Samplade instrument
– ett alternativ till verkliga musiker
FREDRIK
WICTORSSON
Examensarbete
Stockholm, Sverige 2010
Samplade instrument
– ett alternativ till verkliga musiker
FREDRIK
WICTORSSON
Examensarbete i medieteknik om 15 högskolepoäng
vid Högskoleingenjörsprogrammet för medieteknik
Kungliga Tekniska Högskolan år 2010
Handledare på CSC var Anders Friberg
Examinator var Daniel Pargman
TRITA-CSC-E 2010:129
ISRN-KTH/CSC/E--10/129--SE
ISSN-1653-5715
Kungliga tekniska högskolan
Skolan för datavetenskap och kommunikation
KTH CSC
100 44 Stockholm
URL: www.kth.se/csc
Sammanfattning Samplade instrument – Ett alternativ till verkliga musiker Idag finns en stor marknad av mjukvara anpassad för att skapa och producera musik. Samplare är det bästa verktyget för att återskapa realistiska ljud från olika musikinstrument. Det kan vara kostsamt att hyra in musiker till en produktion, men kan musikers instrument simuleras med hjälp av datorer och användas istället för eller tillsammans med musiker kan kostnaden för produktionen hållas nere. Syftet med rapporten är att ta reda på och diskutera de möjligheter och begränsningar som finns för att simulera musiker med samplade instrument och på så sätt kunna avgöra lämpliga områden den här metoden kan tänkas användas inom. Rapporten börjar med en övergripande beskrivning av de verktyg som behövs för att kunna producera med samplade instrument och en genomgång av själva samplaren för att sedan gå över till resultat och slutsats baserad på en undersökning, testkörningar samt informationssökning. Studien visade med hjälp av lyssningstest att det i många fall går att få lyssnaren att tro det är musiker som direkt spelar upp en komposition, men där inspelningen i själva verket är uppbyggd av samplade instrument. Det går dock inte idag att simulera alla de olika egenskaper musiker har för att helt kunna ersätta dessa med samplade instrument då begränsningarna är för många, därför är de bästa alternativen att antingen blanda eller alternera musiker med samplade instrument. Abstract Sampled Instruments -­‐ An alternative to live session musicians Today there is a huge software market adapted to create and produce music. A sampler is the best tool to reproduce authentic sounds from different musical instruments. To hire musicians can be a big expense, but can instruments be simulated using computers and be used instead of, or in a mix with live session musicians the cost of the production can be kept down. The purpose of this thesis is to find out and discuss the possibilities and limits that exist when simulating musicians using sampled instruments and to decide useful areas where this can be adapted. The thesis begins with an overall description of the tools needed to produce using sampled instruments and the construction of the sampler, and then presenting the results and conclusion based on a study, trial and information retrieval. The study has shown that in many cases, the listener can be made to believe that there is an actual musician playing when in fact the recording is constructed on sampled instruments. Yet it is not really possible to simulate all the different variations musicians can reproduce to fully replace them. That is why, in productions the best alternatives are to either mix, or alternate between the live musicians and the sampled instruments. Innehållsförteckning INTRODUKTION ........................................................................................................................................... 1 PROBLEMFORMULERINGAR ............................................................................................................................. 1 MÅL .............................................................................................................................................................. 1 METOD .......................................................................................................................................................... 1 AVGRÄNSNINGAR ........................................................................................................................................... 2 BAKGRUND ..................................................................................................................................................... 3 VÄRDPROGRAM .............................................................................................................................................. 3 MIDI ............................................................................................................................................................ 4 SAMPLING ...................................................................................................................................................... 6 Historia................................................................................................................................................... 7 Uppbyggnad ........................................................................................................................................... 7 Kontakt................................................................................................................................................... 8 DAGENS METODER .......................................................................................................................................... 9 Inspelningsmetod................................................................................................................................. 10 Samplingsfrekvens och Upplösning .................................................................................................... 11 Samplingsbibliotek på marknaden ..................................................................................................... 12 Symphobia ........................................................................................................................................................ 12 VSL ................................................................................................................................................................... 13 EWQL ............................................................................................................................................................... 13 LASS................................................................................................................................................................. 14 EFFEKTER.................................................................................................................................................... 15 Reverb................................................................................................................................................... 15 EQ ......................................................................................................................................................... 17 ANVÄNDNINGSOMRÅDEN........................................................................................................................... 18 KOSTNADER/HÅRDVARA............................................................................................................................... 19 LYSSNINGSTEST ........................................................................................................................................ 23 Metod lyssningstest............................................................................................................................... 23 Resultat lyssningstest............................................................................................................................ 24 DISKUSSION/ANALYS............................................................................................................................... 