Förstoppning

NU-sjukvården
Barium.ID: 10585
Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik
Version: 12
Innehållsansvarig: Inger Jansson, Uroterapeut, Barn- och ungdomsmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (injan);
Tom Nicolajsen, Specialistläkare, Barn- och ungdomsklinik läkare (tomni2); Rikard Arkel, Överläkare, Barn- och
ungdomsklinik läkare (rikar2)
Godkänt av: Ulrika Mattsson Kölfeldt, Verksamhetschef, Barn- och ungdomsklinik gemensamt (ulrma6)
Giltig från: 2016-08-11
Rutin
Giltig till: 2018-08-11
Obstipation
Bakgrund
Ofta har barnet haft problem i flera månader när man söker oss på Barn- o
ungdomskliniken. Det är mycket viktigt att förstå att det här inte är ett
kortvarigt problem. För ett lyckat resultat nödvändigt med täta regelbundna
kontakter i form av återbesök och/eller telefonkontakter. Ofta krävs det
minst ett halvt till ett års behandling innan barnet återigen fått normala
avföringar.
Sammanfattning/syfte
Råd vid obstipation hos barn
Åtgärder
Definition av förstoppning
Förekomst av två eller fler av följande karaktäristika under de senaste 8
veckorna:
 Mindre än tre tarmtömningar i veckan.
 Mer än en episod med avföringsinkontinens i veckan.
 Stora avföringsmängder vid buk- eller rektalpalpation.
 Så stora tarmtömningar att toaletten täpps till.
 Trängningsmotverkande kroppshållning och beteende
 Smärtsamma tarmtömningar
Avföringsvanor
Den normala tarmtömningsfrekvensen varierar med åldern och födointaget.
Ammande barn har sällan glesa tarmtömningar utan förstoppningsbesvär
men antalet tömningar brukar minska från första månaden (median 4/dygn,
spridning 5-40/vecka (+-2 SD)) fram till 4 års ålder (median 1/dygn,
spridning 3-14/vecka (+-2 SD)) för att sedan vara oförändrade upp i vuxen
ålder.
Längd/viktkurva
Vid funktionell förstoppning ses mycket sällan påverkan på tillväxten.
1 (9)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 10585
NU-sjukvården
Rutin
Obstipation
Grov vägledning för handläggning av förstoppning hos
spädbarn under 1 års ålder
Förstoppning konstaterad
Ammande barn
Hos barn som hel-ammas är funktionell förstoppning mycket ovanlig varför
underliggande organisk sjukdom måste uteslutas.
Råd till barn som får ersättning
 Kontrollera att man inte överdoserar ersättning och vällingpulver.
 Prova byta ersättning till en sort med aktiv bakteriekultur ex. NAN
Pro 1, NAN HA, Lemolac SensiPro eller Sempers magdroppar.
 Barn > 4 mån: Få in mer kostfibrer i barnets mat: grönsaker,
fullkornsprodukter eller frukt som kiwi, päron, katronplommon,
fikon. (OBS: hos späd- och småbarn kan kraftigt fiberintag dock få
motsatt verkan!).
 Från 6 mån ålder kan 1 tsk messmör/200 ml
modersmjölksersättning/välling provas.
 Hos barn som uppföds på fullkornsvälling bör i första hand mindre
fiberrik välling prövas.
 Mat som är stoppande och kan behöva minskas ner på: banan,
blåbär, vitt mjöl, pasta och ris.
 Kontrollera vätskeintaget. Barn 4-6 mån rekommenderas 120-150
ml/kg/dygn, barn 7-12 mån rekommenderas 120 ml/kg/dygn.
 Atopiska barn och barn med hereditet för födoämnesallergi – se
nedan
 Ex Laktulos 5 ml x 1 dosen kan justeras till 2,5 ml x 2. Dosen kan
efterhand ökas (eller sänkas) styrt utifrån målsättningen om
framkallande av en något lös daglig tarmtömning. Max dos 10 ml x
2.
 Alternativt 1 ml Laktulos/100 ml ersättning.
 Vid smärtsamma sprickor kan Xyloproct salva användas i 1-2
veckor.
Kvarstående förstoppning efter 1 mån till läkare

Atopisk sjukdom eller hereditet för födoämnesallergi?
- Mjölkfri kost 4-8 veckor, följ förskrivarstöd:
http://www.vgregion.se/upload/Regionservice/CLP/S%c3%a4rn%c3
%a4r/F%c3%b6rskrivarst%c3%b6d%20vid%20komj%c3%b6lksproteinallergi
%20150513.pdf
eller enligt dietists rekommendation.
(För spädbarn och yngre barn med atopisk sjukdom eller hereditet
för födoämnesallergi kan komjölksproteinallergi misstänkas och
behandlingsförsök med komjölksfri kost eller utvidgad
eliminationsdiet prövas under minst 4-8 veckor.)
