? Inte sällan reagerar dessutom de
måste då kunna definiera på vilket sätt kränk-
etablerade partierna och deras ungdoms-
ningen skulle kunna uppstå och åtgärden
förbund genom att t.ex. vägra ställa upp på
måste dokumenteras eftersom diskrimine-
debatter där icke-demokratiska partier finns
ringslagstiftningen kräver detta.
representerade.
träde till skolan så har skolan, enligt lagen
Skriften ”Ska främlingsfientliga partier få
När det gäller politiska partiers rätt att
komma in i skolan?” från Sveriges Kommuner
verka och medverka i skolan har JO uttryckt
och Landsting samt skriften ”Politik i skolan”
sig mycket klart: skolan måste erbjuda po-
från Myndigheten för skolutveckling ger stöd
litiska organisationer likvärdiga villkor när
till lärare när det gäller skolans omvärldskon-
de önskar medverka i skolan. Skolan bryter
takter. I den sistnämnda skriften framhåller
mot denna skyldighet om man ӊr beredd att
man också att det är elevernas behov som bör
medge en politisk organisation tillträde men
vara utgångspunkten när politiska partier
inte en annan”.
erbjuds att medverka i skolan – alla elever
Ett partis åsikter kan alltså inte i sig ligga
behöver få en politisk omvärldsorientering
till grund för en annorlunda behandling än
under sin skoltid, inte bara de som råkar gå i
det som gäller för andra partier. Däremot kan,
skolan när det är valår.
som tidigare nämnts, ordningsskäl motivera
att politisk information begränsas av skolan
vad gäller tid och rum.
13
JO har gjort en genomgång av ett antal fall där
lärare eller skolledning anmälts för att bryta
Justitieombudsmannens
bedömning
mot elevers yttrande- och åsiktsfrihet, Skolledningars ifrågasatta kränkning av elevers
yttrandefrihet,
JO 1996-11-21. JO:s utredning går in i
minsta detalj igenom vad som skett vid fem
olika skolor. Intressant är att JO inte på någon
avgörande punkt funnit anledning att ingripa
mot någon av de ansvariga på skolorna.
Om tryckt material
JO konstaterar att rektor eller lärare inte har
rätt att förhandscensurera tryckt material i
syfte att undertrycka spridning av de åsikter
som det innehåller. Man har inte heller rätt att
i förväg stoppa ett musikaliskt framträdande i
samma syfte. Även om inte varje litet flygblad
har skydd enligt Tryckfrihetsförordningen
menar JO att ”respekten för yttrandefriheten
bör medföra att t.ex. en skolledning ändå är
återhållsam med att undertrycka åsikter när
det inte påkallas av ordningsskäl”.
När det gäller beslag av skrifter uttalar
JO att spridning av tryckta skrifter inte får
hindras annat än av ordningsskäl. De får inte
beslagtas enbart på den grunden att de t.ex.
strider mot läroplanens intentioner.
Om elever som bär märken
Om elever som bär märken skriver JO följande:
”Om märkena enbart uttrycker odemokratiska åsikter skall skolledningen ingripa
genom sådana insatser som skulle kunna
beskrivas som uppfostrande och undervisande, alltså genom samtal med eleven och
med hemmet om eleven är omyndig, och t.ex.
fördjupad utbildning.
14
Om märkena är sådana att de enligt en
och skolförordningarna. Någon avstängning
seriös bedömning riskerar att förorsaka stör-
av grundskoleelever eller konfiskation av
ning av ordningen i skolan, t.ex. i form av
märken får inte förekomma.
bråk mellan eleverna eller så att diskussioner
Om märkena är sådana att de uttrycker
om märkena tar orimligt mycket lektionstid i
missaktning för andra elever eller personal är
anspråk, får skolledningen antingen genom
skolledningen skyldig att ingripa för att enligt
generella ordningsregler eller genom beslut
bestämmelserna i 1 kap. 2§ skollagen och i lä-
i det konkreta fallet förbjuda eleverna att bära
roplanerna hindra att elever utsätter andra för
märkena synligt i skolan. Förbudet får emel-
kränkande behandling och för att motverka
lertid inte verkställas på annat sätt än genom
trakasserier. Inte heller i denna situation har
de åtgärder som allmänt tillkommer en skol-
emellertid skolledningen andra befogenheter
ledning, alltså genom sådana uppfostrande el-
än vad jag sagt i stycket ovan. Skolledningen
ler undervisande insatser som nyss sagts eller
bör emellertid i denna situation överväga att
genom disciplinära åtgärder enligt skollagen
göra en polisanmälan.” *
*) Idag skulle även lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av
barn och elever vara tillämplig på den situation som JO tar ställning till.
