Musikhistoria Forntid-Nutid
Förkortad text
Forntiden (stenålder och liknande)
Musik har funnits nästan lika länge som människan.
Man härmade naturens ljud, t ex fågelsång. Musiken
användes till arbetet, för jaktlycka, för att göra
gudarna glada, uttrycka känslor osv. Instrument
kunde även användas för att skicka meddelanden,
t ex med trummor eller brummare.
Sång var viktigast men ibland användes instrument
till sången. Tidiga instrument var trummor, käppar,
skallror, spelpipor och flöjter o s v gjorda av
naturmaterial- lera, sten, trä, ben eller horn. De
första trummorna - skinn spändes över en burk med
mat för att den skulle hålla sig bättre. Det lät kul om
man slog - trumman var född.
Antiken (ca 500 före Kristus- ca 600 e Kr)
Ordet musik kommer från Grekland. Grekiskans
mousiké betyder musernas konst. Muserna var nio
sånggudinnor i den grekiska mytologin. Ordet
mousiké var fler konstarter än musik idag.
I Grekland gjorde man de första reglerna för musik.
Man trodde att musiken kunde påverka hur man
blev som person. Musik kunde också ha en magisk
funktion, rena och läka kroppen.
I grekisk teater fanns alltid en kör som sjöng och
även på idrottstävlingar. Alla barn skulle spela minst
ett instrument samt sjunga i kör.
Det finns bara några sånger kvar från den här tiden.
En av dem är Seikilossången skriven av Seikilos.
Den fanns på en lertavla med en slags notskrift.
Pythagoras som mest är känd inom matte skapade
grunderna för vårt tonsystem.
Medeltiden (500-1500)
Kyrkan dominerade musiklivet.
På 600-talet bestämde påven Gregorius den store
över kyrkan. Medeltida kyrkosång kallas därför
gregoriansk sång. Den används fortfarande i kyrkan.
Kyrkan ville få fram sitt budskap och använde då
musik. Inga kvinnor fick sjunga i kyrkan. För ljusa
toner användes pojkar, kastratsångare (män som
kastrerats före målbrottet för att behålla ljus röst )
och falsettsång.
De första noterna uppfanns, neumer (uttalas
nevmer). Många musikinstrument togs till Europa av
araber.
Bara kyrkans män kunde noter, så då skrevs bara
kyrklig musik ner. Vanligt folks dryckesvisor och
dansmusik skrevs inte ner.
På 1100-talet kom trubadurmusiken i Frankrike. Den
sjöngs av adliga musiker, trubadurer, och handlade
om riddarkulturen, kärlek och politik.
I slutet av medeltiden börjar man att sjunga
flerstämmigt. Kanon: Alla sjunger samma stämma,
men börjar på olika ställen. Motett: Flera olika
sånger samtidigt.
Kringresande musiker, gycklare underhöll folk men
bar även med sig nyheter från andra ställen.
Renässansen 1500-talet
Renässans betyder pånyttfödelse – av antikens
tankar. Ljusare tider efter den mörka medeltiden.
Handelsmännen och hoven vill ha mycket musik vid
bröllop och andra fester
Nu börjar musiken låta mer som det vi i dag tycker
låter bra. Dur och moll blir vanligt.
Musiken beskriver människornas vackra känslor.
Den som skriver musik bestämmer nu vilket
instrument det ska spelas på. Tidigare fick musikern
välja instrument att spela musiken på.
Det första nottryckeriet kommer och musiken kan
spridas mycket lättare än när man skrev alla noter
för hand.
Barocken (1600-1750)
Musiken låter nu som klassisk musik vi är vana med
och är ofta ganska snabb. Pulsen är ofta tydlig i
barockmusik. Nu börjar man hålla konserter, där
man även ibland tar betalt.
Många duktiga instrumentbyggare utvecklar
instrumenten, t ex Stradivarius med sina
världsberömda fioler. Instrumenten fick bättre ljud.
Nu skapas många instrument som fortfarande
används och instrumenten får ”familjer” som
stråkfamiljen.
Man utgår ofta från ackord när man skriver musik,
precis som idag.
Opera och balett blir populärt. Mycket kyrkomusik
skrivs under barocken.
Terassdynamik var nytt. Musikens styrka går som i
trappsteg. Först spelar man svagt och sedan plötsligt
starkt.