26 DAGENS BEGRÄNSNINGAR ............................................................................................................................. 26 REFLEKTION ÖVER SAMPLINGSBIBLIOTEK ................................................................................................. 28 Symphobia ................................................................................................................................................... 28 VSL.............................................................................................................................................................. 29 EWQLSO..................................................................................................................................................... 29 Lass.............................................................................................................................................................. 29 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER .......................................................................................................................... 30 SLUTSATS...................................................................................................................................................... 31 BIBLIOGRAFI................................................................................................................................................. 33 BÖCKER ....................................................................................................................................................... 33 TIDNINGAR/ARTIKLAR ................................................................................................................................. 33 WEBB ......................................................................................................................................................... 33 BILAGA......................................................................................................................................................... 35 INTERVJUER ............................................................................................................................................... 35 Introduktion
Idag finns en stor marknad av mjukvara anpassad för att skapa och producera musik. Att hyra in musiker för olika produktioner kan bli kostsamt. Mjukvara anpassad för att simulera musiker med hjälp av samplade instrument ökar ständigt i kvalité och användarvänlighet i takt med teknikens utveckling. Därmed ökar möjligheterna för en större grupp kompositörer att producera musik. Intressant att veta är ifall man kan använda samplade instrument i professionella sammanhang utan att den som lyssnar lägger märke till att det inte är musiker som spelar eller om det idag finns för stora begränsningar? Jag ville även ta reda på hur och inom vilka områden kompositören skulle föredra att använda denna metod ifall begränsningarna kunde minskas och då diskutera framtidsmöjligheter. Detta leder in på de problemformuleringar som undersöks och diskuteras i rapporten. Problemformuleringar •
Går det att urskilja produktioner gjorda med samplade instrument från de med spelande musiker? •
Hur kan samplade instrument användas i professionella sammanhang? •
Vilka begränsningar finns, som hindrar kompositörer/producenter att helt ersätta musiker med samplade instrument. Mål Målet med rapporten är att få en inblick i dagens metoder för att simulera musiker med samplade instrument och utifrån dessa diskutera de möjligheter som finns och idéer om vad som återstår att göra för att komma närmare verkligheten samt vad det kan innebära som alternativ till riktiga musiker. Metod Jag gjorde en undersökning där musiker och ickemusiker fick lyssna igenom ljudexempel och avgöra ifall det var verkliga eller simulerade musiker på 1 inspelningen. Jag genomförde detta för att få svar på min första problemformulering. För att få en uppfattning om möjligheterna och begränsningarna med dagens samplingsbibliotek och på så sätt få svar på resterande problemformuleringar har jag testkört flera av de kommersiella produkterna på marknaden och intervjuat personer som är insatta i området. Personerna jag valde att intervjua producerar musik på olika nivå och presenteras tillsammans med intervjufrågorna i bilagan av rapporten. Information till förundersökning har inhämtats från böcker, tidningar, företags hemsidor, artiklar från internet samt olika forum. Information från forum är endast inhämtad för att få en uppfattning om folks tankar, värderingar och få inspiration, den har inte använts som fakta. Avgränsningar Denna rapport är främst inriktad på tekniken, editering och upplevelsen av samplade akustiska orkestrala instrument. Uteslutet är andra instrument som är nära besläktade med dessa. Eftersom rapporten är tekniskt inriktad kommer den inte att innehålla musikaliska termer förutom i de fall det är nödvändigt. Typen av sampling är sådan som bygger på att ge användaren frihet att arrangera och komponera från grunden, således inte färdiga loopar av hela inspelade musikstycken. Då utrustning i dagens professionella musikstudios, och även mer så i hemmastudios går över från analog till digital teknik ligger fokus i denna rapport på sådan mjukvara som i de flesta fall ger en bra emulering av analog utrustning. 2 Bakgrund Det här avsnittet går igenom information som läsaren bör veta för vidare läsning och förståelse av rapporten. För att veta till vad och hur en samplare används är det nödvändigt att först gå igenom en del andra verktyg som samverkar så att musik kan produceras med samplade instrument. Vidare tas det upp olika metoder för användning och inspelning samt användningsområden och företag på marknaden. Värdprogram Olika värdprogram som används för att spela in och editera musik, så kallade DAW (digital audio workstation) har utvecklats för olika produktionssyften. Varje värdprogram har sina för-­‐ och nackdelar beroende på varje kompositörs krav. Notationsprogram som Sibelius och Finale finns för att snabbt och enkelt få till ett proffsigt utseende för notskrift utan att använda penna och papper. För elektronisk musik är loopbaserade program som Fruity loops och Ableton populära. De flesta som producerar musik med hjälp av datorer använder Logic, Cubase eller ProTools. Dessa är uppbyggda med liknande layout, ett arrangeringsfönster med spår att spela in på och en mixer med liknande funktioner som ett analogt mixerbord. 1 1 Michael Hewitt (2009). Composition for Computer Musicians . ISBN-­‐13: 978-­‐1-­‐59863-­‐861-­‐5 3 Bild 1: Arrangeringsfönster och mixer i värdprogrammet Logic. Värdprogram stödjer plug-­‐ins i form av effekter och virtuella instrument som antingen kan vara mjukvarusyntar som kan generera egna ljud, eller instrument som spelar upp förinspelade ljud vilket en sampler gör. Det finns även hybrider av dessa två. MIDI Gemensamt för nämnda värdprogram är att de hanterar MIDI (Musical Instrument Digital Interface) som är ett protokoll som gör det möjligt att kommunicera med extern hårdvara som syntar eller också mjukvara i form av pluggar. MIDI innehåller inget ljud som mp3 eller andra ljudformat utan endast meddelanden om vad, när och hur ett ljud ska spelas upp. MIDI-­‐meddelanden kan bland annat innehålla information om notlängd, tonhöjd, anslagshårdhet mm. Med MIDI-­‐meddelandet ”note on” triggas ljud som antingen har noterats i värdprogrammet eller genom vilken MIDI-­‐ kompatibel kontrollenhet som helst, till exempel när man trycker ner en tangent på ett keyboard kopplat till datorn.2 MIDI gör det möjligt att när som helst gå in och ändra i en komposition. Man kan ändra tonart på alla instrument, ändra anslagshårdhet eller redigera enskilda toner på ett smidigt sätt. En vanlig funktion är kvantisering, d.v.s. har man spelat in ett 2 http://en.wikipedia.org/wiki/Musical_Instrument_Digital_Interface 4 stycke som ska gå i 4/4 takt men hamnat något i otakt räddar kvantiseringfunktionen inspelningen genom att automatiskt placera om tonerna till närmast hela notvärde.3 Det finns olika användargränssnitt för redigering av MIDI, vilken man själv väljer att arbeta beror på användarens tidigare erfarenheter. För den som är van att läsa noter finns det traditionella notskriftsläget som visar inspelad MIDI-­‐
