Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor
bland unga i Stockholms län
– och föräldrars möjlighet att spela roll
Resultaten från Stockholmsenkäten 2016 – ett samarbete
mellan 22 kommuner i Stockholms län och Länsstyrelsen
Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen
Upplägg
Stockholmsenkäten - några resultat
om ANT och föräldrars direkta
betydelse
Nya data om samvariation mellan
föräldrastil och utfall
Diskussionsfrågor
Stockholmsenkäten
Undersökningen är beställd och genomförd i 22 kommuner i
Stockholms län (inkl. Stockholms stad), Länsstyrelsen har
sammanställt kommunjämförande data. Ej deltagande kommuner är
Huddinge, Norrtälje, Nykvarn och Tyresö.
Enkät till elever i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans
årskurs 2, 25 200 svarande
Totalt 79 % svarsfrekvens bland 416 deltagande skolor
Genomfördes under våren 2016 efter sportlovet
Frågor om
Drogvanor
Brott och utsatthet för brott
Skola och fritid
Psykisk hälsa
Föräldrar
Tobaksbruk
Total tobakskonsumtion samt frekvent total tobakskonsumtion
i årskurs 9 och gymnasiets år 2. 2000–2016.
Procent
60
Röker och/eller snusar
60
Röker och/eller snusar frekvent
50
50
40
40
30
30
20
20
10
0
Pojkar, åk 9
Flickor, åk 9
Pojkar, gy 2
Flickor, gy 2
00 02 04 06 08 10 12 14 16
Skolelevers drogvanor
10
0
00 02 04 06 08 10 12 14 16
Källa: CAN
Elever som röker och/eller snusar (dagligen eller ibland)
Pojke årskurs 9
Flicka årskurs 9
100
90
80
70
60
% 50
40
30
20
16
10
99
9
17
10 9 8
94
0
Årskurs 9, år 2016
20
18
13 1515 12
1817
1717
4 11
1010 4 12 1010 10 9
18
15
12 14
11 13 9
8
23
21
20
12
1312 1114 1213
Elever som får röka eller snusa för sina föräldrar (bland de
elever som röker/snusar dagligen eller ibland och är under 18 år)
Pojke årskurs 9
Flicka årskurs 9
100
90
80
70
60
% 50
40
42
30
20
38
33
28
38
33
30
30
24
24
10
10 4 0
0
*
Årskurs 9, år 2016
10 0
34
22
8 11
22
13
*
14
4
*
10
21
1719 18
3
27
27
20
18
*
22
0
*
11 9
4
14
18
14
21
14
Elever som får röka eller snusa för sina föräldrar (bland de
elever som röker/snusar dagligen eller ibland och är under 18 år)
Pojke årskurs 2 gymnasiet
Flicka årskurs 2 gymnasiet
100
90
80
70
60
% 50
40
45
39
30
20
29
40
38
29
25
2321 21
10
6
13
7
24
8
0
Årskurs 2 gymnasiet, år 2016
11
28
39
40
36
38
32
25
23
4
8 10
0
1313
30
27
24
20
8
33
29
23
17
17
14
7
*
28
26
15
8
12
Alkoholkonsumtion
Andelen alkoholkonsumenter i årskurs 9 och gymnasiets år 2.
1971–2016.
Procent
100
80
74%
60
40
Flickor, gy 2
Pojkar, åk 9
Flickor, åk 9
Pojkar, gy 2
40%
20
0
71
74
77
Skolelevers drogvanor
80
83
86
89
92
95
98
01
04
07
10
13
16
Källa: CAN
Elever som inte dricker alkohol
Pojke årskurs 9
Flicka årskurs 9
100
90
80
84
78
70
60
% 50
73
73
69
66
59
63
6160
50
40
30
20
10
0
Årskurs 9, år 2016
70
66
62
59
55
43
53
47
56 5657
59
70
66
68
59
57
64
58
55
54
70 67
6566
61
53 51
65
54
50
64
58
67
58
65
58
Hur får du vanligen tag på alkohol?
(av de som dricker alkohol och är under 18 år)
Åk 9 - Totalt
%
Åk 9 - Pojkar
Åk 9 - Flickor
100
90
80
70
60
51
45
50
39
40
30
20
10
0
3 3 2
1 2 0
7 7 7
13 15 12
13
21
16
9
8 7 8
24
17
21 21 20
17 17 17
3 4 3
3 2 3
Elever som tycker att någon i familjen dricker för mycket
Pojke årskurs 9
Flicka årskurs 9
100
90
80
70
60
% 50
40
30
20
10
87
17
13
11
10
79
9
8 11 7 10 6 12 10
97
0
Årskurs 9, år 2016
7
13
17
5 12 8 11 7
58
7 10 1111
15
14 16
12 12
11
10
7
4 9
8 11 8 11 8 11
Narkotika
Andelen i årskurs 9 och gymnasiets år 2
som någon gång använt narkotika. 1971–2016.
