Digisam
Datum
2013-09-16
1 (16)
Dnr RA 06-2013/4851
Digisams disposition för myndighet/institutionsvisa planer
1. Myndighetens/institutionens namn:
Statens centrum för arkitektur och design / Arkitektur- och designcentrum
1.1. Hur ser myndighetens/institutionens explicita uppdrag enligt instruktion,
regleringsbrev etc ut, i relation till regeringens nationella strategi Digitalt
kulturarv?
Förordning (2013:71) med instruktion för Statens centrum för arkitektur
och design innehåller ingen explicit skrivning om digitalisering och digital
tillgänglighet. Inte heller i regleringsbrevet (2013-12-19 Ku2013/2032/KO
Ku2013/2461/RFS (delvis) nämns det digitala kulturarvet. Men eftersom
verklighet och vardag blivit alltmer digital måste digitalisering närmast ses
som en nödvändig förutsättning för flera av instruktionens punkter.
1 § Statens centrum för arkitektur och design ska stärka kunskapen om
och främja intresset för arkitekturens, formens och designens värden och
betydelse för individen och för samhällsutvecklingen.
2 § 3. följa utvecklingen av arkitektur, form och design och verka för ökad
kunskap grundad på forskning och samverkan med andra, exempelvis
universitet och högskolor, och 4. förmedla kunskap inom sitt
verksamhetsområde. Förordning (2014:184).
3 § Myndigheten ska vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom
nyförvärv berika de samlingar som har anförtrotts myndigheten och hålla
samlingarna tillgängliga för allmänheten.
4 § Myndigheten ska integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnoch ungdomsperspektiv samt även främja ett internationellt och
interkulturellt utbyte och samarbete i sin verksamhet.
För att svara mot dessa mål krävs att objekt ur samlingarna digitaliseras
och tillgängliggörs digitalt på webben.
1.2. Hur ser samlingarna ut? Vad består de av för slags material?
Under 3 § i instruktionen står: "Samlingsområdet omfattar de föremål som
har samband med myndighetens uppgifter inom arkitekturområdet."
Samlingarna består av arkitekturritningar, skisser, fotografier, modeller,
dokument, böcker och tidskrifter med anknytning till arkitekturområdet.
Postadress: Krigsarkivet, 115 88 Stockholm · Besöksadress: Banérgatan 64, Stockholm · Telefon: 010-476 70 00 ·
Telefax: 010-476 75 20 · E-post: [email protected] · Internet: www.digisamse · Organisationsnr: 202100-1074
2 (16)
1.3. Hur hanteras förhållandet mellan myndighets/institutionsarkiv och
samlingar1?
Samlingarna hanteras av samlingsansvariga på enheten Samlingar,
bibliotek och forskning medan myndighetsarkivet hanteras av registratorn
på Administrativa enheten. Samlingarna registreras i databasen Primus
medan Myndighetsarkivet registreras i ett mindre arkivhanteringssystem.
Samlingarna ska innehålla allt det som inkommit till institutionen via
externa donationer och i vissa fall depositioner. Myndighetsarkivet ska
innehålla sådant som producerats i och kring myndigheten. Men gränsen
har inte alltid varit helt tydlig och det återstår fortfarande en del
uppordningsarbete för att tydliggöra gränsen. Dessutom finns det allt
större behov av att registrera även myndighetsarkivets bilder på
objektnivå för att underlätta sökbarhet och tillgänglighet. Just nu ser vi
över möjligheten att integrera myndighetsbilderna som en separat samling
i samlingsdatabasen.
1.4. När antas planen formellt? När kommer den att revideras?
En plan kommer att antas under 2015. Beslut om revideringsintervall
saknas i dagsläget men ett intervall om vart annat eller vart tredje år kan
vara lämpligt.