data i form av noter. Det här läget kan dock vara krångligt att redigera i jämfört med de andra lägena. Bild 2: Notskriftläget för MIDI-­‐redigering 3 Johan Royen Larsson(2010) MIDI-­REDIGERING. Studio nr:4 5 Listredigeraren visar all MIDI-­‐data i en tabell som kan vara smidig att arbeta med då den ger bra kontroll vid finjusteringar. Bild 3: Listredigeraren för MIDI-­‐redigering Pianorullen visar hur noterna har blivit inspelade av en klaviatur på en tidsaxel. Det är oftast i denna man gör sina redigeringar då man direkt får en grafisk representation av det man har editerat och spelat in. Bild 4: Pianorullen för MIDI-­‐redigering Vad det är för ljud eller virtuellt instrument som kontrolleras av MIDI och spelas upp beror på vad man har startat upp för plug-­‐in på de MIDI-­‐spår som finns i värdprogrammet. Sampling I musiksammanhang står sampling för att spela in något med syftet att senare återanvända i musikproduktioner. Det kan vara korta inspelningar av t.ex. ett trumslag eller en ton från något instrument som man lagrar i en bank och sedan återanvänder för att komponera hela musikstycken. 6 En samplare är ett elektroniskt instrument som inte själv genererar toner utan spelar upp redan inspelade ljudfiler.4 Historia Analoga bandsamplare kom till någon gång runt 50-­‐talet och användes då i studion mestadels i forskningssyfte. Chamberlin var världens första keyboard som kunde spela upp samplingar och efterträdaren Mellotron slog igenom kommersiellt då den användes mycket inom pop och rock av bland annat band som The Beatles. Mellotron är en polyfonisk synt som lagrar samplingarna på magnetband, ett band för varje tangent på klaviaturen, se figur 5.5 De första kommersiellt tillgängliga digitala samplare som New England Synclavier kom på 70-­‐talet och kostade $200,000-­‐$300,000 US.6 Idag används nästan uteslutande mjukvarusamplare i form av plug-­‐in till ett värdprogram i studion då priset nu är mycket billigare och tekniken för de digitala mjukvarusamplarna har utvecklats.7 Uppbyggnad En mjukvarusamplare till skillnad från hårdvarusamplare spelar inte in ljud. Den uppgiften har lämnats till värdprogrammet som redan har välutvecklade inspelningsfunktioner. Mjukvarusamplaren kan ladda in samplade ljud och sprida ut dessa över ett utvalt område. Tar man endast en inspelad ton från en flygel och stoppar in den i samplaren kan denna spridas ut över alla oktaver med rätt tonhöjd och så har man skapat ett virtuellt instrument. Ett paket med flera olika samplade instrument kallas för samplingsbibliotek. 4 http://en.wikipedia.org/wiki/Sampler_(musical_instrument) 5 http://en.wikipedia.org/wiki/Mellotron 6 http://www.500sound.com/synclavierhistory.html 7 Greg Scarth (2010) History Of Sampling. Future Music Magazine, April 2010 7 Bild 5: Mellotron Bild 6: Instans av en samplad flygel i mjukvarusamplaren Kontakt Att spela in endast en ton och sprida ut den på det här sättet skapar dock problem. Alla toner utom originaltonen har blivit modulerade och låter därför inte bra. Istället spelar man hellre in alla toner, gärna i olika lager efter anslagshårdhet och lägger in dem manuellt på rätt plats i olika zoner i samplaren. Detta kallas för multisampling. Ju fler antal olika samplingar man använder desto mera variation får man, vilket tillför mera verklighet till instrumentet man sedan ska använda. Klangfärgen från en musiker som spelar samma ton två gånger kommer aldrig att vara identiska, utan det blir alltid en viss avvikelse i dynamik, tonhöjd, frasering mm. Instrument som stråkar har många olika artikulationer som stackato (snabbt, stötande, icke bundet till nästa ton) legato (toner som är bundna utan paus), crescendo(stigande) osv. Alla olika artikulationer vill man helst ha med i ett komplett samplingsbibliotek, vilket i dagsläget är svårt att konstruera på ett naturligt sätt.8 Kontakt Någon form av mjukvarusamplare tillsammans med ett bibliotek brukar följa med de flesta värdprogrammen på marknaden men många av de mer omfattande samplare säljs som fristående produkter. En mycket användbar mjukvarusamplare är Kontakt från Native Instruments, se figur 6. Kontakt kan hantera många olika sorters ljudformat och samplingsformat 8 Johan Royen Larsson(2010) Under Skalet På Samplaren. Studio nr: 3 8 från andra företag och även hårdvarusamplingar som normalt inte kan läsas av de flesta operativsystem.9 Kontakt används dels för att multisampla och editera egna instrument, och dels för att spela upp och använda redan gjorda instrument från marknaden. Förutom effekter och en stor uppsättning editeringsfunktioner har Kontakt en egen skripteditor för deras egna programmeringsspråk (KSP) som används för att skapa egna funktioner, mera avancerad editering av instrumenten och för att designa egna gränssnitt. Till höger visas ett exempel på ett skript för att låta toner för ett instrument slumpvis hamna lite före eller efter taktslag i uppspelningen så att det låter lite mer mänskligt och inte så statiskt som MIDI-­‐
kompositioner kan göra. Bild 7: Skripteditor i Kontakt Kontakts uppbyggnad och funktioner har lockat flera företag att sälja sina samplade instrument i Kontakts egna format då de bland annat slipper utveckla en egen motor för att hantera deras inspelade samplingar. Dagens metoder Att uppnå en bra produktion med samplade instrument istället för verkliga musiker kräver bred kunskap inom musikteoretiska områden som komposition, 9 http://www.musicradar.com/gear/all/computers-­‐software/samplers/kontakt-­‐4-­‐227192/review 9 instrumentation, arrangering och tekniska kunskaper som mixning och även ibland programmering från både kompositören som ska använda samplingsbiblioteken och de som tillverkar dem. Dagens metoder är långt ifrån optimala. Den traditionella kompositören skriver ut sin komposition på papper sen är det upp till dirigenten och orkestern att spela och få till alla detaljer. Jobbar man med samplingar är man alltifrån kompositör till ljudtekniker. För att kompositören ska kunna jobba kreativt krävs genomtänkta användargränssnitt och bra inspelningar av instrumenten. Inspelningsmetod På många inspelningar av en orkester spelar musikerna i en konserthall som har anpassats för just denna musik med noga uträkningar för hur ljuden från de olika instrumenten kommer att bete sig i rummet. Hur rummen är designade med olika storlekar, typ av material, absorbenter, antal platser mm påverkar den övergripande ljudupplevelsen då efterklangen är olika beroende på rummet. Den naturliga efterklangen som dessa rum ger när orkestern spelar är vad man försöker eftersträva vid alla typer av inspelning. Inspelningar till filmmusik, spelmusik eller för andra medier spelas ofta in i studios där en hel orkester får plats men utan något utrymme för publik. Man vill dock i många fall försöka skapa en upplevelse av att det är inspelat i en konserthall vilket kan hjälpas en aning med olika sorters mikrofontekniker vid inspelning och användning av reverb i efterhand. För de samplingsbibliotek som är inspelade i fullstora konserthallar har man antingen utgått ifrån dirigentens position eller en unik plats i publiken då ljudbalansen ändras beroende på vart i rummet man befinner sig. Ett problem är att det inte är en fullsatt publik på plats som absorberar ljudet vilket dessa rum är skapta för. Det är även näst intill omöjligt att ta bort efterklangen som medföljer vid inspelning i konserthallar. Valmöjligheten att simulera olika hallar vid olika produktioner försvinner men är man nöjd med rummets egen efterklang som 10 hamnar på inspelningen så är detta en bra lösning då det underlättar mixningsprocessen.10 Samplingsfrekvens och Upplösning Vid inspelning av ett samplingsbibliotek ska analoga signaler digitaliseras för att bli till ljudfiler och användas som samplingar. Vid digitalisering av en analog signal talar man om samplingsfrekvens och upplösning. Samplingsfrekvens är antalet samplingar per sekund av den analoga signalen som varje sampel kommer ha. Samplingsteoremet säger att man måste sampla med minst dubbelt så hög samplingsfrekvens som den högsta frekvensen i signalen har för att få en god digital representation av signalen. Högsta frekvensen en människa kan höra sägs ligga omkring 20 kHz, för att höra den frekvensen bör man alltså sampla minst 40000 gånger i sekunden.11 Med upplösning menar man hur mycket information varje sampel har i antal bitar. Upplösningen bestämmer signal/brusförhållandet (SNR) i dB vilket man vill ha så stort som möjligt. Varje tillkommen bit ökar SNR med 6 dB. Med 16 Bit inspelning (CD kvalité) blir SNR 16x6=96 dB. Detta är dock när insignalen är som starkast utan att klippa, så spelas ett instrument in med stor dynamik i så låg nivå som 48 dB under maxnivå kommer inspelningen att motsvara 48/6=8 bitar. 