min hälsa
RÅD OM VÅRD FRÅN LANDSTINGET SÖRMLAND
•
NUMMER 2/2011
TEMA
– SÅ KAN DEN LINDRAS
RECEPTFRITT ÄR INTE OFARLIGT
•
AKUTEN PRIORITERAR PÅ NYTT SÄTT
FOTO JOAKIM SERRANDER
3 Tema Smärta Smärta beskrivs som en obehaglig fysisk och/eller
känslomässig upplevelse som är individuell och kan inte jämföras mellan individer.
4 Triage, är ett nytt sätt att sortera akutpatienter. Metoden hjälper personalen att
prioritera så de sjukaste patienterna får den snabbaste vården.
6 Det finns olika typer av smärtläkemedel som verkar på olika sätt. Ett exempel är
paracetamol som använts i över 100 år men än idag vet ingen exakt hur det fungerar.
8 Smärtstillande, receptfria läkemedel finns att köpa i princip dygnet runt. Men de här
läkemedlen är inte ofarliga.
10 Alla smärtpatienter kan inte bli fria från sin smärta men många kan få lindring.
12 När man har ont är det viktigt att lyssna på kroppen och söka orsaken till smärtan.
Men att vara stilla är inte alltid rätt, tvärtom kan rörelse och motion minska smärtan.
14 Instängda känslor är en vanlig orsak till smärta, det vet personalen på länets
smärtmottagningar.
18 Hälso- och sjukvården i Sörmland hör till den mest kostnadseffektiva i landet. Trots
det kostar den mer än budgeterat så nu måste det sparas.
22 Lättläst information.
23 Hälsokrysset En frågetävling.
Min hälsa – råd om vård ges ut av Landstinget Sörmland i samverkan med landstingets Läkemedelskommitté.
Ansvarig utgivare: Anna Jerdén. Redaktionskommitté: Lena Bosdotter Rosten, Lars Steen, Gösta Lööf, Ruth Lööf,
Marie Portström, Marie Ackelman, Rolf Bodin och Anna Jerdén. Produktion & grafisk form: JFS & Co AB.
Omslagsfoto: Joakim Serrander. Tryck: Edita Västra Aros. Adress: Min hälsa – råd om vård, 611 88 Nyköping.
E-post: [email protected], fax: 0155-24 55 82. landstingetsörmland.se. Min hälsa – råd om vård
utkommer med tre nummer per år.
2
min hälsa 2/2011
TEMA SMÄRTA
FOTO JOAKIM SERRANDER
Receptfria smärtstillande läkemedel har blivit mer lättillgängliga. Men bara för att
ett läkemedel är receptfritt innebär det inte att det är ofarlig! Det finns en del man
bör veta som konsument.
Smärta beskrivs som en obehaglig fysisk och/eller känslomässig upplevelse. Upplevelsen av smärta är individuell och kan inte jämföras mellan individer. Smärtan
uppstår då kroppen skadas varvid en signal skickas via nervbanor från det skadade
området till hjärnan som tolkar smärtan. Samtidigt skickas signaler via ryggmärgen till den skadade kroppsdelens muskler, till exempel då man bränner sig på handen så drar man tillbaka handen reflexmässigt.
Smärta brukar delas upp i akut och långvarig smärta. Till långvarig smärta brukar
man räkna smärta som finns hela tiden eller ofta återkommer under minst 3-6
månader, till exempel ledvärk och migrän.
Oftast är smärta inte farlig eller livshotande men vid vissa symptom som svår
bröstsmärta, snabbt insättande svår huvudvärk och svår buksmärta bör man söka
vård akut.
min hälsa 2/2011
3
Sjuksköterskan Annika Björkänge tar hand om en
patient som kommit till akuten på Nyköpings lasarett.
TRIAGE
– nytt sätt att prioritera akutpatienter
Smärta kan vara livsfarlig. Och ofarlig. Sjuksköterskan Annika
Björkänge har lång erfarenhet av akutsjukvård.
– Får man exempelvis svår huvudvärk eller ihållande bröst- och
buksmärtor bör man snabbt komma under vård, säger hon.
TEXT ULF BERTILSSON
4
FOTO LORANT GOTENMALM
min hälsa 2/2011
A
nnika Björkänge är sjuksköterska och ingår i
triageteamet på Akuten på Nyköpings
lasarett. Triage härstammar från det
franska ordet trier,
som betyder sortera.
– För oss handlar det om att bedöma
och prioritera akutpatienter. Det är viktigt
att de sjukaste får den snabbaste vården,
säger Annika Björkänge.
