till övningar i somalisk grammatik för

GÖTEBORGS UNIVERSITET
INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER
BOX 200 • 405 30 GÖTEBORG
FACIT
TILL ÖVNINGAR I
SOMALISK GRAMMATIK
FÖR MODERSMÅLSTALARE
Morgan Nilsson
Uppdaterat
19 november 2016
Detta är ett pågående arbete. Därför kan vissa uppgifter vara
ofullständiga eller felaktiga. Läs alltså kritiskt!
Kontakta mig gärna med ev. synpunkter.
[email protected]
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Tema 1. Satsens olika delar
Övning 1. Allmänna frågor
1. S = subjekt, V = verb, O = objekt.
2. Svenska, engelska, italienska, swahili och kinesiska har SVO som
grundläggande ordföljd. Klassisk arabiska har VSO som grundordföljd.
Amhariska, japanska och somaliska har SOV som grundordföljd.
3. I svenskan finns i stort sett alltid ett subjekt och ett predikat i ett
påstående.
Alltså
minst
två
ord
i
en
svensk
sats.
I somaliskan finns i stort sett alltid ett subjetkspronomen, ett predikat
och en satsmarkör. Alltså minst tre ord. Om subjektet är ett substantiv
brukar man ändå som regel ha ett subjektspronomen också. Alltså minst
fyra
ord
om
subjektet
är
ett
substantiv.
Det ärdock viktigt attpåpeka att satsmarkören och subjektspronomenet
kan dras samman och skrivas som ett ord, även om det består av två
delar.
4. Bara substantiv kan ha bestämd artikel (-ka, -ga, -ha, -a, -ta, -da, -sha).
Dock är det ganska ovanligt att namn får bestämd artikel, men det
händer ibland, t.ex. Muqdishadii hore. Namn är trots det substantiv.
5. Verb böjs i olika tempus, det vill säga ”tidsformer”, t.ex. ordayaa,
ordayay, ordi doonaa.
6. Adjektiv placeras efter substantiv. De böjs inte om substantivet sätts i
bestämdform, t.ex. guri weyn, guriga weyn. Vissa adjektiv, men inte
alla, har en pluralform som bildas genom att de första bokstäverna
upprepas, t.ex. guri weyn, guryo waaweyn. Vissa adjektiv, men inte alla,
kan användas för att jämföra, t.ex. guriga ka weyn, guriga ugu weyn.
1
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Övning 2. Enkla satsdelar
Hitta
Subjekt/Yeele
(Y),
Predikat/Khabar
(K),
Satsmarkör/Qurub
weereed (Q), Objekt/Layeele (L) och Adverbial/Falkaab (F).
1.
Waxa ay tolaysaa haan.
2.
Geeddi waxa uu waraabinayaa geela.
3.
Maryan waxa ay toshaa dharka.
4.
Maxaa ay carruurtu qabanayaan?
5.
Adigu
ma
nadiifisaa
gurigiinna?
(Subjektspronomen används inte lika ofta i frågor som i påståenden,
därför finns inte aad i denna fråga.)
6.
Faarax waxa uu qodayaa beerta.
7.
Xabiiba waxa ay lisaysaa sac.
8.
Saynab waxa ay shiilaysaa kalluun.
9.
Goorma ayaa aad nadiifisaa gurigiinna?
10.
Dabadeed waxa ay tagtaa dugsiga.
2
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Övning 3. Ordklasser
Avgör ordklass för varje ord: substantiv/magac (m), pronomen/
magacuyaal
(muy),
verb/Fal
(f)
eller
partikel/Qurub
(q),
preposition/horyaale (h).
1.
waxa=q ay=muy tolaysaa=f haan=m
2.
Geeddi=m waxa=q uu=muy waraabinayaa=f geela=m
3.
Maryan=m waxa=q ay=muy toshaa=f dharka=m
4.
maxaa=muy ay=muy carruurtu=m qabanayaan=f
5.
adigu=muy ma=q nadiifisaa=f gurigiinna=m
6.
Faarax=m waxa=q uu=muy qodayaa=f beerta=m
7.
Xabiiba=m waxa=q ay=muy lisaysaa=f sac=m
8.
Saynab=m waxa=q ay=muy shiilaysaa=f kalluun=m
9.
goorma=m ayaa=q aad=muy nadiifisaa=f gurigiinna=m
10.
dabadeed=m waxa=q ay=muy tagtaa=f dugsiga=m
3
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Övning 4. Satsdelar i satser med prepositioner
Hitta
Subjekt/Yeele
(Y),
Predikat/Khabar
(K),
Satsmarkör/Qurub
weereed (Q), Objekt/Layeele (L) och Adverbial/Falkaab (F).
1.
Qoyska ayaa ay cunto u karinaysaa.
2.
Fiiri sawirka. Maxaa aad ku aragtaa?
3.
Waxa uu la joogaa adhi.
4.
Saqafka waxa laga sameeyay jiingado.
5.
Maxaa ay dadku u dhaqdaan xoolahan?
6.
Waxa uu ka shaqeeyaa dukaanka.
7.
Daaqadaha waxa ku jira muraayado.
8.
Halkee baa aad ku riddaa xashiishka?
9.
Maxaa aynnu u caawinnaa qoyskeenna?
10.
Dadkani waxa ay ku karsadaan cuntada shoolad.
4
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Övning 5. Ordklasser
Avgör ordklass för varje ord: substantiv/magac (m), pronomen/
magacuyaal
(muy),
verb/Fal
(f)
eller
partikel/Qurub
(q),
preposition/horyaale (h).
1. qoyska=m ayaa=q ay=muy cunto=m u=h karinaysaa=f
2. fiiri=f sawirka=m maxaa=muy aad=muy ku=h aragtaa=f
3. waxa=q uu=muy la=h joogaa=f adhi=m
4. saqafka=m waxa=q la=muy ka=h sameeyay=f jiingado=m
5. maxaa=muy ay=muy dadku=m u=h dhaqdaan=f xoolahan=m
6. waxa=q uu=muy ka=h shaqeeyaa=f dukaanka=m
7. daaqadaha=m waxa=q ku=h jira=f muraayado=m
8. halkee=m baa=q aad=muy ku=h riddaa=f xashiishka=m
9. maxaa=muy aynnu=muy u=h caawinnaa=f qoyskeenna=m
10. dadkani=m
waxa=q
ay=muy
ku=h
karsadaan=f
cuntada=m
shoolad=m
Övning 6. Satsmarkörer
Hitta
satsmarkören
i
varje
mening.
Tala också om vilken funktion eller betydelse som den har.
5
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
1. U sheeg carruurta in ay guuriyaan ereyga diin afar jeer.
Ingen satsmarkör. Detta är en uppmaning, imperativsats: sheeg.
2.
Dabadeedna
ha
sawiraan.
önskan
3.
Waxyaalahan
ma
yaalliin
gurigiinna?
daba
yidhaahdeen
ja/nej-fråga
4.
Carruurtu
ha
kaa
önskan
5.
Kani
ma
miis
baa?
ja-nej-fråga
6.
Shalay
roob
ma
di'in
.
sheegin
.
nekat påstående
7.
Qofna
ha
u
förbud,varning (nekad uppmaning)
8.
Xasan
wax
baa
uu
akhriyayaa.
fokus på föregående satsdel, dvs. wax
9.
Maxaa
uu
samaynayaa
Xasan?
(<
*maxay+baa)
fokus på föregående satsdel, dvs. maxay
10.Xasan
waxa
uu
nadiifinayaa
daaqadaha.
fokus på den sista satsdelen, dvs. daaqadaha
11.
Axmed
gurigii
ma
uu
aadin
.
nekat påstående
6
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
12. Maxaa aad ku arki kartaa sawirka? (< *maxay+baa
aad)
fokus på det föregående ordet, dvs. maxay
13.
Jiirku
ma
ku
hoos
jiraa
miiska?
ja/nej-fråga
14. Jiirku waxa uu ku nool yahay meel u dhow guriga Faadumo.
fokus på den sista satsdelen, i det här fallet hela den långa frasen ” meel
u dhow guriga Faadumo”
15.
Kor
ha
u
akhrin
.
förbud, varning (nekad uppmaning)
16.
Adigu
ma
arki
kartaa?
ja/nej-fråga
17.
Arday
ha
yimaado
fasalka
hortiisa.
önskan
Övning 7. Satsdelar
Hitta subjekt, predikat, objekt, adverbial och satsmarkör.
“Bax" waxaa tidhi hooyo.
Xasan wax baa uu akhrinayaa.
Xasan waxaa uu nadiifinayaa dariishadaha.
Aabbe waxaa uu tirinayaa lacag.
Aabbe wax baa uu cunayaa.
7
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Faadumo wax baa ay akhrinaysaa.
Caasho waxa ay nadiifinaysaa dariishadda.
Hooyo waxaa ay tirinaysaa lacag.
Hooyo wax baa ay cunaysaa.
Adigu ma arki kartaa?
Doolligu waxa uu ka boodayaa miiska.
Faadumo waa ay kacaysaa.
Xasan waxaa uu aadayaa dugsiga.
Isagu waxaa uu u socdaa dugsiga.
Saaxiibkii waxa uu leeyahay baaskiil.
Cali waa uu dhacay.
Baaskiilku waxaa uu yaallaa dhulka.