8 bitars upplösning ger en ganska burkig, telefonaktigt ljudbild. I vanlig popmusik där dynamiken inte är så stor är detta knappt hörbart men orkestermusik har väldigt mycket dynamik därför är 24 Bit upplösning mer idealiskt. 24 bit=144 dB SNR och då ger en insignal på 48 dB under maxnivå en motsvarig upplösning på 16 Bit vid de svaga partierna vilket är helt acceptabelt. Många kommersiella samplingsbibliotek är samplade i 44,1 kHz, 48 kHz eller 96 kHz med antingen 16 eller 24 Bitars upplösning. Nyare bibliotek erbjuder båda upplösningarna. 24 Bit innehåller mer information och tar således upp mer plats på 10 Paul Gilreth (2010) Guide to Midi Orchestration 4th Edition. ISBN: 978-­‐0-­‐240-­‐81413-­‐1 11 Sten Ternström. Ljud som informationsbärare 11 hårddisken och är mera CPU krävande, men 24 bitar är som tidigare påpekats att föredra framför 16 bitar vid musik med stor dynamik. Samplingsbibliotek på marknaden Detta avsnitt går övergripande igenom framgångsrika företag som använt olika metoder för sampling av orkesterinstrument. Jag har testkört alla nedanstående bibliotek utom de nyare biblioteken från VSL och samtliga bibliotek användes i det lyssningstest som tas upp senare i rapporten. Reflektion på dessa tas upp i diskussion/analysdelen. Symphobia När man gjorde samplingsbiblioteket Symphobia från Project Sam spelade man inte in ett instrument i taget, utan lät flera sektioner i taget av orkestern spela samtidigt. Sedan mappade man ut de olika sektionerna i samplaren så att alla stråkar blev ett instrument, alla blås ett annat och flera andra kombinationer av olika instrument mappades ut på gemensamma instrument. Vill man nu att hela orkestern ska spela samma stämma sparar man mycket processorkraft och tid då det krävs färre spår och mindre mixning. Symphobia har även samplade ensembleeffekter spelade av orkestern som skulle vara för svåra att konstruera med vanliga samplingar.12 Bild 11: Flera multisamplade instrument som överlappar varandra. 12 http://www.projectsam.com/Products/Boxed-­‐Products/1353 12 VSL ”Det finns i princip bara ett samplingsbibliotek som kan komma i fråga om du vill arbeta professionellt med samplade stråkar: Vienna Symphonic Library”(ur tidningen studio nr 1 2010). I 10 år har det spelats in över 1.7 miljoner samplingar av olika instrument i en studio byggd helt anpassad för dessa samplade bibliotek.13 VSL integrerar sina samplingar med egna plug-­‐ins i form av effekter, program för att koppla ihop flera datorer och mjukvaruprogram med funktioner för att tillföra mänsklig realism till samplingarna. Biblioteken kommer i olika typer, inspelade både i sektioner och som varje enskilt soloinstrument.14 VSl har utvecklat en sorts reverbplug-­‐in (MIR) för windows som underlättar mixningen. Man väljer ett instrument och placerar ut det i ett virtuellt rum. Varje rum innehåller mer än 1000 inspelade impulssvar så att resultatet blir mycket precist. Bild 12: MIR EWQL East West Quantum Leap har förutom orkestrala samplingar ett stort utbud av alla möjliga samplade instrument. East West Quantum Leap Symphonic Orchestra 13 http://en.wikipedia.org/wiki/Vienna_Symphonic_Library 14 http://vsl.co.at/en/65/71/84/1349.vsl 13 (EWQLSO) har liksom VSL en egen mjukvara för deras samplingar som de kallar för När man spelade in instrumenten för samplingsbiblioteket användes tre olika mikrofonpositioner samtidigt. Närmickade mikrofoner, mikrofoner på scen och mikrofoner på olika platser runt om i själva konserthallen. När användaren har laddat upp sitt instrument går det att i efterhand välja en position eller mixa alla tre efter eget tycke. Bild 13: Ex på en funktion i PLAY PLAY. PLAY har flera funktioner för att hantera och spela upp samplingar. 15 LASS La scoring strings från Audiobro fokuserar helt på stråksamplingar. Samplingarna används i Kontakt där man utnyttjat skriptfunktionerna för att trigga rytmer, spela upp olika slumpmässiga egenskaper som kännetecknar en musiker mm. De spelade in stråkarna i en sal för filmmusik med ytterst lite reverb. Mikrofonerna placerades på scenen musikerna befann sig på. Förutom en stor uppsättning artikulationer spelades även typiska ljud mellan övergångar in. Vissa artikulationer har glidningar mellan toner som portamento och glissando vilka här triggas genom MIDI. 15 http://www.soundsonline.com/EastWest-­‐Quantum-­‐Leap-­‐Symphonic-­‐Orchestra-­‐Complete-­‐pr-­‐EW-­‐
177.html 14 Tillsammans med biblioteket kommer en uppsättning impulssvar vilka man kan tillsammans med konvulverande reverb använda för att simulera olika rums tidiga och sena reflektioner. Dessa har tagits fram enbart för dessa samplingar. Samplingarna är både inspelade i sektioner och som soloinstrument.16 Mera läsning om andra företag inom sampling: •
http://www.kirkhunterstudios.com/ •
http://www.spectrasonics.net/ •
http://www.ikmultimedia.com/ •
http://www.toontrack.com/ (Endast trummor) •
http://www.native-­‐instruments.com/ Effekter Vid mixning av musik används effekter. Effekterna kan läggas på kanalerna i värdprogrammet i form av plug-­‐ins för att forma ett visst sound och ge plats åt instrument i mixen. Nedan visas övergripande information om vad effekter som reverb och eq har för uppgift när man arbetar med samplade instrument. Reverb Reverb är en förkortning för reverberation (efterklang) och uppstår när ljudet från en ljudkälla reflekterar mot golv, väggar och tak. Med reverb menar man själva effekten som gör att man kan simulera dessa reflektioner i efterhand. Från en ljudkälla hör man tre typer av akustiska element. Först direktljudet som inte innehåller några reflektioner. Sedan hör man de tidiga reflektionerna från närmaste ytor. Reflektionerna fortsätter att studsa i rummet och formar de sena 16 http://emusician.com/sftinstruments/audiobro_la_scoring_strings_review/ 15 reflektionerna. Efterklangstid är tiden det tar för ljudets intensitet att sjunka med 60 dB. I de flesta fall sjunker de höga frekvenserna snabbare än de lägre, detta gör att de sena reflektionerna kan upplevas som dovare. Många samplingsbibliotek är inspelade med mikrofonerna så nära placerade varje instrument som möjligt så att man får med minimalt med efterklang av rummet. Det gör att kompositören själv kan placera ut musikerna i ett önskad simulerat rum i efterhand efter eget tycke. Detta görs med effekter och i de flesta fall med reverb. Att inte alls använda någon typ av reverb i en produktion kan göra att instrumenten känns mindre levande och placerade väldigt nära lyssnaren. Reverb som plug-­‐ins till värdprogrammet är av två olika typer. Traditionella och konvulverande. Traditionella använder matematiska algoritmer för att återge ljudet i en rymd med efterklang. Konvulverande reverb använder impulssvar från en klapp eller ett sinussvep inuti ett rum. Efter att ha avskilt sinusvepet mot impulssvaret får man kvar en modell av hur efterklangen i just det rummet beter sig som man sedan applicerar på helt andra ljud så att de upplevs befinna sig i samma rum som sinussvepet togs ifrån.17 Med denna metod kan man då välja att placera ut sina samplade instrument i konserthallar som Sydney Opera House, eller konserthuset i Stockholm. 17 Paul Gilreth (2010) Guide to Midi Orchestration 4th Edition. ISBN: 978-­‐0-­‐240-­‐81413-­‐1 16 Bild 8: Altiverb, reverbplugg från Audioease EQ Equalizer (EQ) är ett filter för att kontrollera ett ljuds frekvenser med. Man kan förstärka och ta bort valda frekvenser för att skapa ett visst sound, ta bort oönskat ljud som brum, sus eller buller. Vid mixning används effekten ofta för att få alla instrument att sitta i mixen utan att de maskerar varandra. Ett annat användningsområde är vid finputsning av inspelningar vid t.ex. sampling då man kanske råkat få med för mycket rumsresonanser och oljud från fläktar mm som man kan filtrera bort ifall det önskade och oönskade ljudet inte ligger inom samma frekvensområde. 17 Användningsområden
