Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar Berit Björkman Röntgensjuksköterska, universitetslektor i radiografi 15/4-2016 Röntgen-kontexten ! Röntgenkliniken är en hög-teknologisk miljö präglad av avancerad utrustning (Fridell et al 2009). ! Endast ett fåtal röntgenkliniker är utformade för att möta barns behov (Mathers et al 2011). Det korta mötet ! Grunden i röntgensjuksköterskans arbete är mötet med människor i alla åldrar och vårdbehov som karakteriseras av genomförande av undersökningar och behandlingar (Örnberg & Andersson, 2012) ! Patientflödet är stort, undersökningstiderna korta samt att dessa oftast innebär beslut och fastställande av diagnos (Blomberg et al, 2010). Det korta mötet ! Personal vid en röntgenklinik jobbar med mer och mer avancerad medicinteknisk utrustning inom kortare och kortare tidsmarginaler ! medan strävan fortfarande är att bjuda in patienten till delaktighet och samarbete i undersökningssituationen. (Brask & Birkelund, 2014). Barn i röntgen-kontexten Barn är inte små vuxna, men individer som genomgår olika utvecklingsstadier (Piaget 1929) - och därmed bör barn bemötas efter sina individuella preferenser (Söderberg et al 2009). Barn i röntgen-kontexten För ett barn kan mötet med röntgen innebära: ! Smärta – en subjektiv och individuell upplevelse i relation till faktisk eller potentiell skada (IASP 1979). ! Rädsla – upplevs ofta i samband med sjukdom, skada och sjukhusvistelse (Pao & Bosk 2011), eller i okända situationer (Wennström 2011). ! Mötet med röntgen är ofta kort och då är kommunikationen särskild viktig för ett bra utfall av undersökningen (Booth & Manning 2006). Barn i röntgen-kontexten ! Smärta är vanligaste orsaken att söka vård och för barn är det oftast i samband med musculoskeletala skador (Ali et al., 2010). ! Av barn (0-17 år) med misstänkt fraktur, är 60% pojkar och 40% flickor (Socialstyrelsen 2009). ! Den akuta smärtan upplevs mest intensiv de första 48 timmarna efter skadan (Drendel et al., 2006). ! Att gå igenom en undersökning kan medföra en ökad smätupplevelse (Björkman et al. 2012a). Barn i röntgen-kontexten ! Frakturer och luxation är tillstånd där barn upplever intensiv smärta värre än till exempel vid: Huvudvärk, magsmärta, tandvärk, brändskada eller injektion (McGrath et al., 1996) ! Denna patientgrupp är ofta bristfälligt behandlade gällande smärta i samband med en musculoskeletal skada (Ali et al., 2010) ! För ett barn kan det vara förknippad med oro åka till/vistas på sjukhus – okänd situation (Björkman et al 2012a) ! Att gå igenom en undersökning kan medföra en ökad smätupplevelse (Björkman et al. 2012a). Barn och smärta ! Barns upplevelse av smärta kan påverka såväl utförandet av den givna prodedur samt perception senare i livet (Korteslouma et al. 2008). ! Tidigare upplevelser av smärta kan få långsiktiga konsekvenser för hur framtida smärtsamma procedurer accepteras och handteras (von Baeyer et al. 2004, Stinson et al. 2008, Rocha et al. 2009). ! Lägre tolerans för smärta, större emotionell oro, undvikelse av smärtsamma situationer. ! En tillsynes bagatellartad procedure kan medföra oro och rädsla för ett barn (von Baeyer et at 2004). Barn i röntgen-kontexten ! Problematiken i klinisk verksamhet med denna patientgrupp innebär bland annat: ! Att undersöka ett barn som har ont och kanske är oroligt kan medföra att undersökningen inte blir optimal som underlag för diagnos ! Att barnet utsätts för procedur-relaterad smärta som kan påverka smärtminnet negativt. Forskning med barn på röntgen ! Barns perspektiv ! 3-15 år ! Akut röntgenundersökning efter fysisk skada ! Intervjuer ! Självskattning ! Observation CAS (0.0-10.0) FAS (0.04-0.97) Forskningsresultat Resultat från intervjuer med 32 barn Participants 3-6 years n=5 7-11 years n=20 12-15 years n=7 Total statements Statements ns=33 ns=102 ns=29 ns=164 Category Subcategory Feeling uncomfortable Pain in relation to injury and examination 11 (33%) 30 (29%) 7 (24%) 48 (29%) The waiting time is strenuous 4 (12%) 12 (12%) 1 (3%) 17 (10%) Worries for the future and consequences of the injury 0 4 (4%) 9 (31%) 13 (8%) Confidence in parental presence 5 (15%) 2 (2%) 0 7 (4%) Confidence in radiographic staff and examination