Cali waxa la geeyay isbitaal.
8
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Övning 8. Allmänna frågor
1. De somaliska prepositionerna är u, ku, ka, la.
2. De somaliska prepositionerna placeras i verbfrasen, oftast framför ett
verb, men ibland också framför ett adjektiv. (Andra partiklar som t.ex.
soo kan ibland komma mellan prepositionen och verbet.)
3. Följande ord är adjektiv:
Maroodigu waxa uu ku nool yahay kaymaha. Waxa uu leeyahay san
dheer iyo labo dhegood oo waaweyn. Haramcadka midabkiisu waa boor
cas oo baro madmadow leh.
Dessutom kan man säga att ”verbet” leeyahay är en obligatorisk
sammandragning av adjektivet leh och verbet yahay.
Adjektiv känner man lättast igen på att de placeras efter substantiv eller
framför verbet yahay.
Om man böjer substantivet i bestämd form
förändras inte adjektivet. Om man böjer substantivet i plural förändras
många adjektiv – men inte alla – genom att man man dubblerar den
första delen av adjektivet, t.ex. gaaban, gaagaaban. Detta kallas
REDUPLIKATION.
Många adjektiv – men inte alla – kan också kompareras,
t.ex. weyn, ka weyn, ugu weyn.
4. Hitta alla prepositioner i meningarna:
Sheeg saddex shay ee alaabta guryaha ah ee laga sameeyo dhirta. Fiiri
sawirradan. U dhig weerahan sida ay isugu xigaan.
laga är en sammandragning av subjektspronomenet la man och prepositionen ka av.
9
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
isugu är en sammandragning av pronomenet is sig, prepositionen u och
prepositionen ku.
5. Markera huvudorden och attributen i alla substantivfraser:
Haramcadku
waxa
uu
ugaarsadaa
deerada,
daanyeerada
iyo
xayawaanno kale ee yaryar. Waxa uu leeyahay sayn dheer.
Dabadeed Ibraahim waxa uu u diray wiilkii wiilasha ugu yaraa sagaal
ulood.
Dad badani waxa ay ka baqaan baranbarada.
6. Markera alla verbfraser. Stryk under huvudverb och hjälpverb.
Verbfrasen är ju identisk med predikatet. Därför har jag även markerat
de övriga satsdelarna.
Innagu kuma ciyaari karno bannaanka.
Här har satsmarkören smugit sig in i verbfrasen. Ungefär samma sak
händer även på svenska, t.ex. Gå ut! men Gå inte ut!
Kalluunku waxa uu ku nool yahay badda.
Dad badani waxa ay ka baqaan baranbarada.
Maxaa Cabdi loo kaalmayn waayey?
loo är en obligatorisk sammandragning avpronomenet la man + u för.
10
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Övning 9. Satsanalys
Markera satsdelarna: subjekt, predikat, objekt, adverbial. Stryk under
alla huvudord och attribut i substantivfraser som innehåller flera ord.
Stryk under alla huvudverb och hjälpverb i verbfraser som innehåller
flera verb.
Eeg sawirka sare.
Det finns
inget subjekt eftersom detta är en uppmaning i imperativ.
Maxaa aad ku aragtaa?
Geeddi qoyskoodu waa reer-guuraa.
Rooble gurigoodu waxa uu ku yaallaa magaalo.
Dad badan baa ku nool magaalooyinka.
Gidaarrada gurigan waxa lagu dhisay dhagax iyo sibidh.
dhagax och sibidh är två substantiv som tillsammans utgör två delar av
substantivfrasen. Det finns inget attribut, utan man skulle kunna säga att
båda är huvudord.
Reer-guuraagu waxa uu dhaqdaa xoolo.
Dadka magaaladu waxa ay ku nool yihiin guryo kala duwan.
Iyagu waa kalluumaysato.
Xoolaha ayaa ay kolba meel ula guuraan.
Tre olika adverbial: sällskap, tid och plats.
11
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Waxa ay la doontaan biyo iyo baad.
Prepositionen la syftar på xoolaha i föregående mening.
Iyagu waxa ay ku nool yihiin guryaha magaalada.
Tani waa Maryan.
Maryan waa dawaarley.
Qoyskooda ayaa cuni doona kalluunka shiilan.
Badda ayaa uu kalluun ka soo dabanayaa.
Cali waa Saynab walaalkeed.
Gurigiinnu ma yahay sida Rooble gurigooda?
Waxa uu aabbihiis u tolayaa shabakad kalluun.
Waxa ay kalluun ku iibinaysaa sariibadda dhexdeeda.
Kani waa sawirka Geeddi qoyskooda.
Maxaa aad ku arki kartaa sawirka?
Cismaan waa Hodan walaalkeed.
Waxa uu waraabinayaa geedo yaryar.
Waxa ay hadhuudh siinaysaa digaagga.
I svensk grammatik brukar man ofta räkna ”mottagaren” som en speciell
typ av objekt, nämligen indirekt objekt. Detta är ett arv från latinets och
tyskans grammatik. Numera väljer man ofta att räkna mottagaren som
adverbial även i svensk grammatik. I somaliska grammatik finns det
12
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
ingen bra anledning att låta några få verb ha två objekt, ett direkt och ett
indirekt. Somaliskans grammatik blir mycket enklare om ett verb bara
kan ha ett objekt och mottagaren räknas som adverbial.
Albaabka waxa lagu sameeyay loox.
Macallinkaagu buug baa uu i siiyay.
i är adverbial av typen ”MOTTAGARE”. Enligt äldre svensk tradition
skulle man i stället säga INDIREKT OBJEKT.
Saynab qoyskoodu waxa uu ku nool yahay badda agteeda.
Axmed waxa uu caawinayaa hooyadiis.
Kani waa Hodan qoyskoodii.
Waa immisa qof Hodan qoyskoodu?
Yaxaasku waxa uu ilkihiisa ku jejebin karaa lafaha dibi lugihiis.
Mid waxa uu ku nool yahay biyaha badda.
Nooca kalena waxa uu ku nool yahay biyaha macaan.
Waxa uu hub ka dhigtaa sayntiisa.
13
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Övning 10: Komplexa satser
Aamina { iyo } Axmed waxa ay caawinayaan qoysaskooda.
en sats.
iyo: mellan två substantiv som tillsammans är subjekt i satsen.
Waxaa jira labo nooc { oo } yaxaas ah.
en huvudsats + en bisats.
oo: mellan huvudsats och bisats. Bisatsen är attribut till substantivet nooc
och ger alltså lite extra information om ordet nooc.
Yaxaasku waxa uu leeyahay daaman { iyo } ilko adag.
en sats.
iyo: mellan ett substantiv och en substantivfras som tillsammans är
objekt i satsen.
Indhihiisu waxa ay ku yaallaan dhakada sare { ee } madaxiisa.
en sats.
ee: mellan två olika attribut där det sista är ett substantiv.
Yaxaasku waxa uu jecel yahay < in > uu u baxo webiyada,
qaarkood isku { na } diiriyo qorraxda kuleylkeeda.
en huvudsats + en bisats + en bisats.
na: binder ihop de två bisatserna.
Waxa uu ku jebin karaa sayntiisa geedka yar, waxa uu { na } ku legdi
karaa neef < > xoolaha ah < > { ama } qof.
en huvudsats + en huvudsats + en bisats
na: binder ihop de två huvudsatserna.
bisatsen är attribut till neef och saknar bisatsinledare.
ama: binder ihop de substantivfrasen neef xoolaha ah och substantivet qof
som tillsammans är satsens objekt.
14
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Habartii sidaa ayey talo ku gaartay { oo } ku dhaqaaqday.
en huvudsats.
oo: binder ihop två verbfraser som tillsammans utgör satsens predikat.
Digaagaddii ayey cunto { iyo } biyo badan siisay.
en huvudsats.
iyo: binder samman substantivet cunto och substantivfrasen biyo badan
som tillsammans utgör satsens objekt.
< Markii > Xasan tegey dukaankii < > waxa uu ka helay Bilaal.
en bisats och en huvudsats.
Här finns bisatsen före huvudsatsen, så därför hamnar inte
bisatsinledare vid gränsen mellan huvudsats och bisats.
Digaagaddii ayaa ka codsatay < in > ay saaxiibbadeed la beeraan galley.
en huvudsats + en bisats.
Maxaa dhacay < markii > uu tegey guriga?
en huvudsats + en bisats.
Digaagaddii < inta > ay qodday god < > ayaa ay ku beertay galleydii.
En bisats inskjuten efter subjektet i huvudsatsen.
Taasi waxa ay u fududaysaa < in > uu yaxaasku wax arko < marka > uu
biyaha ku quuso.
en huvudsats + en bisats + en bisats.
< Marka > uu weynaado < > waxa uu gaari karaa dherer dhan 9 mitir.
en bisats + en huvudsats.
Ciyaartee baad jeceshahay < in > aad la ciyaartid saaxiibkaa?
En huvudsats + en bisats.
15
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
< Waqtiyada > aadan joogin dugsiga < > mar-mar ma ciyaartaa ciyaarta
kubbadda cagta?
en bisats + en huvudsats.
Akhri sheekadan ku saabsan saaxiibbo < > jeclaa < in > ay ciyaaraan
kubbadda cagta.
en huvudsats + en bisats + en bisats.