Idag finns det många samplingsbibliotek med de vanligaste instrumenten men i varierande kvalité. Beroende på inspelningsmetod, användargränssnitt och programmerarens/kompositörens kompetens varierar biblioteken i användbarhet. Samplade instrument kan användas: •
Som en helt egen produktion gjord med endast samplade instrument. •
För att förstärka eller fylla ut inspelningar genom att blanda samplingar med riktiga musiker •
Som en demonstration av hur en produktion kan låta med tanken att i framtiden ersätta samplingarna med riktiga musiker.18 Med instrument samplade kan man höra det man komponerat på datorn och få en uppfattning om hur det kan låta innan en verklig orkester ska spela stycket. Samplare används då de dels är det bästa verktyget för att återskapa realistiska ljud, men möjligheterna är stora att även skapa helt orealistiska ljud med hjälp av filter, enveloper, effekter, script mm. Dessa samplingar kan vara användbara för ljudläggning av effekter i filmer mm. Samplade instrument har blivit användbara inom många olika områden, inte minst inom elektronisk musik men där huvudsyftet inte direkt är att simulera riktiga livemusiker som spelar, därför lämnas det området nu åt sidan. Inom filmmusik används ofta syntar, samplade instrument, ljudeffekter och riktiga musiker.19 En del produktioner kan bli så realistiska med samplade instrument att man väljer att inte använda riktiga musiker i slutproduktionen. En del väljer att inte alls använda musiker i slutändan pga. låg budget. Danny Elfman, 18 Paul Gilreth (2010) Guide to Midi Orchestration 4th Edition. ISBN: 978-­‐0-­‐240-­‐81413-­‐1 19 http://www.hans-­‐zimmer.com/fr/newsite.php?rub=interview_rona 18 filmmusikkompositör(Alice In Wonderland, Edward Scissorhands) kan ibland ha egna samplingar på upp till hälften av alla spåren i ett projekt.20 Uppspelning av en komposition med samplade instrument underlättar kommunikationen mellan kompositör och regissör då regissörer ofta saknar kunskap om musikteori och inte kan läsa noter. Att låta uppdragsgivaren få lyssna igenom en demo innan inspelning av en riktig orkester sker sparar både tid och pengar. Detta gäller även andra uppdragsgivare som vill beställa specialanpassad musik för olika medier som reklamfilm, spel, presentationer mm.21 Kostnader/hårdvara Här analyseras den hårdvara som krävs för att producera med samplingar för att bland annat få en uppfattning om kostnaden och i slutet visas prisexempel från organisationer som hyr ut musiker för inspelning. Att använda samplingar är i regel en billigare lösning än att hyra in professionella musiker. Men vid produktioner med virtuella instrument som hanterar samplingar medföljer ändå en del utgifter. För enklare musikproduktioner räcker oftast vilken modern dator som helst, däremot vid stora produktioner som att simulera en hel orkester krävs mycket processorkraft. Det som blir belastande för datorn är dels simuleringen av rummet, dels antalet samplingar som laddas in och spelas upp. Basbiblioteket Trilian från Spectrasonics har till exempel ett extremt multisamplat instrument med 21000 samplingar som datorn måste klara av att spela upp utan fördröjning eller att datorn låser sig. Datorns CPU (central processing unit) avgör hur många effekter man kan använda i ett projekt och antalet ljud som kan spelas upp från samplaren. Det ultimata är att kunna spela upp varje instrument från orkestern på individuella spår i värdprogrammet. Även hårddiskens hastighet har stor betydelse i det här fallet. 20 http://www.tascam.com/article;34,2036,488.html 21 Fred Karlin, Rayburn Wright (2004) On the track: a guide to contemporary film scoring. 19 Mängden RAM (random-­‐access memory) har stor betydelse vid användandet av samplade instrument. RAM fungerar som en buffert av ljudspåren, den lagrar antingen hela sampeln som laddats in i samplaren, eller början av varje sampel innan resten av sampeln streamas från hårddisken. Man bör ha mycket RAM då även operativsystemet och alla program till värdprogrammet, effekter, virtuella instrument mm är laddat i RAM. 22 Minimumkrav för mjukvarusamplare brukar ligga på 2 GB RAM men det är idag rekommenderat att ha minst 4 GB. Länge har många värdprogram varit begränsade till max 4GB då de varit 32-­‐Bit program. En del användare med över 4 GB har försökt komma runt denna begränsning med att köra pluggarna utanför sitt värdprogram och routa in ljuden till värdprogrammet. Med 64-­‐bit versionerna är användandet av RAM näst intill obegränsad. 264 ungefär lika med 16.3 miljarder GB RAM. Ett bibliotek med samplade instrument kräver mycket utrymme. Ett av de största biblioteken från VSL ligger på 550 GB samplingar. Många datormusiker vill gärna blanda och överlagra bibliotek på varandra i sina kompositioner därför krävs det hårddiskar med mycket utrymme. Det är rekommenderat att ha samplingsbibliotek på helt separata hårddiskar än där operativsystemet ligger för bästa prestanda. Som det har påpekats innan är det ultimata att kunna kontrollera alla instrument genom samplaren på individuella spår. En fullstor orkester kan bestå utav 100 musiker. Behövs det flera artikulationer av varje instrument på olika kanaler kan antalet MIDI-­‐kanaler komma upp i flera 100 som ska trigga ljud genom samplaren och som ska gå genom ett antal effekter. I dagsläget är detta knappt möjligt att göra på en enda dator. En lösning är att efter ha komponerat ett stycke, frysa de inspelade midikanalerna. Man kommer då inte kunna ändra något i realtid på midikanalen men kanalerna kommer att låta vid uppspelning och man sparar således mycket processorkraft. Detta är dock tidskrävande och man vill gärna ha direkt tillgång till redigering under hela projektets gång. Alternativet idag är att 22 Paul Gilreth (2010) Guide to Midi Orchestration 4th Edition. ISBN: 978-­‐0-­‐240-­‐81413-­‐1 20 använda flera datorer. En värddator där man kör själva värdprogrammet med mixning och redigering kopplat till slavdatorer som kör samplingsbiblioteken. Med program som Midi Over Lan från MusicLab sker midikommunikationen mellan datorer genom Ethernet.23 I och med att den tekniska utvecklingen går så pass snabbt framåt desto mindre blir problemet med processorkraft och även privatpersoner kan börja använda högkvalitativ utrustning för sina produktioner då priserna går ner. Självklart får man bättre prestanda och kan således vara mera kreativ med färre hinder vid användandet av samplade instrument ju mer man kan spendera på hårdvara och mjukvara. Att införskaffa hårdvara, mjukvara och kunskap i att simulera riktiga musiker tar mycket tid men är ett ekonomisk bättre alternativ än att kontinuerligt hyra in riktiga musiker för varje ny produktion. Det är svårt att ställa kostnaderna för samplade instrument och kostnaderna för en riktig inspelning emot varandra då olika musiker tar olika betalt, arbetssätten är helt annorlunda och ett bra samplingsbibliotek kan kosta alltifrån tusen kr och uppåt. Nedan visas exempel på kostnaderna för inhyrning av musiker. Moscow International Symphony Orchestra: TYPICAL PAY RATES Locality Los Angeles A F of M Union Motion Picture Scale -­‐ Theatrical Motion Pictures Los Angeles A F of M Union -­‐ Motion Picture Scale -­‐ TV Film Los Angeles AF of M Union Low Budget Theatrical Film Scale Musician Session Hourly Pay $87.31 $71.76 $60.18 Bild 14: Listan är tagen från http://www.moscow-­‐