2 (9)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 10585
NU-sjukvården
Rutin
Obstipation

Överväg tillägg av rektalt tillfört lavemang eller po makrogol.
Exempel:
- Rektallösning Klyx 120 ml ½-1 st/dag eller rektallösning
Resulax 1 st/dag rektalt. Kan behöva upprepas.
- Barn > 6 mån dospåse Forlax Junior per oralt.

Överväg underliggande organisk sjukdom:
- TSH, fT4, hTG-IgA, Gliadin-IgA.
Grov vägledning för handläggning av förstoppning hos
barn och ungdomar över 1 års ålder.
Vid osäkerhet om förstoppning föreligger överväg Ultraljuds
undersökning av rektum på Uro-tarmterapienheten BUM NÄL
och/eller BÖS, (läkarordination).
- Transversal rektummätning med ultraljud med rektum > 3 cm hos barn
över 4 år talar för obstipation.
- Avsaknad av avföring i tjocktarmen vid röntgen av buken utesluter
förstoppning.
- Demonstration av fekalom i ändtarmen bekräftar misstanke om
förstoppning.
- Påvisande av rikligt med avföring i tjocktarmen kan stärka misstanken
om förstoppning men röntgenologisk värdering av graden av
avföringsretention är svår och dess prediktiva värde för förstoppning
tämligen lågt.
Förstoppning
- Kostråd (se kostråd i broschyr ”Långvarig förstoppning hos barn
över 1 års ålder”)
- Toaletträning:
- Allmänna toalettråd.
- Avvecklande av blöjor kan föreslås till barn som närmar sig
1 års ålder. För mer detaljerade råd se sid 9. Barn med blöja
står oftast upp vid tarmtömning vilket försvårar en ordentlig
tarmtömning.
- Använd dock aldrig tvång utan försök intressera barnet för
pottan eller toaletten. För mera detaljerade råd se sid 8.
Mjukgörande medel
- Exempelvis Laktulos, Importal Ex-Lax, Forlax Jr/Forlax, Movicol
Jr/Movicol. Behandlingseffekten påskyndas om daglig
ändtarmstömning med rektalt smörjande laxantium (Klyx/Resulax) i
1-5 dagar samtidigt påbörjas för att tömma ut den avföringsplugg
som bildats.
- Överväg Relaxit (som alternativ till Resulax), barn 1-3 år ½ supp i
1-5 dagar, barn över 3 år ½-1 supp i 1-5 dagar.
3 (9)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 10585
NU-sjukvården
Rutin
Obstipation
Medicinsk utredning
- Anamnes, kroppsundersökning, tillväxt.
- Vid osäker diagnos överväg Ultraljud rektum i första hand,
BÖS i andra hand.
- TSH, fT4, hTG-IgA, och hos barn under 2 år även GliadinIgA.
- Överväg födoemnesallergi (Prick- och Patch test, RAST,
elimination och provokation.)
- Utesluta anala sprickor som ger smärtsamma defekationer.
Dosering
Små barn
1-5 år
Stora barn
6 år 
Laktulos
morgonen
10-15 ml
15-20 ml på
Importal Ex-Lax
¼-½ dos x 1
½-1 dos x 1
Forlax Jr
år)
Forlax
äldre)
1 dos x 1-2 (1-4 år)
1-2 doser x 1-2 (4-8
-
1 dos x 1-2 (8 år och
Movicol Jr
år)
Movicol
äldre)
1 dos x 1 (2-6 år)
2 doser x 1-2 (7-11
-
1 dos x 1-3 (12 år och
0,5-1 (även 0-1 år)
0,5-1
1 lavemang
1 suppositorium
0,5-1 (0,5 Klyx 0-1 år)
1 lavemang (ges
-
1 lavemang (ges
Mjukgörande medel:
Mikrolavemang:
Resulax
Relaxit
Lavemang:
Klyx 120 ml
långsamt)
Klyx 240 ml
långsamt)
Angående lavemang/tarmsköljning se sid 7.
4 (9)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 10585
NU-sjukvården
Rutin
Obstipation
5 (9)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 10585
NU-sjukvården
Rutin
Obstipation
6 (9)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 10585
NU-sjukvården
Rutin
Obstipation
Lavemang/Tarmsköljning
Tömning av tarmen nerifrån med Klyx alternativt koksaltlösning
Indikationer:
Svår obstipation med fekalom
Långvarig förstoppning
Ej haft ordentlig avföring på flera dagar
Material:
Kateter med nelatonspets ( rund spets på kanten ex Unomedical ).Vid risk
för latexallergi används alltid tarmsond av plast med nelatonspets ex
Unomedical.