Ev. kommentarer:
Ev. bilagor: Instruktion och Regleringsbrev
1
Med myndighet/institutionssarkiv avses här de arkiv som bildas av allmänna handlingar från
myndighetens/ institutionens verksamhet, och som omfattas av arkivlagen (1990:782). Med
samlingar avses de mängder av objekt som en kulturarvsinstitution förvaltar, t ex böcker, konst,
museiföremål, enskilda arkiv och andra forskningsmaterial.
3 (16)
2. Styrning – Med styrning avses här den övergripande strategiska ledningen av
myndighetens/institutionens arbete med digitalisering, digitalt bevarande och
digitalt tillgängliggörande av kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation –
med avseende på bl a mål, struktur och strategiska vägval.
2.1. Planeras utvecklingsinsatser2 inom området styrning under perioden fram
till och med 2015? Vilka?
Ja:
- Under 2014 kommer en policy för webbpublicering av bilder ur
myndighetsarkivet att antas som komplettering till den policy för
webbpublicering av bilder ur samlingarna som redan finns.
- Under 2014-2015 kommer myndigheten att ta fram en digital strategi för
hela sin digitala verksamhet som del av den digitala planen (se ovan
under 1.4).
2.2. Vilka är myndighetens/institutionens mål för digitaliseringsarbetet och hur
relaterar det till visionen för verksamheten?
Arkitektur- och designcentrum ska enligt instruktionen "hålla samlingarna
tillgängliga för allmänheten". Myndigheten arbetar sedan flera år enligt
principen att webbpublicera så mycket som möjligt och tillgängligöra det
till så många människor som möjligt.
2.3. Hur är arbetet med digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation organiserat inom
myndigheten/institutionen? Projekt eller linjeverksamhet? Stor eller liten
skala (inom eller utom myndigheten)?
Det digitaliseringsarbete som görs av myndighetens fotograf utgår från
beställningar. Rutinen är att alla objekt som ställs ut eller lånas ut
digitaliseras och även internt arbete med publikationer och annan
förmedling kan ge upphov till digitaliseringar. Den dagliga verksamheten i
forskarexpeditionen ger allmänheten tillgång till det analoga materialet
vilket kan resultera i beställning av digitaliseringar. Den riktade
beställningsdigitaliseringen genererar 500-1000 digitaliseringar/år.
Den digitalisering som görs externt är projektuppbyggd och sker som
finansierade affärskontrakt eller i samarbeten med extern
digitaliseringsverksamhet.
2
Med utvecklingsinsatser avses här formaliserade initiativ för att börja göra saker på nya sätt, t ex
genom att ta fram nya rutiner eller utarbeta styrande policydokument för viss verksamhet.
4 (16)
Arkitekten Gunnar Asplunds samling innehåller ungefär 26 000 objekt som
kommer att digitaliseras hos MedieKonverteringsCentrum/Riksarkivet i
Fränsta 2013-2015.
Fotografen Sune Sundahls samling innehåller bl.a. ungefär 50 000
glasplåtar som kommer att digitaliseras hos Stiftelsen Föremålsvård i
Kiruna 2012-2016.
Myndighetens årsböcker 1978-2012 har digitaliserats i samarbete med
Föreningen IKKE i Farsta och samarbetet kommer att fortsätta med
digitalisering av samlingsrelaterat arkivmaterial och myndighetens
katalogutgivning.
All inom digitaliseringsprocessen förekommande registrering och analog
respektive digital hantering sker som del i verksamhetens ordinarie
verksamhet.
2.4. Finns det en separat strategi för hanteringen av digitalt födda material –
antingen de produceras inom den egna verksamheten eller införlivas med
samlingarna genom förvärv/donation/inleverans?
Det finns ingen separat strategi antagen för hantering av digitalt födda
material.
2.5. Hur många årsverken är idag sysselsatta med digital produktion, digitalt
bevarande och digitalt tillgängliggörande på myndigheten/institutionen?
Hur identifieras och säkras för framtiden den kompetens som krävs för
planens genomförande?