orchestra.com/rates.html Utöver dessa priser tillkommer kostnader för ljudtekniker dirigent mm. 23 http://www.soundonsound.com/sos/aug06/articles/crosstalk_0806.htm 21 Ifrån orchestra.net: “We can provide any size orchestra required for your project, from 20 members up to 100. The hourly rate depends on the orchestra size; fifty piece orchestra is only $2250 per hour (booked as 3-­‐hour session) including conductor, studio, engineers, and music printing.”24 I de flesta fall kommer produktioner med endast samplade instrument att vara betydligt sparsammare än de med inhyrda professionella musiker. Speciellt ju fler instrument produktionen innehåller. 24 http://www.orchestra.net/booking.html 22 LYSSNINGSTEST
För att undersöka hur pass möjligt det är att urskilja kompositioner gjorda utan samplade instrument från de med, testades olika målgrupper genom ett lyssningstest följt av frågan ”vad de lyssnade efter?”. Metod lyssningstest
Undersökningen gick ut på att låta folk lyssna igenom 15 olika musikstycken. För varje musikstycke skulle man avgöra ifall inspelningen var spelad av musiker eller en simulering av musiker gjord med hjälp av MIDI och samplade instrument. 8/15 musikstycken var producerade med samplade instrument. Bild 9: Lyssningstestet Av de 30 personerna som gjorde testet spelade ca hälften något instrument på varierande nivå. Deltagarna var plockade från olika forum på webben, folk från KTH och inom min vänskapskrets. De sampelbaserade musikstyckena var dels gjorda av amatörer och dels tagna från dessa företags demosidor: •
EWQL (East West Quantum Leap Symphonic Orchestra) •
VSL (Vienna Symphonic Library) •
LASS (La Scoring Strings) från Audiobro •
SYMPHOBIA från Project Sam 23 I resultat/analysdelen av denna rapport beskrivs dessa företag närmare. På nästa sida visas en sammanställning av alla de musikstycken jag valde att ta med i testet Sampelbaserade stycken Ej sampelbaserade stycken •
Ernest Bloch: Prayer, VSL •
Mozart: Violin Sonata No.25 •
Colin O'Malley: She Was A Fair Lass, Lass •
John Williams: Regaining A Son Richard Birdsall: Action Adventure, EWQL •
•
London Symphony Orchestra, Thomas Newman: Maria Redowa •
Kathryn Scott, Royal Liverpool Philharmonic Orchestra, Michael Nyman: MGV 5th Region •
Egengjord: Trumkomp, Toontrack •
Steve Shuler: Improvisation, True Pianos •
Okänd Artist: Trumsolo •
Mozart: Eine Kleine Nachtmusik, VSL •
Danny Elfman: Planet Of The Apes •
Egengjord: Full Orchestra, Symphobia •
Randy Newman: On The Move •
Rossini: Wilhelm Tell, VSL Resultat lyssningstest
Så här blev resultatet för deltagarna som gjorde testet: ANTAL DELTAGARE 5 4 3 Musiker 2 Icke Musiker 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ANTAL RÄTT SVAR Bild 10: Resultat Lyssningstest 24 Som resultatet visar är det ingen som lyckats få alla rätt och de flesta ligger under 10 rätt vilket tyder på att man har kommit en bit på vägen för att göra realistiska simuleringar. Många har även påpekat att de behövt chansa på majoriteten av frågorna. Jag ville med mitt test även få ut vad det är folk lyssnar efter för att urskilja de olika produktionsteknikerna. I slutet av testet ställdes denna fråga till deltagarna. Här är exempel på vad deltagarna hade för olika lyssningstekniker och tidigare erfarenheter för att svara på testfrågorna: “focussed on the room and guessed” “Experience with samples and live performers” “rummet, repeterande ljud” “attack/consistency/vibrato/” “Listening for that slightly metallic sound” “tried to listen to winds” “velocity / playing technique” “tried to listen for expressiveness” Tyvärr var att det bara musikerna som riktigt kunde sätta ord på vad de lyssnade efter, de flesta andra svarade inte ens på frågan. Svaren kan ses som en del av dagens begränsningar och tas således upp i diskussion/analysdelen i rapporten. 25 Diskussion/Analys
I den här delen presenteras resultatet av mina studier om samplade instrument i form av analys och diskussion om varför det är svårt att simulera uttrycksfulla realistiska musiker med samplingar och till slut dess utvecklingsmöjligheter. Dagens begränsningar Efter att ha inhämtat information, diskuterat på forum, intervjuer och input genom lyssningstestet presenteras här en sammanställning över de begränsningar jag anser vara av störst vikt idag. Mänskliga avvikelser Då kompositören använder samplingar och MIDI för att tala om hur musiken ska spelas begränsas han/hon till det faktum att MIDI är ett helt digitalt format som använder sig strikt av ettor och nollor. I traditionella inspelningar används förstås riktiga människor med betydligt mer varierade egenskaper och avvikelser. Det typiska statiska "MIDI-­‐soundet" fungerar i många genres men inte när uppgiften är att simulera riktiga musiker. Datorgjord musik utgår från att alla våra simulerade musiker ska spela perfekt i takt, ha samma hårdhet i anslagen, lika mycket vibrato och exakt lika stämda instrument. Så är aldrig fallet i verkligheten vilket betyder att det bland annat är avvikelser som verkligen ger liv åt inspelningarna. ”Att du inte har fysisk kontakt med ett riktigt instrument hindrar dig från att få till alla de naturliga detaljer som ofta försvinner då samplingar är nära perfekta inspelningar med få märkbara missljud.” (Max Fröjd, intervju). Att använda samma sampel av en musiker 18 gånger i en mix kommer aldrig att låta som 18 olika musiker som spelar samtidigt. Man måste därför redigera varje not i efterhand för att uppnå liknande avvikelser riktiga musiker skulle ha vid ett framförande men utan att det låter som ett slarvigt utförande, vilket är tidskrävande. Att varje ny not som ska spelas måste låta lite annorlunda från föregående är också ett problem om man ska spela samma not efter varandra flera gånger. Om samma sampel triggas flera gånger efter varandra kan det börja låta som en oönskad 26 "Machine-­‐gun" effekt25. Det finns skript för just det här problemet som går ut på att "låna" samplingar av toner som ligger högre eller lägre i tonhöjd än den tonhöjd som spelas, dessa toner transponeras sedan om till rätt tonhöjd vid uppspelning. Detta fungerar dock inte på samplade trummor då intilliggande samplingar ofta är helt andra sorts trummor. Program för att tillföra mänskliga variationer med hjälp av regelsystem för musikaliskt framförande har i många år varit en specialitet på TMH, avdelningen på KTH. Dessa program går att ladda ner på http://www.speech.kth.se/software/ En sampel är en redan inspelad ljudfil Att editera själva ljudfilen har sina begränsningar. En inspelad artikulation går inte att ändra till en helt annan i efterhand, och inspelningskvalitén kommer alltid vara den samma oavsett hur mycket ljudfilen editeras. Tidskrävande I min intervju med Tyler Hughes, se bilaga, berättar han hur tidskrävande det kan vara att simulera även de enkla detaljer som inte skulle vara något problem för en erfaren musiker spela. Övergångar mellan toner Alla toner i en sekvens uppspelta av ett samplat instrument består av flera ljudfiler, helt isolerade från varandra, men man vill ju uppleva tonerna som att de på något sätt hör till varandra i en helhet istället för helt separata inspelningar. Det händer alltid saker mellan varje ny ton. Till exempel under en sekvens med legato där det inte är någon ny attack mellan två toner, måste tonerna flyta ihop med varandra vilket är svårt att skapa då det är två helt olika inspelade samplingar med egna nya attacker som måste föras tillsammans. 25 http://www.projectsam.com/uploaddir/documents/manual_symphobia.pdf 27 Dynamiska ändringar i musiken När en musiker spelar starkare på sitt instrument blir inte bara ljudet starkare utan även instrumentets klangfärg ändras. Man spelar därför in olika anslagshårdheter och lägger dessa i lager (multisamplar) för att sedan använda midi-­‐meddelandet velocity för att tala om vilket lager som ska spelas. Vid stigande dynamik t.ex. crescendo används cross-­‐fading mellan samplingarna för att ändra anslagshårdheten, men eftersom man inte har oändligt många samplingar i lager är detta ännu inte ett ultimat sätt då övergångarna inte blir helt mjuka. Dynamik är bland annat en sådan sak Hughes nämner är svår att simulera men enkel att spela. Uppspelning av samplingar tar mycket processorkraft Detta beskrivs ingående i avsnittet om utrustning. Reflektion över samplingsbibliotek