15
Några av de tongivande nazistiska grupperingarna idag är NSF (Nationalsocialistisk Front),
Symboler,
musik och
litteratur
SMR (Svenska Motståndsrörelsen), Blood and
Honour och kretsen kring Info 14.
Nedan följer en förteckning över några av
de vanligast förekommande symbolerna som
nazistiska grupper använder sig av. Några i
rättslig mening självklart ”förbjudna” symboler finns inte. Att bära ett hakkors offentligt
är åtalbart men när det gäller övriga symboler
spelar själva sammanhanget en stor roll för
bedömningen.
Hakkorset är en av våra äldsta
symboler som förekommit i
olika kulturer ända sedan
ca 3000 f. Kristus. 1920 erkändes hakkorset
som nazismens symbol.
Solhakkorset användes flitigt
av nazisterna i Tyskland under
andra världskriget, bl.a. av
Waffen SS-division Viking.
Solhjulet, solkorset eller
hjulkorset används av NRP
(Nordiska Rikspartiet) och i
olika rasistiska sammanhang. Observera
dock att symbolen också förekommer inom
kyrkan.
Kelterkorset förekommer
ofta i Vit makt-kretsar. Precis
som solkorset används det
också i kyrkliga sammanhang, framförallt
i England och Wales.
16
Triskelon används bland annat
Siffersymbolik och förkortningar
av det sydafrikanska nazist-
I nazistiska kretsar används vissa sifferkom-
partiet. Idag är det också
binationer som bygger på ordningsföljden i
en samlande symbol för hela Vit makt-
alfabetet. Talet 88 blir då HH, dvs. Heil Hitler,
rörelsen.
18 blir AH, dvs. Adolf Hitler etc. Talet 28 står
för Blood and Honour och 828 för Heil Blood
Varghaken, som under kriget
and Honour. 311 uttolkas tre gånger den elfte
användes av bland annat
bokstaven, dvs. KKK, vilket är lika med Ku
Waffen SS-divisionen i Holland, är den
Klux Klan. Annan siffersymbolik är t.ex. talet
kanske vanligaste symbolen för den moderna
64, som innebär dödshot mot homosexuella.
Vit makt-rörelsen.
Det syftar på ett mord i Västerås då en homosexuell man dödades med 64 knivhugg.
Livsrunan eller Livets träd är
Talet 14, oftast benämnt 14 ord, syftar på de
hämtad ur runalfabetet. Upp-
14 orden i ett uttalande av den amerikanske
och nervänd symboliserar den
nazisten David Lane: ”Vi måste säkra existen-
döden. Symbolen användes av SS i födelse-
sen för vårt folk och en framtid för våra vita
och dödsannonser. I Sverige har symbolen
barn.” Talet används symboliskt bland annat
använts av bl.a. av Nationella Alliansen
i namnet på nazisttidningen Info 14 .
(som upplöstes 1997).
Några inom nazistiska kretsar vanliga
förkortningar förekommer ofta som klotter.
Odalrunan från det
Dit hör t.ex ACAB, All cops are bastards (kan
germanska runalfabetet symbo-
också skrivas som 1312). ZOG står för Zionist
liserade ursprungligen ägande-
Occupation Government, den sionistiska ock-
rätten till jorden. 30-talsnazis-
upationsregeringen. Begreppet härrör från
terna använde odalrunan som symbol för
teorin om den judiska världskonspirationen,
”Blut und Boden” , dvs. tron på att jorden
dvs. föreställningen om att hela samhället
har ett besjälat samband med folket som
inklusive polis och rättsväsende är ockuperat
lever där. Idag är den en av de allra vanligaste
av judar eller judiska intressen.
symbolerna i framförallt Sverige och Norge.
Vit makt-musik
Segerrunan har i olika sam-
Några av de mest kända svenska rockbanden
manhang använts för att sym-
som spelar Vit makt-musik är: Bärsärkarna,
bolisera fara, energi, hetta och
Division S, Germania, Hets Mot Folkgrupp, Hey-
kraft. Idag används den ofta av
sel, Odalmannen, Odium, Pluton Svea, Storm,
unga nazister som använder den i stället
för bokstaven ”s” i organisationsnamn och
personnamn.
Svastika, Totenkopf, och Vit agression.
Några av de populäraste utländska banden
heter Brutal Attac, Kraftschlag, Landser, No
Remorse, Skrewdriver och Sturmwehr.
Det finns också många rockband som
17
spelar s.k. vikingarock, dvs. musik som är pa-
•
Göring: en biografi av David Irving
triotisk utan att vara uttalat rasistisk. Kretsen
(brittisk historiker och författare, dömd
runt band som Heroes, Jinx , Svensk Ungdom
till fängelse i Österrike för att ha
och Ultima Thule kan fungera som rekryte-
förnekat förintelsen).
ringsbas för Vit makt-anhängarna.
•
•
Goebbels: en biografi av David Irving.
Ragnarök av Erik Wallin (soldat i
Litteratur
Waffen-SS som skrivit en bok om sina
Några av de skrifter som cirkulerar flitigt i
erfarenheter).
nazistiska kretsar är:
•
•
Till mina legionärer av Corneliu Codreanu
Den politiske soldaten av Derek Holland
(tillhörde det fascistiska s.k. järngardet
(före detta ordförande i brittiska
i Rumänien före och under kriget).
National Front).
18
– När det gäller att bekämpa nazism, rasism
och främlingsfientlighet är det viktigt att ha
ett brett samarbete i hela samhället. Har vi
inte det är våra chanser att lyckas små. Skolan
kan inte ensam ta ansvaret. Det säger Greger
Wahlgren, polis med speciella kunskaper
om den nynazistiska rörelsen i Sverige och
verksam på Brottsförebyggande centrum i
Värmland.
Greger Wahlgren har tidigare arbetat på
Rikspolisstyrelsen och där tagit fram en strategi för hur organisationer och myndigheter
kan samverka för att förhindra att fler ungdomar dras in i nazistiska kretsar. Den strategin
tillämpas nu med framgång i Värmland.
– Det förebyggande arbetet i skolorna är
jätteviktigt. Därför driver vi tillsammans med
Hassela solidaritet kamratstödsverksamhet
Ett ansvar
som skolan
delar med
många
andra
och har också klassmorfarprojekt i skolorna,
berättar Greger.
Kamratstödjarna är speciellt utvalda ungdomar som får utbildning om nazismens
historia och dagens nynazism. På så sätt kan
de på ett tidigt stadium upptäcka negativa
tendenser på skolorna. Idag räcker det inte
att uppmärksamma vilka ungdomar som ser
ut som skinnskallar – det finns ett smörgåsbord av olika grupperingar och utseende och
klädstil varierar.
För att nå så många ungdomar som möjligt samarbetar Brottsförebyggande centrum
också med bl.a. idrottsrörelsen, biblioteken
och kyrkan. I kyrkan tar man t.ex. upp frågor
om rasism och främlingsfientlighet i samband med konfirmationsundervisningen.
Biblioteken i Värmland har gjort en särskild
avdelning och speciellt exponerat böcker som
berör andra världskriget och förintelsen. Det
har lett till att utlåningen ökat kraftigt.
19
En stor del av arbetet på Brottsförebyg-
gäng som de har svårt att bryta sig ur, säger
gande centrum handlar om utbildning – av
Greger. Greger framhåller också att skolan
lärare, föräldrar, poliser, fackligt aktiva m.fl.
måsta ta upp förintelsen ur ett bredare per-
Tillsammans med Kommunförbundet har
spektiv, inte bara tala om Auschwitz. Det är
man hittills utbildat ca 70 procent av alla lä-
nödvändigt för att förstå varifrån nazisterna
rare och övrig skolpersonal i Värmland. Som
hämtar sina förebilder.