Wienklassicismen (1700-talet)
Modernismen (1900-tal)
Musiken i samhället:
Wien var musikens centrum. Där bodde många
kompositörer, fanns fina konsertlokaler och många
som ville lyssna på musik. Kompositörer var ofta
anställda vid hovet eller hos en furste.
Man spelade inte bara efter noter utan hittade också
på - improviserade. Fint folk (de rika) betalade för att
gå på konserter och opera. Man samlades hemma
hos varandra och spelade och sjöng i sina fina
salonger.
Musiken i samhället under 1900-talet:
Man vill göra något nytt, som ingen gjort förut. Att
ge den som lyssnar en känsla blir viktigare än att det
låter ”rätt”. Inte så många lyssnar på klassisk musik
längre. Demokratin kommer och människor får välja
själv vad de lyssnar på och då väljer de jazz, rock och
pop. Man använder teknik i musiken, t ex inspelning
och elektroniska ljud. Att spela in musik blir väldigt
viktigt. Då kan man höra samma sak hur många
gånger som helst och fler kan lyssna på musik.
Hur lät det?
Tre stilar ur modernismen:
Symfoniorkestern blir vanlig. Nu får både män och
kvinnor sjunga i kör, t ex i kyrkan. Musiken har
tydliga melodier och är elegant, sirlig och lättlyssnad.
Orkestern är mellanstor.
Pianot är favoritinstrument, att spela på och skriva
musik för. Det blev populärt för att man kunde spela
både svagt och starkt på det genom att trycka olika
hårt.
Nya sätt att skriva musik på är:
Sonat: Musikstycke i flera delar, satser, för 1-2
musiker.
Symfoni: Musikstycke i flera delar för stor orkester.
Stråkkvartett: Musik för två fioler, en altfiol och en
cello.
Romantiken (1800-tal)
Musiken i samhället:
Nu är det inte kyrkan som styr musiken utan
medelklassen. Europa är stormakt och därför sprids
den europeiska klassiska musiken över hela världen.
Konserthus, operor och musikskolor byggs runt om i
världen. Musiker och kompositörer blir idoler som
folk ser upp till.
I nationalromantik hyllar man sitt land genom att
lägga in folkmusik eller annat typiskt för landet i
musiken. I klassisk musik spelar man efter noter och
publiken sitter stilla och lyssnar noga. I ”oklassisk”
musik finns dans, sväng och improvisation.
Bland rika spelar många instrument och tar
musiklektioner.
Kompositörer börjar ”frilansa”, alltså jobba med att
skriva musik utan att ha en fast anställning. Man
skriver då musik på beställning.
Hur lät det?
Starka och mäktiga känslor i musiken. Musiken
beskriver ofta något, t ex naturen eller krig. Inte så
många nya instrument, men de som finns blir bättre.
Man vill ha jättestora orkestrar för att kunna spela
starkt och göra häftiga effekter. Det klassiska
sångsättet utvecklas, ”operasång”.
1) IMPRESSIONISMEN
Betyder intryck.
Styckenas titlar låter som tavlor, t ex Månsken eller
Moln.
Hur lät det?
Målande musik. Suddig och
oklar melodi. Inte så mycket
rytm, ibland svårt att känna
pulsen i musiken. Mer klanger
än tydliga melodier.
2) EXPRESSIONISMEN
Betyder uttryck.
Tolvtonsmetoden, där man
inte får ta samma ton igen
innan man tagit alla andra elva, kommer under
denna period.
Hur lät det?
Oftast inte vackert. Tonerna går hit och dit utan att
riktigt passa ihop. Toner som skär sig mot varandra.
Slumpen styr när man gör melodier, man slog till och
med tärning om toner .
3) MODERN MUSIK
Hur lät det?
Tekniska apparater ger elektronisk musik. Det är
första gångerna man gör ljud som inte kommer från
ett naturligt instrument. Man spelar på instrument
på annorlunda sätt, t ex spelar med stråkens trä eller
sätter saker mellan pianots strängar, som sudd,
skruvar och häftstift. Happeningkonserter där galna
saker händer på scenen. John Cage skriver t ex 4 min
33 sek, ett stycke med fullständig tystnad.
© Monica Alm 2014