Det är svårt att beräkna antalet årsverken eftersom flera av myndighetens
anställda på olika sätt och i olika utsträckning avsätter tid till digital
produktion, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande. Samtidigt är
Arkitektur- och designcentrum med sin personal på 44 anställda en relativt
liten myndighet. Uppskattningsvis 1-1,5 årsverken läggs på
digitaliseringens olika delar.
För att säkra den kompetens som krävs för planens genomförande krävs
att befintlig personal får tid avsatt för kompetensutveckling och
omvärldsbevakning inom dessa föränderliga utvecklingsområden. Vid
eventuell nyrekrytering av personal är digital erfarenhet central.
2.6. Finns formellt antagna kriterier för prioritering av material för överföring till
digitalt format?
5 (16)
Inga kriterier är formellt antagna men Arkitektur- och designcentrum
prioriterar i sin strategiska digitalisering material som är efterfrågat
(nationellt/internationellt och med särskilt fokus på forskning och
förmedling), upphovsrättsligt fritt och analogt svårtillgängligt. De två
exemplen ovan med Gunnar Asplunds samling och Sune Sundahls
glasplåtar innehåller material som är väldigt efterfrågat, med utslocknad
upphovsrätt och originalmaterialet är skört vilket begränsar analog
tillgänglighet.
2.7. Hur följs arbetet med digitalisering, digitalt bevarande och digitalt
tillgängliggörande av kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation upp,
kvalitetssäkras och utvärderas?
Kvantitativt följs digitalisering och digitalt tillgängliggörande upp genom
årsredovisning samt rapportering till myndigheten för kulturanalys.
Kvalitativt pågår ett kontinuerligt arbete för att förbättra metadata,
tydliggöra upphovsrättsmärkningen och om möjligt komplettera med digital
bild. Som del i det kvalitetshöjande arbetet pågår ett långsiktigt arbete för
att närma samlingens begrepp och auktoritetsresurser till nationella och
internationella standarder.
2.8. Samarbetar myndigheten strategiskt med andra myndigheter på området?
Samlingsdatabasen Primus med enhetlig fältstruktur och de kringliggande
tjänsterna DigitaltMuseum för webbpublicering, KulturNav för
auktoritetsresurser och Kulturpunkt för mobil förmedling har främjat ett
närmare samarbete mellan mer än 20 svenska institutioner kring frågor
om digitalisering, metadata, standarder och rutiner.
Inom användargruppen PrimusSverige finns en tredjedel av
centralmuserna, en tredjedel av länsmuseerna och dessutom flera
stadsmuseer, ett verksmuseum och flera andra aktörer inom
kulturarvssektorn. Samarbetet är helt integrerat i Primusarbetet och är en
förutsättning för mycket av det som hänt på Arkitektur- och designcentrum
inom digitaliseringsområdet de senaste åren.
Strategiska diskussioner förs även inom Centralmuseernas samarbetsråd
och i K-samsök under ledning av RAÄ. Ett mer informellt utbyte kring
dessa frågor sker inom Museidatabasnätverket med representanter för
alla de större förvaltningssystemen i Sverige som träffas för
erfarenhetsutbyte och diskussion ett par gånger om året.
Ev. kommentarer:
6 (16)
Ev. bilagor:
7 (16)
3. Produktion – Med produktion avses här överföring av information, data eller
metadata till (nya) digitala format genom scanning, avfotografering el dyl.
3.1. Planeras insatser för att öka tempot i produktionen under perioden fram till
och med 2015? Vilka?
Ja. Vi har satt igång två stora digitaliseringsprojekt kring Gunnar Asplund
respektive Sune Sundahl (se ovan under 2.3) som kommer att generera
ett ökat tempo i digitaliseringsproduktionen under 2014 och 2015 jämfört
med tidigare år.
3.2. Planeras utvecklingsinsatser3 inom området produktion under perioden
fram till och med 2015? Vilka?