Det finns ingen satsmarkör i huvudsatsen eftersom verbet är imperativ.
jeclaa fungerar som ett attribut till substantivet saaxiibbo.
Xasan { iyo } saaxiibkiis waxa ay jeclaayeen < in > ay ciyaaraan kubbadda
cagta.
en huvudsats + en bisats.
iyo: binder samman två substantiv.
Waxa ay ka baqeen < in > uu roob helo < haddii > ay garoonka tagaan.
Maanta < in > aynu kubbadda cagta ciyaarno < > aad bay u fiican tahay,
{ laakiin} < haddii > aynu garoonka tagno < > waxaa hubaal ah < in > uu
roob nagu di'i doono.
en bisats inuti den första huvudsatsen + en bisats + en huvudsats + en
bisats.
laakiin: binder samman de två huvudsaterna.
Waxa ay bilaabeen < in > ay ku ciyaaraan bannaanka u dhow waddada
baabuurta agteeda.
En huvudsats och en bisats.
Cabbaar < markii > ay ciyaartii socotay < > ayaa ay kubbaddii ka fakatay
{ oo } ay u tallawday waddadii baabuurta.
en bisats och en huvudsats.
oo: binder samman de två verbfraserna som tillsammans fungerar som
predikat i huvudsatsen.
16
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Xirsi < markii > uu arkay gaarigii, < > ayaa uu naxay { oo } uu hadba gees
u cararay.
en bisats och en huvudsats.
oo: binder samman de två verbfraserna som tillsammans fungerar som
predikat i huvudsatsen.
Waxa uu samayn karaa { oo } keliya < in > uu fariisto { oo } uu fiirsado
< marka > kubbadda la ciyaarayo.
en huvudsats + en bisats med två verb + en bisats
oo 1: binder samman ordet keliya med det föregående ordet.
oo 2: binder samman två verb som tillsammans utgör predikat i den
första bisatsen.
Maxaa ay wiilashu jeclaayeen < in > ay sameeyaan < marka > ay dugsiga
ka yimaadaan?
en huvudsats + en bisats + en bisats.
Sahro waxa ay hadhuudh siinaysaa digaagga,
ka dib { na } waxa ay tagtaa dugsiga.
en huvudsats + en huvudsats
na: binder samman två huvudsatser.
Cismaan waxa uu waraabinayaa geedo yaryar,
ka dib { na } waxa uu tagaa dugsiga.
en huvudsats + en huvudsats
na: binder samman två huvudsatser.
Sawir nin < > beerfale ah { oo } ka shaqaynaya beer.
en huvudsats och en bisats och en bisats.
oo: binder samman två olika bisatser som båda är attribut till
substantivet nin.
17
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Magacow xoolaha < > aad ku dhex aragto sawirka.
en huvudsats och en bisats.
bisatsen är ett attribut som berättat något extra om xoolaha.
U sheeg fasalka shaqada < > ay hooyadaa { ama } aabbahaa uu ka
shaqeeyo.
en huvudsats + en bisats.
bisatsen är ett attribut som berättar något extra om ordet shaqada.
ama: binder samman de två substantiven hooyadaa och aabbahaa.
Qor magacyada xoolaha < > ay reer-guuraagu dhaqdaan.
en huvudsats + en bisats.
bisatsen är ett attribut som berättar något extra om ordet xoolaha.
Maxaa aad adigu qabataa < si > aad u caawiso qoyskiinna?
en huvudsats och en bisats.
Duleedka tuulada waxa ku yaallay balli,
waxaa { na } ku wareegsanaa dad aad u badan.
na: binder samman två huvudsatser.
Waxa aan isticmaalnaa astaamaha hadalka sida hakadyada < in > ay na
tusaan erayada < > ay dadku yiraahdeen.
en huvudsats och en bisats och en bisats.
Dadka < > ka muuqda sawirkani < > waxa ay dhisayaan guryo magaalo.
Här finns bisatsen inuti huvusatsen. Bisatsen berättar något extra om
dadka.
< Marka > aad guriga ka shaqaynaysid < > ma qaaddaa heeso?
Tus fasalkaaga < sida > loo adeegsado qalabkan.
18
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Magacow qalabka < > ay dadku adeegsanayaan.
U sheeg fasalka < sida > ay kalluumaysatadu u soo dabato kalluunka.
Soomaaliya waxaa laga helaa yaxaas < > ku nool biyaha macaan { ee }
labada webi { ee } Shabeelle { iyo } Jubba.
Övning 11 a
Hitta de relativa bisatserna som fungerar som attribut till ett substantiv.
Stryk även under det substantiv som är huvudord till bisatsen.
1. Waxaannu nahay arday asluub wacan leh.
2. Sheekada miyaad ka garan kartaa meesha uu Xasan tegayo?
3. Nin ari la jooga buu arkay.
4. Quraanjadu waxa ay cuntaa kaydkii ay meel dhigatay.
5. Ardaydu waxa ay riixeen baabuur dugsiga agtiisa ku damay.
6. Cali buugii uu dugsiga ka amaahday buu keenay.
7. Baabuurka la riixay muxuu ahaa?
8. Wax ka sheeg dhibaatooyinka aboorku leeyahay?
9. Waxa ay ayeeydeed ku noolayd guri ku yaal kaymaha dhexdooda.
10. Ku buuxi shaqallada saxa ah.
11. Waxayna aragtay tuke hilib afka ku haysta.
19
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
12. Nin sabool ah oo jid socda wuxuu arkay shabeel jidka yaal.
13. Shabeelku waxa uu ahaa mid dhintay.
14. Bisaddii yarayd waxa ay la kulantay xayawaanno badan.
15. Waxa aan dugsiga u qaata jilbaab hurdi ah iyo cambuur buluug ah.
16. Barre waxa uu wataa boorso buluug ah.
17. Gabar waliba waxa uu siiyay xabbad cambe ah.
18. Ma arki karaa Jaamac lacagta ku jirta jeebkayga?
19. Keen fasalka xoogaa khudaar ah.
20. Maryan ma aysan arag daanyeerrada geedaha ku jira.
Övning 11 b
Följande meningar innehåller två satser. Den ena satsen är en relativ
bisats som fungerar som attribut.
Markera verben i varje sats.Stryk under den sats som fungerar som
attribut.
Hitta först alla satsdelar i huvudsatsen och sedan i bisatsen.
Sheeg waxa aad sawirkan ku aragtid.
Sheeg waxa aad sawirkan ku aragtid.
waxa aad sawirkan ku aragtid.
20
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Madaxyadii hadhuudhka ahaa waa la tumay.
Madaxyadii hadhuudhka ahaa waa la tumay.
Madaxyadii hadhuudhka ahaa
Maalin walba digaagaddaasi waxa ay dhali jirtay midh beed ah.
Maalin walba digaagaddaasi waxa ay dhali jirtay midh beed ah.
midh beed ah.
Ibraahim waxa uu ahaa nin gaboobey.
Ibraahim waxa uu ahaa nin gaboobey.
nin gaboobey.
Maalin maalmaha ka mid ah ayaa uu isugu yeedhay wiilashiisii.
Maalin maalmaha ka mid ah ayaa uu isugu yeedhay wiilashiisii.
Maalin maalmaha ka mid ah
Dadka ka muuqda sawirku waxa ay dhisayaan guri beereed.
Dadka ka muuqda sawirku waxa ay dhisayaan guri beereed.
Dadka ka muuqda sawirku
Qor shan wax oo aynnu dukaan ka soo iibsan karno.
Qor shan wax oo aynnu dukaan ka soo iibsan karno.
shan wax
aynnu dukaan ka soo iibsan karno.
Hooyadu waxa ay xashiishka ku ridaysaa god laga qoday bannaanka.
Hooyadu waxa ay xashiishka ku ridaysaa god laga qoday bannaanka.
god laga qoday bannaanka
Magacow waxyaabaha aad ku aragto sawirka.
Magacow waxyaabaha aad ku aragto sawirka.
waxyaabaha aad ku aragto sawirka.
21
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Weligaa ma aragtay reer guuraa dhisaya guri?
Weligaa ma aragtay reer guuraa dhisaya guri?
reer guuraa dhisaya guri?
Ma taqaannaa waxa ay ka samaysan yihiin?
Ma taqaannaa waxa ay ka samaysan yihiin?
waxa ay ka samaysan yihiin?
Sawir kalluumayste ku dhex jira doonidiisa.
Sawir kalluumayste ku dhex jira doonidiisa.
kalluumayste ku dhex jira doonidiisa.
Övning 12 a
Hitta bisatsen. Vilken typ av bisats är det? Markera bisatsen med
satsdelens färg och stryk under bisatsinledaren.
Baabuurtu waa ay joogsadaan marka uu nalku cas yahay.
Adveriell bisats som uttrycker tid.
Fasalkan 2aadna waxa aad ku baran doontaa sida jidhka loo nadiifiyo.
Objektsbisats somär objekt till verbfrasen ”baran doontaa”.
Maxaa aad isticmaashaa marka aad jidhkaaga maydhaysid?
Adveriell bisats som uttrycker tid.
Markuu tooso waxa uu ku fikiraa.
Adveriell bisats som uttrycker tid.
Waxan toosaa qorraxdu inta aanay soo bixin.