För att gå in lite djupare på de begränsningar och möjligheter som finns med samplingsbibliotek på marknaden har jag gjort testkörningar för att jämföra olika metoder och gjort nedanstående reflektioner. Information om biblioteken finns i Bakgrundsdelen av rapporten. Symphobia För den som inte är van eller har tid att mixa, lite processorkraft eller saknar kunskap i orkestration lämpar sig denna metod då mycket redan låter bra från början. Men på grund av dessa fördelar medföljer en del avgränsningar. Eftersom hela sektioner är inspelade samtidigt blir det svårt att ha en översikt över vilka instrument som spelar vad. Laddar man upp ett instrument innehållandes en sektion med stråkar och blås i samplaren och spelar tonen A på MIDI-­‐keyboardet kommer alla stråkar och alla blås inom det registret att låta. Det går alltså inte att kontrollera varje enskilt instrument och låta dem spela olika stämmor. 28 VSL VSL kräver en del kunskap om mixning och orkestration för att det ska komma till rätt användning. De torra inspelningarna ställer krav på användaren att använda reverb men har man tillgång till MIR är detta inget större problem. Eftersom man kommer åt varje enskilt instrument effektivt ger det en bra kontroll och med hjälp av deras egen mjukvara ligger fokusen på att komponera professionellt på en annan nivå jämfört med många andra bibliotek. Över hälften av de som gjorde mitt test trodde att det var riktiga musiker som spelade på inspelningar gjorda med VSL. EWQLSO EWQLSO ger en bra kontroll över varje instrument och underlättar mixningen tack vare ett användarvänligt gränssnitt och att samplingarna var inspelade med olika mikrofonpositioner i en konserthall. Vilken konserthall som användes vid inspelningen finns det tyvärr ingen information om vilket hade varit intressant att veta då det är efterklangen från just det rummet som kommer med alla samplingarna. Lass Stråksektionen är den största sektionen i en orkester med fiolen som det mest använda instrumentet. 40 GB stråksamplingar täcker in många av de variationer av artikulationer som denna sektion behöver för att låta uttrycksfullt. Tack vare skripten, impulssvaren och inspelningskvalitén är detta det bibliotek jag har lyckats göra bäst resultat med av de bibliotek innehållandes stråkar jag har testat. Flera trodde även här att det var riktiga musiker som spelade när de gjorde lyssningstestet. Jag anser att det inte finns något direkt idealiskt samplingsbibliotek då alla har sina unika egenskaper. De demolåtar jag har hört på företagens hemsidor har alla haft sina specifika "sound" för respektive företag. Vissa bibliotek verkar vara skapade för att direkt låta som maffiga Hollywoodorkestrar medans andra verkar vara mera lämpade för klassisk musik. Vissa bibliotek låter bra redan från början, andra är mera kontrollerbara och låter bra först efter en del mixning. 29 Utvecklingsmöjligheter Om begränsningarna kan överkommas finns stora möjligheter till utveckling inom sampling. Som kompositör vill man koncentrera sig på att göra musik i första hand och inte behöva lägga ner all den tid det tekniska tar för att få fram ett godtagbart resultat då man använder samplingar. Det optimala är att kunna skriva musiken på ett traditionellt sätt eller genom pianorullen men att värdprogrammet automatiskt tar hänsyn till noterna på samma nivå som en musiker som läser sitt notpapper skulle göra. Som det ser ut idag då framförallt lagringskapaciteten blir större och billigare, verkar de största företagen fokusera på att utvidga biblioteken med flera samplingar av varje instrument istället för att utveckla användarvänligare gränssnitt eller ge sig på försök att på syntetisk väg simulera musiker med samma ljudkvalité som samplingar har. Visst kommer mera samplingar av varje instrument ge ett bättre resultat än dagens bibliotek eftersom det behövs så mycket variationer som möjligt. Men oändligt många samplingar kommer kräva oändligt många timmar av musiker och tekniker i studion som ska spela in dessa. 30 Slutsats Resultatet från lyssningstestet har visat att i många fall då musiken inte är så detaljerad eller varierande kan inte lyssnaren urskilja ifall det är musiker som direkt spelar upp en komposition då musikerna blivit ersatta med samplade instrument. Att helt ersätta en hel orkester med bara samplade instrument i professionella produktioner av musik som en fristående skivproduktion eller liknande, lär inte hända inom närmsta framtid, då fortfarande dels kvalitén är bättre och dels effektiviteten större hos de erfarna musikerna. Med samplade instrument försvinner även den tvåvägskommunikation mellan musiker och kompositör som är en viktig del vid musikproduktion (Erwin Vomberg, intervju). Samplade instrument kan användas i professionella slutproduktioner som musik till någon sorts media som t.ex. film, TV, multimediapresentationer eller spel där uppmärksamheten inte ligger till 100 % på musiken. Enligt Tyler Hughes passar metoden bäst i TV-­‐produktioner där inhyrning av en verklig orkester i vissa fall till och med kan ses som onödig(Tyler Hughes, intervju). I andra produktioner bör samplade instrument antingen blandas med riktiga musiker eller som tv-­‐
spelskompositören Jamie Christopherson säger i en intervju “I'm a strong believer that if you use a live orchestra for the beginning parts of a game or film, the player's ear starts to assume that everything is live, and they can become fooled later on when you switch to synths only,”26. Om det i en filmproduktion används en riktig orkester till själva huvudtemat och bara där det verkligen behövs, och sedan utnyttja samplade instrument till resterande delar av filmen bör en stor del av budgeten kunna hållas nere utan att kvalitén märkbart försämras. Samplingsbibliotek har tagits fram med olika egenskaper och syften, därmed är användningsområdet för varje bibliotek begränsat. Att få med en musikers alla egenskaper i ett och samma samplat instrument är för tillfället inte möjligt. 26 http://digitalcontentproducer.com/soundforpic/revfeat/video_sonic_sophistication/ 31 Ju mindre detaljrik, varierande och uttrycksfull en komposition är desto snabbare går den att simulera på datorn och desto bättre blir resultatet. Det kvarstår fortfarande en hel del utveckling innan denna produktionsteknik är fulländad. Sammanfattningsvis kan därför konstateras att så som tekniken ser ut i dag så går det inte att ersätta musiker fullt ut. Däremot kan man använda denna teknik inom vissa specifika användningsområden. 32 Bibliografi Böcker Michael Hewitt (2009). Composition for Computer Musicians . ISBN-­‐13: 978-­‐1-­‐
59863-­‐861-­‐5 Paul Gilreth (2010) Guide to Midi Orchestration 4th Edition. ISBN: 978-­‐0-­‐240-­‐
81413-­‐1 Fred Karlin, Rayburn Wright (2004) On the track: a guide to contemporary film scoring. Tidningar/Artiklar Johan Royen Larsson (2010) MIDI-­‐REDIGERING. Studio nr: 4 Johan Royen Larsson (2010) Under Skalet På Samplaren. Studio nr: 3 Greg Scarth (2010) History Of Sampling. Future Music Magazine, April 2010 Sten Ternström. Ljud som informationsbärare Webb http://en.wikipedia.org/wiki/Musical_Instrument_Digital_Interface http://en.wikipedia.org/wiki/Sampler_(musical_instrument) http://en.wikipedia.org/wiki/Mellotron http://www.500sound.com/synclavierhistory.html http://www.musicradar.com/gear/all/computers-­‐software/samplers/kontakt-­‐4-­‐
