Nyttan av webbtjänster

Erika Berglund och Stina Johansson, ETU AB
Nyttan av
webbtjänster
Jämfört med andra sätt att utföra
tjänsterna för personer med synnedsättning
SRF
1
Innehåll
1. Bakgrund
1.1 Syfte
1.2 Internet och användare
8
8
1.2.1 Tillgång och användning av Internet
8
1.2.2 Personer som inte använder Internet
9
1.2.3 Funktionshinder och användning av Internet
9
1.2.4 Internetbank och e-handel
9
1.3 Synskadade i Sverige och hjälpmedel
10
1.3.1 Definition av synskada
10
1.3.2 Antalet synskadade
11
1.3.3 Datorhjälpmedel för synskadade
11
1.3.4 Regler för tillgång till hjälpmedel
11
1.3.5 Syncentralernas olika regler för förskrivning
12
Vem kan få hjälpmedel?
13
Ingår dator i anpassningen.
13
Vad gäller för studerande?
13
Utbildning
13
2. Metod
14
2.1 Undersökningsmetoder
14
2.2 Datainsamlingsmetod
14
2.3 Disposition av arbetet
14
2.3.1 Insamling av material
15
2.3.2 Utförande av undersökning
15
2.3.3 Insamling och bearbetning
15
2.2.4 Analys av arbetet
16
2.2.5 Slutsatser
16
3. Resultat från enkätundersökning
3.1 Om respondenterna
3.1.1 Personlig information för alla respondenter
3.2 Bank
2
8
17
17
17
20
3.2.1 Alla respondenter
20
3.2.2 Jämförelse mellan respondenter efter hur de betalar räkningar
21
3.2.3 Tar hjälp eller betala räkningar själv
23
3.2.4 Vad påverkar hur räkningar betalas?
24
3.2.5 Fördelar med att betala genom Internetbank
25
3.2.6 Orsaker till varför användare inte betalar räkningar genom webbplats
3.2.7 Önskemål om annat sätt att betala räkningar
3.3 Resor
25
25
26
3.3.1 Alla respondenter
26
3.3.2 Jämförelse mellan respondenter efter hur de beställer eller köper resor
27
3.3.3 Tar hjälp eller köper och beställa biljetter själv
29
3.3.4 Vad påverkar hur respondenterna bokar eller beställer resor?
29
3.3.5 Fördelar med att beställa genom webbplatsen
30
3.3.6 Orsaker till varför användare inte bokar eller köper resor genom en webbplats
3.3.7 Annat sätt att boka eller köpa resor
3.4 Postorder
3.4.1 Alla respondenter
31
31
31
31
3.4.2 Jämförelse mellan respondenter efter hur de beställer postorder
32
3.4.3 Tar hjälp eller gör beställning själv
34
3.4.4 Katalog används mest för att hitta varor
34
3.4.5 Vad påverkar hur postorder beställs?
34
3.4.6 Fördelar med att beställa genom webbplatsen
35
3.4.7 Önskemål om annat sätt att beställa postorder
35
3.5 Evenemang
3.5.1 Alla respondenter
36
36
3.5.2 Jämförelse mellan respondenter efter hur de beställer evenemang
36
3.5.3 Tar hjälp eller gör beställning själv
39
3.5.4 Vad påverkar hur köp av biljetter görs?
39
3.5.5 Fördelar med att beställa genom webbplatsen
40
3.5.6 Orsaker till varför användare inte bokar evenemang genom en webbplats
3.5.7 Annat sätt att beställa på
3
40
41
4. Analys
4.1 Svarsfrekvens och urval av målgrupp
42
4.2 Om målgruppen - Tillgång och användning av Internet
42
4.2.1 Kvinnor och män
42
4.2.2 Synnedsättning sedan barndom eller vuxen
43
4.2.3 Svartskrift – inte svartskrift
44
4.2.4 Utföra själv eller ta hjälp
44
4.2.5 Orsaker till varför dator och Internet inte används
45
4.3 Användning av tjänster
47
4.3.1 Användning av internet för att utföra tjänsterna
47
4.3.2 När behöver respondenten hjälp med att utföra sina tjänster?
48
4.3.3 Vad påverkar val av sätt att använda tjänsterna?
50
4.4 Varför används inte Internettjänster?
51
4.4.1 Bank
51
4.4.2 Resor
52
4.4.3 Postorder
52
4.4.4 Evenemang
53
4.5 Fördelar med att använda Internettjänster
53
4.6 Hur ska synskadade öka användningen av Internettjänster?
53
4.6.1 Utbildning – information
53
4.6.2 Självständighet - Tillgänglighet
54
4.6.3 E-inkludering
54
5. Eftertanke
4
42
55
5.1 Metod diskussion
55
5.2 Källkritik
55
5.3 Framtida undersökningar
55
Referens
57
Bilagor
58
5
Bilaga 1 Enkät
58
Bilaga 2 Syncentraler en sammanställning
68
Bilaga 3 Stickprovskontroll av webbplatser
71
Bilaga 4 Prisjämförelser
73
Bilaga 5 Intervjuer
76
Sammanfattning
Synskadades Riksförbunds (SRF) fråga inför denna undersökning var ”Hur stor nytta synskadade och
synskadade äldre har av konsumentwebbplatser jämfört med andra sätt utföra ett köp/genomföra ett
ärende”.
Det andra syftet vi har utgått från är hur internetanvändandet ser ut hos SRFs medlemmar? Varför
används inte Internet och hur ska nyttan med Internetanvändandet hos synskadade kunna ökas?
Vi inledde med att göra en enkätundersökning där 150 slumpvis utvalda medlemmar i Synskadades
Riksförbund fick frågan om de ville svara på en muntlig enkät. Av dessa fick vi in 78 svar. Utifrån
dessa enkätsvar har vi försökt få svar på frågorna i syftet.
Frågorna handlade om hur respondenterna utför fyra olika tjänster.
• Betalar räkningar
• Beställer resor
• Bokar biljetter till evenemang
• Beställer varor via postorder
79 procent av de som svarade var över 60 år vilket ligger ganska nära SRFs egen åldersstatistik där 76
procent är över 60 år.
Tillgång till Internet och dator
27 av de 78 personerna hade tillgång till dator och internet. För gruppen över 60 år är det stora skill­
nader mellan könen. 38 procent av männen har tillgång till dator medan procenttalet för kvinnor är
14 procent. Detta stämmer överens med Statistiska Centralbyråns (SCBs) statistik för befolkningen i
stort.
Internetanvändningen hos de som svarat visar att gruppen som är över 60 år så använder 24 procent
Internet. För de yngre grupperna är Internetanvändningen betydligt högre nästan 75 procent. Tidi­
gare undersökningar från World Internet Institute (WII) visar att det ser ut på samma sätt för befolk­
ningen i stort.
Vi frågade respondenten om de blivit synskadade i vuxen ålder eller om de varit det sedan barndomen
och fann att det är stora skillnader i användandet av dator och Internet mellan dessa grupper.
Nästan 70 procent av de som hade synnedsättning sedan barndom har tillgång till dator och Internet.
Medan motsvarande siffra för personer som fått sin synnedsättning i vuxen ålder var 17 procent.
Hjälp med att utföra tjänster
Vi frågade för varje tjänst om respondenten tar hjälp med att utföra tjänsterna. Svaren visade att det
är väldigt många som tar hjälp för att utföra tjänster. Både när de använder Webbplatsen och när de
utför tjänsten på andra sätt. 77 procent av de som svarade på frågor om hur de betalar sina räkningar,
svarade att de tar hjälp med detta. Det visade också att män i högre utsträckning tar hjälp än män.
Vi kan se tendenser på att bland dem som inte läser svartskrift så behöver de som använder webben
mindre ofta ta hjälp. Det är dock ett för litet underlag för att våga dra säkra slutsatser.
6
Sammanfattning
Varför inte dator?
Vi frågade de som inte har dator och Internet varför de inte har det. Det visar att ”Har inget behov”,
”Vill inte” och ”Tror inte jag kan” dominerar bland svaren.
För varje tjänst ser det ut på liknande sätt. Vi antar att information och utbildning skulle kunna få
fler att använda sig av dator och Internet. Vi tror att det handlar om rädsla och okunskap i många fall.
Många skulle behöva uppmuntran till att lära sig använda tjänster via Internet.
Vad påverkar valet av sätt att utföra en tjänst?
Hur lång tid det tar att utföra en tjänst är avgörande för många när de väljer sätt att utföra en tjänst.
Särskilt för personer som utför tjänsten via webbplatsen.
Priset verkar inte ha så stor betydelse för hur respondenten utför sina tjänster.
Personlig kontakt är viktig när det gäller resebeställningar, men inte så stor betydelse för de andra
tjänsterna.
Det är ofta vanan som avgör, om respondenten börjat använda en tjänst, är det lätt att fortsätta göra
på samma sätt. Det kan också vara avgörande att någon bor nära stationen, eller har någon anhörig
som är bra på att fixa saker.
Fördelar med Internettjänster?
De som använder webbplatser gör det för att det är enklare, sabbare och det går göra när som helst på
dygnet. Bekvämligheten är en viktig del. Det är en stor fördel att fysiskt slippa ta sig till biljettstället,
det sparar både tid men framförallt besvär.
De som använder Internet ser det som en stor fördel att kunna utföra tjänster självständigt och vara
delaktiga i sökandet efter information. Att utföra beställningen eller ett köpet blir bara en del i att
kunna utföra en tjänst självständigt.
Hur ska synskadade öka sin användning av Internettjänster?
Utifrån resultaten av undersökningen tror vi att det handlar mycket om att informera personer med
synnedsättning om vilka hjälpmedel som finns för att kunna använda en dator. Det behövs också in­
formation om vilka fördelar det finns med att kunna läsa information på exempelvis webbplatser. Där
en del handlar om att kunna utföra tjänster självständigt.
Utbildning är nästa steg, det behövs utbildning i att kunna använda sina hjälpmedel och sin dator. De
som känner sig osäkra använder inte sin utrustning.
Det är viktigt att hela tiden jobba med att få företag, kommuner och myndigheter att göra sin infor­
mation tillgänglig. Det handlar om webbplatsen, e-tjänster men också om e-fakturor, orderbekräftel­
ser via mejl m.m.
7
Sammanfattning
1. Bakgrund
Detta avsnitt ska ge läsaren en bakgrund till undersökningen som har genomförts. Undersökningen
är beställd av Synskadades Riksförbund och .SE och utförd av ETU AB.
För att kunna uppfylla syftet med undersökningen har vi särskilt valt att presentera information om
utveckling och nuläge för Internet och användning av Internet, synskadade och äldre, E-handel och
Internetbank.
1.1 Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur stor nytta synskadade och synskadade äldre har av konsu­
mentwebbplatser jämfört med andra sätt utföra ett köp/genomföra ett ärende. Detta sett i förhållande
till kostnaden och tillgängligheten. Konkret innebär detta att SRF vill ta reda på om det kostar mer i
tid och/eller pengar för en synskadad person att genomföra motsvarande köp/transaktion/ärende utan
att använda Internet som kanal.
Resultaten ska användas i SRF:s intressepolitiska arbete i kontakter med företag och myndigheter för
att förbättra de tjänster som de tillhandhåller via Internet.
Inom handikapprörelsen pågår ett intensivt arbete för att lyfta frågorna om e-tillgänglighet hos reger­
ingen. Resultatet från projektet är tänkt att utgöra ett av flera underlag för det arbetet.
Projektet avses också påverka hur SRF utformar sina egna utbildnings- och stödinsatser utifrån be­
skrivna problem.
Vi har arbetat efter två delsyften:
1. Att undersöka nyttan med konsumentwebbplatser jämfört med andra sätt att utföra tjänsterna.
Exempel vad är vinsten eller förlusten med att använda eller inte använda dator och Internet för att
utföra tjänster?
• Tid
• Pengar
• Andra fördelar såsom delaktighet, aktivitet, självständighet för den enskilde
• Användarnytta:
• Öka synskadades möjligheter att nyttja Internet
• Se mönster i synskadades användning respektive bristande användning av Internet
• Hitta orsaker till varför synskadade inte använder Internet.
1.2 Internet och användare
Användning av datorer och Internet börjar bli en självklarhet för de flesta i samhället. De flesta företag
erbjuder försäljning av produkter och tjänster genom sina webbplatser. Trots att tekniken inte ska vara
något hinder finns det människor som står utanför det digitala samhället.
1.2.1 Tillgång och användning av Internet
World Internet Institute:s (WII) undersökningar från 2008 visade att 90 procent av användare över
16 år har tillgång till Internet någonstans och 81 procent har Internet hemma1.
Antalet personer som har tillgång till Internet och datorer i hemmet har ökat för varje år visade
mätningarna från WII. Tillgången till dator och Internet var betydligt mindre bland de äldre i förhål-
8
Bakgrund
lande till de yngre åldersgrupperna. Från år 2000 till år 2008 var ökningarna störst i åldrarna 18–24
(ökning med 45 procent) och 65–74 (ökning med 39 procent). Den grupp som hade den minsta
ökningen var gruppen 75 år och äldre1.
Tillgång till Internet får åren 2000 och 2008
■ 2000 ■ 2008
Tillgång till dator och Internet är hög bland användarna men är inte ett mått på hur flitig användare
är på Internet. En gruppering över användning över personer som har använt Internet regelbundet*,
sällan eller aldrig visar att ökningen i antal tid som personerna använder Internet ökade bland alla
grupper enligt undersökningar som Statistiska centralbyrån har gjort från 2003–2008. Den största
förändringen var de äldre gruppernas regelbundna användning av Internet. Från 2003 till 2008 var
ökningen bland åldrarna 45–74 ungefär 20 procent2.
Regelbunden användning av Internet
■ 2003 ■ 2005 ■ 2008
World Internet Institutes undersökningar som gjordes 2008 visar också att den regelbundna använd­
ningen av Internet ökade. Mätningarna visade att det var mer än 58 procent som använde Internet
dagligen. För gruppen 16–25 år var den dagliga användningen 84 procent. Den grupp som använde
Internet regelbundet var minst i gruppen för personer över 75 år.
1 Word Internet Institute, Findahl, ”Svenskar och Internet 2008”
2 Statistiska centralbyrån, ”Personers användning av datorer och Internet 2008”.
9
Bakgrund
1.2.2 Personer som inte använder Internet
World Internet Institutes beräknade att ca 19 procent av befolkningen (från 16 år) inte har tillgång
till Internet och 6 procent som har tillgång men använder inte Internet från mätningar 2008. 3
procent använde Internet väldigt sällan. WII menar att dessa användare kan räknas som att de står
utanför Internetsamhället, summerat 28 procent av befolkningen. En uppskattning var att mer än
två miljoner människor stod utanför Internetsamhället. Dessa människor var 400 000 yngre än 46 år,
700 000 var mellan 46–65 år och pensionärerna var mer än 1.1 miljoner människor1.
Användning av Internet år 2008
■ aldrig ■ sällan ■ veckovis ■ dagligen
1.2.3 Funktionshinder och användning av Internet
Användare bör kunna läsa text på skärm och tryck på tangenter eller andra styrdon för att kunna
använda Internet. I WII:s undersökningar år 2008 var det 5 procent av urvalet (97 personer) som
hade problem med att använda Internet eftersom de hade ett funktionshinder, det var 39 procent (29
personer) i den gruppen som hade synproblem.
Undersökningen visade att det inte var någon större skillnad i hur Internet användes eller tiden som använ­
darna var på Internet för yngre funktionshindrade användare jämfört med användare utan funktionshin­
der. Det visade dock en tydlig skillnad för de äldre funktionshindrade (över 65 år) och äldre användare utan
funktionshinder. Det var få av de funktionshindrade användarna som, var över 65 år och hade svarat att
funktionshindret gjorde det svårt att använda Internet, som använde Internet1.
1.2.4 Internetbank och e-handel
53 procent av de tillfrågade personerna i SCB:s
undersökning i åldrarna 16–74 år hade under
perioden april 2007 och mars 2008 beställt varor
eller tjänster för privat bruk. Fördelningen bland
dem som beställde var ganska jämt för de yngre
åldersgrupperna ca 64 procent för åldrarna 16-54
år. De äldre grupperna är inte lika aktiva för att
handla på webbplatser exempelvis 37 procent för
personer mellan 55–64 år och enbart 17 procent
för personer mellan 65–74 år2.
10
Bakgrund
Personer som köpt eller beställt varor/tjänster
Den vanligaste tjänsten/varan som köptes var resor och logi samt biljetter till evenemang. Det var
ingen större skillnad över vad de har köpt utifrån ålder men däremot utifrån kön2.