Adveriell bisats som uttrycker tid. Den här bisatsen är lite svårare att
hitta eftersom bisatsinledaren inte stårförst i bisatsen.
22
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Dhiiqu halkee buu joogey markii ay dawacadu u timid?
Adveriell bisats som uttrycker tid.
Macallinkii ayaa ardaydii uga sheekeeyey waxa uu Axmed sameeyey
shalay.
Objektsbisats, objekt till verbet ”sheekeeyey”.
Goormaa ayaynu cunnaa wixii aynu kaydsannay.
Objektsbisats, objekt till verbet ”cunnaa”.
Maxaa aad u malaynaysaa in uu ninku yahay?
Objektsbisats, objekt till verbfrasen ”u malaynaysaa”.
Maxaa dhacay intii uu ninku hurdey ?
Adveriell bisats som uttrycker tid.
Maxaa uu ogaaday ninku markii uu geedka kor u eegay?
Adveriell bisats som uttrycker tid.
Maxaa dhacay markii ay daayeeradu koofiyadihii ku soo qubeen ninka?
Adveriell bisats som uttrycker tid.
Waxbarashadada dadka waaweyn markaad dhammayso maxaad qaban
doontaa?
Adveriell bisats som uttrycker tid. Den här bisatsen är lite svårare att
hitta eftersom bisatsinledaren inte stårförst i bisatsen.
Maxaad u malaynaysaa in uu u dhisto dudumada?
Objektsbisats, objekt till verbfrasen ”u malaynaysaa”.
Ma jeceshahay in aad soo booqato ayeeyadaa?
Objektsbisats, objekt till verbfrasen ”jeceshahay”.
23
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Markii gabadhii yarayd gaartey gurigii ayeeydeed waxa ay garaacday
albaabkii.
Adveriell bisats som uttrycker tid.
Si ay u hesho ayey u raadisey hilibkii.
Adveriell bisats som uttrycker syfte, en såkallad FINAL BISATS.
Waxa aan hubaa in codkaagu aad uga fiican yahay.
Objektsbisats, objekt till verbet ”hubaa”.
Tukihii waxaa uu bilaabay in uu heeso.
Objektsbisats, objekt till verbet ”bilaabay”.
Maxaa ay dawacadii samaysay intii aysan tukaha hilibka ka qaadin?
Adveriell bisats som uttrycker tid.
Muxuu iibsadey markii uu haraggii gatay?
Adveriell bisats som uttrycker tid.
Maxaa dhacay markii uu ninkii arkay shabeelkii labaad?
Adveriell bisats som uttrycker tid.
Cabdulle ayaa gacan ku siiyey Xasan in uu dugsiga aado.
Adverbiell bisats som uttrycker syfte, s.k.FINAL BISATS.
Waxa aan had iyo jeer ku bilownaa xaraf weyn marka aan qorayno
maalmaha toddobaadka.
Adveriell bisats som uttrycker tid.
Xaawo waxa ay jeceshahay in ay ku ciyaarto ciidda.
Objektsbisats, objekt till verbet ”jeceshahay”.
24
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Waxaana uu u sheegay in ay ku cunaan meel aan laga arki karin.
Objektsbisats, objekt till verbet ”sheegay”.
Markii aan qaato saaxiibkay lacagtiisa, Ilaahey ma i arkaa?
Adveriell bisats som uttrycker tid.
Maryan waxa ay doonaysaa in ay soo booqato ayeeydeed.
Objektsbisats, objekt till verbet ”doonaysaa”.
Markii ay dugsiga ka soo noqdaan Sahro waxa ay raacdaa ariga.
Adveriell bisats som uttrycker tid.
Övning 12 b
Följande meningar innehåller också två satser. Den ena satsen börjar
med en bisatsinledare.
Markera verben i varje sats.Stryk under bisatsinledaren.
Hitta först alla satsdelar i huvudsatsen och sedan i bisatsen.
Ange vilken typ av bisats det är frågan om
Markii hadhuudhkii la tumay waa la kariyey.
Markii hadhuudhkii la tumay waa la kariyey.
Markii hadhuudhkii la tumay
Adverbialsbisats som uttrycker tid
Adeegso ereyadan weydiimaha si aad ugu buuxiso meelaha bannaan.
Adeegso ereyadan weydiimaha si aad ugu buuxiso meelaha bannaan.
si aad ugu buuxiso meelaha bannaan.
Adverbialsbisats som uttrycker syfte
25
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Waxa aan doonayaa in aan idiin sheego sheeko.
Waxa aan doonayaa in aan idiin sheego sheeko.
in aan idiin sheego sheeko.
idiin sheego < idin+u sheego
Objektsbisats
Haddii digaagaddan aan siin lahaa cunto iyo biyo badan waxa ay ii dhali
lahayd beed fara badan.
Haddii digaagaddan aan siin lahaa cunto iyo biyo badan waxa ay ii dhali
lahayd beed fara badan.
Haddii digaagaddan aan siin lahaa cunto iyo biyo badan
Adverbialsbisats som uttrycker villkor
Waxaa uu u sheegay in mid waliba uu keeno ul.
Waxaa uu u sheegay in mid waliba uu keeno ul.
in mid waliba uu keeno ul.
Objektsbisats
Ma jeceshahay in aad caawiso walaalahaa?
Ma jeceshahay in aad caawiso walaalahaa?
in aad caawiso walaalahaa?
Objektsbisats
Digaagaddii inta ay qodday god ayaa ay ku beertay arabikhidii.
Digaagaddii inta ay qodday god ayaa ay ku beertay arabikhidii.
inta ay qodday god
Adverbialsbisats som uttrycker tid
Kalluumaysatadu waxa ay adeegsadaan doonyaha iyo shebekedaha si
ay kalluunka u soo dabtaan.
Kalluumaysatadu waxa ay adeegsadaan doonyaha iyo shebekedaha si
ay kalluunka u soo dabtaan.
26
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
si ay kalluunka u soo dabtaan.
adverbialsbisats som uttrycker syfte
Övning 13
Följande meningar innehåller mer än två satser. Markera predikatet i
varje sats. Markera bisatsinledare och relativa bisatser som är attribut.
Markera satsdelarna i huvudsatsen.
Waxa uu adeegsadaa gacankiisa marka uu cunayo caleenta dhirta,
geedaha dhulka iyo marka uu cabbayo biyaha.
Waxa uu adeegsadaa gacankiisa marka uu cunayo caleenta dhirta,
geedaha dhulka iyo marka uu cabbayo biyaha.
Två adverbiella bisatser som uttrycker tid.
Sawir qaar ka mid ah waxyaabaha gurigiinna yaalla.
Sawir qaar ka mid ah waxyaabaha gurigiinna yaalla.
qaar ka mid ah waxyaabaha gurigiinna yaalla.
waxyaabaha gurigiinna yaalla.
Den här meningen innehåller två relativa bisatser som är attribut.
Ma taqaannaa hees la qaado marka la dhisayo guri beereed?
Ma taqaannaa hees la qaado marka la dhisayo guri beereed?
hees la qaado marka la dhisayo guri beereed?
marka la dhisayo guri beereed?
Först finns en relativ bisats som attribut,sedan en adverbiell bisats som
uttrycker tid.
27
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Tema 6: Ordklasser och morfologi
Övning 14. Allmänna frågor
1. Vad är ett ”morfem”?
Ett morfem är den minsta del av ett som som bär en betydelse eller
uttrycker en gramamtisk funktion.
2. Vad är en ”rot”?
En rot är ett morfem som har en lexikal betydelseoch därför fungerar
som en betydelsemässig bas i ett eller flera ord.
3. Vad är ett ”prefix”?
Ett prefix är ett morfem som placeras före en rot.
4. Vad är ett ”suffix”?
Ett suffix är ett morfem som placeras efter en rot.
5. Översätt ordklassernas namn till somaliska:
substantiv, pronomen, adjektiv, verb, partiklar, konjunktioner,
prepositioner, interjektioner.
magac,
magacuyaal,
sifo (eller tilmaame, men denna term bör undvikas eftersom den
även används om suffigerade pronomen, på svenska ofta kallade
determinerare),
fal,
qurub,
xiriiriye,
28
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
horyaale (eller meeleeye, men denna term är inte lika bra
eftersom prepositionerna inte bara uttrycker ”plats”),
yaab.
6. Dela in följande ord i de olika ordklasserna:
dayax, sax, nin – substantiv/magac
iyo, oo – konjunktioner/xiriiriye
ka, ku – prepositioner/horyaale
akhriyaa, fiiri, ahayd – verb/fal
ay, ku, i, uu – pronomen/magacuyaal
badan – adjektiv/sifo
7. Vad menas med att somaliskan är ett agglutinernande språk?
I agglutinerande språk kan man lägga till många ändelser till samma rot,
t.ex. ilk-a-h-aa-g-aas-i där man kan hävda att det finns sex ändelser.
Även svenskan kan komma upp i tre ändelser på substantiv, t.ex.
bil-ar-na-s, men somaliskan är alltså mer agglutinerande än svenskan.
8. Vilka somaliska ordklasser innehåller ord som inte böjs?
partiklar/qurub, konjunktioner/xiriiriye, prepositioner/horyaale,
interjektioner/yaab
Övning 15. Ordklasser
Till vilken ordklass hör varje ord i denna text? Tänk på att några ord
består av sammanskrivningar av två olika ord.