Procent
40
Pojkar, åk 9
Pojkar, gy 2
Flickor, åk 9
Flickor, gy 2
35
30
25
20
17%
15
10
5
5%
0
71
74
77
80
Skolelevers drogvanor
83
86
89
92
95
98
01
04
07
10
13
16
Källa: CAN
Elever som någon gång använt narkotika
Pojke årskurs 9
Flicka årskurs 9
100
90
80
70
60
% 50
40
30
20
10
85 61 92
12
0
Årskurs 9, år 2016
8 84
13
16
3 10 7
48
2 5 10 8
83
47 87
5 4 10 7
98
56 74
9 11 6 6 6
8 5 11 7 9 6
Elever som någon gång haft en möjlighet att prova narkotika
(av dem som inte använt narkotika)
Pojke årskurs 9
Flicka årskurs 9
100
90
80
70
60
% 50
40
30
20
10
22
19
16 17
26
2224
11
0
Årskurs 9, år 2016
32
27
1917
2827
26
2425 23
1617
28
2321
21 20
21
2123 22 20
17
16 14
15 1513
14
14
24
23
2018 18 2120 20 2220
Samvariation mellan
föräldrastil och utfall?
OBS! Vi kan inte tala om orsakssamband,
utan endast om samvariation.
Föräldrastil (påståenden och frågor om
föräldrar/vårdnadshavare)
Uppmärksamhet
De ger mig beröm när jag gör något bra
De brukar uppmuntra och stötta mig
De märker när jag gör något bra
Anknytning
Om du har ett personligt problem, kan du be någon av dina föräldrar om hjälp
Jag bryr mig om vad mina föräldrar säger
Mina föräldrar är en förebild för mig
Kontroll
Vet dina föräldrar var di är när du ät ute med kamprater på kvällar?
Vet dina föräldrar vilka kamrater du umgås med på din fritid?
Utfallsvariabler
Storkonsumerar alkohol minst en gång i månaden
Röker dagligen eller ibland
Någon gång använt narkotika
Ledsen och deppig utan att veta varför väldigt eller
ganska ofta
Snattat de senaste 12 månaderna
Begått allvarligt egendomsbrott de senaste 12
månaderna
Stulit bil, motorcykel eller moped
Gjort inbrott i bil, kiosk, butik eller annan byggnad
Samvariation föräldrastil och ANT
Utfall
Uppmärksamhet
Anknytning
Svag
Kontroll
Medel
Stark
Svag
Medel
Stark
Låg
Hög
Storkonsumerar 22
alkohol (%)
20
19
23
20
18
26
15
Röker (%)
21
15
14
21
15
14
22
12
Använt
narkotika
(%)
18
13
12
19
13
11
20
10
Summering ANT och föräldrar
För storkonsumtion av alkohol och finns en
samvariation framför allt med föräldrakontroll
För rökning och narkotikaanvändning finns en
samvariation framför allt med föräldrakontroll, men
också med anknytning och uppmärksamhet
Tes: Föräldrar har betydelse för barnens ANTanvändning – både direkt och indirekt
Samvariation föräldrastil och brott, psykisk ohälsa
Utfall
Uppmärksamhet
Anknytning
Kontroll
Svag
Medel
Stark
Svag
Medel
Stark
Låg
Hög
Snattat (%)
21
14
11
22
14
10
22
10
Egendomsbrott (%)
7
3
3
7
3
3
6
2
Ledsen och
deppig (%)
37
26
20
38
24
22
31
25
Summering brott, psykisk hälsa och föräldrar
För brott (både snatteri och allvarliga egendomsbrott)
finns en stor, och ungefär lika stor, samvariation med
uppmärksamhet, anknytning och kontroll
För psykisk ohälsa (ledsen och deppig) finns en stor
samvariation med uppmärksamhet och anknytning,
betydligt mindre med kontroll
Diskussionsfrågor
Används Stockholmsenkäten för att
följa upp effekter av föräldrastöd?
I vilken utsträckning inkluderas ANDTfrågorna och föräldrars betydelse i ert
föräldraskapsstödsabete?
Vilka vinster ser ni med att inkludera
ANDT? Hur skulle det kunna göras?
Den nationella folkhälsopolitiken lyfter
vikten av att öka jämlikheten i hälsa –
vilka tankar har ni kring
föräldraskapsstödets betydelse och
möjligheter?
Kontaktinformation
Kaisa Snidare
010-22 315 66, 070-690 40 78
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/stockholm
