Fakta om energikällor - Naturskyddsföreningen

Fakta om energikällor • 1/2
Fakta om energikällor
De energikällor vi människor använder brukar delas in i förnybara energikällor och icke förnybara
energikällor. De förnybara energikällorna tillförs ständigt ny energi från solen och tar därför inte
slut. De icke förnybara energikällorna finns däremot i en bestämd mängd på vår jord och återbildas mycket långsamt eller inte alls. De kan därför ta slut och ju mer de används idag, desto
mindre finns kvar till framtida generationer.
Förnybara energikällor
Solen skiner oavbrutet på jorden. Varje dag strålar 10 000 gånger mer energi än vi människor
använder in till jorden från solen. Energin från solens strålar påverkar massor av processer på
jorden. Solenergin driver vattnets kretslopp och sätter fart på luften så att vindar skapas. När vinden blåser över en vattenyta överförs energi till vattnet som gör att vågor bildas. Genom fotosyntesen fångar växterna in solenergin och omvandlar den, tillsammans med vatten och koldioxid, till
kolhydrater och syre och lagrar därmed den inkommande solenergin i biomassa. På så sätt har alla
de förnybara energikällorna, sol, vind, vatten, biomassa och vågor sitt ursprung från solen.
Solceller och solfångare tillvaratar energi direkt ur solstrålningen och ger elektricitet eller varmvatten. Energin i vinden kan fångas med hjälp av vindkraftverk. Vinden får vindkraftverkets blad
att snurra och rörelsen gör att elektricitet kan genereras. Vattnets rörelse och fallhöjd utnyttjas i
ett vattenkraftverk. Energin i fallande vatten får en stor propeller, eller en turbin, att snurra och
rörelseenergin omvandlas sedan till elektrisk energi. I ett vågkraftverk fångas energin i vågorna
upp på olika sätt och omvandlas till elektricitet.
Vindar och fallande vatten utnyttjades som kraftkällor med hjälp av väderkvarnar och vattenhjul
långt innan elektriciteten uppfanns.
Tidvattenenergi är energi som kan utvinnas genom vattnets nivåskillnad mellan ebb och flod eller
strömmarna som bildas när vattenmassor förflyttas över jorden.
Biobränslen kommer från växter, som bundit in energi och koldioxid genom fotosyntes. Till biobränslen räknas träbaserade bränslen som ved och flis, olja från till exempel rapsodlingar, biogas
från matrester och annat organiskt material samt en viss del av hushållsavfallet. Idag används biobränslen framför allt till att producera el och värme, men också allt mer för att tillverka drivmedel
till våra fordon.
Icke förnybara energikällor
Icke förnybara energikällor baseras på begränsade resurser som inte nybildas, eller nybildas så
långsamt att de ur ett mänskligt tidsperspektiv riskerar att ta slut. Kärnkraft och fossila bränslen
hör till de icke förnybara energikällorna.
I kärnkraftverk frigörs kärnenergi genom att atomkärnor av det radioaktiva ämnet uran klyvs.
Denna energi används sedan till att förånga vatten som i sin tur genererar el i en turbin. Uran är
ett mycket energirikt ämne som finns i begränsad mängd på jorden.
Till fossila bränslen hör fossilgas (även kallad naturgas), kol och olja (till exempel bensin). Energin
i de fossila bränslena är, precis som i biobränslena, solenergi som bundits in genom fotosyntesen.
Skillnaden är att fossila bränslen skapats under mycket lång tid av växter och djur som levde för
länge sedan. De döda växterna och djuren har under miljontals år utsatts för höga temperaturer
och tryck i marken. På så vis har de omvandlats till kol, olja och fossilgas som nu återfinns på land
och på botten av haven.
I Sverige kommer hälften av den energi som används från förnybara energikällor. Globalt sett är bilden
annorlunda – nästan 80 % av den energi vi människor använder kommer från fossila bränslen.
energifallet.se
Fakta om energikällor • 2/2
Energianvändningen i Sverige 2015
Energianvändningen globalt 2015
Övrigt förnybart
Biobränsle
Olja
Biobränsle
Vattenkraft
Olja
Kärnkraft
Kol
Fossilgas
Fossilgas
Värmepumpar
Vindkraft
Kärnkraft
Kol
Vattenkraft
Så tycker Naturskyddsföreningen
Naturskyddsföreningen tycker att ökningen av den globala medeltemperaturen - som orsakas av människans utsläpp – måste stanna under 1,5 grader.
Det är viktigt för att konsekvenserna för människor och ekosystem på planeten inte ska bli så allvarliga att de inte går att anpassa sig till. För att nå det
målet tror Naturskyddsföreningen att utsläppen av växthusgaser måste vara
nära noll i världen 2050 och i Sverige 2030. Att målen är olika beror på att
vi i Sverige och andra höginkomstländer har släppt ut mycket mer koldioxid
under 1900-talet än dagens låginkomstländer – och det gör vi fortfarande!
Länder där många människor lever i fattigdom behöver få utrymme att öka
sina utsläpp under en period eftersom det annars blir svårt att minska fattigdomen. För energisystemet innebär Naturskyddsföreningens klimatmål
att vi människor inte kan fortsätta använda fossila bränslen, eftersom de
släpper ut mycket växthusgaser. Energikällorna måste också vara långsiktigt hållbara och inte komma från resurser som tar slut (t ex olja och uran).
Därför tycker Naturskyddsföreningen att energin i framtiden måste komma
från 100% förnybara energikällor i hela världen. Och att dessa förnybara
energikällor måste användas på ett sätt som påverkar den lokala miljön så
lite som möjligt.
Läs mer i vår klimatpolicy
www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/klimatpolicy_ny.pdf
energifallet.se