Dela upp orden i ordklasserna:
substantiv/magac (m), adjektiv/sifo (s), pronomen/magacuyaal (my),
verb/fal (f), partikel/qurub (q), konjunktion/xiriiriye (x),
preposition/horyaale (h), interjektion/yaab (y).
29
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Dalkeenna (m) waxa (q) ku (h) nool (s) diin (m) badan (s). Waxa (q) ay
(my) ku (h) nool (s) yihiin (f) meelaha (m) dhagaxa (m) badan (s) ee (x)
duurka (m) dhexdiisa (m) ah (f).
Diinku (m) waxa (q) uu (my) leeyahay (f) qolof (m) adag (s). Marka (s)
uu (my) diinku (s) arko (f) cadowgiisa (m) waxa (q) uu (my) laabaa (f)
qoortiisa (m). Dabadeed (m) waxa (q) uu (my) joojiyaa (f)
dhaqdhaqaaqa(m) .
Waxa (q) uu (my) is (my) ka (h) dhigaa (f) dhagax (m) oo (x) kale (s).
Waxa (q) uu (my) filayaa (f) in (m) cadowgiisa (m) uus (my) an (q) arag
(f).
Diinku (m) waxa (q) uu (my) nool (s) ahaan (f) karaa (f) waqti (m) dheer
(s). Sida (m) la (my) yiri (f) qaar (m) ayaa (q) waxa (q) ay (my)
noloshoodu (m) gaartaa (f) 150 (m) sano (m). Kuwaasi (my) na (x) aad
(m) baa (q) ay (my) u (h) waaweyn (s) yihiin (f).
Diinku (m) waxa (q) uu (my) leh (s) yahay (f) lugo (m) gaagaaban (s).
Waxa (q) uu (my) u (h) socdaa (f) si (m) aayar (m) ah (f). Waxa (q) uu
(my) cunaa (f) caws (m) badan (a).
Xilliga (m) jiilaalka (m) ah (f) diinku (m) waxa (q) uu (my) galaa (f)
geedaha (m) hoostooda (m). Taas (my) macnaheedu (m) waxa (q) ay
(my) tahay (f), diinku (m) waxa (q) uu (my) hurdi (f) karaa (f) laba (m)
bilood (m).
Diinku (m) inta (m) badan (s) ma (q) sameeyaan (f) wax (m)
dhaqdhaqaaq (m) ah (f) wax (m) na (x) ma (q) cunaan (f).
30
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Tema 7: Substantiv
Övning 16. Allmänna frågor
1. Varför ska man skriva ’g’ i ordet ’guriga’, men ’gg’ i ordet ’buugga’?
Den bestämda artikeln är i båda orden –ga. Det första ordets stam slutar
på –i, medan det andra ordets stam slutar på –g: guri-ga, men buug-ga.
2. Dela upp följande ord i de olika morfem som de innehåller:
mar-k-aas:
/mar/ är rot och samtidigt ordets stam
/k/ uttrycker bestämdhet,
/aas/ är en demonstrativ ändelse.
eray-a-d-an:
/eray/ är rot och samtidigt ordets stam
/a/ är en variant av /o/ och uttrycker plural
/d/ är en variant av /t/ och uttrycker bestämdhet
/an/ är en demonstrativ ändelse
maalm-a-h-a
/maalm/ är rot och samtidigt ordets stam
/a/ är en variant av /o/ och uttrycker plural
/h/ är en variant av /k/ och uttrycker bestämdhet
/a/ är ändelsen i bestämd grundform
aabb-a-h-ood
/aabb/ är en rot som är en variant av /ab/
/a/ är en variant av ändelsen /e/ som uttrycker en person
aabba- (aabbe) fungerar som ordets stam
/h/ är en variant av /k/ och uttrycker bestämdhet
/ood/ är den possessiva ändelsen i 3 person plural = deras
mir-i-h-iis-u
31
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
/mir/ är en rot och en stam
/i/ är här en variant av /o/som uttrycker plural eftersom /o/
framför /h/ anpassar sig till den efterföljande vokalen
/h/ är en variant av /k/ och uttrycker bestämdhet
/iis/ är den possessiva ändelsen i 3 person singular
maskulinum = hans, dess
/u/ är subjektsändelsen i bestämd form
bil-ood
/bil/ är en rot och den fungerar som ordet stam
/ood/ är räkneformens ändelse
dal-k-eenn-a
/dal/ är en rot och den fungerar som ordets stam
/k/ uttrycker bestämdhet
/eenn/ är den possessiva ändelsen i 1 person plural = vår
/a/ är ändelsen i bestämd grundform
magac-ya-d-ood-u
/magac/ är en rot och den fungerar som ordets stam
/ya/ är en variant av /yo/ som uttrycker plural vid maskulina
substantiv med flera stavelser i stammen
/d/ är en variant av /t/ och uttrycker bestämdhet
/ood/ är den possessiva ändelsen i 3 person plural = deras
/u/ är subjektsändelsen i bestämd form
sannaddugsiyeedkiinna
/sannad/ är en rot
/dugsi/ är en rot
/y/ är en buffertkonsonant mellan två vokaler.
/eed/ är en ordbildningsändelse för att bilda adjektiv
sannaddugsiyeed- är ordets stam i detta sammansatta
substantiv
/k/ uttrycker bestämdhet
/iinn/ är den possessiva ändelsen i 2 person plural = er
/a/ är ändelsen i bestämd grundform
32
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
martiqaadkaasi
/marti/ är en rot
/qaad/ är en rot
martiqaad- är stammen i detta sammansatta substantiv
/k/ uttrycker bestämdhet
/aas/ är en demonstrativ ändelse
/i/ är subjetsändelsen i demonstrativa form
3. Förklara vad genus är för något.
Genus en egenskap i grammatiken som finns hos somaliska substantiv,
verb och pronomen. Varje substantiv hör i singular till det ena av två
genus: maskulinum eller femininum. Detta påverkar sedan vilken form
man måste annvända av olika pronomen och verb som syftar på det
aktuella substantivet.
gabar, bisad –> ay –> cuntay
alltså femininum
sac, wiil –> uu –> cunay
alltså maskulinum
4. Hur vet man vilket genus ett substantiv har.
Man kan pröva att använda ordet i en kort mening och se vilken form
pronomen eller verb får, t.ex. Tani waa …. eller Kani waa …, … wuu
yimid eller … way timid.
Man kan också sätta ordet i bestämd form och se vilken form den
bestämda artikeln har –ka, -ga, -ha, -a eller –ta, -da, -sha, -a.
5. Förklara vad bestämd artikel är för något.
Bestämd artikel är i somaliskan en ändelse som läggs till efter substantiv.
6. Hur vet man vilken form den bestämda artikeln skall ha i singular?
Det beror på vilket genus substantivet har och vilket ljud ordet slutar
med.
7. Hur bildar man regelbundna pluralformer av substantiv.
1. Ord på –e slutar i plural på –ayaal.
33
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
2. Ord på –o slutar i plural på –ooyin.
3. Enstaviga maskulina substantiv får reduplikation.
4. Andra ord slutar i plural på –o.
4a. Ord med inskottsvokal i singular får ändelsen –o i plural och förlorar
inskottsvokalen.
4b. Ord med stam på –i får pluraländelsen –yo.
4c. Maskulina ord med två stavelser i stammen fördubblar b, d, l, m, n, r
före ändelsen –o.
4d. Andra maskulina ord med två stavelser i stammen får –yo.
8. Hur väljer man rätt form av den bestämda artikeln i plural?
Feminina ord med plural på –ooyin får artikeln –ka
Feminina ord med plural på –o får bestämd form på –ada.
Maskulina ord med plural på –ayaal får bestämd form på –ayaasha.
Andra maskulina ord med plural på –al och lång vokal i stammen får
bestämd form på –asha.
Andra maskulina ord med reduplikation har samma artikel i både
singular och plural.
Maskulina ord med plural på –o och en stavelse i stammen får –aha.
Maskulina ord med plural på –o och flera stavelser i stammen får –ada.
9. Vilken form av ett substantiv skall användas efter ett räkneord.
Räkneformen av feminina substantiv som slutar på konsonant i singular
och har ändelsen –o i plural, annars den obestämda grundformen i
singular.
10. Vad menas med subjektsform?
Den böjningsform som används för att markera subjektet.
11.Vilka ändelser har subjektsformen?
Den slutar på –u i bestämd form, men på –i (eller –u) efter demonstrativa
ändelser och i obestämd form i singular av vissa feminina substantiv.
34
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
12. När används subjektsformen?
Den används bara om subjektet inte är fokuserat. Den används också
bara på det sista ordet i hela den fras som fugnerar som subjekt.
13. Vad menas med konkreta substantiv?
Föremål som man kan se och ta på.
14. Vad menas med abstrakta substantiv?
Tankar, idéer och föreställningar som inte går att se och ta på i
verkligheten.
15. Vad menas med ämnesnamn?
Sådana konkreta saker som utgör en massa som inte går atträkna utan
att ta hjälp av måttsbegerpp som kilo, liter, meter, t.ex. vatten, sand, ost.
16. Vad menas med räknebara substantiv?
Sådana substantiv som har en singularform och en pluralform.
17. Vad menas med icke räknebara substantiv?
Sådana substantiv som bara har en singularform.