227192/review http://www.hans-­‐zimmer.com/fr/newsite.php?rub=interview_rona http://www.projectsam.com/uploaddir/documents/manual_symphobia.pdf 33 http://www.projectsam.com/Products/Boxed-­‐Products/1353 http://en.wikipedia.org/wiki/Vienna_Symphonic_Library http://vsl.co.at/en/65/71/84/1349.vsl http://www.soundsonline.com/EastWest-­‐Quantum-­‐Leap-­‐Symphonic-­‐Orchestra-­‐
Complete-­‐pr-­‐EW-­‐177.html http://emusician.com/sftinstruments/audiobro_la_scoring_strings_review/ http://www.soundonsound.com/sos/aug06/articles/crosstalk_0806.htm http://www.orchestra.net/booking.html http://digitalcontentproducer.com/soundforpic/revfeat/video_sonic_sophistication
/ 34 Bilaga
Intervjuer
Intervjuerna bestod av strukturerade frågor som var skrivna i förväg och genomfördes via mail och telefon. Tyler Hughes Tyler Hughes studerar komposition vid F. Austin State University. Vid sidan av skolan arbetar han även professionellt med att komponera musik via olika uppdragsgivare. When and why did you start using sampled instruments? I started using sampled instruments about 3 years ago. I mainly did it because the university I am at uses sample libraries when we score films as part of our degree plan as a music composition major. I began to buy my own sample instrument library to improve my own skills with sample libraries and to be able to make MIDI realizations, or “mock-­‐ups”, as a self-­‐marketing tool. Why do you use sampled instruments today? I mainly use it for MIDI realizations for my music as a form of marketing my music. I also use it for film and media music. Do you use sampled instruments in your final products? No, unless I am scoring a film in which we cannot afford live performers. Other then that I do not use sample instruments as my final product. What limitations do you find in working with sampled instruments? Since my knowledge of sample instruments is still limited. So I find that it take a lot longer to manipulate the instruments in the way I want them to as I would with a live performer. Simple things like dynamics, attack, and other things are made many times more difficult then if it was a real instrument. Other things like passages that 35 are more ad lib or sections that are more based on chance are close to impossible to do with virtual instruments. As a composer/producer in what useful areas do you wish to use sampled instruments if there were no technical limitations? Not really, virtual instruments still fill no sense of accomplishment for me, nor are music made completely from virtual instruments very marketable in my field since most of my music is sold to performers and not directly to an audience. Do you think sampled instruments are acceptable to be used in professional productions? Yes. I feel that virtual instruments are very much necessary in low budget films, low budget games, and especially TV. Since the trend in TV music is more leaning towards feelings and less towards motifs, it would be pointless to hire an orchestra to play music that is so underneath the series that the audience wouldn’t be able to hear the difference. Do you think it is possible live session musicians can be fully replaced by sampled instruments today or in a near future? Absolutely not, because there will always need for live performers in one way or another. If the history of electronic music has shown us, audiences do not want to see music performed completely by computers. The unpredictable element, the variation of interpretation by live performers, and the variation in quality that live performers bring is something that keeps audiences in the seats of concert halls. The very element that makes performers into celebrities and makes orchestras world renowned is the very element virtual instruments will never have. And besides, there are far more performers then there are composers. Unless you are a film and media composer or producer, a composer’s success is based on who and how often performers will play a composers music. 36 Max Fröjd Max är självlärd musiker och producent på amatörnivå med inriktning på elektronisk, syntrelaterad musik samt olika sorts musik för media. Varför började du använda samplade instrument? För att återkalla ljud från instrument jag inte har råd att köpa. Jag började använda samplade instrument för att syntar i sig är bra men lämnar ett visst område ouppfyllt. Pulserande sågvågformer är inte akustiska saxofoner hur mycket de någonsin vill vara det. Du får inte ut naturliga ljud på något annat enklare sett, visst kan jag köpa en "saxofon" och det kommer förmodligen vara bättre men då måste jag lära mig blåsinstrumentet och betala en stor summa pengar medans med en samplingsbank med saxofoner får jag artikulationer till ett pris jag är redo att betala. Använder du samplade instrument i dina slutproduktioner? Ja självklart, inte alltid då jag använder mycket syntar men beroende på projekt så är det ofta ofrånkomligt, jag spelar inte in instrumenten live om det är det du undrar. Vilka begränsningar anser du finnas vid användandet av samplade instrument? Att du inte har fysisk kontakt med ett riktigt instrument hindrar dig från att få till alla de naturliga detaljer som ofta försvinner då samplingar är nära perfekta inspelningar med få märkbara missljud Som kompositör/producent, vilka är de önskvärda användningsområden för samplade instrument om de begränsningar du anser finnas skulle kunna minskas? MIDIansluten kringutrustning som man kan använda för att styra de samplade instrumenten mer naturligt skulle vara önskvärt. Jag skulle kunna ha mycket kul med en MIDIcello! Anser du att samplade instrument i dagsläget kan användas i professionella 37 produktioner? Jag tycker att det kan fungera i de flesta fall. Spel använder det oftast dock på grund av budget och jag tror att folk inte är lika intresserade av musiken om spelet i sig är väldigt uppslukande. I film så tror jag många skulle tänka efter mer vad det är som händer i musiken då musiken bland annat hjälper en att ledas genom filmen. Tror du att det är möjligt att helt ersätta musiker med samplade musiker idag, eller inom en snar framtid? Ja det tror jag. Det måste bara vara något företag som gör en enorm bank som är smart konstruerat så man kan få ut all möjlig nyans och kanske lite syntes för att styra de inspelade instrumenten. Erwin Vomberg Erwin är professionell gitarrist och undervisar även i musikteori och musikproduktion på privata skolor i Mönchengladbach, Tyskland. Why do you use sampled instruments? I do a lot with instruments I do not own and can’t play. Do you use sampled instruments in your final products? Yes What limitations do you find in working with sampled instruments? You can’t change the way they are played immediately and direct, not spontaneous. They must always be programmed on the midi-­‐level. This is not really playing in its real meaning. 38 Do you think sampled instruments are acceptable to be used in professional productions? Yes, if the skills of the producer are of that kind, that he knows how the real instrument is played and he can fake this. I think that real orchestra-­‐instruments are the way to go with samples. I think producing hip-­‐hop with putting brainless loops after one another is not making music. It’s below kindergarten-­‐level. Do you think it is possible live session musicians can be fully replaced by sampled instruments today or in a near future? No, never. A real musician can react spontaneous and create moments, samples will not do that. A real musician can give important, creative input, because he is really there. No library will give an input in a communicative situation. How should that work? 39 TRITA-CSC-E 2010:129
ISRN-KTH/CSC/E--10/129--SE
ISSN-1653-5715
www.kth.se