Hela Landstinget Sörmlands akutverksamhet bygger sedan ett drygt år tillbaka
på det nya arbetssättet triage.
– Målet är att vi ska göra så likartade
bedömningar som möjligt och prata
samma språk med patienterna när vi avgör
hur snabbt de bör komma under vård,
säger Annika Björkänge.
TRYCKET ÄR OFTA HÅRT på akutvården.
Många patienter vill bli omhändertagna
så snabbt som möjligt, samtidigt.
Men smärtan är individuell. En del
människor har en hög smärttröskel, andra
en låg. En del förringar sina symptom,
andra förstorar dem. En del patientgrupper är starka, andra svaga och ömtåliga.
Det är ingen enkel uppgift att prioritera vilka patienter som måste gå före, och
vilka som kan vänta.Tidigare fick akutpersonalen lita på sin ”kliniska blick”, det vill
säga på sina kunskaper och erfarenheter av
att bedöma allvaret i situationen.
– Den kliniska blicken är fortfarande
viktig. Men sorteringsinstrumentet har
gjort det lättare för oss att hitta de sjukaste
patienterna, säger Annika Björkänge.
TRIAGE BYGGER PÅ ETT beslutsstöd med
klart formulerade frågor. Hur ont har du
just nu? Var sitter smärtan? Har du känt så
här förut? Svaren leder till att patienterna
får olika prioriteringsgrad.
– Mallen är väl utformad och möjliggör
ett strukturerat omhändertagande. Men,
allt går inte att malla. Vi som jobbar med
det här måste alltid ha våra sinnen öppna
min hälsa 2/2011
»Triage bygger på ett beslutsstöd med klart
formulerade frågor. Hur ont har du just nu?
Var sitter smärtan? Har du känt så här förut?«
och vara beredda på att improvisera, säger
Annika Björkänge.
Traumalarm går alltid före, det vill
säga personer som är allvarligt skadade.
Men det är inte säkert att alla patienter
som kommer in med ambulans får förtur.Ambulanspersonalen har kontakt med
akutpersonalen och kan ge en bild av hur
allvarligt läget är innan man är framme.
Små barn är känsliga, de har sämre
reserver än vuxna. Kvinnor och äldre har
en tendens att underskatta sina sjukdomar, medan ungdomar och yngre vuxna
generellt har svårare att vänta på sin tur.
– MEN SOM SAGT, smärtan är individuell.
Varje patient måste bedömas för sig.
När patienten ringer akutnumret 112,
rådgivningsstödet 1177 eller sin vårdcentral i hopp om ett snabbt omhändertagande kan det ibland bli lite missmodigt
om rådet blir att ta det lugnt och avvakta.
– Det är aningen enklare för oss här på
Akuten, eftersom vi kan se våra patienter.
Vi har också möjligheten att ta blodtryck,
temp och puls. Är exempelvis pulsen hög
får patienten en hög prioritet.
En del akutpatienter reagerar på att
andra patienter, som inte ser så sjuka ut,
får gå före in till doktorn.
– DET KAN HA MÅNGA förklaringar. En
viktig orsak är att läkarna har olika kompetensområden. Kirurgläkaren kanske helt
enkelt har fler patienter att ta hand om än
medicinläkaren.
Att väntetiderna varierar kan också
bero på när man är i behov av akutvård.
När du blir akut sjuk
Sjukvårdsrådgivning dygnet runt
Ring 1177 för att få råd om vård dygnet
runt. På 1177 får du tala med en erfaren
sjuksköterska och här får du råd vart du
ska vända dig för att få hjälp inom sjukvården.
Akutmottagning
Vid akut sjukdom eller olycksfall får du
hjälp på sjukhusets akutmottagning.
Vid nödsituation
Ring 112 vid nödsituation för att tillkalla ambulans.
Fakta
Så här många patienter hade akutavdelningarna i Eskilstuna, Nyköping och
Katrineholm under 2010:
Mälarsjukhuset
Nyköpings lasarett
Kullbergska sjukhuset 44 839
22 886
14 742
Lönehelger och skolavslutningar är två
exempel på när det är extra hårt tryck.
– Vid sådana tillfällen sätts våra prioriteringar ordentligt på prov. Men jag vågar
ändå påstå att vi är bra på att prioritera.
Inte minst tack vare vårt nya triageinstrument, sammanfattar Annika Björkänge. «
5
För att kunna förklara hur smärtläkemedel
fungerar måste vi dela in läkemedlen i
olika grupper eftersom vissa läkemedel är
släkt med varandra och inom en släkt är
verkningsmekanismen densamma.