18. Vad menas med kollektiva substantiv?
Sådana substantiv som har en singularform, men har en betydelse som
innefattar flera personer eller föremål.
19. Vad menas med att ”deklinera” ord? Vilka ord kan man deklinera?
Att böja ord i olika former för numerus, genus och kasus. Substantiv och
pronomen har alla dessa former, med adjektiven bara kan böjas i
numerus.
20. Vilka fyra former har den bestämda artikeln för feminina substantiv i
grundform singular?
-ta, -da, -sha, -a
35
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
21. Vilka fyra former har den bestämda artikeln för maskulina substantiv
i grundform singular?
-ka, -ga, -ha, -a
22. Hur vet man vilken av ändelserna man ska använda?
Det beror på substantivets genus och det sista ljudet i ordet.
23. Feminina substantiv har två olika regelbundna somaliska
pluraländelser. Vilka?
-o eller -ooyin
24. När används den ena och den andra?
-ooyin om ordet i singular slutar på –o. Annars –o.
25. Vilken bestämd artikel får feminina substantiv i plural?
-ooyin –> -ooyinka
-o –> -aha
26. Maskulina substantiv har tre olika regelbundna somaliska
pluraländelser. Vilka?
-o, -yaal eller reduplikation.
27. När används var och en av dessa tre?
Enstaviga ord har reduplikation. Ord på –e har –yaal. Andra ord har –o,
men om ordet har flera stavelser i stammen fördubblas b, d, m, n, l, r
sist i stammen före –o och efter andra ljud lägger man till –yo.
28. Vilken bestämd artikel får maskulina substantiv i plural?
-yaal –> -yaasha
lång vokal i stam som slutar på –al –> -asha
reduplikation –> samma som i singular
enstavig stam –o –> -aha
flerstavig stam –o –> -ada
36
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
29. Dessutom förekommer en del arabiska pluralformer ofta i
somaliskan. Vilka är de två vanligaste typerna av arabiska pluralformer?
-iin eller vokalförändringar i stammen (så kallad inre böjning).
30. För en del substantiv syns ordets genus på ordets form. Hur?
Substantiv på –e är maskulina.
Substantiv på –o, –ad är feminina.
31. Med vilken ändelse bildas räkneformen?
-ood
32. När används substantivens räkneform?
Efter siffror och några andra måttsord: Immisa, dhowr…
33. Vilka substantiv har en sådan räkneform?
Feminina substantiv som slutar på konsonant i singular och på –o i
plural.
31. Sätt följande substantiv i de olika former som anges i tabellen. Ange
också numret på den regel som avgör valet av pluralform.
Regel Obestämd form
nr
singular
3
af
1
bare
2
dhalo
4b
mindi
4d
yaxaas
4c
aqal
4a
jilib
4
kab
Bestämd form
singular
afka
baraha
dhalada
mindida
yaxaaska
aqalka
jilibka
kabta
Obestämd form Bestämd form
plural
plural
afaf
afafka
barayaal
barayaasha
dhalooyin
dhalooyinka
mindiyo
mindiyaha
yaxaasyo
yaxaasyada
aqallo
aqallada
jilbo
jilbaha
kabo
kabaha
37
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
32. När ska man INTE använda subjektsformen av substantiv även om
substantivet är subjekt i satsen?
Om subjektet är fokuserat ska man inte använda subjektsformen.
33. Vilket är substantivens determinativa suffix?
-ii
34. Vilka är substantivens två vanligaste demonstrativa suffix?
-an (-aan) och -aas
35. Vilket är substantivens interrogativa suffix?
-ee
36. Till vilken form av substantiven lägger man dessa suffix?
Efter suffixet för bestämdhet, dvs. /k/, /g/, /h/, /t/, /d/, /sh/.
Övning 17. Hitta alla substantiv.
Hitta alla substantiv i texten. Avgör vilken typ av substantiv det är och i
vilken form ordet står.
Kubbadda
femininum, singular, bestämd grundform
cagta
femininum, singular, bestämd grundform
Sahra
femininum, singular, obestämd grundform
Axmed
maskulinum, singular, obestämd grundform
fasax
maskulinum, singular, obestämd grundform
Muqdisho
femininum, singular, obestämd grundform
gurigii
maskulinum, singular, determinativ form
eeddadood
femininum, singular, possessiv form 3 pers plur
Faadumo
femininum, singular, obestämd grundform
Waqtigaas
maskulinum, singular, demonstrativ form
Muqdisho
femininum, singular, obestämd grundform
38
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
tartankii
maskulinum, singular, determinativ form
ciyaaraha
femininum, plural, bestämd grundform
kubbadda
femininum, singular, bestämd grundform
cagta
femininum, singular, bestämd grundform
gobollada
maskulinum, plural, bestämd grundform
dalka
maskulinum, singular, bestämd grundform
Sahra
femininum, singular, obestämd grundform
Axmed
maskulinum, singular, obestämd grundform
markii
maskulinum, singular, determinativ form
qayb
femininum, singular, obestämd grundform
ciyaaro
femininum, plural, obestämd grundform
noocaas
maskulinum, singular, demonstrativ form
Markii
maskulinum, singular, determinativ form
garoonkii
maskulinum, singular, determinativ form
dadweyne
maskulinum, singular, obestämd grundform
aad
femininum, singular, obestämd grundform
laba
femininum, singular, obestämd grundform
kooxood
femininum, singular, räkneform
sida
femininum, singular, bestämd grundform
dadku
maskulinum, singular, bestämd subjektsform
ciyaarta
femininum, singular, bestämd grundform
Kumanyaal
maskulinum, dubbel plural /an+yaal/, obest. grundf
ruux
mask/fem, singular, obestämd grundform
qayb
maskulinum, singular, obestämd grundform
caleemo
femininum, plural, obestämd grundform
durbaanno
maskulinum, plural, obestämd grundform
heeso
femininum, plural, obestämd grundform
qolo
femininum, singular, obestämd grundform
kooxdeeda
femininum, singular, possessiv form 3 person
singular femininum, grundform
Sahra
femininum, singular, obestämd grundform
Axmed
maskulinum, singular, obestämd grundform
39
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
in
femininum, singular, obestämd grundform
labada
femininum, singular, bestämd grundform
kooxood
femininum, singular, räkneform
Sahra
femininum, singular, obestämd grundform
taageero
femininum, singular, obestämd grundform
kooxdii
femininum, singular, determinativ form
Jubbada
femininum, singular, bestämd grundform
Axmed
maskulinum, singular, obestämd grundform
kooxdii
femininum, singular, determinativ form
Banaadir
femininum, singular, obestämd grundform
Maalintaas
femininum, singular, demonstrativ form
guushii
femininum, singular, determinativ form
kooxdii
femininum, singular, determinativ form
Sahra
femininum, singular, obestämd grundform
maalin
femininum, singular, obestämd grundform
aad
femininum, singular, obestämd grundform
xiiso
maskulinum, plural, obestämd grundform
Axmed
maskulinum, singular, obestämd grundform
kooxdiisii
femininum, singular, possessiv form 3 persson
singular maskulinum, determinativ form
in
femininum, singular, obestämd grundform
guuldarradu
femininum, singular, bestämd subjektsform
ceeb
femininum, singular, obestämd grundform
Markaas
maskulinum, singular, demonstrativ form
Axmed
maskulinum, singular, obestämd grundform
in
femininum, singular, obestämd grundform
ciyaartooy
maskulinum, singular, obestämd grundform
caan
maskulinum, singular, obestämd grundform
Weligaa
maskulinum, singular, possessiv form 2 pers sing
laba
femininum, singular, obestämd grundform
kooxood
femininum, singular, räkneform
40
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Tema 8: Verb
Övning 18. Allmänna frågor
1. Vad menas med att ”konjugera” ord? Vilka ord kan man konjugera?
Att ’konjugera’ betyder att ’böja verb’. Alltså är det bara verb
som man kan konjugera.
2. Förklara vad tempus är för något.
Tempus är verbens tidsformer.
3. Hur många tempus har somaliskan?
Somaliskan har tre tempus.
4. Vad kallas de somaliska tempusen på somaliska och svenska?
Preteritum/tagto, presens/joogto och futurum/timaaddo.
5. Hur bildar man de olika tempusformerna?
Preteritum bildas med suffixet /ay/ (som blir /ee/ före /n/),
presens bildas med suffixet /aa/ och futurum bildas med
hjälpverbet doonaa.
6. Förklara vad aspekt är för något.
Aspekt är förhållandet till tiden.
7. Vilka aspekter finns i somaliskan?
41
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
enkel (allmän), progressiv (pågående) och habituell
(upprepad).
8. Vad kallas de somaliska aspekterna på somaliska och på svenska?
Enkel/fudud, progressiv/socota och habituell/caadalay
9. Hur bildar man de olika aspektformerna?
Enkel aspekt har inget särskilt morfem, progressiv aspekt har
suffixet /ay/ och habituell aspekt bildas med hjälpverbet jiray.
10. Hur många modus har somaliskan?
Sex modus.
11. Vad kallas somaliskans olika modusformer på somaliska och på
svenska?
Indikativ
Hab ebyoon
Konjunktiv
Hab dhimman
Konditionalis
Hab shardiley
Optativ
Hab talo
Imperativ
Hab amar
Potentialis
???
