9
10
ORDINATION
2.ORDINATION
Socialstyrelsen har i sin tillsynsverksamhet i ett flertal sammanhang kunnat
konstatera, att det vid tillämpningen av reglerna för ordination och övrig
läkemedelshantering förekommit förväxlingar och feldoseringar i en utsträckning, som inte är acceptabel med hänsyn till patientsäkerheten.
Många problem har uppmärksammats genom skärpta krav, vilket medfört att omfattande förändringar i avdelningarnas hanteringsrutiner har
gjorts.
En läkemedelsordination skall innehålla uppgifter om läkemedlets
namn, läkemedelsform, styrka, dosering, administrationssätt och
tidpunkterna för administrering. Doseringen skall anges som antal
tabletter eller andra avdelade läkemedeldoser eller läkemedlets
volym per doseringstillfälle.
Om det blir nödvändigt för att ordinationen av ett visst läkemedel
skall bli tydlig, får doseringen, utan hinder av vad som sägs i första
stycket, anges som mängden verksam substans per läkemedelsdos. Sådana läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala
instruktionen för läkemedelshantering.
Internationella enheter skall vid läkemedelsordinationen förkortas med E.
SOSFS 2000:1 (M) 3 kap. §7
Problem
Entydig ordination
Följande ordinationstyper finns:
Ordinationstyper
Kontinuerlig ordination (L)
Med tillfällig ordination avses läkemedel som ges vid ett enstaka behandlingstillfälle. Detta i motsats till ordination vid behov som ordinerats i förväg
och avser en planerad behandling.
Tillfällig ordination
11
ORDINATION
Muntlig ordination
I akuta behandlingssituationer kan den tillfälliga ordinationen göras muntligt
av läkare till sjuksköterska. Denna repeterar, dokumenterar och signerar
utförandet av ordinationen. Så snart som möjligt signeras den av ordinerande läkare. Patientansvarig läkare ska informera sig om samtliga tillfälliga
ordinationer och om läkemedel givna vid behov eller genom generella
direktiv.
Telefonordination
Läkemedel får ordineras per telefon om den som ordinerar
läkemedlet är förhindrad att komma till patienten. Ordinationer per
telefon skall tas emot, dokumenteras och signeras i ordinationshandlingen av en sjuksköterska. Namnet på den som ordinerat
läkemedlet och tidpunkten för ordinationen skall anges.
Den som ordinerat läkemedel per telefon skall, om inte synnerliga
hinder finns, i efterhand bekräfta ordinationen med sitt signum. En
telefonordination får bekräftas skriftligen via telefax eller elektronisk post, förutsatt att säkra rutiner för elektronisk överföring av
journaluppgifter används.
SOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 6§
Generella direktiv
Endast läkare får ordinera läkemedel enligt generella direktiv. I de
generella direktiven skall anges indikationerna och kontraindikationerna samt doseringen och antal tillfällen som läkemedlet
får ges till en patient utan att en läkare kontaktas. Läkemedlet som
ordineras enligt generella direktiv får ges till en patient endast efter
att en sjuksköterska gjort en behovsbedömning.
Ordinationer enligt generella direktiv skall utfärdas restriktivt och
omprövas regelbundet. Anvisningar för ordinationer enligt generella direktiv skall finnas i den lokala instruktionen för läkemedelshantering.
SOSFS 2000:1(M) 3 kap. 9§
För patienter som ofta får läkemedel genom generell förskrivning bör
stående ordination övervägas.
De generella direktiven förvaras lämpligen i pärmen "Läkemedel på
avdelning" och hålls aktuella genom revidering varje år på respektive klinik.
Utbyteslista
En aktuell lista över läkemedel som kan utbytas mot andra med samma
innehåll, synonymer, fås från apoteket. Den ska undertecknas av ansvarig
läkare (liksom övriga behandlings-PM, t ex för akutbricka). Då kan
sjuksköterska använda de läkemedel som finns i förrådet till patienter som
ordinerats en annan synonym.
Rapportsystem
Alla ordinationer ska anges på journalhandling. Läkemedelsbehandlingen
dokumenteras på separat journalblad upptagande enbart läkemedel
(läkemedelsjournal). Journalen ska ge en samlad bild av patientens ordinerade och tillförda läkemedel. Överföringar till andra arbetsunderlag (t ex
vätskelistor) får ej förekomma. Hänvisning kan dock göras till behandlingsscheman (t ex för antikoagulantia, diabeteslista, cytostatikakort och dagliga
ordinationsblad på IVA). Detta innebär att
- såväl stående som tillfälliga ordinationer återfinns på samma dokument
- journalen utgör både ordinations- och dispenseringsunderlag
- registrering sker när ordinerade läkemedel tillförts.
12
ORDINATION
Ordinationshandling framtagen av läkemedelskommittén tillgodoser
författningsmässiga krav.
Läkemedelsjournal:
Sedan 1997 använder länssjukvården läkemedelsjournal utformad av
Standard System som i ovanstående exempel.
13
ORDINATION
Detaljerad instruktion för användning av läkemedelsjournalen finns att
beställa från levererande apotek. Anpassade läkemedelsjournaler finns för
olika verksamheter, t ex för barnsjukvård, kirurgi och medicin.
> användes för att markera vilka läkemedel patienten står på vid
intagningstillfället.
Datum : användes då nya läkemedel ordineras
Två olika
> : metoder används för att skriva ordinationer:
"Gångermetoden" och "Plusmetoden"
Exempel:
Doseringstider 08.00 14.00 20.00
"Plusmetoden"
1+ 1 + 0
1
1+1+2
1
0+1+0
0+1+1
0+0+1
0+0+2
"Gångermetoden"
1x1
1
2x1
2
1x2
1
1x3
1
1
1
1
1
1
2
1
1
2
1
1
Vid avvikande doseringsintervall används nedanstående system för ökad
klarhet.
Doseringsintervall
Utgångspunkt för angivna doseringsintervall är 8.00
14
v. 2 t.
v. 3 t.
o.s.v.
varannan timme
var tredje timme
v. 2 d.
v. 3 d.
o.s.v.
varannan dag
var tredje dag
v. 1. v
v. 2 v.
o.s.v.
varje vecka
varannan vecka
v.1 m.
v. 2 m.
v. 3 m.
o.s.v.
varje månad
varannan månad
var tredje månad
15
16
17