Ja. Vi ser över möjligheterna att integrera myndighetsarkivets bilder i
databassystemet Primus vilket medför nya rutiner och arbetssätt för såväl
digitalt födda original som för digitaliseringar av analoga myndighetsbilder.
Vilka format &/eller standarder används idag för
3.3. Metadatregistrering/katalogisering4?
- Katalogisering av objekt i samlingarna görs enligt en framarbetad
Primus-standard som har sin utgångspunkt i den norska "Feltkatalog for
kunst- og kulturhistoriske museer" (http://kulturradet.no/vis-publikasjon//asset_publisher/N4dG/content/publikasjon-feltkatalog-for-kunst-ogkulturhistoriske-museer) som sedan delvis anpassats till standarden
CIDOC-CRM. Under 2014-2016 ska Spectrum-standarden översättas till
norska/svenska och integreras i Primus-strukturen.
- Katalogisering av böcker och tdskrifter görs i databasen LIBRIS på där
vedertagen biblioteksnivå.
3.4. Avbildning/bildöverföring/OCR-läsning5?
Dokument: PDFA1b
Foto: JPEG, TIFF, Råfiler i olika format beroende på kamerans mjukvara.
3
Med utvecklingsinsatser avses här formaliserade initiativ för att börja göra saker på nya sätt, t ex
genom att ta fram nya rutiner eller utarbeta styrande policydokument för viss verksamhet.
4
Med format för metadataregistrering/katalogisering avses här den grundläggande
informationsförteckning som görs då objekt införlivas i samlingen, t ex genom att vissa metadata
(data om data) förs in i myndighetens/ institutionens system för samlingshantering. Olika standarder
används inom olika sektorer, t ex MARC (bibliotek) och LIDO/CIDOC-CRM (museer).
5
Med format för avbildning/bildöverföring/OCR-läsning avses här skapandet av de ”digitala
original”, de representationer som uppstår vid scanning eller annan överföring till digital form. Olika
standarder används för olika typer av innehåll, t ex PDF/a och TIFF 6.0.
8 (16)
Ljud: Wave, MP3
Film: AVI, MPG2, Quicktime
3.5. Påsiktsbild/publik visning6?
- Foto: Högupplöst JPEG via DigitaltMuseum
- Ljud: MP3 och Wave via Vimeo.Planer finns att under 2014 börja
förmedla ljud i MP3-format via DigitaltMuseum.
- Film: I Quicktime- eller MP4-format via Vimeo. Planer finns att under
2014 börja förmedla film i MP4- eller MPG2-format via DigitaltMuseum.
3.6. Digital lagring &/eller bevarande7?
Dokument: PDFA1b
Foto: JPEG, TIFF, Råfiler i olika format beroende på kamerans mjukvara.
Ljud: Wave, MP3
Film: AVI, MPG2, Quicktime
Ev. kommentarer:
Ev. bilagor:
6
Med format för påsiktsbild/publik visning avses här de (ofta komprimerade) filformat som används
för att ge allmänheten tillgång till data. Olika standarder används för olika typer av innehåll, t ex
PDF/a (text), TIFF/JPEG (bild), mp3 (ljud) och mp4 (rörlig bild/film).
7
Med format för digital lagring och bevarande avses här sådana (okomprimerade) filformat som
används för långsiktigt bevarande av data och informationsstrukturer. Olika standarder används för
olika typer av innehåll, t ex TIFF 6.0, RAW (bild), Wave (ljud) och MPEG2 (rörlig bild/film).
9 (16)
4. Användbarhet – Med användbarhet avses här alla strategier som kan
användas för att göra de digitala materialen maximalt lätta att hitta och
använda.
4.1. Planeras insatser för att öka tempot i arbetet med användbarhet under
perioden fram till och med 2015? Vilka?
När tempot i produktionen ökar (se 3.1 ovan) så kommer även tempot i
arbetet med användbarhet att öka eftersom webbpublicering ingår i båda
dessa digitaliseringsprojekt.