ett resultat av utbildningen håller man nu på
Föräldrar till barn som redan hamnat i
att bygga upp ett nätverk i skolorna. Det består
nynazistiska grupperingar måste kontaktas
av lärare som har ett speciellt ansvar för de
genast och de behöver speciellt stöd. De kan
här frågorna och som på sikt ska få en ännu
skämmas för sina barns åsikter och känna
bredare kompetens.
att de står vid sidan av det etablerade sam-
Utbildningen går bland annat ut på att
hället. Gregers erfarenhet är att det är bra att
lära deltagarna att känna igen den rika flora
bilda föräldragrupper där man kan diskutera
av symboler som de nazistiska gruppering-
gemensamma problem och försöka stärka
arna använder sig av. Likaså är det viktigt att
föräldrarnas ställning.
informera om att de här gängen ofta ägnar sig
Det målmedvetna arbetet i Värmland
åt rent brottslig verksamhet. Okunnigheten
börjar nu ge resultat. Planerade Vit makt-
och aningslösheten om vad ungdomar sysslar
konserter har fått ställas in då lokaluthyrarna
med är stor, både hos föräldrar och lärare,
blivit mer på sin vakt. Nyrekryteringen bland
menar Greger.
ungdomar har försvårats när allt fler vuxna
– Jag har föreläst på föräldramöten och
träffat intet ont anande mammor som hjälp-
blivit mer uppmärksamma på problemen
och reagerat.
samt sytt fast olika nazistemblem på barnens
Det intensiva förebyggande arbetet har
jackor och lärare som inte haft en aning om
fördömts på nazisternas egna webbsajter och
vad klottret på skolans toalett egentligen
medlemmar på Brottsförebyggande centrum
betyder.
har hamnat på s.k. ”dödslistor”.
Det är också viktigt att känna till något
– Det betyder att i de nazistiska kretsarna
om den musik ungdomarna lyssnar på. De
har man insett att vårt arbete hotar hela deras
nynazistiska grupperingarna rekryterar med-
existens, säger Greger.
lemmar framförallt genom musiken och värv-
Finns det då inte en risk att lärare som
ningen sker ofta så tidigt som i 13 årsåldern.
engagerar sig i de här frågorna kan råka illa
Greger menar att skolan i sin undervisning
ut? Det är inte Gregers erfarenhet. Nazister-
borde ta hänsyn till hur tidigt ungdomarna
nas hot riktar sig mot vissa poliser, journa-
nås av rasistiska budskap.
lister, åklagare och politiker, inte mot lärare
– Varför tidigarelägger inte skolan en del
av undervisningen om andra världskriget och
och elever som arbetar med förebyggande
åtgärder.
förintelsen? Idag kommer det som regel inte
– Och ju fler vi blir som aktivt engagerar
in förrän vårterminen i nian. Då är det för
oss, desto mindre blir deras chans att göra
sent. Då har många redan fastnat i kamrat-
något.
20
Grundläggande demokratiska värderingar och
respekten för alla människors lika värde ska
Skaffa en
konkret
handlingsberedskap
genomsyra all verksamhet och alla ämnen i
skolan. Ett bra arbetsklimat och väl utvecklade
rutiner för att förebygga mobbning och andra
former av trakasserier är naturligtvis också
det bästa sättet att förebygga att rasistiska
och nazistiska värderingar får fäste i skolan.
Därutöver kan det ändå behövas en speciell
handlingsberedskap för att möta problem av
den här typen. Vårt råd är:
1. Ett gemensamt
förhållningssätt
Ta de här frågorna på största allvar. All personal i skolan bör känna till de lagar och övriga
regler som finns och utarbeta ett gemensamt
förhållningssätt. Det är också viktigt att så
många som möjligt har kunskap om de symboler som används av nazistiska och rasistiska
grupperingar. Använd t.ex. det här materialet
som underlag för en diskussion. Samarbeta
gärna med andra skolor och förankra ert synsätt hos de skolansvariga i kommunen.