Storlek på kateter:
Nyfödd Ch 16
Barn 1 år och uppåt Ch 18
Katetern smörjes med vaselin eller glidslem innan den förs in i ändtarmen
En grövre kateter minskar risken för att perforera tarmen och är lättare att
skölja med.
Barnet känner ingen större skillnad.
Tillvägagångssätt:
Ett större barn ligger bekvämast på höger sida med uppdragna ben. Smörj
in katetern med vaselin eller glidslem och för försiktigt in den genom
ändtarmsöppningen. Om det står mycket avföring innanför
ändtarmsöppningen kan det vara svårt att komma in med katetern. Tryck
försiktigt in lite av klyxvätskan samtidigt som katetern förs in. För att nå
bästa resultat är det viktigt att hela katetern förs in i tarmen.
Angående dosering av Klyx eller Resulax® se PM Obstipation.
Om barnet är ordentligt förstoppad kommer det oftast inte så mycket
avföring vid första klyxet.Behandlingen måste upprepas flera dagar i rad
för att lösa upp torr och hård avföring.
Tarmsköljning kan också utföras med koksaltlösning som ges via sond.
Ljummet kranvatten 1 liter blandas med 2 tsk salt vilket motsvarar
fysiologisk koksaltlösning. Vätskan ges med Sårspruta via sond se ovan.
På en nyfödd baby sprutar man in 20-30 ml varje gång. Hos äldre barn kan
man spruta in 50-60 ml varje gång. Koksalten får sedan rinna ut av sig
självt i rondskålen.
Behandling av idiopatisk förstoppning i hemmet.
Starta tarmtömning med lavemang i kombination med mjukgörande
läkemedel.
Eftersträva tarmtömning på toalett eller potta. Använd fotstöd – pall till
mindre barn. Uppmuntra till pott-träning så fort barnet kan sitta stadigt, sätt
barnet på potta efter måltid ! Acceptera inte tarmtömning i blöja hos barn
som normalt kissar på toaletten.
Lavemang
Klyx® eller Resulax®, ges dagligen regelbundet vid ungefär samma
tidpunkt under
7-14 dagar, därefter varannan dag i 1-2 veckor, för att senare glesas ut.
Acceptera inte glesare tarmtömning än varannan dag!
7 (9)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 10585
NU-sjukvården
Rutin
Obstipation
8 (9)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 10585
NU-sjukvården
Rutin
Obstipation
Central Barnhälsovård.
Att sluta med blöja
Det är väldigt olika vid vilken ålder barn slutar med blöja. När barn börjar
närma sig ettårsåldern brukar de vara intresserade av att härma, och därför
kan det vara en bra ålder att börja vänja barnet vid potta eller toalett. En del
föräldrar erbjuder sitt barn att kissa och bajsa på potta eller toalett redan från
födseln, medan andra barn slutar med blöja senare. Barn som tidigt går på
pottan eller toaletten kan lättare tömma blåsan och tarmen och minskar då
risken för urinvägsinfektioner och förstoppning.
Hur vänjer jag barnet vid att gå på potta eller toalett?
•
Börja att träna när det passar dig och din familj, gärna innan barnet
har börjat gå.
•
Börja helst när situationen hemma är som vanligt och utan stora
förändringar i barnets liv.
•
Låt barnet sitta på pottan eller toaletten när hen visar tecken på att
vilja kissa eller bajsa och gärna efter måltider, sovstunder eller vid
blöjbyten.
•
Låt barnets behov styra, även om det är mitt i maten. Barn blir ofta
bajsnödiga när de har ätit eftersom tarmens tömningsreflex startar då.
•
Låt barnet gå utan blöja en stund varje dag så att hen vänjer sig vid
att gå på pottan. Erbjud pottan eller toaletten då och då, till exempel
genom att säga ”Kom, vi går och kissar!” Utöka stunderna utan blöja
undan för undan om det går.
•
Många barn vill ha en potta att sitta på, andra föredrar att sitta på
toaletten som föräldrar och syskon. En särskild barnsits kan läggas
på den vanliga toalettringen. Sätt gärna en pall framför toalettstolen
som barnet kan vila fötterna på. Det är säkrare, bekvämare och
underlättar när barnet ska krysta.
•
Försök att göra toalettbesöken trevliga och roliga, läs en bok eller
sjung tillsammans med ditt barn.
•
Var positiv och tillåtande – tvinga aldrig ditt barn att gå på pottan
eller toaletten.
Du kan läsa mer kring att sluta med blöja på 1177.se
http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Barn-och-foraldrar/Mat-somnochpraktiska-rad/Praktiska-rad/Att-sluta-med-bloja/
Central Barnhälsovård Västra Götaland , 2016-04-11
9 (9)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!