Arkitektur- och designcentrum lanserade våren 2014 en ny hemsida med
en tydligare integrering med databaserna för samlingar och bibliotek.
Under 2014-2015 kommer denna integrering utvecklas ytterligare med
ökad användbarhet som mål.
Arbetet med KulturNav fortsätter med ett institutionsgemensamt
auktoritetsarbete som integreras ner i den lokala databasen Primus och
på DigitaltMuseum. Gemensam terminologi ökar användbarheten såväl
internt som externt. Arbetet fortsätter med att länka auktoriteterna i
KulturNav till fler nationella och internationella LOD-resurser som t.ex.
svenska ämnesord, LIBRIS namnregister, VIAF och geonames. En central
del i detta länkningsarbete är Wikimedia och länkningar från KulturNav
görs både till auktoritetsposter i Wikidata och till Wikipediaartiklar.
4.2. Planeras utvecklingsinsatser8 inom området användbarhet under perioden
fram till och med 2015? Vilka?
Se ovan under punkt 4.1.
4.3. Hur tillgängliggörs digitala material för allmänheten, inkl olika användargrupper (t ex forskare, barn, unga, personer med funktionsnedsättning)?
Det digitala materialet tillgängliggörs i första hand via Digitalt museum.
Från Digitalt museum skickas information vidare till K-samsök och
Europeana och blir på så sätt en del av ett ännu större sammanhang och
kan samsökas med många andra aktörer i såväl Sverige som Europa.
Webbplatsen Digitalt museum är i möjligaste mån anpassad till blinda och
synsvaga i enlighet med Web Content Accessibility Guidelines (WCAG
v1.0). Design och form skiljs från innehåll med hjälp av stilmallar (CSS)
8
Med utvecklingsinsatser avses här formaliserade initiativ för att börja göra saker på nya sätt, t ex
genom att ta fram nya rutiner eller utarbeta styrande policydokument för viss verksamhet.
10 (16)
och strukturerad HTML. På DigitaltMuseum går det att ändra kontrasten
på sidan till svart text på gul botten och att med enkla kortkommandon
ändra textstorleken.
På DigitaltMuseum kan den som vill göra egna urval och dela dessa urval
eller enstaka objekt via sociala medier. Alla bilder som Arkitektur- och
designcentrum webbpublicerar kan laddas ner högupplösta och under fria
licenser. Det finns också möjligheter att göra riktade utställningar och
urval utifrån olika teman eller med fokus på olika mål- och åldersgrupper.
Paketering av samlingsmaterial görs även med Kulturpunkt som är ett
gemensamt verktyg för mobil förmedling. Kulturpunkt har ett gränssnitt för
webbpublicering. Dessutom har vi på Kulturpunkts API byggt flera appar
med karta och platsbunden tvåspråkig information för att vara användbar
för fler. Tanken är att objekt från Kulturpunkt under 2015 ska kunna
webbpubliceras även på DigitaltMuseum.
4.4. Hur märks/licensieras9 digitala material upphovsrättsligt?
PublicDomain (PD) för upphovsrättsligt utslocknat material
CC0 för metadata/kataloginformation.
CreativeCommons-by när myndigheten innehar den ekonomiska
upphovsrätten.
Material som myndigheten inte innehar den ekonomiska upphovsrätten till
eller med oklar upphovsrätt webbpubliceras inte.
Alla bilder som webbpubliceras kan laddas ner högupplöst utan kostnad.
4.5. På vilka sätt stödjer myndigheten tekniskt ökad sökbarhet? Ges digitala
material beständiga identifierare (PID)10? Tillgängliggörs material som
länkad öppen data (LOD)11?
9
Med märkning/licensiering avses här en tydlig markering (helst på objektsnivå) av materialets
upphovsrättsliga status. Använd pd (public domain) för fria material med utslocknad upphovsrätt,
CC (creative commons) för material med vissa förbehåll respektive © (copyright) för material med
fullt ut hävdad upphovsrätt.