Vara eller tjänst som köpts eller beställts 2008 (i procent)
Totalt
Män
Kvinnor
Mat eller specerivaror
2
2
2
Hushållsvaror, t-ex- möbler och leksaker
7
8
7
Film eller musik
16
20
12
Böcker, tidningar eller datorbaserade läromedel
19
18
20
Kläder eller sportartiklar
18
14
22
Programvara eller dataspel
8
12
4
Datorer eller datautrustning
10
15
5
Hemelektronik
11
15
6
8
11
5
Resor eller inkvartering
27
29
26
Biljetter till evenemang
22
24
20
Tips, lotto, vadslagning
5
9
2
Aktier, försäkringar eller andra finansiella tjänster
Användning av Internetbank för den totala i undersökningsgruppen har från 2003 till 2008 ökat med
43 procent2. Internetbanken användes under första kvartalet 2008 av en tredjedel i åldern 16–74 år.
Skillnaden mellan användandet i åldersgrupperna är stora. Internetbanken användes av ca 30 pro­
cent i den äldre åldersgruppen (65–74 år) jämfört med den yngre åldersgruppen (25–34 år) där ca 85
procent använde Internetbanken2. Det finns dock många användare som inte kan eller vill använda
Internetbanken för penningtransaktioner. 73 procent av Internetanvändarna som betalar räkningar
genom Internetbanken motsvarar 54 procent av befolkningen1.
1.3 Synskadade i Sverige och hjälpmedel
1.3.1 Definition av synskada
Vad en synnedsättning är och gruppering av synnedsättning varierar. FN-organet WHO:s definition
är att om en person är ”synskadad” då det är svårt eller omöjligt att läsa tryckt text eller orientera sig
med hjälp av synen.
En majoritet av personer med synnedsättning- uppskattningsvis 85 procent - är äldre och har använd­
bara synrester. De kan läsa tryckta texter om texten är tillräckligt stor. Resterande 15 procent har så
pass nedsatt syn att de behöver använda hjälpmedel som exempel läsa punktskrift, lyssna på band eller
syntetiskt tal på dator3.
3 Synskadades riksförbund:s webbplats, ”Att läsa” och ”IT, datorer och funktionshinder”
11
Bakgrund
1.3.2 Antalet synskadade
Nästan 2 procent av befolkningen (16–84 år) har nedsatt syn
enligt SCB:s, mätningar från 2007. De största grupperna som
hade nedsatt syn, fanns i grupperna 75 +4 (definition på syn­
skada: att inte kunna läsa vanlig text i en dagstidning (med eller
utan glasögon)). Från Sveriges befolkning år 2007 i åldrarna
16–84 år så kan vi uppskatta antalet personer med nedsatt syn
till över 138 000 personer.
Synskadades Riksförbund är det största förbundet för syn­
skadade i Sverige. Förbundet har nästan 11 300 medlem­
mar. Förutom deras egna medlemmar beräknar de att antalet
synskadade i Sverige är över 120 000. Omkring 100 000 finns
inskrivna vid någon av landets syncentraler.
Åldersgrupper Procent
16–24 år
1,0 %
25–34 år
0,7 %
35–44 år
1,6 %
45–54 år
2,2 %
55–64 år
2,3 %
65–74 år
1,7 %
75–84 år
5,3 %
85– år
16–84 år
Bland SRFs medlemmar är åldersfördelningen :
18,6 %
1,9 %
3
Åldersgrupper
Medlemmar
Procent
0–20 år
558 personer
5%
21–40 år
644 personer
6%
41–60 år
1 539 personer
14 %
60– år
8 538 personer
75 %
Totalt
11 279 personer
100 %
1.3.3 Datorhjälpmedel för synsk adade
De som har nedsatt syn behöver ett program som förstorar texten på bildskärmen. De som är gravt
synskadade kan inte se skärmen. De kan använda andra hjälpmedel som talsyntes och punktskrifts­
skärm. Talsyntesen är en konstgjord röst som läser upp vad som står på datorskärmen. Punktskrifts­
skärmen är utformad som en platta där användaren kan läsa i punktskrift vad som står på bildskärm­
en, en rad i taget. För att det ska fungera behövs också ett så kallat skärmläsningsprogram5.
1.3.4 Regler för tillgång till hjälpmedel
Hur hjälpmedelshanteringen fungerar och vilka hjälpmedel synskadade har möjlighet att få är olika
beroende om personen har arbete eller ska använda hjälpmedlet privat. Ska hjälpmedlet användas på
arbetsplatsen får personen datorhjälpmedlet genom arbetsmarknadsinstituten eller försäkringskas­
sorna.
Ska hjälpmedlet användas hemma, på fritiden eller i skolan beslutar landstingens syncentraler. Land­
stigen har olika regler om vem som får tillgång till hjälpmedel (exempel olika regler med hänsyn till
ålder eller grad av synnedsättning) och hur mycket resurser en person kan få. Detta innebär att vissa
synskadade får datorhjälpmedel, andra inte, beroende på var han eller hon bor6.
4 Statistiska centralbyrån:s webbplats, Datastatistik
5 Englund & Sundin, 2003
6 Synskadades Riksförbunds webbplats, IT-datorer och synskadade
12
Bakgrund
1.3.5 Syncentralernas olika regler för förskrivning
Det finns 23 syncentraler i Sverige. Dessa arbetar med habilitering/rehabilitering för personer med synskada.
Vi har ringt runt till dessa och ställt följande frågor. För att ta reda på vad som gäller för förskrivning av datorhjälpmedel i landet.
Av dessa 23 har vi fått svar av 20 stycken. Fråga 1: Vilka regler finns för förskrivning av datorhjälpmedel för synskadade i ert landsting?
• Vem kan få hjälpmedel?
• Får alla eller finns det krav på personen som ansöker som exempelvis anställning, skola grad av syn­
nedsättning eller ålder?
Fråga 2: Får den synskadade utbildning för att lära sig att använda datorhjälpmedel?
Vem kan få hjälpmedel?
De flesta syncentraler svarar att de som har synnedsättning får hjälpmedel, behovet prövas. Lite olika
regler verkar det dock finnas kring gränser för vem som får hjälpmedel och inte. I Östersund är det
bara studerande som får anpassning av sin dator.
Ingår dator i anpassningen.
Syncentralerna beviljar i de allra flesta fallen bara anpassningen men grundutrustningen till exempel
själva datorn får användaren själv stå för. Det finns på åtta syncentraler undantag från denna regel, det
gäller ofta för gravt synskadade som kan få även grundutrustningen. Studerande är en annan prio­
riterad grupp där vissa syncentraler även förskriver grundutrustningen. I andra orter står skolan för
grundutrustningen.
Vad gäller för studerande?
På de flesta orterna så är barn i skolan en prioriterad grupp, dessa får på vissa orter även datorutrust­
ning. Annars får skolan eller eleven själv betala grundutrustningen.
Utbildning
På alla orter ingår en utbildning i det anpassade hjälpmedlet. Denna har lite olika omfattning bero­
ende på ort och anpassning. På flera orter ingår även tangentbordsträning, eftersom det är viktigt för
att kunna hantera det.
När det gäller utbildning i grundläggande data så är det väldigt olika på orterna vad som erbjuds. 16
orter erbjuder någon typ av fortsättningsutbildning.
13
Bakgrund
2. Metod
2.1 Undersökningsmetoder
Det finns ett flertal metoder för att samla in, bearbeta och analyser information. För att få en bredd
och djup i studier behövs därför en kombination av metoder. En vanlig uppdelning är kvalitativa och
kvantitativa metoder7.
Den kvantitativa metoden ska främst syfta till att förklara och generalisera det studerande fenomenet.
Kännetecken för en kvantitativ undersökning är att den studerar ett fenomen på bredden och ofta i
form av enkäter med fasta svarsalternativ8.
Det centrala med kvalitativa metoder är att genom olika sätt samla in information för att få en djupa­
re förståelse för det problem som studeras, samt att kunna beskriva helheten av de sammanhang som
studeras. Forskaren studerar fenomenet inifrån, vilket för det mesta utförs med djupintervjuer utan
fasta fråge- och svarsalternativ7.
Vi har valt att använda båda metoderna för att kunna uppfylla syftena med undersökningen. Vi
använder den kvantitativa undersökningen för att undersöka respondenternas sätt för att utföra olika
tjänster inom vissa branscher. Den kvalitativa metoden används för att få en djupare förståelse om
respondenternas sätt för att utföra vissa tjänster.
2.2 Datainsamlingsmetod
För att ta reda på åsikter, tyckande och uppfattningar hos en population, så kan enkät- och intervju­
metodik användas. Intervjun är en muntlig kommunikation medan enkäten är en skriftlig. Enkäten
består av ett frågeformulär som besvaras av ett större antal personer9.
För att samla in data om respondenterna använder eller inte använder konsumentwebbplatser och att
hitta vinsterna eller förlusterna för valt sätt har vi valt att använda enkätundersökning. Enkätunder­
sökningen kommer att göras genom att en person ringer upp och läser upp frågor och svar samt fyller
i det alternativ som respondenterna ger.
Vi har valt en muntlig enkät via telefon för att tillgängligheten inte ska ha inverkan på resultatet av
enkäten eftersom målgruppen har synnedsättning.
I den fördjupande intervjun kommer vi att välja ut respondenter som använder sig av olika sätt för att
utföra sina tjänster, exempelvis personer som bokar resor med samma företag. Intervjun används för
att få en djupare förståelse kring resultatet som kommer fram från enkätundersökningen.
2.3 Disposition av arbetet
Vi har valt att arbeta enligt modellen nedan.
Insamling
av mate­
rial
➔
Undersökning
– Val av respondenter
– Enkät
– Intervju
➔
Insam­
ling
av data
➔
Komplettering av undersökning
7 Holme & Solvang, 1991
8 Lekvall & Wahlbin, 1993
9 Ejvegard, 1996
14
Metod
Analys av
resultatet
Slutsatser
➔
2.3.1 Insamling av material
Primärdata är den data som samlas in för första gången för ett specifikt syfte. Sekundärdata är redan
befintligt material som är insamlat i ett annat syfte än den aktuella undersökningen. Sekundärdata är
bra för att få en bakgrund till det valda syftet och även för att definiera vilken primärdata som behöver
samlas in10.
För att uppnå syftet med undersökningen krävdes både sekundär- och primärdata. Sekundärdata
användes för att skapa en förståelse och ge en bakgrund till ämnet men också för att ha som jämförel­
separametrar till primärdatat i analysen av resultatet. Primärdata användes i resultat- och analysdelen,
datat kom från enkätundersökningen och djupintervjuerna som vi genomförde.
2.3.2 Utförande av undersökning
Val av tjänster och företag (webbplatser)
För att se mönster i hur respondenterna använder vissa tjänster valde vi ett antal områden som erbju­
der olika tillvägagångssätt. Områdena är:
• Banker (betalningar)
• Resor (beställning av, biljettköp)
• Postorder
• Evenemang
Val av respondenter
Vi har använt medlemsregister från SRF. Detta urval är den grupp av respondenter som vi är intresse­
rade av det vill säga användare som har någon form av synskada. Ur medlemsregistret har vi slumpvis
valt ut 150 respondenter för att genomföra enkätundersökningen. För att göra intervjun valde vi ut
respondenter som använde de tjänster som vi valt ut efter enkätundersökningen.
Förberedelser av datainsamling
Vi skapade en enkät utifrån de frågor som vi vill ha svar på i syftet. Ett flöde för olika typer av svar
skapades för att försöka förutse olika typer av möjliga svar. Detta gjordes för att kunna ställa rätt följd­
frågor beroende på vilket svar som uppkom.
Enkäten
De delar som finns med i enkäten gäller:
• Frågor kopplade till personen som ålder, kön och synskada.
• Frågor om dator, Internet och hjälpmedel.
• Frågor om tjänsterna: Betala räkningar, beställa resor, boka biljetter till evenemang och handla via
postorder.
• Slutligen en fråga om vi får ta kontakt igen för en djupare intervju.
2.3.3 Insamling och bearbetning
Vi genomförde enkätundersökningen genom att ringa respondenterna. För att nå så många som möj­
ligt genomfördes samtal både på dagtid och på kvällstid.
10
15
Kinnear & Taylor, 1996
Metod
Vi ringde 150 personer och fick 78 personer av medverka. 52 % var med i undersökningen, 38 %
ville inte vara med och 10 % av namnen var felaktiga.
Bearbetning genomfördes i statiskprogram och resultat redovisades.
2.2.4 Analys av arbetet
När sammanställningen av enkätsvaren var färdiga analyserade vi resultatet. Vi försökte hitta mönster
och företeelser bland målgruppen och resultatet från enkätundersökningen. Vi jämförde resultatet
mot tidigare undersökningar för att se om det fanns likheter.
2.2.5 Slutsatser
Utifrån resultatet av enkätundersökningen, intervjuerna och analysen så kunde vi dra vissa slutsatser
utifrån syftet med undersökningen.
16
Metod
3. Resultat från enkätundersökning
Vi redovisar svaren från respondenterna utifrån tjänsterna. En del samband som vi har upptäckt kom­
mer också att redovisas.
Vi redovisar svaren både i svar och i procentsatser. Vissa resultat kan genom procentsatser visa felak­
tiga tendenser eftersom det i vissa jämförelser är väldigt få antal respondenter.
3.1 Om respondenterna
3.1.1 Personlig information för alla respondenter
Det var totalt 78 personer av 158 tillfrågade som ville vara med i undersökningen.
Ålder och kön
Ålder
Antal
Procent
–19
1
1%
20–39
4
5%
40–59
11
14 %
60–
62
79 %
Totalt:
78
100 %
Kön
Antal
Procent
Man
35
45 %
Kvinna
43
55 %
Totalt:
78
100 %
Antal
Procent
Ja
36
46 %
Nej
42
54 %
Totalt:
78
100 %
Synskadad sedan Antal
Procent
Synskada
Svartskrift
Barndom
26
33 %
Vuxen
52
67 %
Totalt:
78
100 %
17
Resultat från enkätundersökning
Tillgång till dator, hjälpmedel och Internet
Har du dator och Internet hemma?
Dator hemma
Antal
Procent
Ja
25
32 %
Nej
53
68 %
Totalt:
78
100 %
Har du tillgång till dator och Internet på ditt arbete?
Dator arbete
Antal
Procent
Ja
15
19 %
Nej
63
81 %
Totalt:
78
100 %
Det var 27 personer som hade tillgång till dator och Internet hemma eller på arbetet.
Har du något hjälpmedel för att kunna använda din dator?
Hjälpmedel
Antal
Procent
10
37 %
2
7 %
12
44 %
Annat
1
4 %
Inget hjälpmedel
2
7 %
27
100 %
Skärmläsare/talsyntes
Skärmläsare/Punktdisplay
Förstoringsprogram
Totalt:
Respondenter som har tillgång till datorer och Internet
Hur mycket använder du Internet?
Internet
Antal
Procent
19
70 %
Minst en gång per vecka
4
15 %
Minst en gång per månad
0
0 %
Mindre än en gång per månad
4
15 %
27
100 %
I stort sett varje dag
Totalt:
18
Resultat från enkätundersökning
Utbildning för dem som har hjälpmedel
Har du fått någon utbildning i ditt hjälpmedel?
Utbildning
Antal
Procent
Ja
23
92%
Nej
2
8%
25
100%
Totalt
Om ja, var omfattningen av utbildningen tillräcklig?
Utbildning, omfattning
Antal
Procent
Ja
15
65%
Nej
8
35%
23
100%
Totalt:
Om nej, skulle du vilja ha mer utbildning och i så fall i vad?
• Vet ej. Jag behöver lära mig allt!
• Jag vill ha mer utbildning i talsyntesprogrammet. Övriga program funkar bra.
• Den var tillräcklig det århundradet som jag fick utbildningen, men jag tycker
man borde uppdatera den.
• Jag har och använder ett förstoringsprogram och jag tycker inte att jag har
fått en tillräcklig utbildning av det. Jag skulle vilja lära mig mer om hur det
fungerar.
• I Internet.
• Mer utbildning att använda datorn på ”rätt” sätt.
• Internetskola och ordbehandling.
Respondenter som inte har tillgång till dator eller Internet
Varför har du inte tillgång till någon dator eller Internet?
Varför inte dator?
Antal
Procent
Har inte råd
2
4%
Får inte något hjälpmedel
0
0%
Tror inte jag kan
13
25%
Har inget behov
23
43%
Vill inte
9
17%
Annat
6
11%
Totalt:
53
100%
19
Resultat från enkätundersökning
3.2 Bank
3.2.1 Alla respondenter
Ca 96 % (75 av 78 personer) svarade att de betalade räkningar. 3 respondenter ville inte besvara frågorna. 40 % av alla svarade att de använde Swedbank för att betala räkningar. Föredelningen över vilka banker som användes för att betala räkningar var:
Vilken bank
Svar
Procent
Nordea
20
27%
Swedbank
30
40%
SE Banken
4
5%
Handelsbanken
6
8%
Ikano Banken
0
0%
Skandia Banken
0
0%
10
13%
5
7%
75
100%
Annan bank, vilken?