2. Informera eleverna
Se till att eleverna är ordentligt informerade
om vad som gäller. Eleverna måste vara väl
förtrogna med de rättigheter som lagen ger
ifråga om åsikts- och yttrandefrihet. De måste
också få klart för sig att det finns gränser för
åsikts- och yttrandefriheten, att skolan har
en skyldighet att ingripa för att upprätthålla
ordningen eller för att förhindra att någon
utsätts för kränkande behandling. Eleverna
måste också vara införstådda med att hets mot
folkgrupp är ett brott enligt brottsbalken och
att polisanmälan därför kan bli aktuellt.
21
3. Stäm i bäcken
säkerhet en fråga som kommer att engagera
Många drar sig för att ta det första steget och
dem.
ta upp en diskussion med elever som t.ex. bär
kläder eller symboler som kan associeras till
5. Samarbeta med andra
rasistiska och nazistiska värderingar. Så länge
För att nå resultat måste skolan samarbeta
ingen annan reagerar är det lätt att avfärda
med andra. Informera föräldrarna så snart
som ungdomligt oförstånd som egentligen
problem av den här typen dyker upp på
inte betyder så mycket. Kanske är man själv
skolan. Sammankalla ett föräldramöte, bjud
osäker på innebörden av olika symboler och
gärna in en representant för närpolisen, för-
man vill inte göra en höna av en fjäder osv.
klara hur ni på skolan tänker agera.
Vårt råd är att man alltid bör ta upp en dis-
Exemplet från Värmland visar också att
kussion vid minsta tveksamhet. Om eleverna
skolan kan få gott stöd i sitt arbete genom
själva inte är fullt medvetna om vilka politiska
samarbete med personal på fritidsgårdar,
värderingar de kan förknippas med – desto
bibliotek, socialtjänsten, föreningsidrotten,
bättre att de får det klart för sig.
kyrkan m.fl.
Vänta inte med att behandla nazismen
rekryteras många unga betydligt tidigare och
6. Agera inom ramen för
skolans ordningsregler
därför är det viktigt att ta upp en diskussion
Agera i första hand inom ramen för skolans
med eleverna redan i 10-12-årsåldern.
ordningsregler för att förhindra oro och
till vårterminen i årskurs 9. Via musiken
bråk olika elevgrupper emellan. Så länge det
4. Utnyttja situationen
pedagogiskt
handlar om ordningsregler har rektor stora
En del nazistinfluerade ungdomar är duktiga
direkt vid brott mot ordningsreglerna.
befogenheter. Informera alltid föräldrarna
på att argumentera och kan ha åtskillig kun-
Om straffmyndiga elever trots tillsägelser
skap om andra världskriget och propagandan
gör sig skyldiga till vad som kan uppfattas
för Tredje Riket. Deras påståenden kommer
som hets mot folkgrupp eller något annat
inte att kunna avfärdas enbart med allmänt
brott, tveka inte att tillkalla polis. Skolan är
hållna förmaningstal om värdet av demokrati
ingen frizon utan här gäller samma regler
utan de måste bemötas med fakta. Ta tillfäl-
som i samhället i övrigt. Försök dokumen-
let i akt och utnyttja situationen pedagogiskt.
tera vad som skett med hjälp av vittnen och
Låt eleverna själva arbeta med att kontrollera
fotografering.
fakta och söka motargument – det är med all
22
Lärarförbundet 2006-09. 10.000 ex
Foto sid 19: Öjvind Lund
Grafisk form: Åsa Nilsson, AB Grafisk Stil
Tryck: Grafisign AB
23
Att motarbeta
nazism och
rasism i skolan
Ett av skolans viktigaste uppdrag är att
värna demokratin och att fostra eleverna
till respekt för allas lika värde. Det är ett
uppdrag som känns än mer angeläget i
en tid då nazistiska och rasistiska idéer
vinner insteg hos många skolungdomar.
Vad lärare och skolledare får och bör
göra i konkreta problemsituationer är
dock inte alldeles självklart.
I den här skriften har vi sammanställt
de lagar och förordningar som kan
vara tillämpliga och förtecknat några av
de vanligast förekommande nazistiska
symbolerna . Vi ger också exempel på
framgångsrika strategier. Vår förhoppning är att den här broschyren ska
kunna tjäna som diskussionsunderlag
och stöd i skolornas arbete med demokrati och värdegrundsfrågor.
Box 12 229, 102 26 Stockholm.
Telefon 08-737 65 00.
www.lararforbundet.se
24