10
Med beständiga identifierare/PID (persistent identifiers) avses här unika kodsträngar kopplade till
varje objekt/post. Sådana PID:ar är en förutsättning för att man sedan med fasta länkar/URI
(uniform resource identifiers) ska kunna skapa referenser mellan olika objekt/poster i ett nätverk
som t ex Internet.
11
Med länkad öppen data/LOD (linked open data) avses här resurser som är fritt tillgängliga på
nätet i maskinläsbara, icke-proprietära format och i enlighet med datamodellen RDF (resource
description framework) som möjliggör meningsbärande länkar och därmed den framväxande
semantiska webben.
11 (16)
Samlingsmaterialet webbpubliceras via DigitaltMuseum och levereras
vidare till den nationella aggregatorn K-samsök där varje objekt tilldelas
en PID och kan nås via ett öppet API (med API-nyckel). DigitaltMuseum
har också ett detaljerat API som är fritt tillgängligt (med API-nyckel).
Med KulturNav (se ovan under punkt 4.1) arbetar vi aktivt med Länkad
öppen data (LOD). KulturNav är en webbplats för att skapa, förvalta och
distribuera gemensam öppen terminologi, och ett fungerande verktyg för
att få en koppling från objektet i den egna databasen via KulturNav till
internationella standarder och auktoriteter. KulturNav har en egen intern
datamodell som bygger på modeller i CIDOC Conceptual Reference
Model och Europeana Data Model. Vid användning av datalänkade data
(RDF) är informationen mappad mot etablerade standarder som SKOS,
FOAF, CIDOC CRM etc.
Arkitektur- och designcentrum har publicerat "Arkitekter verksamma i
Sverige" på KulturNav och arbetet går nu vidare med publiceringen av
"Arkitektur- och designutställningar i Sverige". Länkning görs till liknande
resurser i LIBRIS och den vägen vidare till VIAF. Dessutom görs länkning
till Wikipedia-artiklar och Wikidata-objekt vilket ger ytterligare länkningar
till en rad internationella auktoritetsresurser.
Under 2014 kommer relevant informationen i KulturNav att integreras i
den interna Primusdatabasen och webbpubliceras till andra objekt på
DigitaltMuseum.
Biblioteksinformationen är tillgänglig via LIBRIS tekniska infrastruktur med
dess öppna API:er, Identifierare (PID) och länkad öppen data (LOD).
4.6. Hämtas/skördas/levereras data till någon aggregerande12 publik tjänst?
Webbpublicering av objekt ur samlingarna görs på DigitaltMuseum.se som
är en gemensam plattform för mer än 20 svenska institutioner. Därifrån
levereras informationen till den nationella aggregatorn K-samsök och
vidare till Europeana.
Auktoritetsposter webbpubliceras i KulturNav.org som är en gemensam
plattform för auktoritetsarbete. Dessa auktoritetsposter kommer under
hösten 2014 att publiceras på DigitaltMuseum. Och möjligheter kommer
12
Med aggregerande tjänst avses här en webbservice &/eller ett publikt gränssnitt som hämtar sitt
innehåll från flera olika informationskällor, som t ex NAD, K-samsök eller Europeana.
12 (16)
då att finnas att leverera även auktoriteter och koncept till den nationella
aggregatorn K-samsök och vidare till Europeana.
Webbpublicering av katalogposter för böcker och tidskrifter görs i den
lokala bibliotekskatalogen LIBRA/ARENA och dessa samlingar är även
sökbara via LIBRIS.
Ev. kommentarer:
Ev. bilagor:
13 (16)
5. Bevarande – Med bevarande avses här alla insatser som kan göras för att
trygga information, data och metadata för framtiden.
5.1. Planeras insatser för att öka tempot i arbetet med bevarande under
perioden fram till och med 2015? Vilka?
Nej.
5.2. Planeras utvecklingsinsatser13 inom området bevarande under perioden
fram till och med 2015? Vilka?
Diskussioner kring digitalt bevarande kommer att ingå i den digitala
planen som ska färdigställas 2014-2015. Detta kommer att sätta ramarna
för det fortsatta arbetet.
5.3. Finns en strategi för materialets långsiktiga bevarande14?
Nej
5.4. Finns en teknisk lösning för långsiktigt bevarande?
Nej
5.5. Hur säkras löpande konvertering/migrering/emulering15 till nya format och
bärare?
I Primusrutinerna ingår spegling och backup av allt material inom
databasen inklusive foto-, film, ljudfiler etc. Masterfilerna förvaras på en
NAS inom myndighetens egna datastruktur med inarbetade rutiner för
back-up. Såväl Primus som NAS:en har av säkerhetsskäl back-up:en
placerad utanför huset. Samlingsdatabasen är ett levande icke-avslutad
samling i daglig användning vilket gör att en uppdatering till nya
formatversioner sker kontinuerligt.
13
Med utvecklingsinsatser avses här formaliserade initiativ för att börja göra saker på nya sätt, t ex
genom att ta fram nya rutiner eller utarbeta styrande policydokument för viss verksamhet.
14
Med långsiktigt bevarande avses här bevarandearbete med siktet inställt på nästkommande
generationer. Tekniskt sett innebär det en horisont på ca fem (5) år eftersom medellivslängden för
digitala system (hårdvara och mjukvara) beräknas till mellan tre och sju år.
15
Med konvertering/migrering/emulering avses här rutiner för att löpande säkra överföring av data
till nya format, program och tekniska plattformar i takt med att de befintliga blir omoderna,
föråldrade eller oläsbara.
14 (16)
5.6. Finns en policy för eventuell gallring av fysiska bärare efter digitalisering
av innehållet?
Nej. Originalmaterialet har kvar sitt värde som just originalmaterial även
efter en eventuell digitalisering vilket gör att sådan gallring inte är aktuell.
Ev. kommentarer:
Ev. bilagor:
15 (16)
6. Vilka material prioriteras högst för digitaliseringsinsatser under perioden fram
till och med 2015? Vilka material är lägst prioriterade för digitalisering? Varför?
Arkitektur- och designcentrum prioriterar i sin strategiska digitalisering
material som är efterfrågat (nationellt/internationellt och med särskilt fokus på
forskning och förmedling), upphovsrättsligt fritt och analogt svårtillgängligt.
Vi diskuterar även om det vore strategiskt att digitalisera en handfull objekt
från varje arkitekt för att tydliggöra samlingarnas bredd. Men denna
digitalisering skulle i så fall helt gå emot principerna om efterfrågat,
upphovsrättsligt fritt och analogt svårtillgängligt så det återstår en del
överväganden.
Lägst prioriterade vad gäller digitalisering, är material som sällan eller aldrig
efterfrågas.
Ev. kommentarer:
Ev. bilagor:
7. Hur arbetar myndigheten/institutionen för att på andra sätt, med digitala
verktyg, tillgängliggöra den övriga verksamheten – t ex konserveringsarbete,
utställningar, pedagogiska program etc – för publik och användare?
Med myndighetens nya webbplats finns idag större möjligheter än tidigare att
förmedla olika delar av vår verksamhet. Med regelbunda bloggar kommer
olika delar av verksamheten att presenteras på webben. Det görs på den nya
webbsidan en tydligare integrering mellan samlingar, bibliotek, utställningar,
visningar, barnverksamhet och program för att ge den intresserade
allmänheten bredd och djup. DigitaltMuseum ger stora möjligheter för den
som är intresserad att kommentera, göra egna urval/utställningar och dela
dessa eller enstaka objekt med andra via sociala medier eller e-post.
Myndigheten arbetar även aktivt med sociala medier för att sprida information
och kommunicera kring vår verksamhet och våra ämnesområden. Det gör vi
på Facebook, Twitter, Instagram, Vimeo och Pinterest.
Ev. kommentarer:
Ev. bilagor:
16 (16)