Ej uppgett bank
Totalt:
56 % (42 av 75 personer) svarade att de betalade sina räkningar genom att girera med
blanketter som skickades med post. 8 personer använde fler sätt för att betala räkningar.
Respondenterna betalade räkningar genom att:
Hur betalar du räkningar?
Svar
Procent
15
20%
Telefonbanken - självbetjäning
0
0%
Telefonbanken - personlig service
0
0%
42
56%
för personer som kan punktskrift.
1
1%
Går in på kontor
1
1%
Annat, beskriv:
24
32%
Totalt:
83
Internetbanken
Girerar med blanketter som skickas med post
Använder Nordeas tjänst ”Servicekonto” 20
Resultat från enkätundersökning
3.2.2 Jämförelse mellan respondenter efter hur de betalar räkningar
För att ske om det är någon skillnad eller likhet mellan respondenter som använder webbplats eller
annat sätt har vi gjort en uppdelning efter tillgång till dator och Internet, ålder och kön.
• 20 % (15 av 75 personer) använde enbart webbplats för att betala räkningar.
• 80 % (60 av 75 personer) använde andra sätt än webbplats för att betala räkningar.
Tillgång till dator och Internet
35 % av respondenter hade tillgång till dator och Internet (26 av 75 personer). Av dessa använde hälf­
ten (13 av 26 personer) Internetbank och hälften andra sätt för att för att betala räkningar.
Variabler
Totalt
Webbplats
Annat sätt
Ålder
Antal
Svar
Procent
Svar
Procent
Har dator
26
13
50 %
13
50 %
Har inte dator
49
2
5%
47
95 %
Totalt
75
15
60
Ålder
Åldersfördelningen efter vilket sätt respondenterna använder för att betalar sina räkningar visar att i
de äldre grupperna använder över 80 % andra sätt än Internetbank för att betala sina räkningar. För
de yngre åldrarna är det större procentsatser som använder webbplatsen men antalet respondenter är
inte så många.
Ålder/grupp
Totalt
Ålder
Antal
Svar
Procent
Svar
Procent
–19
1
0
0%
1
100 %
20–39 år
4
3
75 %
1
25 %
40–59 år
10
1
10 %
9
90 %
Över 60 år
60
11
18 %
49
82 %
Totalt
75
15
21
Resultat från enkätundersökning
Webbplats
Annat sätt
60
Kvinnor och män
Det är väldigt få kvinnor som använder Internetbank endast 7 % av kvinnorna jämfört med
männen där 35 % använder Internetbanken.
Variabler
Totalt
Webbplats
Annat sätt
Kön
Antal
Svar
Procent
Svar
Procent
Kvinna
41
3
7%
38
93 %
Man
34
12
35 %
22
65 %
Totalt
75
15
60
Respondenter som betalar räkningar genom webbplats
Det var 20 % (15 av 75 personer) som använde Internetbank för att betala räkningar. Responden­
terna svarade att de betalade sina räkningar genom att använda:
Vilken bank
Svar
Procent
Nordea
2
13 %
Swedbank
5
33 %
SE Banken
2
13 %
Handelsbanken
2
13 %
Annat
2
13 %
Ej uppgett bank
2
13 %
15
100 %
Totalt:
Respondenter som betalar räkningar på annat sätt
Det var ca 80 % (60 av 75 personer) som betalade räkningar genom att använda andra sätt än Inter­
netbank. De banker som de betalade sina räkningar med var:
Vilken bank
Svar
Procent
Nordea
18
30 %
Swedbank
25
42 %
SE Banken
2
3%
Handelsbanken
4
7%
Annat
8
13 %
Ej uppgett bank
3
5%
60
100 %
Totalt:
De flesta betalade räkningar genom att girera blanketter som skickas med post. Det var 8 personer
som uppgav att de använde fler sätt än ett för att betalar räkningar.
22
Resultat från enkätundersökning
Hur betalar du dina räkningar?
Svar
Procent
42
70 %
”Servicekonto” för personer som kan punktskrift.
1
2 %
Går in på kontor
1
2 %
Annat
24
40 %
Totalt:
68
Girerar med blanketter som skickas med post
Använder Nordeas tjänst
Det var 36 % (24 av 68 personer) som svarade att de betalade sia räkningar på annat sätt en de förslag
som vi angav.
• 18 svarade autogiro
• 4 svarade att en anhörig eller bankman skötte räkningarna åt dem
• 1 svarade privatgiro.
3.2.3 Tar hjälp eller betala räkningar själv
77 % (58 av 75 personer) svarade att de använde hjälp för att betala sina räkningar och 23 % (17 av
75) svarade att de betalade räkningarna själv.
Av dem som använder webbplatsen så tar 93 % hjälp för att betala räkningar. Av dem som betalar sina
räkningar genom ett annat sätt än webbplatsen så tar 73 % av dem hjälp.
Variabler
Totalt
Tar hjälp
Gör själv
Betalar genom:
Antal
Svar
Procent
Svar
Procent
Webbplats
15
14
93 %
1
7%
Annat sätt
60
44
73 %
16
27 %
Totalt
75
58
17
Gruppen som ville ha hjälp för att betala räkningar så svarade de att de fick hjälp av:
• 3 personer fick hjälp av assistent
• 52 personer fick hjälp av anhöriga
• 3 personer fick hjälp av annan.
23
Resultat från enkätundersökning
3.2.4 Vad påverkar hur räkningar betalas?
Faktorer som påverkar
Ja
Tid
20
Pris
7
Personlig kontakt
0
Tidsåtgången
Det var ca 27 % (20 av 75 personer) som tyckte att tidsåtgången påverkade vilket beställningssätt de
valde. De personerna gjorde beställning genom:
• I gruppen som enbart använde Internetbanken tyckte 47 % (7 av 15 personer) att tiden påverkade
valet av betalningssätt. Kommentarer från respondenter:
• ”Man är ju nästan tvungen att betala räkningar via webbplatsen.”
• I gruppen som använde andra sätt att betala räkningar tyckte 22 % (13 av 60 personer) att tiden
påverkade valet av betalsätt.
Pris
Det var ca 9 % (7 av 75 personer) som tyckte att priset påverkade vilket betalningssätt de valde.
• I gruppen som använde Internetbank tyckte 13 % (2 av 15 personer) att priset påverkade valet av
hur de betalade räkningar.
• I gruppen som använde andra sätt så tyckte 8 % (5 av 60 personer) att priset påverkade valet av hur
de betalade räkningar.
Personlig kontakt
Det var ingen som tyckte att personlig kontakt påverkade hur de betalade sina räkningar.
Annat som påverkade hur respondenterna betalade sina räkningar
4 personer som använde Internetbank svarade
• Jag har helt lagt över det på sin man
• Gammal vana
• Det har fallit sig naturligt
• Jag tycker det är jobbigt att betala räkningar.
19 personer som använde andra sätt för att betala räkningar svarade:
• 8 svarade att de börjat med en tjänst och har sedan fortsatt – en vana.
• 4 svarade att det var för att det var ett enkelt och bekvämt sätt
• 2 svarade att de valt tjänst för att de fick hjälp
• 3 svarade att de valde tjänst för att de upplevde det som säkrast
• 2 svarade att de inte klarade av att använda Internetbank.
24
Resultat från enkätundersökning
3.2.5 Fördelar med att betala genom Internetbank
Det var 15 respondenter som använde Internetbank. 40 % tyckte att den viktigaste fördelen var att
det var enklare.
Viktigaste fördel med Internetbank
Svar
Procent
Det är enklare
6
40 %
Det tar kortare tid
3
20 %
Bättre kontroll
1
7%
Det är säkrare.
0
0%
Annat, vad?
1
7%
Inget svar
4
27 %
15
100 %
Totalt
3.2.6 Orsaker till varför användare inte betalar räkningar genom webbplats
Det var 22 % (13 personer av 60) som hade tillgång till dator och Internet men som inte utnyttjade
webbplatser för att betala räkningar. De flesta svarade att det kändes otryggt och annat.
Varför vill du inte använda Internetbanken?
Jag vill inte betala räkningar på webben, det känns otryggt
Antal Procent
5
33 %
för svår för mig (ex inloggningsdosor går inte att använda)
1
7 %
Jag tycker att det är svårt att använda tjänsten på bankens webbsida
2
13 %
Jag vill ha personlig kontakt för att betala räkningar
0
0 %
Jag tycker att det tar för lång tid att betala räkningar
0
0 %
Annat
6
40 %
Inget svar:
1
7 %
15
100 %
Jag kan inte betala räkningar eftersom inloggningen är Totalt:
De som svarade ”Annat” kommenterade:
• Det måste få mogna, jag litar inte riktigt på sekretessen
• Vi kan inte så mycket data så vi använder oss av det som funkar bäst för oss
• Rädsla att göra fel
• Jag är tveksam till tjänsten.
25
Resultat från enkätundersökning
3.2.7 Önskemål om annat sätt att betala räkningar
3 personer som betalade räkningar på annat sätt än Internetbank ville välja något annat sätt. De angav:
• Jag tycker det är dyrt att betala på banken, annars hade jag nog gjort det.
• Jag har fått min Internetdosa att fungera nu så jag ska nog mest troligt byta till Internetbank
• När datorn kommer så tror jag att jag kommer att använda Internetbank.
3.3 Resor
3.3.1 Alla respondenter
47 % (37 av 78 personer) svarade att de åker på nöjesresa någon gång. 65 % (24 av 49 personer)
svarade att de använde ett annat resebolag än de som vi räknade upp, 27 % svarade att de använde
Fritidsresor. 6 personer svarade att de använde fler än ett resebolag. Föredelningen över vilka resebolag
som användes för att boka resor:
Vilket resebolag
Svar
Procent
SJ
5
14 %
SAS
1
3%
10
27 %
Ving
5
14 %
Apollo
4
11 %
Annat
24
65 %
Totalt:
49
Fritidsresor
Av de som svarade annat resebolag angav:
• 5 personer svarade att de bokade genom bussbolag
• 4 personer svarade att de bokade genom SRF
• 2 personer svarade att de bokade genom PRO.
•
43 % (16 av 37 personer) svarade att de beställde eller köpte sina biljetter på ett annat sätt, 35 % (13
av 37 personer) svarade att de använder resebyråer. 9 personer angav att de beställde eller köpte på fler
än ett sätt. Fördelningen över hur respondenterna beställde eller köpte biljetter:
Hur köper du biljetter?
Svar
Procent
10
27 %
Beställer med automatisk telefontjänst
0
0%
Ringer och beställer med personlig betjäning
5
14 %
Använder resebyrå
13
35 %
Köper på stationen
2
5%
Annat
16
43 %
Totalt
46
Beställer på Internet
26
Resultat från enkätundersökning
3.3.2 Jämförelse mellan respondenter efter hur de beställer eller köper resor
För att ske om det är någon skillnad eller likhet mellan respondenter som använder webbplats eller
annat sätt har vi gjort en uppdelning efter tillgång till dator och Internet, ålder och kön.
• 8 % (3 av 37 personer) använde enbart webbplatsen för att beställa resor.
• 73 % (27 av 37 personer) använde enbart andra sätt än webbplatsen för att beställa resor.
• 19 % (7 av 37 personer) använde webbplatsen och andra sätt för att beställa resor.
Tillgång till dator och Internet
Av dem som åkte på resor så hade 43 % (16 av 37 personer) tillgång till dator och Internet. 44 % (7 av
16 personer) av dem som hade tillgång till dator och Internet använde webbplats för att beställa eller
köpa biljetter.
Variabler
Totalt
Webbplats
Annat sätt
Datorinnehav
Antal
Svar
Procent
Svar
Procent
Svar
Procent
Har dator
16
3
19 %
9
56 %
4
25 %
Har inte dator
21
0
0%
18
86 %
3
14 %
Totalt:
37
3
27
Båda sätt
7
Ålder
Åldersfördelningen efter vilket sätt respondenterna använder för att boka sina resor så använder de
äldre åldersgrupperna flesta annat sätt än webbplatsen för att boka resor. För den yngsta åldersgrup­
perna som bara utgörs av en person per grupp går det inte att utläsa några tendenser.
Variabler
Totalt
Webbplats
Annat sätt
Ålder
Antal
Svar
Procent
Svar
Procent
Svar
Procent
-19 år
1
0
0%
1
100 %
0
0%
20-39 år
1
1
100 %
0
0%
0
0%
40-59 år
6
0
0%
5
83 %
1
17 %
Över 60 år
29
2
7%
21
72 %
6
21 %
Totalt:
37
3
27
Båda sätt
7
Kvinnor och män
Det är väldigt få kvinnor som använder webbplatsen för att boka resor, 18 % av kvinnorna använder
webbplatsen ibland för att boka resor. För männen är det 40 % som använder webbplatsen enbart el­
ler både webbplats och andra sätt för att boka resor.
Variabler
Totalt
Kön
Antal
Svar
Procent
Svar
Procent
Svar
Procent
Kvinna
22
0
0%
18
82 %
4
18 %
Man
15
3
20 %
9
60 %
3
20 %
Totalt
37
3
27
Webbplats
Resultat från enkätundersökning
Annat sätt
27
Båda sätt
7
Användare som beställer eller köper biljetter via webbplats
Det var 27 % (10 av 37 personer) som använde webbplatser för att beställa eller köpa biljetter. Av
dem så var det 3 personer som enbart använde webbplatsen och 7 av dem använde både webbplatsen
och andra sätt för att beställa eller köpa biljetter.
De flesta beställde eller köpte sina biljetter genom andra bolag än de som vi angett i enkäten. Det var
4 personer som uppgav fler än ett svar.
Respondenterna svarade att de beställde eller köpte sina biljetter genom att använda:
Vilket resebolag Svar Procent
SJ
3
30 %
SAS
0
0%
Fritidsresor
3
30 %
Ving
1
10 %
Apollo
1
10 %
Annat
6
60 %
Totalt
14
Användare som köper eller beställer biljetter på ett annat sätt än webbplatsen
Det var 92 % (34 av 37 personer) som köpte eller beställde biljetter genom ett annat sätt än genom
en webbplats. Av dem så var det 27 personer som enbart använde andra sätt för att köpa eller beställa
biljetter och 7 av dem använde både webbplatsen och andra sätt.
De flesta beställde eller köpte sina biljetter genom Annat. Det var 8 personer som uppgav fler svar än ett.
Respondenterna svarade att de beställde eller köpte sina biljetter genom att använda:
Vilket resebolag Svar Procent
SJ
4
12 %
SAS
1
3%
Fritidsresor
9
26 %
Ving
5
15 %
Apollo
4
12 %
Annat
22
65 %
Totalt
45
28
Resultat från enkätundersökning
3.3.3 Tar hjälp eller köper och beställa biljetter själv
68 % (25 av 37 personer) svarade att de använde hjälp för att köpa eller beställa resan och 32 % (12 av
37) svarade att de köpte eller beställde sina resor själv.
Av dem som använder webbplatsen så tar 80 % (8 av 10 personer) hjälp för att köpa eller beställa
resan. Av dem som använder annat sätt så tar 63 % hjälp (22 av 34 personer).
Variabler
Totalt
Tar hjälp
Beställer genom Antal
Svar Procent
Gör själv
Svar
Procent
Webbplats
3
3
100 %
0
0%
Annat sätt
27
17
63 %
10
37 %
7
5
71 %
2
29 %
37
25
68 %
12
32 %
Webb & annat sätt
Totalt
Gruppen som ville ha hjälp för att beställa eller köpa biljetter så svarade de att de fick hjälp av:
• 2 personer av assistent
• 15 personer av anhöriga
• 8 personer av annan.
3.3.4 Vad påverkar hur respondenterna bokar eller beställer resor?
Faktorer som påverkar
Ja
Tid
9
Pris
6
Personlig kontakt
14
Tidsåtgången
Det var ca 24 % (9 av 37 personer) som tyckte att tidsåtgången påverkade vilket sätt de beställde eller
köpte resor.
• De som enbart använde webbplatsen tyckte 33 % (1 av 3 personer) att tiden påverkade valet av hur
de köper eller beställer biljetter.
• De som enbart använde andra sätt än webbplatsen tyckte 18 % (5 av 27 personer) att tiden påver­
kade valet av hur resor införskaffades.