procedure 8 (24%) 33 (32%) 6 (21%) 47 (29%) Recognition entails security 5 (15%) 21 (21%) 6 (21%) 32 (20%) Feeling confident Forskningsresultat Barnen förknippade en röntgenundersökning efter en fysisk skada med smärta: ! Det gjorde ont i min hand när de röntgade min hand (11-årig flicka) ! Jag har så ont… (7-årig flicka) ! Det gör ont, men inte sådär så man dör, men ganska ont (11-årig pojke) ! Jag vill åka hem… (3 årig pojke) Forskningsresultat Barnen upplevde oro i samband med en röntgenundersökning: - ny och okänd miljö - undersökningssituationen (yngre barn) - möjliga konsekvenser av undersökning och diagnos (äldre barn) ! Jag var orolig och det var jobbigt med mitt finger (13-årig pojke) ! Det var pirrigt… (9-årig flicka) ! Vi kan ju hoppas att det inte är något brutet (15-årig pojke) ! Bra att mamma var med (5 årig flicka) Forskningsresultat ! Barnens självskattning av smärta visade värden på CAS från 0,0 till 10,0 (md=5,6) ! Ingen signifikant skillnad mellan de barn som diagnostiserades med fraktur och de som inte hade fraktur ! 85% av barnen rapporterade smärta på nivåer över 3,0 på CAS ! Barnens självskattning av oro visade värden på FAS från 0,04 till 0,97 (md=0,59) ! Signifikant korrelation mellan självskattning av smärta och oro Forskningsresultat ! Barnens teckningar visade rädsla med värden på medel eller över för 42% av barnen ! Ingen signifikant skillnad mellan yngre barn (5-11år) och äldre barn (12-15 år). 9-årig flicka Mycket låg 12-årig pojke Låg 9-årig pojke Medel 8-årig pojke Över medel Hur kan vi lindra: ! Kommunikationen är viktig för utfallet av undersökningen (Reeves & Decker 2012). ! Jag är mycket nöjd med att de pratade med mig på ett sätt så jag visste vad som skulle hända (10-årig flicka) ! Professionellt och lyhörd förhållningssätt: ! Röntgensjuksköterskan lyssnade på mig ! Röntgensjuksköterskan var snäll och jag fick den hjälp som jag behövde (13-årig pojke) Hur kan vi lindra: ! Vårdpersonalen behöver goda kommunikativa förmågor samt kunskap om barns utveckling (Callery & Milnes, 2012; Coyne & Harder 2011) ! Personlig kontakt baserad på ömsesidig tillit och respekt (Callery & Milnes, 2012; Coyne & Harder 2011) ! God kännedom om barnets upplevda smärta och oro ! Självskattning eller observation kan användas i bedömningen (Tvycross et al 2009; Schiavenato et al 2010) Hur kan vi lindra: ! Att engagera barnet i undersökningen är viktigt. Detta ställer krav på vårdpersonalens kunskap och förmåga gällande barns utveckling och kommunikation (Callery & Miles 2012, Coyne & Harder 2011). ! Interaktionen mellan barn och röntgensjuksköterska vid undersökning, balanceras mellan undersökningsrelaterade och social/känslomässig kommunikation (Björkman 2014) ! Interaktionen anpassas efter barnets ålder (Björkman 2014) Hur kan vi lindra: ! Viktigt se det enskilda barnet som en unik individ med särskilda förutsättningar och specifika behov. ! Viktigt se det enskilda barnets möjligheter och önskan att involveras i undersökningen. ! Informera och förbered barnet utifrån ålder, mognad, eventuell funktionsnedsättning samt kulturell bakgrund. Hur kan vi lindra: ! Vårdpersonalen spelar en viktig roll genom att antingen hindra eller underlätta för barnet att involveras i undersökningen (Coyne, 2008) ! Enkel och sakling information om undersökningen ! Upprepad information ! Vägledning och coachning som engagerar barnet i undersökningen Hur kan vi lindra: ! Det är en utsatt situation för barn när de är oroliga och har ont då de ska röntgenundersökas. ! Kommunikationen mellan vårdpersonalen och barnet är då särskild viktig för att undersökningen ska få ett bra utfall. Hur kan vi lindra: Confident child maintaining belief Sensitive radiographer knowing being with Professionally skilled radiographer enabling doing for The Radiographer Caring Model (Björkman 2014) - utvecklad från Swanson’s Theory of Caring (Swanson 1991) och inspirerad av the Carolina Care Model (Tonges & Ray 2011). Sammanfattning ! Bedömning av smärta och oro (knowing) ! Undersökningen får ta tid (being with) ! Bedömning av det enskilde barnets förutsättningar (doing for) ! Omhändertagande anpassat till det enskilda barnet (enabling) Tack Berit Björkman, [email protected]