Vissa läkemedel är lite udda och ingår inte i
någon släkt, exempel på detta är paracetamol
och acetylsalicylsyra.
TEXT FREDRIK AX LEG. APOTEKARE, LÄKEMEDELSKOMMITTÉN SÖRMLAND
FOTO JOAKIM SERRANDER
6
min hälsa 2/2011
V
årt absolut vanligaste
smärtläkemedel innehåller paracetamol. Paracetamol finns i bland
annat Alvedon, Panodil och
Pamol.
Trots att paracetamol är
över 100 år gammalt är det egentligen
ingen som vet exakt hur läkemedlet
fungerar, däremot tror jag de flesta är
överens med mig om att det fungerar!
Nyligen presenterade forskare i Lund en
ny modell för hur paracetamol verkar.
Denna modell kullkastar allt man tidigare
trott och är så kontroversiell att forskarna
hade svårt att få den publicerad. De data
som modellen visar tyder ändå på att forskarna är något på spåren och kanske får
gåtan en lösning till slut.
I KORTHET INNEBÄR teorin att läkemedlet
omvandlas i levern för att sedan transporteras till hjärnan. I hjärnan slås läkemedlet
ihop med en kroppsegen substans som
sedan utövar effekten, en ganska invecklad mekanism.
Det positiva med en förklaring på hur
paracetamol verkar är att det kan öppna
dörren för nya, effektiva läkemedel som
liknar paracetamol och där man kanske
kan få bort de negativa effekterna på levern. Paracetamol är i rätt doser, upp till
4 gram per dag, ett bra läkemedel. I för
höga doser skadar det levern vilket naturligtvis inte är bra.
läkemedel
eller NSAID, Non-Steroid AntiInflammatory
Drugs, är annan grupp läkemedel. Som
man hör av namnet har dessa framför allt
effekt vid inflammatoriska smärttillstånd
i, till exempel, muskler och leder.
Vid en vävnadsskada bildas inflammatoriska ämnen, prostaglandiner, som
påverkar vår smärtupplevelse och gör
oss känsligare mot smärta. NSAID verkar genom att minska bildningen av dessa
inflammatoriska prostaglandiner och
således dämpas smärtan.
ANTIINFLAMMATIORISKA
min hälsa 2/2011
Tyvärr påverkar många NSAID också
bildningen av prostaglandiner som skyddar magslemhinnan. Det är anledningen
till att flera av dessa läkemedel har negativa effekter som magsår eller smärtor
från magen.
Det finns nyare, dyrare, läkemedel som
har mindre magbiverkningar och dessa
används framför allt till personer med
större risk för magbesvär.
Prostaglandiner spelar också en roll vid
astma och är anledningen till att man inte
rekommenderar NSAID till astmatiker då
vissa patienter blir sämre. Har man astma
och använder dessa läkemedel utan besvär
behöver man dock inte känna någon större
oro. Däremot ska man inte själv testa dessa
läkemedel.
smärtläkemedel
är opioider. Till denna klass hör morfin,
Dolcontin, Oxycontin och plåster som
Fentanyl.
Plåster är ett relativt nytt sätt att ge
läkemedel med både för- och nackdelar.
En stor fördel är att plåstret ”läcker” läkemedel till kroppen hela tiden vilket ger en
jämn nivå. Då slipper man ”berg och dalbanan” som uppstår när man tar tabletter.
En annan stor fördel är att plåster verkar
ganska länge, ofta tre till sju dagar, innan
man behöver byta.
Till nackdelarna hör miljöpåverkan då
även ett använt plåster innehåller stora
mängder läkemedel. Därför är det oerhört
viktigt att de lämnas in som läkemedelsavfall till apoteket.
EN STÖRRE GRUPP AV
starkaste värkläkemedel och verkar på många ställen i
kroppen.
Den smärtstillande effekten kommer i
huvudsak av att opioiden blockerar smärtimpulsernas överföring i ryggmärgen. Man
kan säga att det är en slags omkopplingsstation där nerverna från kroppen kopplas
om för att sedan skicka signalen vidare till
hjärnan. Genom att blockera denna smärtsignal dämpas smärtupplevelsen.
OPIOIDERNA ÄR VÅRA
Tyvärr har läkemedlet effekt även på
andra platser i kroppen. Det gör att man
bland annat kan få förstoppning eller att
andningen påverkas. Bieffekterna är en
följd av hur läkemedlet verkar.
i detta sammanhang
är att man lyckats renodla och ta hand
om bieffekten vid förstoppning. Detta är
grunden till de läkemedel vi använder mot
tillfällig diarré som Dimor och Imodium.
Det är inte helt ovanligt att läkemedels
biverkan ger upphov till nya läkemedel där
man kan utnyttja bieffekten.Andra exempel på detta är minoxidil för behandling
av håravfall eller Zyban för rökavvänjning.
ETT KUL SIDOSPÅR
DET FINNS OCKSÅ EN svagare grupp med
opioidliknande läkemedel. Dit hör bland
annat tramadol, Citodon och Dexofen.
Dessa läkemedel verkar på samma sätt
men med något svagare effekt. Alla dessa
läkemedel har dock lite olika bieffekter.
Dexofen har bieffekten att det i kombination med alkohol påverkar andningen
mycket mer än övriga preparat. Efter ett
flertal dödsfall har EU nu bestämt att ta
läkemedlet från marknaden.
Citodon har ganska uttalade förstoppande egenskaper. Tramadol är tyvärr
inget bra alternativ för äldre då en relativt vanlig biverkning är ökad fallrisk och
förvirring.
man säga
att det är tur att vi har olika läkemedelsgrupper som verkar på olika sätt. Det ger
oss möjligheten att kombinera läkemedel
för att nå bättre effekt.
Vi kan också konstatera att det ofta
finns ett samband mellan effekter och
biverkningar och att dessa beror på hur
läkemedlet verkar.
Det är också viktigt att fortsätta forskningen för att förstå mekanismerna så att
vi kan skapa så specifika läkemedel som
möjligt. Ju mer specifik behandlingen blir,
desto större sannolikhet att vi kan bli av
med vanliga biverkningar. «
SAMMANFATTNINGSVIS KAN
7
RECEPTFRITT ÄR
8
min hälsa 2/2011
Idag kan vi köpa smärtstillande,
receptfria, läkemedel i stort sett
dygnet runt. Ökad tillgänglighet
betyder inte att dessa läkemedel
är ofarliga. Här följer några råd
om vad man bör tänka på när
man väljer smärtstillande och
antiinflammatoriska läkemedel.
TEXT MARIE PORTSTRÖM DISTRIKTSLÄKARE,
VÅRDCENTRALEN TUNAFORS, ESKILSTUNA
FOTO JOAKIM SERRANDER
L
äkemedel är en kemisk substans
som tillförs kroppen för att behandla vissa symptom eller sjukdomar. Effekten av ett läkemedel kan påverkas av andra läkemedel och
naturläkemedel som du tar.
PARACETAMOL FINNS i bland annat Alve-
don, Panodil, Pamol, Reliv och Curadon. Paracetamol är ett ämne som verkar
främst på smärtreceptorer ute i kroppen.
Ämnet har en bra smärtstillande effekt vid
lättare smärtor som tandvärk, huvudvärk,
ryggvärk och värk från nacke. Paracetamol
har dessutom febernedsättande effekt och är
ett smärtstillande läkemedel som passar de
flesta oavsett ålder.
Doseringen anpassas till om man är
barn, vuxen eller äldre. Det är viktigt att
inte ta mer av läkemedlet än vad som står
på bipacksedeln som finns i förpackningen.
Vid överdosering kan levern skadas, skador som kan bli mycket allvarliga. Paracetamol ska inte kombineras med alkohol!
i bland
annat Aspirin, Bamyl och Treo påverkar,
precis som paracetamol, smärtreceptorer
ute i kroppen.
Acetylsalisyra är ett av de äldsta, kända, smärtstillande ämnena. Det fungerar
också febernedsättande.
ACETYLSALICYLSYRA SOM FINNS
Acetylsalicylsyra används i låg dos
i exempelvis Trombyl för att förebygga
blodpropp vid till exempel förmaksflimmer eller efter stroke.
Personer med astma ska inte ta läkemedel med acetylsalicylsyra utan läkarordination eftersom de kan utlösa astma!
Acetylsalisyra påverkar också blodplättarna så att blodet får svårare att koagulera.
Det påverkar även magslemhinnan och
kan orsaka magsår, äldre är här känsligare
än yngre.
som
Diklofenak, Ibuprofén, Ipren, Nurofén,
Voltaren, med flera läkemedel, verkar
genom att dämpa inflammationstillstånd
som orsakar smärta, till exempel ledvärk,
ryggvärk, huvudvärk och mensvärk. Läkemedlen har även en febernedsättande effekt.
En bieffekt av dessa läkemedel är att
det kan samlas vätska i kroppen. Har man
hjärtsvikt eller njursvikt finns därför en
risk att tillståndet försämras om man tar
dessa läkemedel.