• De som använder både webbplatsen och andra sätt för att boka resor så tyckte 43 % (3 av 7 per­
soner) att tiden påverkade valet för hur resorna införskaffades. Kommentarer från en respondent:
”Det är för långt till en resebyrå”
29
Resultat från enkätundersökning
Pris
Det var ca 16 % (6 av 37 personer) som tyckte att priset påverkade vilket beställningssätt de valde. De
personerna gjorde beställning genom:
• De som enbart använde andra sätt än webbplatser för att beställa eller köpa resor tyckte 18 % (3 av
27 personer) att priset påverkade valet av hur resorna införskaffades.
• De som använder både webbplatser och andra sätt för att beställa eller köpa resor så tyckte 43 % (3
av 7 personer) att priset påverkade valet för hur resorna införskaffades.
Personlig kontakt
Det var 38 % (14 av 37 personer) som tyckte att priset påverkade vilket sätt de valde när de köpte
resor. De respondenterna använde andra sätt än webbplatsen för att boka resor.
• 52 % (14 av 27 personer) från den grupp som enbart använde andra sätt än webbplatser tyckte att
personlig kontakt påverkade valet av hur biljetterna införskaffades. De tyckte att:
”känns bättre att tala med personen”
”van att ringa, service bakom personlig betjäning är viktig för mig”
”för att jag ska kunna diskutera olika alternativ”
”trevliga och personliga.”
Annat som påverkade hur respondenterna beställer eller köper sina resor
• 1 personer som använder både webbplatsen och andra sätt svarade att det var bekvämt.
• 3 personer som använder andra sätt än webbplatsen svarade:
1 svarade – ”att det var trevliga människor.”
1 svarade att – ”det finns bara det sättet om man inte har Internet”
1 svarade att – ”det var lättare att skaffa biljetter om man har personlig kontakt.”
3.3.5 Fördelar med att beställa genom webbplatsen
Det var 10 av 37 personer som använde webbplatsen för att beställa eller köpa resor. Den viktigaste
fördelen var att ”det är enklare” (4 svar). 2 personer tyckte att det var viktigt att det var snabbare.
Viktigaste fördel med att beställa på webben?
Svar
Procent
Det är enklare
4
40 %
Det tar kortare tid
2
20 %
Det är lätt att ha kontroll över mina biljettköp
1
10 %
Det är lätt att betala biljetterna
0
0%
Det är lätt att jämföra olika bolags biljettpriser
1
10 %
Annat, vad?
0
0%
Inget svar
2
20 %
10
100 %
Totalt
30
Resultat från enkätundersökning
3.3.6 Orsaker till varför användare inte bokar eller köper resor genom en webbplats
Det var 24 % (9 personer av 37) som hade tillgång till dator och Internet men som inte utnyttjade
webbplatser för att köpa eller boka biljetter via webbplatsen.
Varför vill du inte boka /köpa biljetter via webbplatsen?
Antal
Procent
Jag vill inte, det känns otryggt
1
11 %
Jag klarar inte av att boka /köpa biljetter på webbplatsen
3
33 %
Jag klarar inte av betalningsmomentet på webbplatsen
0
0%
Jag vill ha personlig kontakt för att betala räkningar
3
33 %
Jag tycker att det tar för lång tid
0
0%
Annat
2
22 %
Totalt:
9
100 %
De som svarade Annat kommenterade:
• Jag har aldrig prövat att beställa biljetter via webben, gammal vana styr.
• Jag kan tänka mig att prövat på det, gammal vana.
3.3.7 Annat sätt att boka eller köpa resor
4 personer ville välja något annat sätt att boka eller köpa resor. 2 personer saknade Internet och dator
annars skulle de välja att göra bokningar eller köp genom webbplatser. 2 personer skulle gärna vilja
göra bokning genom webbplatsen men de ansåg att de inte kunde hantera datorn.
3.4 Postorder
3.4.1 Alla respondenter
27 % (21 av 78 personer) svarade att de använder sig av postorder för att beställa varor. De flesta sva­
rade Annat, de svarade bland annat företag som Jotex, Inc club och Bokia.
Företag
Svar
Procent
Clas Ohlsson
2
10 %
Ellos
5
24 %
H&M
1
5%
IKEA
1
5%
Annat
15
71 %
Totalt:
24
52 % svarade att de använde webbplatsen för att beställa varor via postorder. Att utföra beställning
genom telefon personlig betjäning svarade 43 % att de använde sig av. Det var 5 respondenter som
använde fler än 1 sätt att utföra postorder.
31
Resultat från enkätundersökning
Utför beställning genom:
Svar
Procent
11
52 %
Telefon – automatisk tjänst
1
5%
Telefon – personlig betjäning
9
43 %
Post
5
24 %
Fax
0
0%
Annat
0
0%
Totalt
26
Webbsidan
3.4.2 Jämförelse mellan respondenter efter hur de beställer postorder
För att ske om det är någon skillnad eller likhet mellan respondenter som använder webbplats eller
annat sätt har vi gjort en uppdelning efter tillgång till dator och Internet, ålder och kön.
• 38 % (8 av 21 personer) använde enbart webbplatsen för att beställa postorder.
• 48 % (10 av 21 personer) använde enbart andra sätt för att beställa postorder.
• 14 % (3 av 21 personer) använde webbplatsen och andra sätt för att beställa postorder.
Tillgång till dator och Internet
Antalet respondenter som hade tillgång till dator och Internet var 52 % (11 av 21 personer). 100 %
(11 av 11 personer) av dem som hade tillgång till dator och Internet använde webbsidan för att be­
ställa postorder.
Variabler
Totalt
Datorinnehav
Antal
Svar
Procent
Har dator
11
8
Har inte dator
10
0
Totalt
21
8
32
Webbplats
Resultat från enkätundersökning
Annat sätt
Båda sätt
Svar
Procent
Svar Procent
73 %
0
0%
3
27 %
0%
10
100 %
0
0%
10
3
Ålder
Åldersfördelningen efter vilket sätt respondenterna använde för att beställa postorder visade att i de
äldre grupperna använder till stor del annat sätt än webbplatsen för att beställa postorder.
Ålder / grupp
Totalt
Webbplats
Annat sätt
Båda sätt
Ålder
Antal
Svar
Procent
Svar
Procent
Svar Procent
20-39 år
3
2
67 %
0
0%
1
33 %
40-59 år
6
2
33 %
3
50 %
1
17 %
Över 60 år
12
4
33 %
7
58 %
1
8%
Totalt:
21
8
10
3
Kvinnor och män
Det är väldigt få kvinnor som använder webbplatsen för att beställa postorder, 33 % av kvinnorna
beställer ibland postorder via webben. För männen är det 67 % som använder webbplatsen för att
beställa postorder.
Variabler
Totalt
Kön
Antal
Svar
Procent
9
0
Man
12
8
Totalt
21
8
Kvinna
Webbplats
Annat sätt
Båda sätt
Svar
Procent
Svar Procent
0%
6
66 %
3
33 %
67 %
4
33 %
0
0%
10
3
Respondenter som beställer postorder via webbplats
Det var 52 % (11 av 21 personer) som använde webbplatser för att beställa via postorder. Av dem så
var det 8 personer som enbart använde webbplatsen och 3 använde både webbplatsen och andra sätt
för att beställa postorder.
Det var tre respondenter som svarade fler sätt än ett. Respondenterna svarade att de beställde postor­
der genom att de använde:
Tjänst
Webbplats
Telefon – personlig betjäning
Totalt:
Svar
Procent
11
100 %
3
27 %
14
Respondenter som beställer postorder på annat sätt
Det var 62 % (13 av 21 personer) som beställde postorder genom ett annat beställningssätt. Av dem
så var det 10 personer som enbart använde andra sätt än webbplatser och 3 personer använde både
webbplatsen och andra sätt för att beställa postorder.
33
Resultat från enkätundersökning
De var fem respondenter som använde fler än ett sätt. 69 % svarade att de ringde in för att beställa
postorder. Respondenterna svarade att de beställde postorder genom att de använde:
Tjänst
Svar
Procent
Telefon – automatisk tjänst
1
8%
Telefon – personlig betjäning
9
69 %
Post
5
38 %
Webbplats
3
23 %
Totalt:
18
3.4.3 Tar hjälp eller gör beställning själv
48 % (10 av 21 personer) svarade att de använde hjälp för att beställa via postorder och 52 % (11 av
21) svarade att de utförde beställningen själv.
Av dem som använde webbplatser så tog 63 % hjälp jämfört med dem som använde andra sätt där
40 % tog hjälp för att beställa varor via postorder.
Använder
Totalt
Gör själv
Beställer genom Antal
Tar hjälp
Svar
Procent
Svar
Procent
Webbplats
8
3
37 %
5
63 %
Andra sätt
10
6
60 %
4
40 %
3
1
33 %
2
66 %
21
11
Webb & andra sätt
Totalt
10
Gruppen som vill ha hjälp så angav 9 av 10 personer att det var anhöriga som hjälpte dem, 1 svarade
att det var en assistent.
3.4.4 Katalog används mest för att hitta varor
Majoriteten hittade varorna ur en katalog (14 stycken) och via företagets webbplats (9 stycken). Mer
om gruppen:
3.4.5 Vad påverkar hur postorder beställs?
Påverkande faktorer
Ja
Tidsåtgång
11
Pris
7
Personlig kontakt
1
34
Resultat från enkätundersökning
Tidsåtgången
Det var 52 % (11 av 21 personer) som tyckte att tidsåtgången påverkade vilket beställningssätt de
valde. De personerna gjorde beställning genom:
• De som enbart använde webbplatser tyckte över 62 % (5 av 8 personer) att tiden påverkade valet av
beställningssätt.
• De som använde andra sätt än webbplatser så tyckte 40 % (4 av 10 personer) att tiden påverkade
valet av beställningssätt.
• De som använde både webbplatser och andra sätt så tyckte 67 % (2 av 3 personer) att tiden påver­
kade deras val av beställningssätt.
Pris
Det var 33 % (7 av 21 personer) som tyckte att priset påverkade vilket beställningssätt de valde. De
personerna gjorde beställning genom:
• De som enbart använde webbplatser så tyckte nästa 37 % (3 av 8 personer) att priset påverkade
valet av beställningssätt.
• De som använde andra sätt än webbplatsen så tyckte 40 % (4 av 10 personer) att priset påverkade
valet av beställningssätt.
Personlig kontakt
Det var en person som tyckte att hon valde beställningssätt för att hon ville ha personlig kontakt. Hon
tyckte att det var viktigt att hon kunde fråga saker när hon ringde in sin order.
3.4.6 Fördelar med att beställa genom webbplatsen
Det var 11 av 21 personer som använde webbplatsen för att beställa postorder. De svarade att de
viktigaste fördelarna var ”det sätt som jag klarar av bäst” och ”det är lätt att leta efter varor”. De som
svarade Annat:
• 3 personer svarade att de tyckte att alla svarsalternativen stämde.
• 1 svarade att hans syster utförde beställningen och därför hade han valt att göra beställning genom
webbplatsen.
Vilken fördel är det med att beställa
Svar
Procent
Det är det sätt som jag klarar av bäst
3
27 %
Det är lätt att leta efter varor
2
18 %
Det är lätt att jämföra priser
0
0%
Det är lätt att ha kontroll över sina beställningar
0
0%
Det är lätt att betala varorna
2
18 %
Annat
4
36 %
Totalt
11
100 %
3.4.7 Önskemål om annat sätt att beställa postorder
Det var en som ville beställa på ett annat sätt, hans syster hjälpte honom att utföra beställningar på
webben.
35
Resultat från enkätundersökning
3.5 Evenemang
3.5.1 Alla respondenter
46 % (36 av 78 personer) svarade att de brukar besöka någon typ av evenemang. De flesta svarade att
de gick till evenemang som konserter och biografer.
Evenemang
Svar
Procent
Biograf
17
47 %
Konserter
23
64 %
Teater
12
33 %
Sportevengemang
2
5%
Andra, annat
5
14 %
Totalt:
59
36 % (13 av 36 personer) utförde beställning eller köp av biljetter till evenemang genom att åka till
platsen eller genom att ringa. Det var 8 respondenter som angav fler än ett sätt.
Sätt att utföra beställning:
Svar
Procent
7
19 %
13
36 %
0
0%
Telefon – personlig betjäning
13
36 %
Annat
12
33 %
Totalt
45
Webbsidan
På plats
Telefon – automatisk betjäning
3.5.2 Jämförelse mellan respondenter efter hur de beställer evenemang
För att ske om det är någon skillnad eller likhet mellan respondenter som använder webbplats eller
annat sätt har vi gjort en uppdelning efter tillgång till dator och Internet, ålder och kön.
• 11 % (4 av 36 personer) använde enbart webbplatser för att betala beställa evenemang.
• 81 % (29 av 36 personer) använde andra sätt än webbplatser för att beställa evenemang.
• 8 % (3 av 36 personer) använde andra sätt och webbplatser för att beställa evenemang.
36
Resultat från enkätundersökning
Tillgång till dator och Internet
Antalet respondenter som hade tillgång till dator och Internet var 50 % (18 av 36 personer). 39 % (7
av 18 personer) av dem som hade tillgång till dator och Internet använde webbplats och båda sätten
för att beställa evenemang. 61 % av dem som hade tillgång till dator och Internet valde ett annat sätt
än webbplatser för att beställa evenemang.
Variabler
Totalt
Webbplats
Annat sätt
Båda sätt
Datorinnehav
Antal
Svar
Procent
Svar
Procent
Svar Procent
Har dator
18
4
22 %
11
61 %
3
17 %
Har inte dator
18
0
0%
18
62 %
0
-
Totalt
36
4
29
3
Ålder
Det var få som använde webbplatser för att beställa evenemang för alla åldersgrupper. För åldersgrup­
perna under 19 år och 20 till 39 år så var antalet respondenter endast 2. För åldersgrupperna 40 till 59
år och över 60 år var de som använde både webbplats och webbplats och annat sätt ungefär 20 %.
Ålder / grupp
Totalt
Webbplats
Annat sätt
Båda sätt
Ålder
Antal
Svar
Procent
Svar
Procent
Svar Procent
-19 år
1
0
0%
1
100 %
0
0%
20-39 år
2
0
0%
1
50 %
1
50 %
40-59 år
5
0
0%
4
80 %
1
20 %
Över 60 år
28
4
14 %
23
82 %
1
4%
Totalt:
36
4
29
3
Kvinnor och män
Det är väldigt få kvinnor som använder webbplatsen för att beställa evenemang, 14 % av kvinnorna
(3 av 21 kvinnor) beställer enbart och ibland evenemang via webben. För männen är det 27 % (4 av
15 män) som använder webbplatsen för att beställa evenemang.
Variabler
Totalt
Kön
Antal
Svar
Procent
Kvinna
21
1
Man
15
3
Totalt
36
4
37
Webbplats
Resultat från enkätundersökning
Annat sätt
Båda sätt
Svar
Procent
Svar Procent
5%
18
86 %
2
9%
20 %
11
73 %
1
7%
29
3
Respondenter som beställer evenemang via webbplats
Det var 19 % (7 av 36 personer) som beställde genom webbplatsen. Det var 4 respondenter som
enbart använde webbplatser och det var 3 respondenter som använde webbplatser och annat sätt. Det
var fem respondenter som angav fler än ett evenemang. De bokade biljetter till evenemang:
Evenemang
Svar
Procent
Biograf
6
86 %
Konserter
5
71 %
Teater
2
29 %
Sportevengemang
1
9%
Totalt:
14
Respondenter som beställer på annat sätt
Det var 89 % (32 av 36 personer) som beställde evenemang genom ett annat sätt. Av dem så använde
3 respondenter även webbplatser för att boka evenemang. De flesta bokade evenemang genom att de
ringde, köpte på plats eller annat. Annat var bland annat genom SRF, Domus, lokala bokhandlare och
genom att de bokade via vänner och anhöriga.
De evenemang som de bokade biljetter till var:
Evenemang
Svar
Procent
Biograf
13
41 %
Konserter
20
63 %
Teater
11
34 %
Sportevengemang
1
3%
Andra, annat
5
16 %
Totalt:
50
Respondenterna bokade evenemang genom att de:
Tjänst
Svar Procent
Köper på plats
13
41 %
Telefon – personlig betjäning
13
41 %
Annat
12
38 %
3
9%
Webbplats
Totalt
38
41
Resultat från enkätundersökning
3.5.3 Tar hjälp eller gör beställning själv
61 % (22 av 36 personer) svarade att de använde hjälp för att boka evenemang och 39 % (14 av 36
personer) svarade att de utförde beställningen själv.
Av dem som enbart använder webbplatser så tar 25 % hjälp, jämför med dem som använder andra
sätt än webbplatser för att boka evenemang så tar 66 % hjälp.
Använder
Totalt
Gör själv
Beställer genom Antal
Tar hjälp
Svar
Procent
Svar
Procent
Webbplats
4
3
75 %
1
25 %
Andra sätt
29
10
34 %
19
66 %
3
1
33 %
2
67 %
36
14
Webb & andra sätt
Totalt
22
De respondenter som tog hjälp så svarade de att de fick hjälp av:
• 2 personer fick hjälp av assistent
• 1 person fick hjälp av assistent och anhörig
• 14 personer fick hjälp av anhöriga
• 3 personer fick hjälp av anhöriga och annan
• 2 personer svarade annan.
3.5.4 Vad påverkar hur köp av biljetter görs?
Påverkande faktorer
Ja
Tidsåtgång
8
Pris
2
Personlig kontakt
7
Tidsåtgången
Det var ca 22 % (8 av 36 personer) som tyckte att tidsåtgången påverkade vilket beställningssätt de
valde. De personerna gjorde beställning genom:
• De som enbart använde webben tyckte 100 % (4 av 4 personer) att tiden påverkade valet av beställ­
ningssätt. Kommentarer från en respondent:
”Det är omöjligt att ta sig fram på telefon.”
• De som använde andra sätt än webbplatser tyckte 14 % (4 av 29 personer) att tiden påverkade valet
av beställningssätt. Kommentarer från respondenterna:
”Jag skickar en anhörig som ordnar biljetter, jag vet inte hur beställning utförs.”
”Domus ordnar, det är enklast.”
”Jag bor nära biografen därför köper jag där.”
39
Resultat från enkätundersökning
Pris
Det var 5 % (2 av 36 personer) som tyckte att priset påverkade vilket beställningssätt de valde. De
personerna gjorde beställning genom:
• De som använde andra sätt än webbplatser tyckte 7 % (2 av 29 personer) att priset påverkade valet
av beställningssätt.
Personlig kontakt
• Det var 19 % (7 av 36 personer) som tyckte att de valde beställningssätt för att de ville ha personlig
kontakt. Alla använde andra sätt än webbplatsen för att köpa eller boka evenemang (24 %, 7 av
29). Kommentarer från respondenterna:
”De gånger jag själv beställt via telefon så är det för att personliga kontakten är viktig. ”
”Alltid bra med personlig kontakt”
”Bra att kunna meddela önskemål.”
Annat som påverkade hur respondenterna bokade evenemang
4 personer svarade
• Nästan enda sättet i en småstad
• Det blir ofta så att när vi går på bio så betalar min fru på plats
• Det är för svårt för mig, därför hjälper mina barn till
• Det är olika från gång till gång. Ibland kan jag köpa biljetten själv på plats eller så hjälper en vän mig.
3.5.5 Fördelar med att beställa genom webbplatsen
Det var 19 % (7 av 36 personer) som använde webbplatsen för att boka evenemang. Den viktigaste för­
delen var att ”det är enklare” (5 av 7 personer). 2 personer tyckte att det var viktigt att det var snabbare.
Viktigaste fördel med att
beställa på webbplatsen
Svar
Procent
Det är enklare
5
71 %
Det tar kortare tid
2
29 %
Totalt
7
100 %
3.5.6 Orsaker till varför användare inte bokar evenemang genom en webbplats
Det var 61 % (11 personer av 18) som hade tillgång till dator och Internet men som inte utnyttjade
webbplatser för att boka evenemang.
Varför vill du inte boka evenemang på webbplats Svar
Procent
Jag klarar inte av att beställa på webben
1
9%
Jag vill gärna ha personlig kontakt
3
27 %
Annat:
7
64 %
Totalt:
11
100 %
40
Resultat från enkätundersökning
De som svarade Annat kommenterade:
• Tror inte att det går att beställa över nätet
• Jag vill ha den personliga kontakten
• Jag har aldrig gjort det helt enkelt
• Jag vet ej, jag har aldrig försökt.
• Det går inte att boka på det evenemanget i en liten stad
• det har fallit sig naturligt
3.5.7 Annat sätt att beställa på
3 personer ville välja något annat sätt att beställa på. 2 personer saknade Internet och dator annars
skulle de välja att göra bokningar genom webbplatser. 1 person skulle gärna vilja göra bokning genom
webbplatsen men hon ansåg att hon inte kunde hantera datorn.
41
Resultat från enkätundersökning
4. Analys
4.1 Svarsfrekvens och urval av målgrupp
Vi ringde till 150 personer och fick in 78 svar. Många av dem som inte ville vara med tyckte att de var
för gamla och använde inga av de tjänster som vi ville fråga om och därför avstod de från att vara med.
Ett flertal ville inte vara med för att de inte hade tid.
För att genomföra undersökningen användes medlemsregister från SRF. Urvalet för enkätundersök­
ningen gjordes slumpmässigt. Åldersfördelningen i populationen bestod till stor del av respondenter
som var över 60 år. En jämförelse mellan medlemmarnas ålderfördelning och respondenternas ålders­
fördelning visar att det slumpmässiga urvalet i stort träffade åldersmässigt rätt.
Åldersgrupper
Medlemmar
Procent
Respondenter
Procent
0–20 år
558
5%
1
1%
21–40 år
644
6%
4
5%
41–60 år
1539
14 %
11
14 %
60– år
8538
76 %
62
79 %
Totalt
11279
100 %
78
100 %
4.2 Om målgruppen - Tillgång och användning av Internet
4.2.1 Kvinnor och män
35 % (27 av 78 personer) av alla respondenter hade tillgång till dator och Internet. 65 % har inte
tillgång till dator eller Internet.
En jämförelse mellan män och kvinnor så visar det att det är färre kvinnor än män som har tillgång till
dator och Internet, 26 % kvinnor jämfört med 46 % män.
Tillgång till dator och Internet
74%
54%
26%
46%
Kvinnor
Män
■ Har dator ■ Har inte dator
En förklaring är att majoritet av respondenterna är över 60 år och i den gruppen är skillnaden mellan
könen stora, 38 % av männen som är över 60 år har tillgång till datorer och Internet medan endast
14 % av kvinnorna i samma åldersgrupp har tillgång till dator. SCB:s undersökning visar också att ett
männen har större tillgång till Internet och dator för den äldre generation internetanvändare.
42
Analys
Internetanvändningen hos respondenterna visar att gruppen över 60 år så använder 24 % Internet.
För de yngre grupperna är Internetanvändning betydligt högre nästan 75 % använder Internet. Tidi­
gare undersökningar från WII visar också att Internetanvändning bland högre åldrar är betydligt lägre
i de äldre grupperna än för de yngre Internetanvändarna. Respondenter som är i gruppen 0-20 år är
endast 1 person och därför är den gruppen inte redovisad.
Internetanvändning efter ålder
25%
27%
25%
9%
74%
9%
50%
55%
3%
5%
16%
20-39 år
40-59 år
60- år
■ Varje dag ■ Varje vecka ■ Sällan ■ Aldrig
4.2.2 Synnedsättning sedan barndom eller vuxen
33 % (26 av 78 personer) av alla respondenterna hade synnedsättning sedan barndomen och 66 %
(52 av 78 personer) i vuxen ålder. En jämförelse mellan respondenter som har tillgång och de som inte
har tillgång till dator och Internet visar att:
• Nästan 70 % (18 av 26 personer) av dem som hade synnedsättning sedan barndom har tillgång till
dator och Internet.
• I gruppen som fick synnedsättning i vuxen ålder så är det bara 17 % (9 av 52 personer) som har
tillgång till dator och Internet.
Tillgång till dator och Internet – synskadade i vuxen ålder
50%
85%
Tillgång till dator och Internet
– synskadade sedan barndom
25%
75%
14%
43%
86%
57%
50%
15%
40-59 år
■ Dator ■ Inte dator
43
Analys
60- år
20-39 år
40-59 år
60- år
4.2.3 Svartskrift – inte svartskrift
46 % (36 av 78 personer) av alla respondenterna kan läsa svartskrift och 54 % (42 av 78 personer) kan
inte läsa svartskrift.
Av dem som inte kan läsa svartskrift så har 29 % (12 av 42 personer) tillgång till dator och Internet.
Det var lite förvånande att så få hade dator men genom att titta på andra variabler så kan det förklaras
genom att det verkar bero på när respondenterna fått synnedsättning. De som fick synnedsättning i
vuxen ålder har eller använder dator och Internet mindre jämfört med respondenter som hade synne­
dsättning som barn.
De som inte kan läsa svartskrift och har dator (12 personer):
• 67 % (8 av 12) blev synskadade i barndomen
• 33 % i vuxen ålder (4 av 12)
Av dem som inte kan läsa svartskrift och inte har dator (30 personer):
• 10 % blev synskada i barndomen (3 av 30)
• 90 % blev synskadad som vuxen (27 av 30 personer)
Läser inte svartskrift
33%
90%
67%
Har dator
10%
Har inte dator
■ Barndom ■ Vuxen
En jämförelse av grupperna efter åldersindelning så visar det stora skillnader vilket bland annat kan
bero på:
• de som har blivit synskadade i vuxen ålder har inte blivit introducerade eller erbjudna datorhjälp­
medel och utbildningsstöd.
• De som var synskadad sedan barndomen har tidigt blivit introducerade i data. Främst åldrarna
20–59 år är tillgången till datorer och Internet högt, ingen större skillnad mot användare som inte
har ett funktionshinder. Tillgången till dator och Internet för den äldsta gruppen är högt speciellt
om det jämförs med undersökningen från WII där grupperna 65–74 har en tillgång på nästan 60
% och gruppen över 74 år har en tillgång på 20 %.
4.2.4 Utföra själv eller ta hjälp
För att utföra de olika tjänsterna antingen genom en webbplats eller på annat sätt så är behovet av
hjälp stort. Att det behövs hjälp kan bero på tjänstens utformning exempelvis att en webbplats är svår
att använda men det kan även bero på användarens förmåga att kunna utföra tjänsten.
En jämförelse mellan gruppen som tar hjälp eller de som utför själv så hittades inte några självklara
tendenser eller mönster. Vi är inte säkra på att det är funktionshindret som gör att respondenterna tar
44
Analys
hjälp, i alla relationer finns en naturlig uppdelning av sysslor eller att gamla vanor styr. Exempelvis så
svarade 8 personer som använder andra sätt än Internetbank för att betala sina räkningar att de hade
börjat med en tjänst och sedan fortsatt.
En jämförelse mellan åldersgrupperna är svår att göra eftersom antalet respondenter i de lägre åldrarna
är väldigt få.
En jämförelse mellan män och kvinnor för de olika tjänsterna så visar det att männen tog mer hjälp
för att utföra tjänsterna.
Tar hjälp
Alla
Kvinnor
Män
Bank
77 %
71 %
85 %
Resa
68 %
64 %
73 %
Postorder
48 %
44 %
50 %
Evenemang
61 %
57 %
67 %
Vi antog att respondenter som inte kan läsa svartskrift behöver mer hjälp. För respondenter som inte
kan läsa svartskrift och bokar evenemang så är det 11 % fler som tar hjälp jämfört med responden­
ter som kan läsa svartskrift. För postorder är skillnaderna tvärtom. Respondenter som inte kan läsa
svartskrift och bokar postorder så är det 15 % mindre som tar hjälp jämfört med dem som kan läsa
svartskrift. Orsaken beror bland annat på att det är fler som inte kan läsa svartskrift som använder
webbplatser för att beställa postorder jämfört med att boka evenemang. Vi kan se en tendens att de
respondenter som inte kan läsa svartskrift och använder webbplatser för att boka tjänster behöver
mindre hjälp. Det är dock få respondenter för att säkerställa detta.
De som har synnedsättning från barndom har procentuellt mer tillgång till dator och Internet. Kan
vi anta att fler i den gruppen utför tjänsterna själv jämfört med dem som fick synnedsättning i vuxen
ålder. När det gäller postorder och resor så stämmer vårt antagande men eftersom det är få responden­
ter så är det dock inte ett säkert antagande.
4.2.5 Orsaker till varför dator och Internet inte används
65 % av respondenterna har inte tillgång till dator och Internet. 43 % svarade att de har inget behov
och 25 % svarade att de inte tror att de kan.
Varför inte dator
11 %
Annat
17 %
Vill inte
43 %
Har inget behov
25 %
4%
45
Tror inte jag kan
Har inte råd
Analys
Majoriteten av gruppen som står utanför Internetsamhället är över 60 år och kvinnor. Dessa variabler
hittas även i tidigare undersökningar både hos WII:s och SCB:s. Det som också verkar påverka är när
respondenterna fick nedsättningar i synen. 84 % av dem som inte använder Internet fick synnedsätt­
ning som vuxen.
WII:s undersökning visar också att just synnedsättning försvårar användningen av Internet. Internet
bygger på skriven text som visas i litet format med många gånger dåliga kontraster.
46
Analys
4.3 Användning av tjänster
Av de 78 personer som svarade på enkäten svarade
• 96 procent (75 personer) på frågorna som handlade om banktjänster.
• 47 procent (37 personer) svarade att de utför nöjesresor.
• 27 procent (21 personer) köper varor via postorder.
• 46 procent (36 personer) svarar att de går på evenemang.
Antal som utför respektive tjänst
95%
47%
27%
46%
Procent av antal besvarade enkäter
■ Bank ■ Resor ■ Postorder ■ Evenemang
Att de flesta svarat på frågorna om banktjänsterna kan lätt förklaras av att alla måste betala
sina räkningar på ett eller annat sätt. De som inte svarade avstod av integitetsskäl.
4.3.1 Användning av internet för att utföra tjänsterna
35 % (27 personer) av de som deltar i undersökningen har tillgång till dator och internet.
Av de personer som svarat att de utför de olika tjänsterna så använder
• 20 procent (15 av 75 personer) internetbank
• 27 procent (10 av 37 personer) använder webben för att boka resor
• 52 procent (11 av 21 personer) använder webbplatser för att handla via postorder.
• 19 procent (7 av 36 personer) använder webbplatser för att boka/köpa biljetter till evenemang
De som utför tjänsten på webben
20%
27%
52%
19%
Procent av antal som utför tjänsten
■ Bank ■ Resor ■ Postorder ■ Evenemang
Orsaken till att procentsatsen för banken är så låg är att nästan alla deltagit i frågorna om banktjänsterna.
För alla tjänster ligger webbanvändandet under procentsatsen för dem som har tillgång till dator och
internet, utom för postorder, där 100 procent av dem som beställer på postorder och har tillgång till
47
Analys
dator också beställer varor via webben.
Användandet av postorder är litet i förhållande till de andra tjänsterna.
Om vi jämför med SCBs undersökning, så visar den att för åldersgruppen 16-74 år så använder 33
procent Internetbank, i vår undersökning ligger siffran på 20%. Skillnaden mellan vår undersökning
och SCBs undersökning kan bero på att SCB inte har respondenter som är äldre än 74år samt att de
som ingår i SCBs undersökning förvärvsarbetar.
27 procent använder webben för att boka resor enligt SCBs undersökning. Den procentsatsen ligger
alltså på samma nivå som vår undersökning.
22 procent använder webben för att boka biljetter till evenemang enligt SCBs undersökning. Här lig­
ger vår undersökning på 19 procent
4.3.2 När behöver respondenten hjälp med att utföra sina tjänster?
• Bank - 77% (58 av 75 personer) använde hjälp för att betala sina räkningar.
• Postorder - 48% (10 av 21 personer) använde hjälp för att beställa varor.
• Resor - 68% (25 av 37 personer) använde hjälp för att beställa/boka resor.
• Evenemang – 61% (22 av 36 personer) använde hjälp för att beställa/boka biljetter till evenemang.
Hjälp
Bank
Postorder
Resor
Evenemang
Webb
93 %
63 %
100%
25 %
Annat sätt
73 %
40 %
63%
64 %
67 %
71%
67 %
48 %
68%
61 %
Webb och annat sätt
Evenemang
77 %
Bank
Överlag är behovet av hjälp med att utföra tjänster stort. Att procentsatsen för banken är högst kan vi
förklara med att det är en tjänst som de flesta tvingas utföra. Det går inte att välja bort. Medan pro­
centsatsen för postorder är låg kan vi anta att det beror på att denna tjänst väljs bort av många, efter­
som de inte klarar av att utföra den på egen hand. Det är allstå ingen ”nödvändig” tjänst.
Internetbank
Hjälp
Andra sätt för att betala räkningar
Svar
Procent
Ja
14
93 %
Nej
1
7%
Hur många
behövde hjälp
med sina bank­
tjänster
48
Analys
93%
Hjälp
Svar
Procent
Ja
44
73 %
Nej
16
27 %
Hur många
behövde hjälp
med sina bank­
tjänster
73%
Antalet som tar hjälp med att utföra sina banktjänster med Internetbank är i 93 procent eller 14 av
15 personer. Detta kan bero på att 9 av dessa inte läser svartskrift. Det kan göra att problemet delvis
ligger i att de behöver hjälp med att ta del av fakturor som bara skickas i svartskrift, eller i otillgängliga
elektroniska fakturor.
En annan förklaring skulle kunna vara att det är problem med själva webbplatsen, eller inloggningen.
Till exempel kommer det fram i en intervju att en person har problem med att läsa långa sifferkombi­
nationer som finns i koder och OCR nummer, eller hinna skriva in koder på utsatt tid.
Postorder
48% (10 av 21 personer) använde hjälp för att betala sina räkningar.
(av svaren nedan är det tre personer som använder båda sätten för att beställa varor av dessa tre har en
angivit att hon/han behöver hjälp)
Av dessa använder 11 personer webbplatser för att beställa varor. Av de som använder webbplatser tar
36% (4 personer) hjälp.
Av de som använder andra sätt att beställa d.v.s 13 personer, så behöver 54 % (7 personer) hjälp.
Här kan vi anta att webben är en hjälp att vara mer självständig och inte behöva hjälp.
Vi har tittat på ett antal e-handelsplatser och sett att dessa inte håller måttet när det gäller tillgänglig­
het (se bilaga 3). Så borde fler användare kunna bli mer självständiga om e-handelsplatserna blev mer
tillgängliga.
Resor
68% (25 av 37 personer) använde hjälp för att beställa/boka resor. (av svaren nedan är det sju perso­
ner som använder båda sätten för att beställa varor av dessa sju har fem angivit att hon/han behöver
hjälp).
Av dessa använder 10 personer Internet för att beställa/boka resor, av dem så tar 80 % (8 personer)
hjälp med detta.
Av dem som inte använder internet för att boka så är det 65 % (22 av 34 personer) som tar hjälp med
att beställa/boka resa.
Varför är det inte fler som självständigt kan boka resor via internet?
Förklaringen till att det är fler som behöver hjälp kan bero på att det ofta är komplicerade tjänster
att beställa resor. Det är flera moment som ska gås igenom och flera sökningar för att hitta billigaste
resan, eller bästa hotellet och så vidare. Det rör sig om så många parametrar som ska övervägas för att
hitta rätt resa. Det är lätt att missa något på vägen. En annan orsak kan vara att det rör sig om stora
summor pengar, som gör att det känns viktigt att inte göra fel.
Enligt vår stickprovskontroll av webbplatserna så är researrangörernas webbplatser inte så bra ur till­
gänglighetssynpunkt (se bilaga 3). De tre webbplatser som vi titta på uppfyller bara ett av sex kriterier
som vi valt ut.
49
Analys
Det kan finnas andra förklaringar också som att det är svårt att få med och fråga om speciella krav på
fysisk tillgänglighet via webbplatsen eller att resan ska kompletteras med att beställa ledsagning på tåg
eller flyg.
Evenemang
61 % (22 av 36 personer) använde hjälp för att beställa/boka biljetter till evenemang.
(av svaren nedan är det 3 personer som använder båda sätten för att beställa varor, av dessa 3 har 2 angivit att hon/han behöver hjälp).
• Det är bara 7 personer som beställer/bokar via webben, av dessa tar 43 % (3 personer) hjälp för
detta.
• Av de som inte beställer/bokar via webbplats så tar 66% (21 av 32 personer) hjälp med detta.
4.3.3 Vad påverkar val av sätt att använda tjänsterna?
Påverkar tiden valet?
Om vi jämför de olika tjänsterna så ser vi att tidsåtgången är en avgörande faktor för många i alla tjänster. Ungefär en fjärdedel av de som svarar anger tiden som en viktig faktor. Denna siffra är högre bland dem som använder webbsidan för att utföra tjänster. Utifrån detta resultat kan vi anta att webbtjänster i högre grad är tidsbesparande än andra sätt att utföra tjänsterna.
Postorder är den tjänst som skiljer sig lite från de övriga tjänsterna genom att hälften av dem som utför tjänsten menar att tiden är avgörande för hur de utför tjänsten. Tid
Alla
Webb
Annat sätt
Bank
27%
47%
22%
Resa
24%
33%
18%
Post
50%
60%
40%
Evenemang
22%
100%
14%
Påverkar priset valet?
Priset verkar inte ha någon större betydelse i valet av hur användaren väljer hur en tjänst ska utföras.
Av dem som beställer resa på andra sätt än via webben säger 38% att priset avgör varför de beställer resa.
Att beställa varor via postorder ligger lite högre, där avgör priset i större grad hur användarna beställer varor, men de skiljer inte mellan att beställa via webb och andra sätt att beställa.
Att använda webbplatsen för att utföra tjänster eller köpa varor verkar idag inte ha så stor ekonomisk betydelse. När det gäller banktjänster är det stor skillnad mellan att använda Internetbank eller betala räkningar på kontoret. Det beror på att bankerna medvetet vill styra in oss på att utföra tjänster själva i så stor utsträckning som möjligt, eftersom det är mest kostnadseffektivt för banken. Detta gäller i viss mån även för resebokning, där researrangören lockar med rabatter för att vi ska sköta bokningen själva.
50
Analys
Det finns andra kostnadsaspekter för den enskilde som inte är så lätta att mäta. Det kan ju kosta att
till exempel ta bussen ner till stationen för att beställa en biljett.
Pris
Alla
Webb
Annat sätt
Bank
9%
13%
8%
Resa
16%
18%
38%
Post
30%
40%
40%
5%
0%
7%
Evenemang
Påverkar behovet av personlig kontakt valet?
Personlig kontakt Alla
Webb
Annat sätt
Bank
0%
0%
0%
Resa
38%
0%
52%
Post
5%
0%
10%
19%
0%
24%
Evenemang
När det gäller vikten av personlig kontakt så är det stora skillnader mellan banktjänster och resebe­
ställning. För att betala räkningar är det ingen som anger att personlig kontakt är viktig. Däremot
anger 38 procent att personlig kontakt är viktigt när de beställer en resa. För dem som beställer resor
utan att använda webbplatser så är procenttalet ännu högre 52%.
Vad är det mer som påverkar valet?
Ofta är det personliga förhållanden som påverkar valet av sätt att utföra olika tjänster. Exempelvis att
de bor nära biograf eller station. Att de har en anhörig som fixar. Att det är vanan som avgör, det har
blivit så och det fortätter jag med.
4.4 Varför används inte Internettjänster?
De som har tillgång till Internet och dator men ändå inte använder tjänsterna på webben.
4.4.1 Bank
Femton användare har svarat varför de inte använder internetbanken trots att de har dator.
5 stycken svarar att det känns otryggt.
1 att det är svårt att genomföra inloggningen på banken.
2 att webbsidan är svår att använda.
6 stycken har angivit annan orsak. Av dessa finns kommentarerna ”rädsla att göra fel”, ”jag är tveksam
till tjänsten” och ”jag litar inte på sekretessen”. Dessa tre skulle vi kanske stoppa in i gruppen med att
det känns otryggt. Då skulle vi kunna dra slutsatsen att 8 av 15. Alltså fler än hälften tycker fortfa­
rande att det känns för otryggt att använda Internetbank.
51
Analys
Två av de svarande på banktjänsterna är på väg att börja använda Internetbank, den ena för att det
äntligen finns en talande dosa för inloggning och en för att hon väntar på en dator.
Troligen kommer Internetbanken att fortsätta att få fler användare. Det är dock viktigt att webbplat­
serna och inloggningsförfarandet blir ännu mer tillgängligt och att kunderna kan känna sig trygga
med säkerhetsrutiner.
Det är fortfarande problem med att betala räkningar för gravt synskadade på webben. Det finns flera
hinder, nu har inloggningen fått en lösning med den talande dosan.
Det är fortfarande besvärligt att läsa fakturor
- är de på papper så måste de skannas in, med OCR, det tar för lång tid
- är de elektroniska, så finns det fortfarande för många som är otillgängliga, exempel pdfer som inte är
taggade. Det är svårt att hitta till exempel ocr nummer.
Webbplatsen är fortfarande för klumpig, det är till exempel svårt att hitta kontrollnumren som ska
anges till dosan. De är inte namngivna konsekvent, så det är svårt att snabbt hitta dem på sidan.
4.4.2 Resor
9 personer av 37 som har dator och anger att de beställer resor men inte använder sig av webben för
detta.
3 säger att de inte klarar av att beställa via webben. Tre vill ha personlig kontakt. En vill inte för att det
känns otryggt. Två anger att ”gammal vana styr”.
Två personer anger att det skulle vilja beställa via internet men anser sig inte kunna hantera datorn på
ett bra sätt.
Vi vet genom vår undersökning (se bilaga 3) att webbsidor för att beställa resor är komplicerade, det
gör det extra svårt att beställa resor via webb.
I intervjuerna kommer det fram att det är flera användare som tycker att det är för många parametrar
att hålla reda på när det gäller charterresor, det skapar en osäkerhet inför om allt blir rätt.
4.4.3 Postorder
Alla 11 som beställer varor via postorder och som har tillgång till dator och Internet beställer varor på
via webben.
Tre av dessa anger att de ibland använder telefon med personlig betjäning i vissa fall.
Det kan bland annat bero på hur webbplatsen är gjord. Hur lätt den är att använda, om det är tillräck­
liga kontraster mellan text och bakgrund. I Intervjuerna framkommer att användare väljer postorder­
företag bland annat utifrån hur bra webbplatsen fungerar att använda, det vill säga hur tillgänglig och
användbar webbplatsen är.
52
Analys
4.4.4 Evenemang
11 personer av 29 som har dator och beställer biljetter till evenemang, använder inte webbplatsen för
att beställa/boka biljetter.
Av dessa är det:
• En som anger att ”jag klarar inte av att beställa på webben”.
• Fyra anger att ”personlig kontakt” är viktig.
• Två anger att det inte går eftersom det rör sig om små evenemang.
• Tre anger att de bara inte har blivit av, det handlar kanske mest om vana.
4.5 Fördelar med att använda Internettjänster
Vad finns det då för fördelar med att använda tjänsterna på internet?
Det som de flesta anger när det gäller alla fyra typerna av tjänster är att det är enklare och snabbare än
andra sätt att utföra tjänsterna.
I intervjuerna framkom att det är bekvämligheten är en viktig del. Det är en stor fördel att slippa ta
sig till biljettstället, det sparar både tid och framförallt besvär.
Det finns en tillgänglighetsaspekt i användandet av Internettjänster som ligger i möjligheten att
utföra tjänster självständigt, som kanske den synskadade behöver hjälp med annars. Det är möjligt
att vara delaktig i sökandet efter information eller sökandet efter varor, biljetter, resor med mera. Att
utföra beställningen eller köpet är bara en del i att kunna utföra en tjänst självständigt.
4.6 Hur ska synskadade öka användningen av Internettjänster?
Det finns flera aspekter på synskadade och Internettjänster.
4.6.1 Utbildning – information
Vi ser att synskadade och kanske främst gravt synskadade skulle kunna ha stor hjälp av dator och
Internet för att kunna ta till sig information men också just att kunna utföra tjänster i större utsträck­
ning. Datorer och internet gör att delaktigheten i samhället blir större för dessa grupper som kanske i
viss mån, idag är utestängda från aktuell information.
Resultatet visar att användandet av internettjänster är större bland de som är synskadade sedan barn­
domen. Dessa verkar också vara bättre rustade för att klara att utföra många tjänster utan att ta hjälp.
Vi har funderat vad det kan bero på. Det finns kanske inte något entydigt svar eftersom det finns
många variabler att ta hänsyn till. Till exempel ålder, det är en hög medelålder bland de som svarat på
enkäten. Kan det ligga andra aspekter i detta, som handlar om att de ger upp, eller tror att de inte kan
utföra tjänster.
Vi tror att det behövs en stor insats på att ge personer som fått en synskada i vuxen ålder information
och utbildning i vilka möjligheter som finns. Det finns möjligheter att få hjälp och utbildning. Till
exempel via syncentral eller via arbetsförmedlingens rehabilitering.
Vi fick intrycket från undersökningen att SRFs medlemmar inte vet vilka möjligheter som finns med
att kunna hantera en dator och Internet. Framförallt kanske de inte vet att det finns hjälpmedel som
gör att det går bra att ta till sig information via webbplatser.
53
Analys
Öka tillgängligheten till syncentralerna. När vi genomförde vår undersökning var det inte lätt att få
tag i personer som kunde svara på frågor, har de synskadade samma problem med att få hjälp av syn­
centralerna, så behöver detta ses över.
4.6.2 Självständighet - Tillgänglighet
Många tar hjälp, men de borde de inte behövas i lika stor utsträckning om dessa personer får tillgång
till hjälpmedel/anpassning och utbildning.
Det är förstås viktigt att hela tiden jobba med att få företag, kommuner och myndigheter att göra sin
information tillgänglig, detta gäller både webbplatsen men också annan information till exempel efakturor och bekräftelser via mejl. Det finns bra riktlinjer att arbeta utifrån. Att motivera företag och
offentliga webbplatser till att göra sin information tillgänglig tror vi är en pusselbit i att synskadade
ska kunna öka sin internetanvändningen.
4.6.3 E-inkludering
I dag tas det mer och mer för givet att alla ska kunna genomföra tjänster på Internet. Det finns exem­
pelvis kommuner där vissa ansökan om förskoleplats bara kan göras via ett webbformulär. Utveck­
lingen kommer med säkerhet att gå mot det hållet i framtiden. Det gör att det är viktigt att alla ska
kunna använda Internet men också ha tillgång till Internet.
Vår undersökning visar att 17 % av de som inte har dator ”Vill inte” ha det. 43% ”har inget behov”
och 25% ”tror inte att de kan”. Frågan är om detta handlar om osäkerhet eller okunskap eller en kom­
bination av dessa? Är det har arbetet med e-inkludering måste börja? Att tala om för människor vilka
möjligheter som finns och att de kan ta del av dessa möjligheter.
Samtidigt måste det alltid finnas ett alternativ för dem som inte vill/kan använda webben för att
utföra tjänster.
Vi tror att det alltid kommer att finnas människor som inte kommer att vara med i Internetsamhället
och särskilt hög representation av människor med synnedsättningar och äldre. En del av problemen
kommer vi inte att kunna rå på som exempel ork och ålderdom men många problem kan förbättras så
att fler kan vara med.
54
Analys
5. Eftertanke
5.1 Metod diskussion
SRF:s medlemsregister var den målgrupp som vi gjorde vår undersökning på. Medlemsregistrets
åldersfördelning är hög vilket medförde att det finns fler parametrar än synnedsättning att ta hänsyn
till. Det slumpmässiga urvalet gjorde att det representerade SRF:s medlemsregister bra. Det är också
väldigt många människor som är äldre och har synnedsättning men frågan är om det kan representera
yngre människor med synnedsättning? Det skulle vara intressant att se om en undersökning med
urval för exempel ålder, kön och grad av synnedsättning skulle kunna förstärka eller förändra våra
slutsatser.
Vi valde att göra en undersökning där vi ringde upp respondenter och frågade frågor för att sedan
göra en fördjupande intervju på några av respondenterna. Antalet respondenter som deltog var 49 %.
Detta medförde att det var svårt att se tydliga tendenser och kunna dra säkra slutsatser utifrån mate­
rialet.
5.2 Källkritik
För att beskriva och ge en bild över ämnet exempel användning av Internet, har vi använt statistik
från olika institutioner som genomför mätningar. Alla undersökningar utgår från ett mindre urval
och antal av svenskar som de ställer frågor till. Svaren används sedan för att försöka uppskatta ten­
denser hos den stora befolkningen. Den statistik som vi har tagit del av har bland annat använt olika
indelningar av åldersgrupper, använt olika definitioner och genomförts under olika tidsperioder.
Publikationen ”Vad säger Internetstatistiken?” 11 beskriver författaren Olle Findahl några av skillna­
derna för de källor som vi har använt oss av. Han menar att statistiken bör användas med försiktighet
så att siffrorna används på ett korrekt sätt. Några av likheter och skillnader mellan siffrorna för under­
sökningar som är gjorda av Statistiska centralbyrån och World Internet Institute:
SCB:s undersökningarna ”IT bland individer” och ”Undersökning om levnadsförhållanden” är
arbetskraftsundersökningar vilket innebär att den äldre delen av befolkningen över 65 år är dåligt
representerat. Från och med 2007 har urvalet ökats för att bättre representera den äldre generationen.
Antal intervjuade för statistiken till ”IT bland individer” var år 2007 3949 personer. Antal inter­
vjuade till ”Undersökning om levnadsförhållanden” år 2006 var 5583 personer. SCB:s urval har i
vissa undersökningar en övre gräns för ålder som 74 eller 84 år, vilket gör att alla åldersgrupper inte är
representerade samt att hur siffrorna används kan bli fel när det finns en övre gräns.
WII:s undersökning ”Svenskarna och Internet” genomför telefonintervjuer på ca 2000 personer ur ett
slumpvis urval av befolkningen från 18 år. Det finns ingen övre åldersgräns. Personer som ingår i un­
dersökningen intervjuas år efter år, tillsättning av nya personer görs utifrån ett urval för att säkerställa
att det finns en jämt representation av ålder och kön.
5.3 Framtida undersökningar
Vi har tre olika förslag till framtida undersökningar.
Frågor som vi fått när vi gjorde vår undersökning är bland annat. Varför är det så många som inte vill
använda Internet? Särskilt bland de som har blivit synskadade i vuxen ålder. Vad ligger oviljan i? Går
det att överbrygga den oviljan för att komma till e-inkludering?
11 .SE:s Internetguide, nr 4, Findahl, Olle, 2008, ”Vad säger Internetstatistiken?”
55
Eftertanke
Vi föreslår en undersökning med djupintervjuer med personer som inte använder Internet till att ut­
föra tjänster och som har blivit synskadade i vuxen ålder. Där tror vi att frågorna kommer att handla
om varför de inte vill/kan använda Internet. Finns det aspekter som inte direkt går att koppla till om
de kan eller inte kan avvända internet såsom dåligt självförtroende, utanförskap, nedstämdhet osv.
Arbeta med projekt för postorder, evenemang och/eller resebolag där man gör en genomgång av deras
sidor och kommer fram till vart det finns problem på deras webbplatser.
• Går det att hitta generella råd kring olika rutiner? Exempelvis hur en betalningsrutin kan se ut på
webben.
• Vart finns problemen idag? Varför används inte webbplatserna i den utsträckning som önskas?
• Varför måste synskadade ta hjälp för att utföra tjänster?
Det blir en fördjupad undersökning som syftar till att hitta specifika förbättringsmöjligheter för
webbplatserna.
En undersökning av Internetbankerna. Vad krävs för att synskadade ska klara av att använda Inter­
netbanken självständigt? Finns förklaringen till varför de flesta behöver hjälp i de manuella rutinerna
eller finns förklaringen i att webbplatsen skulle kunna utformas på ett bättre sätt. Går det att hitta
generella råd kring hur Internetbanken ska fungera för att vara tillgänglig för synskadade.
56
Eftertanke
Referens
.SE:s Internetguide, nr 4, Findahl, Olle, 2008, ”Vad säger Internetstatistiken?” tillgänglig på:
www.iis.se/docs/Internetstatistik_webb_2_.pdf
World Internet Institute, Findahl, Olle, 2008, ”Svenskar och Internet 2008” tillgänglig på:
http://www.wii.se/content/view/135/37/lang,se/
Statistiska centralbyrån, 2008, ”Privatpersoners användning av datorer och Internet 2008” tillgänglig på:
http://www.pubkat.scb.se/ViewInfo.aspx?publobjid=8415
Statistiska centralbyrån, 2007, datastatistik över synskadade i Sverige, 090120 tillgänglig på :
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____48657.asp
Synskadades riksförbund, IT, datorer och synskadade, 090115, tillgänglig på:
http://www.srfriks.org/Bra-att-veta/Hjalpmedel-och-anpassningar/Att-klara-av-jobbet/IT-datorer-och­
synskadade/
Synskadades riksförbund, Att läsa, 090115, tillgänglig på
www.srfriks.org/Bra-att-veta/Hjalpmedel-och-anpassningar/Att-lasa/
Ejvegard, R. (1996), Vetenskaplig metod, Lund: Studentlitteratur.
Englund, H. & Sundin M. (2003) Tillgängliga webbplatser i praktiken, Stockholm: Jure Förlag AB.
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1991), Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa meto­
der, Lund: Studentlitteratur.
Lekvall, P. & Wahlbin, C. (1993), Information för marknadsföringsbeslut, Göteborg: IIHM Förlag AB.
Kinnear Thomas C & Taylor James R (1996), Marketing research: an applied approach, 5th edition, McGraw-Hill, New York
57
Referens
Bilaga 1 Enkätfrågor
Undersökning av olika webbtjänster
Inriktning E-handel och kommunikation
Personliga uppgifter
1. Ålder
- 19
20 – 39
40 – 59
60 –
2. Kön
Kvinna
Man
3. Läser du svartskrift?
Ja
Nej
4. Är du synskadad sedan barndomen eller har du blivit synskadad som
vuxen?
Barndom
Vuxen
Dator
5. Har du dator och Internet hemma?
Ja
Nej
6. Har du tillgång till dator och Internet på ditt arbete?
Ja
Nej
(Om du har svarat Nej på fråga 5 och 6 gå vidare till fråga 10.)
7. Har du något hjälpmedel för att kunna använda din dator?
Skärmläsare/talsyntes
Skärmläsare/Punktdisplay
Förstoringsprogram
Annat
8. Hur mycket använder du Internet?
I stort sett varje dag
Minst en gång per vecka
Minst en gång per månad
Mindre än en gång per månad
9. Utbildning
a. Har du fått någon utbildning i ditt hjälpmedel?
Ja
Nej
b. Om ja, var omfattningen av utbildningen tillräcklig?
Ja
Nej
Motivera gärna:
c. Om nej, skulle du vilja ha mer utbildning och i så fall i vad?
Ingen dator
10. Varför har du inte tillgång till någon dator /Internet?
Har inte råd
Får inte något hjälpmedel
Tror inte jag kan
Har inget behov
Vill inte
Annat
Banktjänster
11. Vilken bank använder du?
Nordea
Swedbank
SE Banken
Handelsbanken
Ikano Banken
Skandia Banken
Annan bank, vilken?
12. Hur betalar du dina räkningar?
Internetbanken
Telefonbanken - självbetjäning
Telefonbanken - personlig service
Girerar med blanketter som skickas med post
Använder Nordeas tjänst ”Servicekonto” för personer som kan
punktskrift.
Går in på kontor
Annat, beskriv:
13. Hjälp?
a. Tar du hjälp med att betala räkningar?
Ja Nej
b. Vem hjälper dig?
Assistent
Anhörig
Annan
14. Vad påverkar dig?
a. Har tidsåtgången för att betala en räkning påverkat ditt val av
betalningssätt?
Ja
Nej
Motivera:
b. Har du valt det sättet på grund av priset?
Ja
Nej
Motivera:
c. Har du valt det sättet för att du vill ha personlig kontakt?
Ja
Nej
Motivera:
d. Annat vad?
(Bra bemötande, kontoret är nära hemmet, egna lösningar som passar
mig)
Om du inte har dator hoppa vidare till fråga 17
15. Om du använder Internet, men inte Internetbanken.
Varför vill du inte använda Internetbanken?
Jag vill inte betala räkningar på webben, det känns otryggt
Jag kan inte betala räkningar eftersom inloggningen är för svår för
mig (ex inloggningsdosor går inte att använda, säkerhetsystem i
form av programvara i datorn, e-legitimation med kortläsare).
Jag tycker att det är svårt att använda tjänsten på bankens
webbsida
Jag vill ha personlig kontakt för att betala räkningar
Jag tycker att det tar för lång tid att betala räkningar
Annat, vad?
16. Om du använder Internetbank – vilken är den viktigaste fördelen
framför alternativa betalningssätt?
Det är enklare
Det tar kortare tid
Det ger mig bättre kontroll
Det är säkrare.
Annat, vad?
17. Skulle du vilja betala dina räkningar på ett annat sätt?
Ja
Nej
Om ja, vad är det som hindrar dig?
Resor
18. Åker du på nöjesresor någon gång? (om nej hoppa till postorder)
Ja
Nej
19. Vilka resebolag brukar du använda dig av?
SJ
SAS
Fritidsresor
Ving
Apollo
Annat, vilket?
20. Hur köper du biljetter?
Beställer på Internet
Beställer med automatisk telefontjänst
Ringer och beställer med personlig betjäning
Använder resebyrå
Köper på stationen
Annat
21. Hjälp?
a. Tar du hjälp för att utföra tjänsten?
Ja
Nej
b. Vem hjälper dig?
Assistent
Anhörig
Annan
22. Varför har du valt ditt sätt att beställa/köpa resor?
a. Har tidsåtgången för att beställa en resa påverkat ditt val av
beställningssätt?
Ja
Nej
Motivera:
b. Har du valt det sättet på grund av priset?
Ja
Nej
Motivera:
c. Har du valt det sättet för att du vill ha personlig kontakt?
Ja
Nej
Motivera:
d. Annat, vad?
(Bra bemötande, kontoret är nära hemmet, egna lösningar som passar
mig)
Om du inte har dator hoppa vidare till fråga 26
23. Om du använder Internet, men inte bokar biljetter via Internet.
Varför vill du inte boka biljetter via Internet?
Jag vill inte boka/köpa via Internet, det känns otryggt.
Jag klarar inte att beställa biljetter på webbplatsen
Jag klarar inte av betalningsmomentet på webbplatsen
Jag vill gärna ha personlig kontakt för att vara säker på att
beställningen blir rätt
Jag tycker det tar för lång tid att beställa via webbplatsen.
Annat vad?
24. Om du använder webbsidan för att boka/beställa biljetter.
Vilken är den viktigaste fördelen framför alternativa betalningssätt?
Det är enklare
Det tar kortare tid
Det är lätt att ha kontroll över mina biljettköp
Det är lätt att betala biljetterna
Det är lätt att jämföra olika bolags biljettpriser
Annat, vad?
25. Skulle du vilja köpa/beställa biljetter på ett annat sätt?
Ja
Nej
Om ja, vad är det som hindrar dig?
Postorder
26. Beställer du varor med postorder någon gång? (om nej hoppa till
evenemang)
Ja
Nej
27. Vilket/Vilka företag brukar du beställa från?
Ginza
ClasOhlson
Jula
Ellos
H&M
IKEA
Annat/andra, vilket?
28. Vilket sätt använder du för att göra din beställning?
Webbsidan
Telefon – automatisk tjänst
Telefon – personlig betjäning
Post
Fax
Annat
29. Hjälp
a. Tar du hjälp för att utföra beställningen?
Ja Nej
b. Vem hjälper dig?
Assistent
Anhörig
Annan
30. Hur hittar du varorna som du vill beställa?
Ur en katalog
Företagets webbplats
Annat, vilket?
31. Varför har du valt det sättet att beställa varor på postorder?
a. Har tidsåtgången för att beställa varor påverkat ditt val av
beställningssätt?
Ja
Nej
Motivera:
b. Har du valt det sättet på grund av priset?
Ja
Nej
Motivera:
c. Har du valt det sättet för att du vill ha personlig kontakt?
Ja
Nej
Motivera:
d. Annat, vad?
Om du inte har dator hoppa vidare till fråga 36
32. Om du använder Internet, men inte handlar med postorder på webben.
Varför vill du inte använda Internet för att beställa varor?
Jag vill inte beställa via Internet, det känns otryggt.
Jag klarar inte att hitta varorna på nätet
Jag klarar inte av betalningsmomentet på webben
Jag vill gärna ha personlig kontakt för att vara säker på att
beställningen blir rätt
Jag tycker det tar för lång tid att beställa via webbplatsen.
Annat vad?
33. Om du använder webbsidan för att beställa varor.
Vilken är den viktigaste fördelen framför alternativa betalningssätt?
Det är det sätt som jag klarar av bäst
Det är lätt att leta efter varor
Det är lätt att jämföra priser
Det är lätt att ha kontroll över sina beställningar
Det är lätt att betala varorna
Annat, vad?
34. Skulle du vilja beställa dina varor på ett annat sätt?
Ja
Nej
b. Om ja, vad är det som hindrar dig?
Evenemang
35. Brukar du besöka någon typ av evenemang?
Biograf
Konserter
Teater
Sportevenemang
Annat
36. Hur köper du biljetter till evenemang?
Via webben
På plats
Beställer via telefon – automatisk telefontjänst
Beställer via telefon – personlig betjäning
Annat, vilket?
37. Hjälp?
a. Tar du hjälp för att utföra köpet av biljetter?
Ja
Nej
b. Vem hjälper dig?
Assistent
Anhörig
Annan
38. Varför har du valt det sättet att beställa/köpa biljetter?
a. Har tiden för hur lång tid det tar att utföra en beställning någon
betydelse för hur du utför beställning/köp?
Ja
Nej
Motivera:
b. Är det priset som motiverar dig?
Ja
Nej
Motivera:
39. Har du valt det sättet för att du vill ha personlig kontakt?
Ja
Nej
Motivera:
a. Annat, vad?
Om du inte har dator hoppa vidare till fråga 42
40. Om du använder Internet, men inte bokar biljetter via Internet.
Varför vill du inte boka biljetter via Internet?
Jag vill inte boka/köpa via Internet, det känns otryggt.
Jag klarar inte att beställa biljetter på webbplatsen
Jag klarar inte av betalningsmomentet på webbplatsen
Jag vill gärna ha personlig kontakt för att vara säker på att
beställningen blir rätt
Jag tycker det tar för lång tid att beställa via webbplatsen.
Annat vad?
41. Om du använder webbsidan för att boka/beställa biljetter.
a. Vilken/vilka webbplatser använder du för att beställa/boka
evenemangsbiljetter?
www.BiljettNu.se
www.biljettshop.se
www.sportbiljetter.se
www.ticnet.se
www.sf.se
Andra vilka:
b. Vilken är den viktigaste fördelen framför alternativa sätt att
boka/beställa biljetter?
Det är enklare
Det tar kortare tid
Det är lätt att ha kontroll över mina biljettköp
Det är lätt att jämföra olika bolags biljettpriser
Det är lätt att betala biljetterna
Annat, vad?
42. Skulle du vilja beställa/köpa biljetter på ett annat sätt?
Ja
Nej
a. Om ja, vad är det som hindrar dig?
Uppföljning
Vi kommer att välja ut några personer för att ställa några fler frågor till.
Får vi kontakta dig igen för att göra en djupare intervju om det skulle
behövas?
Ja
Nej
Om ja, anteckna
Namn:
Telefonnummer:
Syncentral
Dalarnas Län - Falun
Vem har rätt till hjälpmedel?
Ingår dator?
Oavsett ålder - alla synskadade
Nej
För att få punkt måste man vara helt blind
Regler för studerande
Dator lånas ut om det behövs
Utbildning - i hjälpmedel
Alla får intro
Gävleborg
Remitterad - behov prövas
Skolan står för datorn
Hagahuset
Inskrivna på syncentralen - behov prövas. Nej
Gäller för hjälpmedel i hemmet
För arbetet ansvarar Försäkringskassa och
Arbetsförmedling
Helsingborg
Synskadade får anpassning
Gravt synskadade får datorn Datorn anpassas till
och får välja mellan stationär utbildningsplatsen
eller bärbar dator.
Jönköping
Remitterad
Ska ha under 0.3 eller påtagligt nedsatt
ledsyn - behov prövas
Gravt synskadade får dator
Elever i låg och mellanstadiet får Patienten får utbildning i sitt hjälpmedel.
stationära datorer och högstadie Syncentralen utbildar men ibland köps även
och gymnasie elever får bärbara utbildning utifrån.
datorer med den anpassning som
behövs.
Kalmar
Synskärpa under 0,3 - behov prövas
Nej
Ofta får skolan betala dator
Karlskrona
Alla synskadade, när inte längre de vanliga Barn med grav synskada får
förstoringsinställningarna i Windows
dator
räcker till så tittar man på
förstoringsprogram.
Grundläggande data
Försök med fortsättningskurs
Alla synskadade oavsett ålder
Hos studieförbund i framtiden.
Gotland
Kungsbacka och Halmstad
Kungsgärdet
Linköping
Nej
Alla synskadade
Gravt synskadade rätt till
(Dator och anpassning förskrivs efter det både dator och
att utbildningen är färdig och man vet att datoranpassning.
det fungerar)
Remitteras från ögonkliniken
På Kom-X utbildas i hjälpmedlet, i mailhantering Har man aldrig någonsin rört en dator så hänvisas
och även lite annan användning.
först till ABF för grundgenomgång.
Tangentbordsutbildning kan också ordnas.
För gravt synskadade/blinda barn Landstinget i Värmland (LiV) ansvarar för
Nej
i skola ordnas även dator
utbildning på hjälpmedelsprogrammen och
anpassningarna.
De får den utbildning som behövs för den
anpassning som ska användas
Användaren bör ha lite grundläggande
datorkunskap. Lite utbildning i mail och Internet kan
ordnas.
Det finns ett datateam DAHJM (Datoranpassade
hjälpmedel) som både servar och utbildar. Brukaren
kan alltså ringa direkt dit för att få hjälp.
Utbildning i ett ordbehandlingsprogram, en
sökmotor och tre hemsidor. Även
tangentbordsprogram om det behövs.
I syncentralens uppdrag ligger utbildning av
hjälpmedlet.
SRF har en grupp som träffas varannan vecka och får
utbildning i grundläggande datorkunskap. Även
Glimåkra folkhögskola har datorutbildning som kan
vara aktuell.
Barn i skolåldern får hela datorn först görs en utredning som följs av en test och Användaren kan få gå en kurs på 1-2 veckor på
till skolan och även för
ofta köps utbildning in av företaget som säljer Glimåkra folkhögskola.
hemmabruk om det behövs
hjälpmedlet. När det gäller ”enklare”
förstoringsprogram så utbildar syncentralen
själva.
Barn och vuxna studerande får Synsvaga äldre får utbildning i sitt hjälpmedel.
hela datorn med den anpassning Gravt synskadade får utbildning ända tills det
som behövs
fungerar. Till 99.9 % av fallen så är det
syncentralen som sköter utbildningen.
Här har gravt synskadade rätt Barn och vuxna studerande
Alla får utbildning i sitt hjälpmedel.
till både dator och
prioriteras och kan få hela datorn
då även synsvaga.
datoranpassning.
Synsvaga äldre får inte basal datorutbildning.
Gravt synskadade får utbildning ända tills det
fungerar, då även grundläggande datakunskap
Först och främst måste tangentbordet kunna
hanteras och gör det inte det så får patienten gå en
tangentbordskurs. Gravt synskadade och blinda får
även utbildning i grundläggande datorkunskap
såsom mail, Internet mm.
Syncentral
Luleå
Vem har rätt till hjälpmedel?
Ingår dator?
Inga krav på synnedsättning, ålder eller
Nej
annat , när personen upplever att det inte
fungerar utan, så beviljas datorhjälpmedel
Regler för studerande
Även barn i skolåldern får
bekosta sin egen dator.
Inskriven på syncentralen
Nej
Skolan eller den synskadade står Den synskadade utbildas i sitt hjälpmedel
för dator, anpassningen ordnas tillsamman s med Word, Internet och E-post.
av synscentalen
Det är halvtidsutbildningar i grupp som pågår
under 8 veckor och om det inte räcker så får
personen individuell utbildning.
Kan du inte tangentbordet så får du gå en utbildning
i det på syncentralen.
Norrköping
Det är synnedsättning och synfält -behov
prövas
Nej
Barn får hela datautrustningen
och även studerande vuxna kan
få det.
Det finns en datatekniker som utbildar i
hjälpmedlet.
Viss utbildning i mail och annan grundläggande
användning är möjlig.
Synpedagogen håller i tangentbordsträning om det
behövs.
Skellefteå
Individuella behov styr
Nej
I grundskolan och gymnasiet är
det skolan som står för datorn
men anpassningen ligger på
syncentralen. Nya regler -oklart
hur det blir med
högskolestuderande
Utbildning av endast hjälpmedlet och den är
individanpassad. Genomgång av
basfunktionerna den är inte särskilt
djupgående.
Det finns möjlighet att låna
tangentbordsträningsprogram.
För äldre synskadade finns möjlighet att gå
grundläggande datakurs på Vindelns folkhögskola.
Sundsvall
Hittills har det varit synskärpan och
Barn och gravt synskadade
livskvalitén som styrt (nya regler på gång) har fått hela sin utrustning
oftast har den hyrts in
Umeå, synrehab
Det är behovet som styr om du får
Nej
datoranpassning och vilken anpassning du
får
Vänersborg
Västerås
Behov prövas. Datorteam gör en
kartläggning och hjälpmedel provas ut. Det
finns en prioriteringsordning där
skolelever och blinda prioriteras.
Oavsett ålder har alla inskrivna på
syncentralen rätt till hjälpmedel.
?
Örebro
Behovet prövas
Östersund
Bara studerande. Ett
kommunikationsteam är nu under
bildande. Förhoppningar är alltså att det
ska bli en förändring.
Lycksele
Långbro och Sabbatsberg
Västervik
Ibland kan hela
datorutrustningen beviljas.
Grundutrustningen är skolans
ansvar
Anpassningen synrehabs
En prioriterad grupp. I de fall det
”bara” behövs
förstoringsprogram bekostar
skolan det.
Skolan står för inköp av dator och
Nej
anpassning.
Nej, men om de har behov av Barn i skolåldern får hela
en större skärm så kan den
datorlösningen vid grav
fås av syncentralen
synnedsättning.
Om mer utbildning behövs så
köper skolan teknisk utbildning
av syncentralen. Behövs
pedagogisk utbildning så tar
skolan kontakt med SPSM,
(Specialpedagogiska
skolmyndigheten).
Nej
I skolsituationer är det skolan
som står för grundutrustning och
syncentralen för anpassningen.
Nej
Utbildning - i hjälpmedel
Utbildning i hjälpmedlet/programvaran som
förskrivs ges av en datapedagog från
syncentralen.
Grundläggande data
För äldre personer som saknar datakunskap finns
möjlighet att gå en kurs på Vindelns folkhögskola. En
grundläggande datakurs på 1+1 vecka som bekostas
av landstinget.
Det finns ett kommunikationsteam som heter Om syncentralen inte skulle klara av utbildningen av
KomY. Syncentralen får utbildning av KomY och patienten så skickas han/hon iväg till folkhögskolan.
utbildar i sin tur vidare. Eftersom dom endast
får två utbildningsdagar per år så klarar dom
inte alltid av att lära vidare.
Utbildning i hjälpmedlet.
Den synskadade ska ha viss datorvana. Lite
datakunska p och Internet.
Utbildning av datorhjälmedel sker både i
hemmet och på syncentralen.
Utbildning i datorhjälpmedel är
individanpassad.
Leverantören står för första utbildningen
Utbildning i sitt hjälpmedel
Har prioriterat studerande i olika Ansvar för utbildning av hjälpmedlet ligger på
åldrar.
syncentralen.
Lite grundläggande datorutbildning kan fås men det
är inte syncentralens huvudsakliga uppgift men
frågan är uppe för diskussion om var gränsen ska
dras.
Vill och försöker att hjälpa till även med
grundläggande datoranvändning för nybörjare.
Lite grundläggande datautbildning samt
tangentbordsträning om det behövs. Strida,
dataresursteam tar hand om utbildningen.
Bilaga 3 Stickprovskontroll
Testerna har genomförts utifrån sex olika kriterier:
• Kontraster
• Tabeller för layout
• Ramar
• Validerar (HTML/CSS)
• Kodade rubriker (enligt standard, i rätt följd)
• Tillgängliga formulär
I vissa fall förekommer kommentarer till resultat för respektive punkt och företag. Sådana kan
förekomma då kod använder teknik som gör koden omöjlig att kontrollera, eller då avvikelser
behöver kommenteras för att resultatet ska bli rättvisande.
Kontraster som är mätbara programmeringstekniskt
Kontrasttester som genomförts rör text i förhållande till bakgrund, då detta är mätbart
programmeringstekniskt. Om bilder används för navigering eller innehåller inbäddad text bör
dessa kontrolleras utöver genomförda tester.
Resultat av stickprovskontroller
”Ja” betyder att webbplatsen fått godkänt på punkten i fråga och ”Nej” betyder att
webbplatsen har brister. Nedanför respektive företag presenteras en procentsats för hur många
punkter webbplatsen fått godkänt på.
Kom m entarer
1
Ej enligt W3Cs specifikation
Iframe förekommer
3
Iframe förekommer men syns ej i kod
4
AJAX, Flash eller annan metod används, vilket gör att det ej går att fastställa vad som brister
mer exakt.
5
HTML validerar, men CSS har brister
2
Banker
Kriterium
Kontraster
Tabeller för layout
Ramar
Validerar
Kodade rubriker
Tillgängliga formulär
Godkänt i procent
SEB
Ja
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
17 %
Swedbank
Nej
Nej
Ja
Nej
Ja (1)
Nej
33 %
Handelsbanken
Nej
Ja
Ja
Nej
Nej
Nej
33 %
Kriterium
Kontraster
Tabeller för layout
Ramar
Validerar
Kodade rubriker
Tillgängliga formulär
Godkänt i procent
Fritidsresor
Nej
Ja
Nej
Nej
Nej
Nej
17 %
Ving
Nej
Nej
Ja (2)
Nej
Nej
Nej
17 %
SJ
Nej
Nej
Ja (3)
Nej
Nej
Nej
17 %
Postorder Kriterium
Kontraster
Tabeller för layout
Ramar
Validerar
Kodade rubriker
Tillgängliga formulär
Godkänt i procent
ELLOS
Nej
Ja
Ja
Nej
Ja (1)
Nej
50 %
Clas Ohlsson
Nej
Nej
Ja
Nej
Ja
Nej
33 %
Bokia
Nej
Nej
Nej
Ja
Nej
Nej (5)
17 %
Evenemang
Kriterium
Kontraster
Tabeller för layout
Ramar
Validerar
Kodade rubriker
Tillgängliga formulär
Godkänt i procent
SF
Nej
Nej
Ja (2)
Nej
Ja
Nej
17 %
Ticnet
Nej
Nej
Ja
Nej
Nej
Nej
17 %
Resor
Nordea
Nej
Nej
Ja
Nej
Nej
Nej
17 %
Prisjämförelser
Banken
Det är allmänt känt att det är kostsamt att betala sina räkningar genom att besöka bankkontoren idag.
Därför görs denna jämförelse, som baseras på följande:
• Kostnad per räkning att betala på bankkontoret
• Kostnad för Internetbank
• Kostnad för betal- och överföringstjänster i Internetbank
Att vi tagit upp två punkter rörande kostnader för Internetbank beror på att själva tjänsten ofta är
kostnadsfri, medan funktioner för att betala sina räkningar via Internettjänsten är belagda med en
årlig avgift.
Kostnader som är likvärdiga oavsett hur man använder bankens tjänster har vi uteslutit i detta sam­
manhang. Bland dessa kan nämnas kortavgifter och liknande, som är desamma oavsett om jag har
Internettjänst eller ej.
Handelsbanken
Tjänst
Kostnad
Internetbank
0kr
Betaltjänst i Internetbank
0kr
Privatgiro
1-16 betalorder 0kr,
därefter 15kr/st
Bankgiro (kassa)
50kr/st
Plusgiro (kassa)
60kr/st
SEB
Tjänst
Kostnad
Internetbank
Betaltjänst i Internetbank
120kr/år
Via kuvert (giro)
180kr/år
Bankgiro (kassa)
65kr/st
Plusgiro (kassa)
65kr/st
Bilaga 4 Prisjämförelser
Nordea
Tjänst
Kostnad
Internetbank
Betaltjänst i Internetbank
12kr/mån eller 144kr/år
Giro (plus- och bankgiro)
28kr/mån eller 336kr/år
inkl. 15 betalningsorder per år
Därefter 15kr/st
1 betalningsorder innehåller
upp till 8 räkningar,
vilket gör att man för 336kr/år
kan betala upp till 120 räkningar.
Bankgiro (kassa)
80kr/st
Plusgiro (kassa)
80kr/st
Handelsbanken / Swedbank
Tjänst
Internetbank
Kostnad
0kr
Betaltjänst i Internetbank
155kr/år
Girobetalning
240kr/år
Bankgiro (kassa)
50kr/st
Plusgiro (kassa)
50kr/st
De uppgifter vi fått fram rörande kostnad för olika sätt att sköta sin privata ekonomi ger naturligtvis
inblick i att det kan vara kostsamt att betala räkningar på annat vis än via Internet. Det som gör saken
än mer komplicerad är det faktum att vissa målgrupper kan behöva hjälp med att fylla i bank- och
plusgiro, vilket leder till att de kan tvingas besöka banken. I sådana fall blir skillnaden markant.
• Internetbank kostar mellan 0 och 155kr per år.
• Privatgiro (eller motsvarande) kostar mellan 0 och 336kr per år.
• Kassatjänster för betalning kostar mellan 50 och 80kr per betalning/räkning.
Intressant i sammanhanget är att endast Handelsbankens privatgiro är kostnadsfritt.
Resor
Fritidsresor ger 100kr till 500kr rabatt per person vid beställning via webbsidan.
Ving ger inga webbrabatter, vad vi kan hitta.
Apollo ger 100kr till 1000kr per person rabatt vid beställning via webbsidan.
Bilaga 4 Prisjämförelser
SJ har ingen skillnad i priser på webb eller vid köp vid disk.
Postorder
Det är inte skillnader i pris mellan att beställa via webbsidan eller via telefon. Däremot kan det finnas
erbjudanden som bara finns på webben.
Den största fördelen med att handla på webben ur kostnadssynpunkt är att det är lätta att leta efter
produkter och jämföra priser mellan olika leverantörer. Här finns den största ekonomiska vinsten
med att handla via webben.
Evenemang
Exempelvis Ticnet och SF har samma priser på webb och andra sätt att köpa biljetter.
Bilaga 4 Prisjämförelser
Intervjuer
Man över 60 år Använder förstoringsprogram och skärmläsare med talsyntes.
Jag använder internet men inte så mycket. Jag tycker det är lite besvärligt att hitta rätt på webbplatser­
na. Det är svårt att veta hur jag ska hitta det jag söker. Det beror på att jag ser en liten del av skärmen
åt gången, det gör att det är svårt att få överblick.
På internetbanken fungerar webbsidan bra, däremot behöver han hjälp med att logga in på sidan och
med att läsa fakturorna som på papper och ofta även dem som är elektroniska. Det är hans fru som
gör detta.
När det gäller resor så är det komplicerat att beställa resor på webben, det är många sökningar som ska
göras innan det blir rätt, därför blir det frun som får göra det också.
Kvinna 40–59, gravt synskadad använder skärmläsare med talsyntes
Använder internet väldigt mycket
Jag är envis och vill klara med mesta själv. Jag har skaffat mig en talande dosa som gör att jag kan logga
in på banken själv. Det fungerar ganska bra, webbplatsen går att använda, men borde gå göra mer
smidig. Det är till exempel svårt att snabbt hitta de säkerhetskoder som ska skrivas in i dosan. Det gör
att jag blir lite stressad. Det finns fortfarande moment som jag inte klarar när det gäller internetban­
ken. Jag behöver hjälp med att läsa uppgifter från pappersfakturor. Elektroniska fakturor är bra med
dom går inte alltid att läsa heller, om de är gjorda så att skärmläsaren inte klarar att läsa dem
Kvinna, över 60, gula fläcken, förstoringsprogram
Använder Internet mycket.
Jag använder inte internetbanken, det är främst för att det känns otryggt. Jag har gula fläcken och det
gör att det är svårt för mig att läsa långa sifferrader, det är lätt att jag missar siffror. Ju fler siffror desto
svårare att tolka. Därför känns det inte bra med koderna som ska skrivas in på Internetbanken.
Jag använder däremot Internet till mycket annat. Jag bokar resor på SJ webbplats, det tycker jag fung­
erar bra eftersom den ger bra felmeddelanden om jag skriver fel. Dessutom får jag en bekräftelse på
mejlen, som går bra att läsa.
Det är roligt att beställa på postorder det fungerar ofta bra, jag är hjälpt av att det är bild och text
tillsammans. Det som ställer till det ibland är att det är dåliga kontraster. Exempelvis röd text på svart
bakgrund, då är det omöjligt att läsa. Det är viktigt att få en bekräftelse som går bra att läsa på mejlen,
det brukar fungera bra. Jag väljer att använda de postorderföretag som har en webbplats som är bra.
Att boka evenemang via webben går väldigt bra. Det är en stor fördel tidsmässigt att slippa ta kollek­
tivtrafik ner till staden och köpa biljetter.
Främsta orsaken till att jag utför tjänster på webben är att det är bekvämt och sparar mycket tid och
besvär.
Bilaga 5 Intervjuer
Man över 60, använder skärmläsare med talsyntes.
Sedan enkäten gjordes har jag fått en dosa till banken som jag kan använda. Så nu kan jag betala på
egen hand, jag använder Nordeas webbplats och det fungerar ganska bra. Jag brukar använda SJ för
att boka resor med tåg, det fungerar också bra. Jag beställer inte så ofta varor via postorder med det
har hänt.
Jag använder Internet ganska ofta, men nyheter lyssnar jag mest på via radio, men ibland är jag in på
någon tidning och läser. Fördelen med Internet är främst att det är bekvämt och det går att utföra
tjänsterna när som helst. Nackdelen är att det kostar med uppkoppling.
Bilaga 5 Intervjuer