12. Förklara vad som menas med person när man böjer verb i
somaliskan.
Olika ändelser används beroende på vemsom är subjekt i
satsen: jag, du, hon, han etc.
13. Hur många personformer har ett somaliskt verb?
42
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Sju former.
14. Vilka är ändelserna är i de olika personerna?
singular
plural
1 person
V
nV
2 person
tV
tVn
3 person mask.
V
Vn
fem.
tV
V står för olika vokaler i olika tempus och modus.
15. Varför ska man skriva ’d’ i formen ’wuu aadaa’, men ’dd’ i formen
’way aaddaa’?
Stammen innehåller ett /d/ och ändelsen innehåller ett annat
/d/ som är en variant av den feminina ändelsens /t/.
16. Förklara vad (preteritum) particip är och hur man bildar denna form.
Det är verbens adjektivform. Den bildas med suffixet -an/-san.
17. Bilda (preteritum) particip eller adjektiv av verben ’sameeyaa’ och
’qoraa’.
sameysan, qoran
18. Böj verbet ”akhriyaa” i alla former i både enkelt och progressivt
presens.
Enkelt presens
1:a person sg.
akhriyaa
2:a person sg.
akhridaa/akhrisaa
3:e person sg. m. akhriyaa
Progressivt presens
akhrinayaa/akhriyayaa
akhrinaysaa/akhriyaysaa
akhrinayaa/akhriyayaa
43
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
3:e person sg. f.
1:a person pl.
2:a person pl.
3:e person pl.
akhridaa/akhrisaa
akhrinnaa
akhridaan/akhrisaan
akhriyaan
akhrinaysaa/akhriyaysaa
akhrinaynaa/akhriyaynaa
akhrinaysaan/akhriyaysaan
akhrinayaan/akhriyayaan
19. Böj verbet ”iibsadaa” i alla former i både enkelt, progressivt och
habituellt preteritum.
Enkelt pret.
1:a pers sg.
iibsaday
2:a pers sg.
iibsatay
3:e pers sg. m. iibsaday
3:e pers sg. f. iibsatay
1:a pers pl.
iibsannay
2:a pers pl.
iibsateen
3:e pers pl.
iibsadeen
Progressivt pret. Habituellt preteritum
iibsanayay
iibsan jiray
iibsanaysay
iibsan jirtay
iibsanayay
iibsan jiray
iibsanaysay
iibsan jirtay
iibsanaynay
iibsan jirnay
iibsanayseen
iibsan jirteen
iibsanayeen
iibsan jireen
20. Böj verbet ”cunaa” i 3 person singular maskulinum och femininum i
alla de olika tempusen och aspekterna.
Enkelt
Preteritum
Presens
Futurum
cunay
cuntay
cunaa
cuntaa
cuni doonaa
cuni doontaa
Progressivt
cunayay
cunaysay
Habituellt
cuni jiray
cuni jirtay
cunayaa
cunaysaa
21. Böj verbet ”cunaa” i 2 person singular och plural i varje modus.
44
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
2 person singular
Indikativ
cuntaa
(presens) cunaysaa
2 person plural
cuntaan
cunaysaan
Konjunktiv
cunto, cuntid
(presens) cunayso, cunaysid
cuntaan
cunaysaan
Optativ
ad cunto
ad cunteen
Imperativ
cun
cuna
Konditionalis
cuni lahayd
cuni lahaydeen
Potentialis
cuntee
cunteen
22. Böj verben i de angivna formerna: imperativ singular och imperativ
plural, infinitiv och verbalsubstantiv.
presens
imperativ sg. imperativ pl. infinitiv
verbalsubst.
cunaa
cun
cuna
cuni
cunid
kariyaa
kari
kariya
karin
karin
sameeyaa
samee
sameeya
sameyn
sameyn
seexdaa
seexo
seexda
seexan
seexasho
fiirsadaa
fiirso
fiirsada
fiirsan
fiirsasho
23. Vilka är somaliskans fem oregelbundna verb?
yahay, yimaadaa, yaqaannaa, yaallaa, yiraahdaa
45
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
24. Ge alla former i presens och preteritum av verbet yahay.
presens
1:a person sg.
2:a person sg.
3:e person sg. m.
3:e person sg. f.
1:a person pl.
2:a person pl.
3:e person pl.
ahay
tahay
yahay
tahay
nahay
tihiin
yihiin
preteritum
ahaa
ahayd
ahaa
ahayd
ahayn
ahaydeen
ahaayeen
25. Ge alla preteritumformer av verbbet yimid.
1:a person sg.
2:a person sg.
3:e person sg. m.
3:e person sg. f.
1:a person pl.
2:a person pl.
3:e person pl.
preteritum
imid / imi
timid / timi
yimid / yimi
timid / timi
nimid
timaadeen
yimaadeen
26. Ibland måste verbformerna tahay och tihiin skrivas samman med ett
föregående adjektiv. När måste de skrivas sammans och varför?
När det föregående ordet slutar på en konsonant som gör att
verbet förändras till dahay eller shahay, t.ex. nooshahay.
27. I preteritum måste verbet ahaa, ahayd alltid skrivas samman med
adjektiv. Varför?
46
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Därför att det förkortas till bara –aa, –ayd efter adjektiv, t.ex.
noolaa, noolayd.
28. Varför innehåller verbändelsen i femininum ibland –t– och ibland –s–
, t.ex. cuntaa men cunaysaa?
Verbens /t/ förändras till /s/ eftert /i/ och /y/.
29. Vika är de somaliska verbens infinita former? Ge termerna på
somaliska och på svenska.
infinivit
masdar
verbalsubstantiv
magac faleed
particip
sifo faleed
30. Vilken form är ”cuni”? Ange den grammatiska termen både på
somaliska och svenska.
infinitiv
masdar
31. Verben form är ”cuni”? Vilken är ändelsen i den formen? Vilka verb
har den ändelsen? Vilken annan ändelse har andra verb i den här
formen?
Om stammen slutar med en konsonant har verben ändelsen –i
i infinitiv, men om stammen slutar på en vokal används
ändelsen –n, t.ex. samee-yaa > sameyn, kari-yaa > karin.
32. Vilken form är ”cunid”? Ange den grammatiska termen både på
somaliska och svenska.
Verbalsubstantiv
Magac faleed
33. Hur bildar man samma form av verb i konjugation 2 och 3.
47
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
1. konj. –id
2. konj. –in
3. konj. -asho
34. Somaliskan har inte presens particip som svenskan. Vilken verbform
kan användas i stället på somaliska?
I stället användsverbs korta presensform på –a.
35. Somaliskan har inte passivum som svenskan. Vilket ord använder
man ofta i stället?
I stället används det opersonliga subjektspronomenet la.
36. Vilka somaliska hjälpverb används tillsammans med infinitiv?
doonaa, jiray, lahaa, karaa, waayaa, gaadhaa/gaaraa…
48
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Övning 19. Hitta alla verb.
Avgör i vilken form varje verb står i den följande texten.
yimaadeen
3 pers plur
enkelt preteritum
degeen
3 pers plur
enkelt preteritum
socday
3 pers sing mask
enkelt preteritum
ahayd
3 pers sing fem
enkelt preteritum
horreysay
3 pers sing fem
enkelt preteritum
galaan
3 pers plur
enkelt presens konjunktiv
galeen
3 pers plur
enkelt preteritum
arkeen
3 pers plur
enkelt preteritum
taageeraya
3 pers plur
progressivt presens kortform
yaabeen
3 pers plur
enkelt preteritum
xiisaynayaan
3 pers plur
progessivt presens konjunktiv
galay
3 pers plur
enkelt preteritum kortform
siteen
3 pers plur
enkelt preteritum
heesayeen
3 pers plur
progressivt preteritum
ammaanaysay.
3 pers sing fem
progressivt preteritum
sheegtay
3 pers sing fem
enkelt preteritum
raacaan
3 pers plur
enkelt presens konjunktiv
noqotay
3 pers sing fem
enkelt preteritum
raacay
3 pers sing mask
enkelt preteritum
raacday
3 pers sing fem
enkelt preteritum
(taageersan)ayd
3 pers sing fem
enkelt preteritum
ahayd
3 pers sing fem
enkelt preteritum
(xiiso badn)ayd
3 pers sing fem
enkelt preteritum
badiyey
3 pers sing mask
enkelt preteritum
dareemay
3 pers sing mask
enkelt preteritum
(aan) ahayn
3 pers sing fem
enkelt preteritum konjunktiv
jeclaystay
3 pers sing mask
enkelt preteritum
noqdo
3 pers sing mask
enkelt presens konjunktiv
49
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
ah
3 pers sing mask
enkelt presens kortform
daawatay
2 pers sing
enkelt preteritum
ciyaaraya
3 pers plur
progressivt preteritum kortform
50
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Tema 9: Övriga ordklasser
Övning 20. Adjektiv
1. Hur testar man enklast om ett ord är adjektiv?
Man placerar ordet efter ett substantiv och prövar att sätta
substantivet i bestämd form – då ska inte adjektivet förändras.
Sedankan man pröva att sätta substantivet i plural och se om
det går att bilda plural av adjektivet med reduplikation:
guri weyn, guriga weyn, guryo waaweyn.
