Icke förnybara energikällor

advertisement
Icke förnybara energikällor
Föreläsning nr 3
Sid 318-322
Energikällor som kommer att ta slut
• Förutom påverkan på klimatet och att vi måste
sluta använda fossila bränslen så kommer dessa
bränslen förr eller senare att ta slut.
• Därför kallas de ”icke förnyelsebara energikällor”.
• Kol, olja och naturgas är alla fossila bränslen.
• Uran är också ett icke förnyelsebart bränsle.
• Idag kommer mer än ¾ (87%) av vår totala
energitillförsel från icke förnyelsebara
energikällor.
Vad är fossila bränslen
naturgas och petroleumprodukter
• Enligt den biogeniska teorin har jordens
petroleumtillgångar bildats då förhistoriska alger och
plankton samt andra växter och döda djur lagt sig på
sjö- och havsbottnar under syrefria förhållanden.
• Detta organiska material har begravts under stora
lager sediment.
• Genom högt tryck och hög temperatur har det
omvandlats kemiskt, först till kerogen och sedan
genom ytterligare tryck och värme till kolväten i vätskeeller gasform ,det vill säga naturgas och petroleum.
Kol
• Växter på land bildar dock främst kol. Stora delar av
jordens kolreserver härstammar från den geologiska
perioden karbon. Ca 300 miljoner år sedan.
• Under karbon bildades sumpskogar som bestod av
ormbunkar, fräken- och lummerväxter som växte i form
av gigantiska träd.
• När dessa under årmiljoner begravdes under
jordmassor och sediment samt påverkan av värme och
högt tryck. Bildades så småningom kol.
• Kol anses ännu sämre än olja och gas då det frigör
större mängder koldioxid.
Växthusgaser
• Vid all förbränning bildas CO2 och vattenånga.
• När vi använder fossila bränslen sker ytterligare
tillskott av ämnen som påverkar atmosfären.
• Både CO2 och vattenånga påverkar atmosfärens
förmåga att släppa ut värmestrålning.
• På grund av den snabbt ökade koldioxidhalten har
jämvikten mellan utsläpp och upptag av koldioxid
blivit störd.
• Landväxterna och havets växtplankton hinner inte
ta upp den ökade mängden koldioxid som släpps
ut genom den snabba industriella utvecklingen
Industriella revolutionen
• I och med den industriella revolutionen och
dess behov av framförallt brännbara
energikällor har vi under de senaste 300 åren
ökat mängden växthusgaser i atmosfären
vilket kommer att ge klimateffekter.
• Man bör komma ihåg att utan växthuseffekt
skulle medeltemperaturen vara ca -20.
• Medeltemperaturen globalt är nu ca 15
grader.
temperaturökning
• Under de senaste 100 åren har den globala
medeltemperaturen ökat med 0.7 grader och i
Europa med 1.0 grad.
• Fler och fler bevis visar på att denna
uppvärmning är en konsekvens av mänskliga
aktiviteter.
• Ändrar vi inte vårt agerande räknar man med att
temperaturen kommer att öka med 1,4 - 5,8
grader år 2100.
källa:http://www.kirab.se/hem/prod/aknowledge
vaxt.html
Olika våglängder
• Den värme som strålar ut från jorden har
långa våglängder medan strålningen som
kommer från solen har kortare våglängder.
• Solstrålningens korta våglängder (bl.a. synligt
ljus) passerar lätt igenom vår atmosfär.
• Men atmosfären släpper inte lika lätt igenom
den långvågiga värmestrålningen från jorden.
Antropocen
• Vår tidsålder kallas antropocen.
• Vi befinner oss i en tidsålder då de processer
som sker på jorden i stort kan härledas till
mänsklig påverkan.
• I motsats till de naturliga processer som sker
på jorden.
Albedo
reflexionsförmåga eller den andel strålning
som återkastas från en belyst yta
Metan är en 20 gånger starkare
växthusgas än CO2
• Sumpgas är en annan benämning på metan.
• Ca 17% av utsläppen av metan till atmosfären
kommer från boskapsuppfödning.
• En stor del av metanutsläpp kommer från
risodling.
• Det finns stora mängder sumpgas som är bunden
i tundran, permafrosten som täcker en femtedel
av jordens yta.
• När klimatet ändras och temperaturen stiger tinar
permafrosten varpå den bundna metangasen
frigörs och ytterligare späder på växthuseffekten.
Om 100 år
• Även om vi lyckas minska utsläppen av
växthusgaser till 2050 tar det lång tid för
växthusgaserna att försvinna från atmosfären.
Worst scenario
• Polarisarna smälter, haven stiger, sjöar och floder
torkar ut och när människorna tvingas på flykt
finns stora konfliktrisker.
• Orkaner och översvämningar omväxlande med
torka och skogsbränder blir vanligare.
• Sahara breder ut sig. Platser som Saigon, New
Orleans, Venedig och Mumbai läggs under vatten.
• Malaria och andra virussjukdomar sprids till nya
områden.
• Växter och djur omfördelas och sprids på ett icke
önskvärt sätt och slår sönder lokala ekosystem.
?
• Vad gör vi nu?
• En av de största farorna är
handlingsförlamning.
• Att vi inte ser någon lösning på problemen och
ingen väg ut.
• Man kan lätt bli deprimerad.
• Men det finns lösningar.
åtgärdsplan
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Förnyelsebara energikällor
Fasa ut fossila bränslen
Effektivisering
Besparing
Ekonomiska styrmedel
Forskning
Politik
Globalt samarbete
Klimatavtal
Det kommer inte att vara enkelt.
”Men det kan vara början på chansen att rädda planeten.”
Hur förhåller man sig detta?
• Diskussion
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards