Kärlkramp - Internetmedicin

Kärlkramp
En temaskrift från Hjärt-Lungfonden
omslag 1
2005-05-25, 09:37:29
Hjärt-Lungfondens skrift om kärlkramp vänder sig till den som har sjukdomar
i hjärtats kranskärl och framför allt till den som fått diagnosen angina pectoris,
det vill säga kärlkramp. En annan målgrupp är anhöriga till personer som drabbats av hjärt-kärlsjukdom.
Vår ambition är att öka kunskapen om vilka behandlingar som finns och hur
man förebygger ett nytt insjuknande i den här typen av sjukdomar.
Vi hoppas också kunna ge stöd inför rehabiliteringen och livet efteråt.
Hjärt-Lungfonden är en ideell, opolitisk insamlingsorganisation som finansierar
huvuddelen av den fristående forskningen kring hjärt-, kärl- och lungsjukdomar i
Sverige. Fonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av enskilda bidrag.
ISBN 91-975693-0-5
Riddargatan 18, 114 51 Stockholm
Tel 0200-88 24 00. Fax 08-566 24 229
www.hjart-lungfonden.se
postgiro 90 91 92-7
Bankgiro 909-1927
2 Hjärt-Lungfonden KOL
inledning 2
2005-05-25, 10:35:01
Rökning och höga blodfetter är de två största enskilda risk-
faktorerna till kärlkramp och hjärtinfarkt. Enligt den internationella studien Interheart som presenterades hösten 2004,
och som omfattar 30 000 personer från 52 länder, står rökning
och höga blodfetter för två tredjedelar av alla hjärtinfarkter.
Andra riskfaktorer är till stor del livsstilsrelaterade, som till
exempel högt blodtryck, diabetes, bukfetma och stress.
Kärlkramp och hjärtinfarkt orsakas båda av åderförfettning i hjärtats kranskärl, varför riskfaktorerna för kärlkramp
är desamma som för hjärtinfarkt.
Det finns studier som pekar på att inflammatoriska processer i blodet spelar en roll i den åderförfettning som kan
föregå kranskärlssjukdom. Eventuellt kan dessa upptäckter
leda till nya förenklade möjligheter att ställa rätt diagnos.
Forskarna tror att det i framtiden med enkla blodprov kan
bli möjligt att ytterligare förbättra möjligheten att ta reda på
vilka som är i riskzonen för hjärt-kärlsjukdom.
En forskargrupp i Lund arbetar med ett vaccin mot åderförfettning, som inom några år förhoppningsvis kan provas
på människa. Forskningen bygger på att man hittat naturligt
förekommande immunreaktioner som motverkar åderförfettning. Vaccinet är tänkt att förstärka dessa och minska
utvecklingen av åderförfettning.
På senare år har läkarna delvis omvärderat var gränserna
går för det ”onda kolesterolet” LDL. Målvärdena för behandlingen har blivit allt lägre. Blodfettsänkande medicin
(statiner) tycks vara viktigt att ge i högre doser än de som i
dag används som standard.
Flera nya behandlingar kan i dag erbjudas patienter med
hjärtsjukdom. Medicinsk behandling kan minska risken för
att utveckla sjukdom eller minska symtom. Allt färre patienter
behöver en mer omfattande hjärtoperation. Så har till exempel
antalet bypass-operationer minskat. Allt fler behandlas i
stället med ballongvidgning, ofta i kombination med läkemedelsutsöndrande stent (nät) som förhindrar att förträngningen kommer tillbaka.
Innehåll
4
6
10
12
20
28
32
Hjärtat
Hjärt-kärlsjukdom
Symptom och diagnos
På sjukhuset
Vad händer sedan?
Riskfaktorer
Egenvård
Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP 3
inledning 3
2005-05-25, 09:42:11
HJÄRTAT
Så fungerar hjärtat
Hjärtat är en muskel vars uppgift är att pumpa syresatt
blod till kroppens alla organ och vävnader. I vila pumpar
hjärtat cirka fem liter blod i minuten. När du är 80 år har
ditt hjärta pumpat minst 210 miljoner liter blod utan avbrott
– om du har rört dig mycket blir siffran högre. Trots denna
prestation är ditt hjärta inte större än din knutna hand.
Den kraftiga hjärtmuskeln är uppdelad i två delar, en till
vänster och en till höger. När hjärtat slår drar hjärtmuskeln
ihop sig för att pumpa ut blod från den vänstra delen av hjärtat till stora kroppspulsådern och vidare ut i pulsådrorna i
hela kroppen. Det krävs styrka i hjärtats sammandragningar
så att blodet verkligen når fram till alla delar av kroppen.
Det blod som den vänstra delen av hjärtat pumpat ut i
kroppen rinner sedan tillbaka genom venerna till den högra
delen av hjärtat. Detta kallas det stora kretsloppet.
När blodet är tillbaka i högra delen av hjärtat går det
vidare i det så kallade lilla kretsloppet till lungorna. Där tar
det upp syre som vi andats in och rinner slutligen tillbaka till
hjärtats vänstra del. Sedan är det dags för blodet att pumpas
ut på en ny rundtur i kroppen.
Tack vare ett klaffsystem (backventiler) i ådrorna rinner
blodet hela tiden åt rätt håll under hela cirkulationen.
Takten och pumpförmågan regleras automatiskt så att alla
vävnader i varje ögonblick får precis så mycket syresatt
blod som behövs.
Ett babyhjärta slår ungefär 130 gånger i minuten och en
tioårings hjärta runt 90 gånger per minut. En kvinnas hjärta
slår i genomsnitt 78 slag i minuten medan motsvarande siffra
för en man är cirka 70.
4 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP
20_såfungerar 4
2005-05-25, 09:44:29
De blodkärl som för blodet från hjärtat kallas artärer.
De blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat kallas vener.
Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP 5
20_såfungerar 5
2005-05-25, 09:45:14
HJÄRT-KÄRLSJUKDOM
Detta händer i kärlen
Hjärt-kärlsjukdomar är den största enskilda sjukdomsgruppen för död och sjukdom i Sverige och övriga västvärlden. Detta gäller för män, men också för kvinnor och så
många som var tredje kvinna dör i hjärtsjukdom. I övriga
världen sker en snabb utveckling mot samma sjukdomsmönster med ökande frekvens av hjärtsjukdomar i Asien
och i utvecklingsländerna. Den viktigaste orsaken till hjärtkärlsjukdom är åderförfettning, ateroskelos.
Kranskärlen är de blodkärl som försörjer själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. De utgår från stora kroppspulsådern precis där den kommer ut från hjärtat. Kranskärlen
går sedan vidare över hjärtats yta och förgrenar sig efterhand i hjärtmuskeln. Kvinnor har mindre hjärtan än män
och även tunnare kranskärl, vilket kan förklara en del av de
skillnader som finns mellan kvinnors och mäns hjärtsjukdomar. Bland annat drabbas kvinnor något senare i livet än
vad män gör.
Ett friskt blodkärl är mjukt och elastiskt och tillåter blodet
att fritt strömma igenom för att förse organ och vävnader
med syre och näring. Men vid åderförfettning lagras fett,
celler och bindväv in i kärlväggarna som blir stela och förtjockade. Tillståndet kallades tidigare åderförkalkning, men
benämns i dag åderförfettning på grund av blodfetternas
centrala roll i sammanhanget.
Flera studier visar ett starkt samband mellan förhöjda
blodfetter (lipidnivåer) och hjärt-kärlsjukdom. En typ av
fett i blodet är kolesterol. Kolesterol behövs som byggsten
för kroppens celler, men för höga nivåer i blodet ökar risken
för åderförfettning. I blodet finns två former av kolesterol.
Det ena är ”det onda kolesterolet”, eller LDL, som ökar
risken för sjukdom. Detta medan ”det goda kolesterolet”,
eller HDL, minskar risken för åderförfettningssjukdom.
Den världsomfattande Interheart-studien, som grundar
sig på över 30 000 människor i 52 länder, visar att risken för
6 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP
30_hjärt-kärlsjuk 6
2005-05-25, 09:47:22
Kärlkramp och hjärtinfarkt orsakas båda av åderför
kalkning (åderförfettning) i hjärtats kranskärl.
Vid kärlkramp gör denna åderförfettning att kärlet
blir trängre. Även om blodet fortfarande kan
passera förbi så är det inte i tillräcklig mängd och
syrebrist uppstår då i hjärtmuskeln.
Vid hjärtinfarkt har förloppet gått längre och kärlet
har täppts till helt och hållet av en blodpropp vilket
hindrar allt blod att passera.
hjärtinfarkt står i relation till kvoten mellan individens
HDL och LDL. Om siffran blir högre än ett indikerar detta
att personen ifråga är i riskzonen. Denna så kallade apoB/
apoA-kvot kommer förmodligen att få större betydelse i
framtiden när fler laboratorier kan analysera den.
Ju mer kärlen förändras, desto större är risken för att
sjukdomen kompliceras genom att kärlen täppts till av blodproppar. Om detta sker kan hjärtats pumpfunktion bli nedsatt. Då orkar hjärtat inte längre förse kroppens organ och
vävnader med tillräckligt mycket syresatt blod.
Åderförfettning i hjärtats kranskärl kan leda till kärlkramp (angina pectoris) eller till hjärtinfarkt.
Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP 7
30_hjärt-kärlsjuk 7
2005-05-25, 09:47:40
Hjärtinfarkt
Hjärtinfarkt orsakas nästan alltid av förfettning i hjärtats
kranskärl. Inlagringar av blodfetter, särskilt kolesterol, leder
till inflammation, ärrbildning och ibland förfettning i kärlväggen. När åderförfettningshärden växer förträngs kärlet
och detta minskar utrymmet för blodet att strömma fram i
kransartären. Om det uppstår sår i förfettningen kan en
blodpropp bildas ovanpå såret. En sådan blodpropp kan
växa till sig snabbt och helt täppa igen kransartären.
Om blodproppen blir tillräckligt stor uppstår en smärtsam och allvarlig syrebrist i den del av hjärtmuskeln som
försörjs av kranskärlet. Vid långvarig sådan syrebrist dör
hjärtmuskelcellerna. Den skada som då uppstår i hjärtmuskeln kallas hjärtinfarkt.
Hjärtmuskelvävnad som dött kan inte återbildas. I stället
ersätter kroppen den döda delen av hjärtmuskeln med bindväv. Läkningen av en infarkt tar cirka sex veckor och det
som efter läkningen återstår av infarkten är ett bindvävsärr.
Kärlkramp (angina pectoris)
Kärlkramp är beteckningen på en mer tillfällig nedsättning
av blodflödet till hjärtat. Detta resulterar i övergående bröstsmärta och ingen bestående hjärtmuskelskada.
Kärlkramp indelas i två kategorier; stabil och instabil
kärlkramp.
Stabil kärlkramp
Patientnära
Hjärt-Lungfonden satsar på
svensk klinisk forskning som
bland annat berör diagnostisering och behandlingsmetoder inom hjärtområdet.
Fonden är en viktig finansiär
av forskning som ska komma
många människor snabbt till
godo.
Stabil kärlkramp är när en bestående förfettning i ett blodkärl gör det trångt och svårt för blodet att rinna fritt. När
den drabbade anstränger sig, till exempel genom att gå uppför en trappa, eller är stressad, ökar hjärtats behov av syre.
Vid stabil kärlkramp kan det vara svårt för hjärtat att få tillräckligt med blod i sådana ansträngande situationer.
Besvären utlöses särskilt lätt utomhus i kallt och/eller
blåsigt väder eller då det är väldigt varmt. Fysisk ansträngning efter en måltid kan också utlösa symtom. I samtliga
dessa exempel rör det sig om så kallad ansträngningsutlöst
kärlkramp (ansträngnings-angina).
Även om problemet brukar gå över efter en stunds vila
kan stabil kärlkramp på detta sätt innebära ett betydande
funktionshinder.
8 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP
30_hjärt-kärlsjuk 8
2005-05-25, 09:48:16
Instabil kärlkramp
Instabil kärlkramp karaktäriseras av att symptomen
plötsligt förändras. Det kan vara att smärtan blir svårare
eller att den börjar utlösas vid mindre ansträngning än
tidigare eller till och med i vila.
Att drabbas av instabil kärlkramp är ett allvarligt varningstecken och kan vara ett förstadium till hjärtinfarkt.
Vid instabil kärlkramp har kärlen inte täppts till lika länge
och mycket som vid en hjärtinfarkt. När blodproppen byggs
på uppstår övergående svår syrebrist som kan ge plötsliga
och kortvariga bröstsmärtor. Även om denna syrebrist är
allvarlig uppstår inte samma definitiva skador som vid en
hjärtinfarkt. Men grundorsaken till kärlkramp och hjärtinfarkt är densamma, det vill säga en blodpropp. Skillnaden
är att vid kärlkramp orsakar inte blodproppen så uttalad
nedsättning av blodflödet och orsakar inte någon bestående
vävnadsskada.
Man kan beskriva instabil kärlkramp som ett förstadium
till hjärtinfarkt. Mellan 20 och 40 procent av alla patienter
med instabil kärlkramp utvecklar senare hjärtinfarkt.
Läkarna brukar därför alltid beteckna en nydebuterad
kärlkramp som instabil. Men när denna har hållit sig på
ungefär samma nivå under lång tid brukar den betraktas
som stabil.
Ett tecken på att en stabil kärlkramp blivit instabil är
när symtomen plötsligt förvärrats och smärtorna blivit
mer lättutlösta än tidigare.
Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP 9
30_hjärt-kärlsjuk 9
2005-05-30, 11:46:22
SYMPTOM OCH DIAGNOS
Smärta i bröstet
En kärlkrampsattack upplevs som en diffus, krampartad eller
tryckande smärta bakom bröstbenet alternativt som ett band
tvärs över bröstet. Smärtan strålar ofta ut mot vänster axel
och ut i vänster arm samt ibland även mot hals och käke. Den
kramande bröstsmärtan upplevs som en slags trånghetskänsla
och som att det är svårt att få luft. Inte sällan får personen
ifråga också en känsla av ångest. Trötthet är också vanligt. I
allmänhet reducerar vila snabbt symtomen.
Många gånger liknar bröstsmärta vid kärlkramp och vid
hjärtinfarkt varandra men den senare är mer intensiv och
långvarig. En typisk kärlkrampsattack är relativt kort och
varar i regel högst tio minuter. Symtomen vid hjärtinfarkt
ofta mer långvariga, över 20 minuter.
Det är känt att äldre personer tycks känna mindre bröstsmärta vid kranskärlssjukdom än vad yngre gör. Likaså har
personer med diabetes inte alltid lika tydliga symtom på
bröstsmärta som icke-diabetiker. Samtidigt är kranskärlssjukdomar vanligare hos personer med diabetes än hos
andra. I dessa grupper kan plötslig andnöd och ett diffust
men plågsamt tryck över bröstet vara debutsymtom.
Hos kvinnor ger kärlkrampen inte heller lika karaktäristiska symtom som hos män. Särskilt gäller det kvinnor som
inte passerat klimakteriet. Smärtan är också ofta mer diffus
hos kvinnor och det är vanligare att de har ont både vid ansträngning och i vila. Detta bidrar till att det ofta är svårare
att konstatera kranskärlssjukdom hos kvinnor än hos män.
Utlösande faktorer
En snabb promenad uppför en backe i kyla och blåst, kanske
i ett pressat läge med en tid att passa. Eller några tunga kassar
att bära hem en tryckande varm sommardag. Hemma väntar
kanske barn eller barnbarn på mat och själv har du dessutom
10 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP
40_symptom 10
2005-05-25, 10:37:43
ett viktigt telefonsamtal att förbereda. Detta är typiska
exempel på när den som har kranskärlssjukdom kan drabbas
av ansträngningsutlöst kärlkramp. En annan typisk situation
är fysisk ansträngning direkt efter en måltid.
Den som har förträngda kranskärl kan alltså drabbas av
kärlkramp, inte bara vid fysisk och psykisk ansträngning
utan också vid stress. Särskilt lättutlösta är symtomen vid
extrema vädersituationer. Orsaken är ett begränsat blodflöde
i ett eller flera av hjärtats kärl. Det är då smärtan eller trycket
uppstår, men går över efter en stunds vila eller med hjälp av
snabbverkande läkemedel, nitroglycerin.
Ansträngningsutlöst kärlkramp är vanligast, men en del
patienterkan även få kärlkramp i vila, till och med nattetid.
Även då lindras anfallet snabbt med nitroglycerin.
Smärtan eller trycket över bröstet vid stabil kärlkramp
innebär ofta ett funktionshinder. Om symptomen är stabila
lär man sig dock att anpassa sin livsstil och symptomen
behöver inte vara så störande för den dagliga aktiviteten.
Vid stabil angina pectoris krävs sällan sjukhusvård. Om
symptomen är betydande kan det dock bli aktuellt med vidare
utredning och eventuell ballongvidgning eller operation.
Så ställs diagnosen
Allt som gör ont i bröstet är inte kärlkramp eller hjärtinfarkt.
Men om läkaren på sjukhusets akutintag uppfattar smärtan
som hjärtinfarkt eller instabil kärlkramp läggs patienten in
för utredning och behandling.
Det brukar vara svårare att ställa diagnos på instabil kärlkramp än på hjärtinfarkt. Ofta, men inte alltid, går det att se
förändringar på EKG. Ibland kan även blodprover ge en
fingervisning. Många gånger är dock blodproverna helt normala och det är inte alltid som EKG visar några förändringar.
Däremot kan eventuell syrebrist i hjärtmuskeln, liksom
onormal hjärtrytm, märkas vid ett arbetsprov på cykel där
EKG registreras.
En mer exakt diagnos kan man få genom en kranskärlsröntgen för att spåra om det finns förträngningar i kranskärlen. Även om en läkare har säkerställt diagnosen kan i
vissa fall en kranskärlsröntgen visa normala kranskärl. Det
kan då ha rört sig om en blodpropp som sedan har upplösts
eller en ovanligt lång spasm i ett kranskärl.
Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP 11
40_symptom 11
2005-05-25, 10:38:12
PÅ SJUKHUSET
Utredning
och behandling
Vid plötsliga bröstsmärtor, andnöd eller tryckkänsla över
bröstet är det viktigt att snabbt komma till sjukhus, vare sig
det rör sig om ett första insjuknande med kärlkramp eller
om det är symptom av instabil kärlkramp. Det är viktigt att
utesluta hjärtinfarkt, eller att utreda om det finns indikation
för medicinering eller andra åtgärder som ballongvidgning
eller operation.
En snabb behandling kan vara viktig och på flera orter
går det i dag därför att göra ett EKG och ge första medicinsk
behandling redan i ambulansen.
Om läkaren på akutintaget konstaterar kärlkramp görs en
omfattande undersökning där man kartlägger patientens sjukdomshistoria tar blodprov och eventuellt kranskärlsröntgen,
ultraljud, magnetröntgen och arbetsprov på motionscykel
eller löpband tillsammans med EKG.
Kärlkramp kan behandlas både med hjälp av mediciner
och genom olika operationer.
Kranskärlsröntgen
När läkaren har konstaterat instabil kärlkramp görs ofta
omgående en kranskärlsröntgen. Sådan röntgen görs ofta
även på de personer som får smärtor i bröstet eller EKGförändringar under arbetsprovet på testcykeln.
Vid en kranskärlsröntgen sprutas kontrastmedel in direkt
i kranskärlen genom en lång kateter vilken förs in via en
pulsåder i patientens ljumske eller i armvecket. Samtidigt
med injektionen röntgas hjärtat. Undersökningen, som sker
under lokalbedövning, ger bra information om hur kranskärlen ser ut och underlättar därför läkarens beslut om
fortsatt behandling.
12 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP
50_utredning_behandling 12
2005-05-25, 13:05:45
50_utredning_behandling 13
2005-05-25, 10:49:13
Ultraljudsundersökning
Vid en ultraljudsundersökning (ekokardiografi) kartläggs
hjärtats struktur och funktion med hjälp av ett slags ekolod.
Undersökningen är inte besvärlig för patienten och ger en
bra bild av hur hjärtat fungerar. Vid undersökningen stryks
en salva på bröstet varefter en scanner förs över området
och en bild av hjärtats rörelser förmedlas till en bildskärm.
Om patienten har haft en hjärtinfarkt kan det avspeglas i
en förändrad sammandragning av hjärtmuskeln. Däremot
kan man inte se själva kranskärlen.
14 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP
50_utredning_behandling 14
2005-05-25, 10:49:47
Arbetsprov på testcykel
Vid misstanke om instabil kärlkramp eller efter en hjärtinfarkt brukar patienten få göra ett arbetsprov på en testcykel.
Detta innebär att man får cykla på en testcykel samtidigt
som EKG registreras.
Under arbetsprovet registreras hjärtats aktivitet med
hjälp av elektroder som är fästa på bröstet och överarmarna.
Resultatet av undersökningen visar om syrebrist uppstår vid
ansträngning och om det finns något onormalt i hjärtrytmen.
På så vis får läkaren en indikation om hur mycket patienten
orkar anstränga sig innan det gör ont i bröstet, och man
kan också få en uppfattning om hur utbredd och allvarlig
kranskärlssjukdomen är.
Magnetröntgen och datortomografi
De senaste åren har det introducerats nya modernare
undersökningsmetoder som ger bra bilder av hjärtat utan
att patienten behöver besväras av katetrar eller insprutning
av kontrastvätska.
Med hjälp av magnetröntgen (magnetresonanstomografi,
MRI) går det i dag att avbilda hjärtmuskeln och delar av
kranskärlen på ett slående hjärta. Vid undersökningen ligger
patienten på en brits och hjärtat utsätts där för ett kraftigt
magnetfält, med vars hjälp hjärtat kan avbildas. Undersökningen är helt smärtfri och patienten märker den knappt.
Datortomografi, även kallad skiktröntgen eller hjärt-CT,
kan visa bilder av hjärtat i flera skikt. Denna metod verkar
ge mycket bra bilder av hjärtat och även möjligheten att se
hjärtats kranskärl har förbättrats påtagligt. Inte heller denna
metod kräver speciella katetrar som förs in i kroppen.
Läkemedel
Acetylsalicylsyra, ASA
Instabil kärlkramp och hjärtinfarkt beror oftast på att blodproppar bildats i kranskärlen. Det finns flera läkemedel som
minskar risken för blodproppsbildning genom att påverka
blodplättarnas tendens att klumpa ihop sig. Det vanligaste
medlet är acetylsalicylsyra (ASA) som används för att förhindra att blodproppen bygger på sig eller att nya proppar
bildas. Trots att det är ett mycket gammalt läkemedel anses
det fortfarande vara ett av de mest effektiva.
Läs mer om forskningen
Hjärt-Lungfonden stöder
flera forskningsprojekt som
studerar sambandet mellan
hjärt-kärlsjukdom och sjukdomar som övervikt, högt
kolesterol, högt blodtryck
och diabetes. Läs mer om
enskilda forskningsprojekt
på www.hjart-lungfonden.se
Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP 15
50_utredning_behandling 15
2005-05-25, 10:50:03
Ibland kan acetylsalicylsyra dock ge magbesvär. Även
allergiska reaktioner kan förekomma, men dessa är sällsynta.
För den som inte tål ASA finns andra medel med liknande
effekt, till exempel clopidogrel.
Även efter det akuta skedet rekommenderas en daglig låg
dos av ASA för att minska risken för nya blodproppar.
Betablockerare
Behandling med betablockerare minskar hjärtmuskelns syrebehov genom att sänka blodtrycket och dämpa hjärtrytmen.
Genom att minska hjärtats behov av syre och näring minskar
även antalet kärlkrampsattacker. Betablockerare kan ges
både i injektionsform och som tabletter och är förstahandsval vid ansträngningsutlöst kärlkramp.
Biverkningar som kan förekomma hos de som får betablockerare är ofta dosberoende med låg puls och lågt blodtryck. En del patienter kan känna sig tröttare eller få besvär
av kalla händer och fötter. Även sömnbesvär kan förekomma.
Ett komplement till betablockad kan vara de så kallade
ACE-hämmarna. Dessa används särskilt vid en mera utbredd hjärtmuskelskada eller vid hjärtsvikt. De kraftigt
kärlvidgande läkemedel åstadkommer en vidgning av blodkärlen i kroppen vilket minskar blodtrycket och belastningen
på hjärtat.
Nitroglycerin
Ett sätt att minska smärtan vid kärlkramp är att underlätta
hjärtats arbete genom att ge patienten det kärlvidgande
medlet nitroglycerin.
Nitroglycerin har både den effekten att det bryter pågående
kärlkrampsattack och förebygger nya. Vid en kärlkrampsattack låter man en snabbverkande nitroglycerintablett
smälta under tungan eller inhalerar spray med nitroglycerin.
Detta får blodkärlen, i synnerhet venerna, att vidgas. Därigenom minskar snabbt hjärtats arbete och syrebehov. På
sjukhus kan nitroglycerin även ges som dropp.
Inför en fysisk eller psykisk ansträngning kan man också
förebygga en kärlkrampsattack genom att ta ett långtidsverkande nitroglycerinpreparat.
Blodfettssänkande medicin
Det skrivs och talas ofta om det goda och det onda kolesterolet. Det kolesterol som vanligtvis mäts, totalkolesterol, består
16 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP
50_utredning_behandling 16
2005-05-25, 10:50:35
till största delen av det onda LDL-kolesterolet. Det goda kolesterolet, HDL, hjälper till att frakta bort skadligt kolesterol
från kärlväggen och kan därmed bidra till att läka åderförfettning. Ett tredje blodfett kallas för triglycerider och är
också skadligt för den som har för höga halter i blodet.
På senare år har läkarna i hög grad börjat tillämpa en helhetssyn för den totala riskbilden när det gäller vilka patienter
som ska behandlas med blodfettssänkande medicin. Vilka
läkemedel som kan bli aktuella och hur behandlingen ska se
ut utformas därför alltmer av läkare och patient tillsammans.
Om det till exempel handlar om en patient med diabetes,
hög ärftlig risk för hjärt-kärlsjukdom och en riskabel livsstil
kan det bli aktuellt med medicinsk behandling för att få ner
blodfetterna även om dessa inte är på alarmerande nivå.
Omvänt gäller att patienter som inte uppvisar andra riskfaktorer och som har en hälsosam livsstil kanske ska avvakta
med blodfettssänkande medicin och i stället försöka påverka
kost- och livsstil.
En riktlinje är att för den som drabbas av hjärtinfarkt eller
kärlkramp bör kolesterolet aldrig vara högre än 4,5 mmol/
liter. Samtidigt anser man att LDL-kolesterolet bör vara
lägre än 2,5 mmol/l.
Även med bra kost har många patienter högre värden än
detta. Därför behövs ofta en typ av läkemedel som kallas
statiner och som har mycket god effekt på kolesterolnivån.
Ibland kan även andra läkemedel bli aktuella. Man bör räkna
med långvarig, kanske livslång behandling.
Östrogen
Unga och medelålders kvinnor har ofta friskare kranskärl
än jämnåriga män. Detta anses bero på att de kvinnliga
könshormonerna, och då framför allt östrogen, har en hjärtskyddande effekt.
Efter klimakteriet, det vill säga efter cirka 55 års ålder,
ökar risken för hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor.
Ballongvidgning
Om man vid kranskärlsröntgen konstaterar att en person
bara har enstaka förträngningar i kranskärlen görs oftast en
så kallad ballongvidgning (PCI). Ett sådant ingrepp sker
utan narkos och utan att man behöver öppna bröstkorgen.
Utvecklingen av PCI har gått snabbt och inom de närmaste
Ballongvidgning (PCI) innebär att en ballongkateter förs in i ett blodkärl i ljumsken och
upp genom kärlträdet till förträngningen. Ballongen blåses upp och kärlet vidgas.
Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP 17
50_utredning_behandling 17
2005-05-25, 10:51:01
åren kommer förmodligen en allt större andel av patienterna
att behandlas med denna metod.
En ballongvidgning går tekniskt till på ett liknande sätt
som en kranskärlsröntgen genom att läkaren går in med en
kateter via ljumsken. Därifrån förs den hela vägen genom
kärlträdet upp till förträngningen i kranskärlet. I kateterns
främre ände finns en liten ballong som kan lirkas in där förträngningen finns. Läkaren kan se kateterns väg med hjälp
av röntgengenomlysning.
När ballongen är på plats blåser man upp den och därigenom vidgas det ställe i kranskärlet som är förträngt. Ofta
för man även in ett rör av metallnät, en så kallad stent, för
att hålla kärlet öppet. Denna stent kan också vara täckt med
läkemedel som ska minska risken för ny proppbildning.
I 10-20 procent av fallen återkommer förträngningen efter
en första behandling. Detta sker vanligen inom 6 månader.
By-passoperation
En kranskärlsoperation (by-passoperation) är ett större
ingrepp än en ballongvidgning. På senare år görs bypassoperationer betydligt mer sällan till förmån för ballongvidgningar. Av 100 patienter som opererades i slutet av
1990-talet gick cirka 85 procent till bypass-operation och
resten till ballongvidgning. 2005 var siffrorna de omvända.
Läkarna brukar välja att göra en by-passoperation när
det finns flera förträngningar i kranskärlen. Man gör då en
passage förbi (by-pass) de förträngda kranskärlen. Förbipassagen görs med hjälp av bitar av blodkärl från andra
delar av kroppen, i regel ytliga vener som tas från benen.
Ofta används även en pulsåder från bröstkorgsväggen.
Både ballongvidgning och kranskärlsoperation tar bort
och lindrar kärlkrampsbesvär. Men det botar inte själva
kranskärlssjukdomen. För att besvären inte ska komma tillbaka är det lika viktigt som före ingreppet med rätt kost,
motion och att inte röka.
18 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP
50_utredning_behandling 18
2005-05-30, 11:49:19
Hjärt-Lungfonden Hjärtinfarkt 19
50_utredning_behandling 19
2005-05-25, 10:53:12
VAD HÄNDER SEDAN?
Att leva med kärlkramp
Stabil kärlkramp kan innebära varierande grad av funktions-
inskränkning. Många lär sig leva med sin kärlkramp och
tycker att den inte innebär några stora förändringar i livsmönstret och livskvaliteten. Man vet när smärtan brukar
komma och kan anpassa sin aktivitet. Ett alternativ är också
att man tar nitroglycerin i förebyggande syfte i de situationer
då kärlkrampen brukar sätta in.
Situationer som man kan undvika är till exempel ansträngning vid kall väderlek eller direkt efter maten. Medicinsk behandling kan betydligt lindra besvären och göra att anfallen
kommer mera sällan. Åtgärder mot riskfaktorer minskar
också risken för instabil kärlkramp eller hjärtinfarkt. För
många innebär dock även en stabil kärlkramp oacceptabla
försämringar av livskvaliteten och det blir då aktuellt med
vidare utredning och ställningstagande till operation eller
ballongvidgning. Vid en måttlig stabil kärlkramp är målet
framför allt att nå symtomlindring och inte så mycket att
förebygga hjärtinfarkt.
Vare sig ett ingrepp orsakats av en invalidiserande stabil
kärlkramp eller en episod med instabil kärlkramp så innebär
ingreppet en period av rehabilitering. Hur fort rehabiliteringen
går är beroende på allmäntillstånd och aktivitetsgrad.
Efter en ballongvidgning stannar patienten vanligen kvar
på sjukhuset över natten innan han eller hon åker hem igen.
En bypass-operation kräver dock flera dagar på sjukhus.
Efter det tycker de flesta säkert att det ska bli skönt att
komma hem och låta vardagen ta vid igen efter all uppståndelse. Efter en ballongvidgning kan man oftast snart återgå
till samma aktivitet som tidigare och om ingreppet är lyckat
kommer man också att kunna öka sin aktivitet och leva ett
mera besvärsfritt liv.
En bypass-operation innebär en längre rehabilitering och
den första dagen kan det vara en ansträngning bara att resa
20 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP
60_hemma igen 20
2005-05-25, 12:48:15
sig. På sikt brukar dock de flesta klara av att återgå till den
aktivitetsgrad de hade före insjuknandet, och förhoppningsvis även ett mer aktivt liv.
Efter att ha fått diagnosen instabil kärlkramp är många
rädda för att röra sig så att de blir andfådda. Det är viktigt att
komma ihåg att det inte är farligt att röra sig efter sjukdomen,
även om det gäller att öka sin aktivitetsgrad i etapper. Efter
någon vecka brukar det gå utmärkt att röra sig obehindrat
i omgivningarna runt hemmet och att klara av flertalet
normala sysslor hemma – förutom de allra tyngsta.
Att klara av vardagssysslorna är givetvis viktigt för att få
tillbaka ett normalt liv. Samtidigt måste den som en gång
fått en allvarlig sjukdom alltid vara uppmärksam på kroppens
signaler. Bröstsmärtor, andfåddhet och trötthet är tecken
på att det är bäst att ta det lugnare.
Efter utskrivningen krävs fortsatta hälsokontroller. Det
första återbesöket brukar vara på sjukhusets mottagning efter
två till fyra veckor. En del sjukhus har speciella kranskärls-
Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP 21
60_hemma igen 21
2005-05-25, 12:48:43
mottagningar där läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster
och dietister arbetar i team. Vid återbesöken kontrollerar
de patientens hälsa bland annat för att se om behandlingen
behöver förändras på något sätt. Målet är att patienten ska
kunna återanpassas till ett normalt aktivt liv igen.
Men det finns risk för att patientens vardag innehåller
moment som kan leda till ett återinsjuknande. Därför är ett
annat syfte med återbesöken att försöka påverka patientens
livsstil.
I de allra flesta fall finns det något att göra för att uppnå
ett sundare liv. Det viktigaste en person med kranskärlssjukdom kan göra för att förbättra sin hälsa är att sluta röka.
Andra goda råd är att äta sundare, motionera mer och förändra vardagen så att den blir mindre stressig. Ett sätt att
ändra rutinerna både på jobbet och hemma är att våga sätta
gränser när något engagemang upplevs som alltför krävande.
För att vara säker på att komma igång med lämplig fysisk
aktivitet kan det vara bra att be om en remiss till sådan träning
i sjukhusets regi alternativt be om ”motion på recept”.
Att våga säga nej och att våga röra sig
Det är viktigt att tillåta att rehabiliteringen tar tid utan att
känna skuldkänslor. Inte bara familjen utan också kollegerna
på jobbet kanske ställer olika krav på aktiviteter. Kanske
har de också attityden att vardagen tillsammans nu ska bli
som vanligt igen. Ett råd från läkare är att våga sätta gränser
när det gäller engagemang som känns som överkrav.
Den egna hälsan måste komma först i det här läget.
Det kan faktiskt vara tillåtet att vara trött.
Att det är nyttigt med fysisk aktivitet även för de som lider
av hjärtsjukdomar var känt redan i slutet av 1700-talet. Men
den kunskapen föll sedan i glömska för att i Sverige återupplivas på 1960-talet då fysisk träning började användas som
terapi vid hjärtsjukdom. Forskare har visat att de som deltar
i organiserad fysisk träning minskar risken för återinsjuknande och död i hjärtkärlsjukdom med cirka 20 procent de
närmaste åren efter sin akuta händelse.
Många blir överdrivet försiktiga i samband med hjärtsjukdom – en försiktighet som ofta uppmuntras av rädda
anhöriga. Att röra på sig blir då som att få ett kvitto på vad
kroppen klarar av. Det gäller bara att komma över den första
rädslan.
22 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP
60_hemma igen 22
2005-05-25, 12:49:04
Det finns studier som visar att kvinnor som kommer till
rehabilitering har lägre funktionsstatus än män och också är
mer psykosocialt påverkade av sin sjukdom. En orsak till
detta anses vara att kvinnor ofta upplever mer stress och
begränsningar i det dagliga livet än män.
Sjukskrivning och arbete
Efter den första akuta sjukdomsepisoden brukar det följa
en tid av sjukskrivning i hemmet. Hur lång den perioden blir
varierar givetvis utifrån hur personen ifråga mår och vilken
typ av arbete han eller hon har. Det beror också på om den
instabila kärlkrampen stabiliserar sig eller inte. Varje patient
och situation är unik och det finns inga absoluta regler för
hur lång sjukskrivningen ska vara. Om man har ett fysiskt
mindre krävande arbete och en lindrig kärlkramp, behöver
man kanske inte sjukskrivas alls, medan en person med
tungt arbete och mera uttalad kärlkramp behöver längre
sjukskrivning och eventuellt också åtgärder för att anpassa
arbete och fritid till den fysiska kapaciteten.
Det kan vara bra att på ett tidigt stadium fundera över och
planera för hur arbetet ska fungera i framtiden. Ofta är en
gradvis återgång till arbetet att föredra. I sådana fall är det
möjligt att vara sjukskriven på halvtid eller till 25 procent.
Det finns också de som gör en så kallad arbetsprövning på
sitt gamla arbete under fortsatt hel sjukskrivning. Det innebär att man arbetar på prov utan att sjukskrivningen bryts.
Både ansvarig läkare och arbetsgivaren bör kunna involveras i diskussionerna om hur den framtida arbetssituationen
ska lösas på bästa sätt. Första steget i en bra rehabilitering
tas ofta redan på sjukhuset. Eftersom en stor del av arbetsbördan för kvinnor finns i hemmet kan hemkomsten från
sjukhuset bli som att återgå till jobbet direkt. Ett sätt att
åtgärda detta kan vara att förlägga en del av arbetsrehabiliteringen till hemmet.
Resor och bilkörning
För den som känner sig tillräckligt frisk finns inga hinder att
under sjukskrivningen vistas på annan ort än hemorten.
Den som byter adress för längre tid än tre dagar under sjukskrivningen måste dock meddela försäkringskassan.
De flesta klarar i regel köra bil direkt efter utskrivningen
Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP 23
60_hemma igen 23
2005-05-25, 12:49:44
65_bilduppslag 24
2005-05-25, 12:54:24
65_bilduppslag 25
2005-05-25, 12:54:59
från sjukhuset. I samband med utskrivningen brukar läkaren
ge instruktioner om vad som gäller.
Tänk på att även om själva bilkörningen kanske inte är
fysiskt påfrestande kan det uppstå situationer som utlöser
kraftig stress. Det i sin tur kan få puls och blodtryck att stiga
vilket kan utlösa kärlkramp.
Bad och bastu
Den som har kranskärlssjukdom bör undvika alltför kraftiga
temperatursvängningar. Snabb avkylning i samband med
kallbad medför att cirkulationen påverkas och kan leda till
en kärlkrampsattack. Därför är ett bra råd att pröva sig fram
med utomhusbad under en period och att undvika alltför
snabb avkylning genom att doppa sig gradvis.
Att bada bastu bör också ske med viss försiktighet. Värmen
i bastun gör att blodkärlen vidgas och att blodtrycket sjunker.
Det kan leda till att man svimmar, den risken är speciellt stor
för de som äter blodtryckssänkande medicin. Snabb eller
kraftig avkylning efter bastubadet gör att blodtrycket stiger,
vilket innebär en stor påfrestning för hjärtat.
Sex
Att tappa sexlusten efter en svår sjukdom är vanligt bland
både män och kvinnor. Men det finns egentligen inga medicinska skäl för att avstå från det sexuella samlivet när man
kommit hem från sjukhuset. Påfrestningarna på hjärtat är
i regel inte större vid ett samlag än vid det arbetsprov som
patienten gör vid utskrivningen från sjukhuset.
Den som är rädd att få kärlkramp kan förebygga detta
genom att ta en nitroglycerintablett några minuter före ett
samlag. Läkare varnar dock för att använda medicinen
Viagra i samband med nitroglycerin. Kombinationen kan
leda till mycket allvarliga blodtrycksfall.
Nedstämdhet och oro
Hjärt-kärlsjukdom drabbar inte enbart kroppen. De flesta
människor som är med om livsavgörande händelser brukar
också omvärdera delar av sitt liv eller sin livsstil. Egen eller
anhörigs sjukdom är ett typiskt tillfälle som brukar ge anledning till sådana funderingar. Därför är det vanligt och
26 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP
60_hemma igen 26
2005-05-25, 12:50:08
naturligt att reagera med oro och nedstämdhet de första
veckorna efter sjukdomsdebuten. Detta brukar dock försvinna utan speciella åtgärder eller medicinering.
En del personer försöker efter utskrivningen från sjukhuset ”glömma bort” sin kärlkramp. Att förneka en svår
händelse på det viset kan vara ett försök att skydda sig mot
oro och ångest. Samtidigt kan denna reaktion göra det
svårare att återanpassa sig till ett normalt liv igen.
Ett annat sätt att försvara sig mot oron kan vara att bagatellisera händelsen eller att försöka framstå som starkare och
mer oberoende än man känner sig. En tredje personlighetsgrupp kan reagera genom att börja oroa sig över helt andra
saker än själva sjukdomen. Kanske blir de lättirriterade eller
till och med aggressiva.
Det är viktigt att de anhöriga känner till att sådana här
psykiska reaktioner är naturliga. Ofta märks det inte under
sjukhusperioden då man befinner i en främmande miljö och
skyddad från fysiska och psykiska påfrestningar. Men väl
hemma igen blir många mer känsliga än normalt. Då kan det
vara svårt att tåla även små motgångar och påfrestningar.
Som alltid är ett gott råd att tala om hur man känner och
tänker. Då är det lättare att få rätt stöd och hjälp. Samtidigt
kan ett sådant samtal göra det lättare att bearbeta händelserna och komma i balans igen.
Depression och ångest
Det är vanligare med depression och ångest hos personer som
har drabbats av fysiska sjukdomar än hos normalbefolkningen. Ett sådant samband finns också vad gäller hjärt-kärlsjukdomar och förekomsten av depression och ångest. Hos
kvinnor är kopplingen vanligare än hos män.
Att upptäcka att någon är deprimerad är inte alltid så lätt.
Men det är viktigt att dessa personer snabbt får diagnos och
behandling. Ett tecken på att någon kan vara deprimerad är
att personen ifråga verkar ointresserad av det mesta och har
svårt att känna glädje. Problem med minne och koncentration är några andra symtom liksom dålig aptit och att man
vaknar alldeles för tidigt.
De så kallade SSRI-preparaten som under 1990-talet fick
genomslag i behandlingen av depressioner har mindre biverkningar i hjärta och kärl än vad de äldre antidepressiva
medicinerna har.
Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP 27
60_hemma igen 27
2005-05-25, 12:50:34
RISKFAKTORER
Så undviker du
hjärt-kärlsjukdom
Orsakerna till att folk får hjärtinfarkt är desamma världen
över. Rökning och höga blodfetter är de två största enskilda
riskfaktorerna. Det visar den stora internationella studien
Interheart som presenterades vid en europeisk hjärtkonferens hösten 2004. Eftersom kärlkramp och hjärtinfarkt
båda orsakas av åderförfettning i hjärtats kranskärl är riskfaktorerna för att få kärlkramp desamma som vad gäller
hjärtinfarkt. Därför gäller resultaten av Interheart-studien
båda patientgrupperna.
Enligt studien, där 52 länder deltog, kan nio riskfaktorer
förklara men än 90 procent av risken för att få hjärtinfarkt.
Av dessa utgör rökning och höga blodfetter de allvarligaste
riskerna och svarar för närmare 70 procent av alla hjärtinfarkter. Forskarna bakom studien uppgav att de själva
var förvånade över den stora roll som blodfetter spelar i
sammanhanget.
Övervikt och diabetes
En av de nio dominerande riskfaktorerna för hjärtinfarkt
som nämns i Interheart-studien är det globalt växande problemet med övervikt.
Under många år har läkare världen över larmat om fetmaepidemin bland vuxna och de många sjukdomar som kraftig
övervikt bäddar för. Trots varningarna fortsätter trenden att
övervikt och fetma blir allt vanligare.
Fetma är inte bara ett av de största hoten mot hälsan hos
västvärldens vuxna befolkning utan övervikten kryper också
ner i åldrarna. Enligt WHO är vart tionde barn i världen
överviktigt. I fetmans fotspår kommer också andra sjukdomar och typ 2-diabetes, det som tidigare kallades ålders-
28 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP
70_psykiska_reaktioner 28
2005-05-25, 12:56:17
diabetes, drabbar numera även barn och unga. Ett samlingsbegrepp för denna välfärdssjukdom är det metabola
syndromet. Inom medicinen används beteckningen syndrom
när flera olika aspekter av en underliggande sjukdom förekommer hos en och samma person. Det metabola syndromet
handlar om kopplingen mellan övervikt, högt blodtryck,
blodfettsrubbningar samt nedsatt känslighet för insulin, så
kallad insulinresistens. Det metabola syndromet innebär
stor risk för utvecklingen av diabetes och hjärt-kärlsjukdom
och orsaken är framför allt ohälsosam kaloririk kost med
mycket fett och socker.
Högt blodtryck
Hypertoni eller högt blodtryck är en viktig riskfaktor för
hjärt-kärlsjukdom hos både män och kvinnor. Orsakerna
bakom högt blodtryck kan vara många och påverkas av
Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP 29
70_psykiska_reaktioner 29
2005-05-25, 12:56:32
såväl arv som miljö. Övervikt betraktas som en särskilt viktig
riskfaktor för högt blodtryck så även ur den aspekten lönar
det sig ofta med sunda vanor. Hos yngre kvinnor kan p-piller
vara en orsak till högt blodtryck.
Blodfettsrubbningar
De nio faktorer som är
viktigast att förändra för att
minska riskerna för hjärtinfarkt enligt den internationella studien Interheart:
Tobaksanvändning
Blodfetter
Blodtryck
Diabetes
Bukfetma
Stress
Fysisk aktivitet
Grönsaker och frukt i kosten
Alkoholintag (ett måttligt
alkoholintag var förenat med
minskad risk för hjärtsjukdom)
Källa: Interheart
Det finns de som har höga kolesterolvärden på grund av
ärftliga faktorer. Men de flesta kan påverka sina värden
genom att lägga om sina kostvanor.
I länder där befolkningen äter annan typ av kost och har
lägre kolesterolvärden än i Sverige är det ovanligare med
hjärt-kärlsjukdom. Några exempel på sådana länder är Japan,
Kina och Medelhavsländerna. Den avgörande skillnaden i
kosthållningen mellan dessa länder och Sverige tycks vara
mängden mättat fett i maten.
För höga andelar mättat fett i maten leder till högre kolesterolvärden. Mättat fett finns i smör, ost, grädde och andra
feta mejeriprodukter. Det fett som finns i kött från nöt, gris
och får innehåller också höga andelar mättat fett. Nyttiga
fleromättade fetter finns i vissa fisksorter, till exempel lax,
sill, strömming och makrill, avokado, nötter samt oliv- och
rapsolja.
Alla som har eller har haft kranskärlssjukdom bör sträva
efter att sänka sina kolesterolvärden. Ett sätt att minska andelen mättat fett i kosten är att välja magrare mejeriprodukter
samtidigt som man äter mer fibrer och grönsaker.
Vid de flesta sjukhus finns det möjlighet att få kostrådgivning av en dietist. Det finns även gott om broschyrer och
kokböcker som ger tips om hur man kan ändra sina matvanor och äta nyttigare.
För den kranskärlssjuke behövs oftast dessutom kolesterolsänkande läkemedel. Den vanligaste gruppen av läkemedel
kallas för statiner, och ett flertal olika fabrikat finns att välja
mellan. För de flesta patienter med kranskärlssjukdom eftersträvar man ett totalt kolesterolvärde under 4,5 eller ett
LDL-värde under 2,5. Man bör räkna med långvarig, kanske
livslång behandling – liksom med ett livslångt sunt levnadssätt. Men därmed inte sagt att man ska tacka nej till kalas
och fester. Festmat behöver inte vara onyttig och enstaka
avsteg från en sundare kost är ingen katastrof.
30 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP
70_psykiska_reaktioner 30
2005-05-25, 12:57:49
70_psykiska_reaktioner 31
2005-05-25, 13:06:27
EGENVÅRD
Ny livsstil
För den som har blivit frisk från hjärtinfarkt eller lider av
kärlkramp finns många sätt att motverka återfall. Det lönar
sig till exempel alltid att sluta röka. Att motionera mera och
att se över sin kosthållning är ytterligare två viktiga steg på
väg till ett friskare liv. För den som är överviktig är det viktigt
att gå ner i vikt för att reducera risken för att bli sjuk igen.
Framför allt gäller det att inte gå upp ytterligare i vikt.
Ett mått på kroppsvikten justerad för kroppslängd är
body mass index, BMI. Den som har en BMI mellan 20 och
25 anses vara normalviktig. Bukomfånget används också
alltmer som mått på övervikt och den särskilt farliga bukfetman. Optimalt bör bukomfånget i navelhöjd för män vara
under 94 centimeter och för kvinnor under 80. Ett tredje sätt
att kontrollera övervikt är att räkna fram den så kallade
midja-stusskvoten. Kvoten för kvinnor bör ligga under 0,85
och för män under 0,90.
Är det mycket som behöver ändras i livsstilen kan det
vara en bra idé att lägga till en ny vana i taget om det ska bli
en bestående förändring. Läkarvetenskapen är överens om
att den bästa enskilda åtgärden i det här läget är att sluta
röka. Steg nummer två kan vara att lägga till den där promenaden på 30 minuter om dagen…
Rökning
Midja-stusskvoten räknar du
ut genom att dividera midjeomfånget i centimeter med
stussomfånget. Exempel: En
kvinna som har midjemåttet
84 och stussmåtet 104 centimeter får kvoten 0,81. Hon
är normalviktig.
Rökning är en av de två tyngsta riskfaktorerna när det gäller
hjärt-kärlsjukdom. Redan före Interheart-studien visste
man att risken för sjukdom i hjärtats kranskärl är mycket
högre hos rökare än icke-rökare. Det är också välkänt att
kvinnor lättare skadas av tobak än män.
Ett totalstopp är bättre än att bara dra ner på antalet
cigarretter. Eftersom nikotin är så vanebildande kan det
vara svårt att sluta på egen hand. Men nikotinplåster och
nikotintuggummin kan vara till stor hjälp att ta bort den
värsta nikotinabstinensen efter rökstoppet. Många är rädda
för en viktökning i samband med rökstoppet. Men de flesta
går inte upp mer än mellan ett och tre kilon vilket är mindre
32 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP
80_egenvård 32
2005-05-25, 13:01:11
farligt för hjärtat än att fortsätta röka. Man bör heller aldrig
glömma att rökning är den dominerande riskfaktorn också
för lungcancer och andra lungsjukdomar.