2. Ringa in alla adjektiv i följande meningar.
hoose, shanaad, dhexe
3. Ringa in alla adjektiv i följande meningar.
weyn, badan, kale
4. Varför har somaliskan inte lika många adjektiv som svenskan?
Ofta används substantiv för att beskriva andra substantiv.
5. Dela upp följande ord i de olika morfem som de innehåller:
og - yahay
eller
og - y - ah - ay,
yar - ayd
yar - ay - d,
jecl - ahay
jecl - ah - ay,
ma - jecl - i,
dhaa - dheer.
6. Vad menas med att ”komparera” ord? Vilka ord kan man komparera?
51
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Man kan komparera adjektiv, dvs. böja dem i olika
jämförelsegrader.
7. Sätt ord weyn i formerna positiv, komparativ, superlativ.
positiv
weyn
komparativ
ka weyn
superlativ
ugu weyn
8. Vilka av adjektiven nedan är rot-morfem, dvs inte bildade av något
annat ord?
weyn, cusub
9. Vilka av adjektiven nedan är particip, dvs. bildade av ett verb.
samaysan, abuuran
10. Vilka av adjektiven nedan är bildade av substantiv med en ändelse.
wanaagsan, qurxoon
11. Hur bildar man plural av somaliska adjektiv?
Genom reduplikation av början av ordet.
52
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Övning 21. Pronomen
1. Fyll i tabellen över de somaliska personliga pronomenen.
1 sg.
2 sg.
3 sg. m.
3 sg. f.
1 pl. exkl.
1 pl. inkl.
2 pl.
3 pl.
lång, självständig form
qaab dheer, ebyoon
egentligen substantiv
grundform
subjektsform
qaab yeele
aniga
anigu
adiga
adigu
isaga
isagu
iyada
iyadu
annaga
annagu
innaga
innagu
idinka
idinku
iyága
iyagu
kort, osjälvständig form
qaab gaaban, dhimman
verkligt pronomen
subjektsform objektsform
qaab yeele
qaab layeele
aan
i
aad
ku
uu
ay
aan ~ aannu na
aynu
ina
aad ~ aydin idin
ay
2. Fyll i tabellen över de somaliska possessiva pronomenen.
1 sg.
2 sg.
3 sg. m.
3 sg. f.
1 pl. exkl.
1 pl. inkl.
2 pl.
3 pl.
mask. sing.
kayga
kaaga
kiisa
keeda
kayaga
kaayaga
keenna
kiinna
kooda
fem. sing.
tayda
taada
tiisa
teeda
tayada
taayada
teenna
tiinna
tooda
plural
kuwayga
kuwaaga
kuwiisa
kuweeda
kuwayaga
min, mitt, mina
din, ditt, dina
hans, dess
hennes, dess
vår, vårt, våra
kuweenna
kuwiinna
kuwooda
vår, vårt, våra
er, ert, era
deras
3. Böj det demonstrativa pronomenet kaas i subjektsform i femininum
singular.
taasi
(taasu)
53
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
4. Vilka interrogativa pronomen finns i somaliskan som inte är
substantiv.
maxay, ayo, yaa, kuma, tuma, kee, tee, kuwee, immisa…
5. Vilket är det somaliska reflexiva pronomenet?
is
6. Somaliskan har inte passivum som svenskan. Vilket ord använder
man ofta i stället?
la
Övning 22. Prepositioner
1. Vilka är somaliskans fyra grundläggande prepositioner?
u, ku, ka, la
2. Ordet ’la’ har två helt olika betydelser. Ange de båda svenska
betydelserna. Till viken ordklass hör vardera av de två
betydelserna?
la, preposition, med
la, pronomen, man
3. På vilken plats i satsen placeras de somaliska prepositionerna?
före predikatets verb eller adjektiv
54
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
4. På vilket sätt uttrycker somaliskan motsvarigheten till andra svenskan
prepositioner som t.ex. framför, bakom, under? Förklara och ge ett
exempel.
med hjälp av substantiv och possessiv ändelse, t.ex.
miiska hoostiisa
Övning 23. Räkneord
1. Varför behövs inte ordklassen räkneord i somaliskan?
Alla somaliska grundtal är substantiv och ordningstalen är
adjektiv.
2. När måste man använda konjunktionen oo efter siffror?
Man kan bara ha två substantiv efter varandra, sedan behövs
ett oo. Eftersom siffrorna är substantiv behövs alltid oo efter
tal som laba kun oo… saddex boqol oo…
3. Vilken form av substantiv används efter räkneord?
Räkneformen på –ood. Om ordet inte har någon räkneform
används singularformen.
Övning 24
1. Vilka personliga pronomen finns i texten nedan? ay, uu, ay, la
2. Vilka demonstrativa pronomen finns i texten? Kuwani
3. Vilka substantiv med demonstrativ ändelse finns i texten? Inga
4. Vilka possessiva pronomen finns i texten? Inga
55
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
5. Vilka substantiv med possessiv ändelse finns i texten? Labadoodu,
walaaleheed
6. Vilka adjektiv finns i texten? taagan, dambe, taagan, lixaad, dhexe,
afraad, labaad, hoose, weyn, sare, yar, jecel, dhan
7. Vilka adjektiv i superlativ finns i texten? ugu weyn, ugu yar
8. Vilka substantiv i texten används som adverbial och motsvarar
svenska adverb? labo saf, Safka, Sida, Safka, immika, fasalka, dugsiga,
magaalada, Hadda, Sannad, dugsiga
9. Vilka samordnande konjunktioner finns i texten? iyo, na
Övning 25
1. Hitta alla verkliga adjektiv. badan, kale, waaweyn, waliba, Hoose,
taageersan, badn2. Hitta alla personliga pronomen i subjektsform. ay, ay, ay, ay, ay, ay,
ay, ay, ay, ay, ay, ay, ay, uu, ay, ay, ay, la-, uu, ay, -ay, uu, uu
3. Hitta alla verkliga prepositioner. ku, ku, ka, u, ugu, ka, u, la, u, ka, ku,
ku, u, u, ugu, -ga
56
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Tema 10: Fonetik och fonologi
1. Vad menas med en flyktig vokal / inskottsvokal?
En vokal som egentligen inte finns i det aktuella morfemets
grundform, utan läggs till för att morfemet annars inte går att
uttala enligt språkets regler för hur ljuden får kombineras till
stavelse och ord.
2. Vilka av följande ord innehåller en flyktig vokal / inskottsvokal? Visa
den flytkiga vokalen genom att ange en annan form av samma ord utan
sådan vokal.
maalin
/maal_m/
t.ex.
maalmo
oroddaa
/or_d/
ordaa
fiican
/fiic_n/
ma fiicna
noqotaa
/noq_d/
noqdaa
ilig
/il_k/
ilko
adag
/ad_k/
ma adka
3. Hur många vokaler finns det i somaliskan?
20 betydelseskiljande vokalljud eller fonem
5 olika bokstäver
varje sådant ljud kan vara långt eller kort = 10
varje sådant ljud kan vara vanligt eller framskjutet = 20
4. Vilka diftonger finns i somaliskan?
Detta är inte tillräckligt utforskat, men minst tre
ay / ey
aw / ow
oy
57
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
5. Hur många konsonanter finns det i somaliskan?
22
6. Vilka av konsonanterna skrivs med digrafer?
kh, dh, sh
7. Vilken konsonant skrivs inte med en traditionell bokstav, utan med ett
annat tecken?
hamsa ( ’ )
8. Bör man betrakta detta tecken som ett skiljetecken eller en bokstav i
somaliskan? Varför?
I engelskan är det ett skiljetecken, t.ex. it’s. Tecknet kallas
apostrof och representerar inget ljud i uttalet.
I somaliskan är det annorlunda, här representerar tecknet ett
ljud och fungerar därför precis som alla de andra bokstäverna. Alltså är
det inte ett skiljetecken, utan bör betraktas som en bokstav.
9. Vilka somaliska konsonantljud finns inte i svenskan?
c, j, kh, q, w, x
10. Vad menas med konsonantväxling?
Att en konsonant ersätts med en annan konsonant när ett ord
böjs, t.ex. förändras -t- till -s- efter -i- eller -y- när man
böjer verb, t.ex. cuntaa, cunaysaa, karisaa.
11. Vad menas med vokalväxling.
58
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Att en vokal ersätts med en annan vokal när ett ord böjs, t.ex.
förändras -e/-o i slutet av ord till -a- när man lägger till en
ändelse, t.ex. tuke, tukaha, tukayaal, hooyo, hooyada, fiirso,
fiirsada.
12. Vad menas med vokalharmoni?
Att vokaler i olika stavelser anpassas til varandra så att den
ena förändras för att bli mera lika den andra.
13. I vilka grammatiska former är vokalharmoni obligatorisk?
I substantiv som har bestämd form på -aha måste vokalen före
-h- ändras till -u- repsektive -i- om vokalen efter -h- är -u- eller
-i-, t.ex. aabbaha, aabbuhu, aabbihii, aabbihiis. Detsamma
gäller ordet wax, i synnerhet wuxuu, wixii.
I många andra fall är denna typ av vokalharmoni mera
frivillig, t.ex. sac, sacii/sicii.
För verben gäller att man i infinitivformer med ändelsen -i och
en stam som slutar på -x, -c, -’ ersätter vokalen -a- i stammen
med -i-, t.ex. baxaa, bixi doonaa, dhacaa, dhici doonaa.
59