Motion
Inte bara den fysiska hälsan utan även den psykiska brukar
bli bättre med motion. Efter till exempel en bypass-operation
är det viktigt att komma igång lugnt och med en långsam
upptrappning. Valet av träningsmetod måste naturligtvis
göras med omsorg och med hänsyn till konditionsnivå, förutsättningar och intresse.
Den fysiska träning som olika sjukhus ger sina hjärtpatienter indelas ofta i två steg. Det första steget har som
mål att patienten ska återgå till samma grad av fysiska aktiviteter som före insjuknandet. Steg nummer två är att ytterligare förbättra konditionen genom regelbunden träning. På
många sjukhus i landet finns möjlighet att delta i speciella
hjärtgrupper under ledning av en sjukgymnast.
Efter rehabiliteringen är det viktigt att fortsätta motionera
på egen hand. I början är det vanligt att vara rädd för kraftiga
rörelser. Men att komma igång fysiskt efter sjukdomen gör
att många känner sig säkrare och tryggare i sin kropp igen.
Vad som är lagom ansträngning får man prova sig fram till.
Trötthet, andfåddhet eller smärta i bröstet är signaler på att
stanna upp och vila.
Promenader brukar de flesta klara av och även njuta av.
Rehabiliteringsläkare brukar rekommendera att man rör på
sig minst 30 minuter dagligen.
Tips på aktiviteter utöver promenader är att cykla, simma,
dansa eller gympa under 30 till 45 minuter ett par gånger i
veckan. Det går också bra att dela upp den fysiska aktiviteten i
olika omgångar. Det viktiga är att vara igång.
Vissa personer har rörelsehinder som gör det svårt att
cykla, promenera eller simma. Men de allra flesta kan under
ledning av en sjukgymnast göra någon slags styrketräning
med vikter eller i träningsmaskiner på ett gym. Hjärtpatienter
avråddes tidigare från sådan styrketräning. Men senare
forskarrön har visat att detta är ett säkert sätt att träna förutsatt att belastningen inte är för hög.
Diabetes är en av de viktigaste riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom, särskilt hos kvinnor. Men en studie har visat
att otränade 60-åriga kvinnor med typ 2-diabetes kunde
BMI räknar du ut genom att
dividera vikten i kilo med
kvadraten på längden i meter.
Exempel: En person som
väger 65 kg och är 1,67 m
lång räknar enligt formeln
65/(1,67 x 1,67) = 23,3. Personen i fråga är normalviktig.
Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP 33
80_egenvård 33
2005-05-25, 13:01:27
sänka blodsocker, blodtryck och blodfetter enbart av att
ägna sig åt måttlig styrketräning. De kunde med andra ord
nå mycket bättre hälsa utan större ansträngning.
Kost
Minst 400 gram frukt och
grönsaker per dag har en
positiv effekt på hälsan och
kan tillsammans med minst
30 minuters motion per dag
förebygga framtida viktproblem, diabetes och på lång
sikt hjärt-kärlsjukdomar.
Både kolesterolvärde och blodtryck är viktiga faktorer vid
uppkomsten av hjärt-kärlsjukdom och för att hålla sig frisk
gäller det att välja rätt mat.
Valet av fetter har stor betydelse för kolesterolvärdena.
Regeln är att välja flytande matfetter i stället för hårda, till
exempel oljor och flytande margariner. På smörgåsen är det
bra att välja ett lättmargarin. Exempel på livsmedel med
hårda (mättade) fetter är smör, feta mejeriprodukter, charkuteriprodukter och bakverk. Livsmedel som påverkar
blodfetterna positivt är fisk, nötter och frukt och grönsaker.
Andra tips som leder till god blodfettsbalans är att skära
bort synligt fett från kött, välja nyckelhålsmärkta varor samt
äta fullkornsbröd, gärna bakat på surdeg, och knäckebröd.
Att hålla ett lågt blodtrycket är mycket viktigt för hjärthälsan. Ett mycket effekivt sätt är att minska på saltintaget i
maten. Det kan vara svårt att vänja sig av vid den invanda
salta smaken men efter några veckor brukar man ha lyckats.
När man lagar mat själv kan det vara en god idé att byta ut
vanligt salt mot mineralsalt som bara innehåller hälften så
mycket av det blodtryckshöjande natriumet jämfört med
vanligt salt. Mineralsalt innehåller dessutom kalium och
magnesium som har en blodtryckssänkande effekt.
Det största problemet när man vill minska på sitt saltintag är att den största mängden vi får i oss kommer från
färdigproducerad mat som vi inte har kontroll över. Därför
är det bra att i så stor utsträckning som möjligt laga maten
själv och att undvika de allra värsta saltkällorna som charkuteriprodukter, chips och andra snacks, samt ost.
Alkohol
Forskarna diskuterar om små mängder alkohol eventuellt är
till nytta för hjärta och kärl. Säkert är dock att alkohol i
större mängd bör undvikas eftersom det påverkar hjärtats
pumpförmåga och kan utlösa hjärtrytmrubbningar som
kan bli allvarliga.
34 Hjärt-Lungfonden KÄRLKRAMP
80_egenvård 34
2005-05-25, 13:02:00
Vetenskapligt ansvarig:
Olov Wiklund, professor vid Hjärt-Kärlinstitutionen
och Wallenberglaboratoriet vid Sahlgrenska Akademin,
Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg
Experter:
Anders Waldenström, professor i kardiologi vid
Hjärtcentrum, Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Christer Höglund, medicine doktor och läkare vid
Cityheart i Stockholm samt redaktör för tidskriften
Svensk Cardiologi.
Projektledning och grafisk form:
Appelberg
Text:
Annika B Hjerpe, medicinjournalist
Litteraturförteckning:
Temaskriften Hjärtinfarkt
Utgiven av Hjärt-Lungfonden 2004
Temaskriften Kvinnor och hjärtsjukdom
Utgiven av Hjärt-Lungfonden 2001
Kvinnohjärtan – hjärt-kärlsjukdomar hos kvinnor
Redaktör: Karin Schenck-Gustafsson
Utgiven av Studentlitteratur 2003
Sjukdomslära av Leif Svanström
Utgiven av Studentlitteratur 2003
Läkemedelsguiden
Utgiven 2003 av Läkemedelsverket
i samarbete med Svenska Läkaresällskapet
Lilla Lipidhandboken
av Christer Höglund och Anders Waldenström
Utgiven av Lifespan AB och AstraZeneca 2005
PM Praktisk Medicin
Utgiven av Three doctors förlag 2000
Svensk Cardiologi, nr 1/2005
Läkartidningen, nr 9/2005
ISBN 91-975693-0-5
Hjärt-Lungfonden Hjärtinfarkt 35
80_egenvård 35
2005-05-25, 13:02:27
När våren kom med sunnanvind
och solen sken i sky,
då slog mitt hjärta underbart och
rymden var som ny.
Ur fordoms gångna, mörka natt
en morgonglädje kom,
när kärrets högflod sköljde upp
de frusna fjolårsblom.
Dan Andersson
omslag 36
2005-05-25, 09:38:08