Läkemedlen påverkar magslemhinnan
med ökad risk för magblödning. De ger
också en ökad blödningsrisk.
Astmatiker ska inte ta dessa läkemedel
utan läkarordination då dessa också kan
utlösa ett astmaanfall!
Antiinflammatoriska läkemedel finns
också i gelform att gnida in över smärtande leder och muskler och har fram till
nyligen varit receptfria. De har nu receptbelagts på grund av risk för hudreaktioner vid solbestrålning. Tänk därför på att
skydda dig från solen vid behandling med
dessa läkemedel!
ANTIINFLAMMATORISKA MEDEL
ÄR DU OSÄKER PÅ VILKET receptfritt läke-
medel du kan använda kan du alltid få hjälp
på apoteken där det finns utbildad personal som ger dig professionella råd. «
Att tänka på när
du tar Waran
Waran är ett blodförtunnande medel
som ges på recept för att förebygga
bland annat stroke och blodpropp. Har
man ordinerats Waran och behöver
ta ett smärtstillande medel ska man
endast använda paracetamol men
högst 2 gram per dygn i högst 5-7
dygn. Högre doser och längre behandlingstider kan påverka effekten av
Waran. Antiinflammatoriska läkemedel
och acetylsalicylsyra ska inte användas
vid Waranbehandling på grund av ökad
blödningsrisk.
R INTE OFARLIGT!
min hälsa 2/2011
9
De flesta av oss besväras någon gång i livet av smärta. Det kanske
värker i ryggen eller gör ont i axeln när vi lyfter armen.
– Men skadan sitter inte alltid där det gör ont. Att hitta orsaken
till smärtan är ofta ett riktigt deckarjobb, säger Cathrine Iraeus,
sjukgymnast, som hjälper både unga och äldre patienter.
TEXT KRISTINA EDER
FOTO JOAKIM SERRANDER
RENA DECKARJOBBET
ATT SPÅRA SMÄRTA
S
om sjukgymnast på Skiftinge
vårdcentral i Eskilstuna kommer Cathrine Iraeus dagligen
i kontakt med patienter som
har ont. En del patienter söker direkt till sjukgymnasten
andra kommer på remiss, då kan det gälla
till exempel träning för att komma igång
efter en fraktur.Vid den första kontakten
strävar hon efter att genom samtal och
undersökning få en bild av vad som orsakar smärtan.
– Har patienten inte fått sjukgymnastik
på remiss gäller det att ta reda på om jag
kan hjälpa eller om patienten först bör gå
till en läkare för att utesluta andra orsaker.
Många som söker hjälp har ont i axlar,
rygg och nacke men det behöver inte
betyda att skadan sitter där.
– Det är sällan som vi bara kan trycka
till för att få det onda att försvinna, ofta
behöver man göra något mer som att träna
upp en kroppsdel eller arbeta med sin hållning.
man gärna ha en
kroppslig förklaring till det onda.
– Istället är det ofta psykosociala faktorer som orsakar problemen. Smärtan har
kommit smygande och man är inte alltid
SOM PATIENT VILL
10
medveten om vad som ligger bakom, säger
Cathrine Iraeus.
Att det onda beror på stress eller andra
psykosociala faktorer kan vara svårt att ta
till sig och en del patienter upplever att
de inte blir trodda.
– Smärtan är verklig och vi tror dem
men vi kan inte hjälpa dem med bara en
behandling. Vi kan heller inte göra alla
smärtfria men vi kan lindra, säger Cathrine
Iraeus som ofta arbetar i team för att hjälpa
smärtpatienterna. Till exempel kan en
beteendevetare vara till stor hjälp om man
har svårt att själv hitta orsaken till smärtan.
Är besvären relaterade till en led kan
OMT, ortopedisk manuell terapi hjälpa.
Sjukgymnasten använder sig då av olika
tekniker och metoder för att till exempel
öka rörligheten i leden.
MANIPULATION OCH mobilisering är tek-
niker som används för att minska smärtan
och återställa rörligheten i en led.
Akupunktur och TENS, en metod där
man lindrar smärta genom svaga elströmmar är andra behandlingsalternativ.
Vårdcentralen i Skiftinge arbetar också
med basal kroppskännedom.Träningen är
tänkt att uppmuntra till eftertanke över
invanda mönster och ge övning i mental
närvaro. Träningen stimulerar också den
egna viljan till förändring och ger möjlighet att upptäcka de egna kroppsliga och
mentala resurserna.
PRECIS SOM DET KAN vara lite av ett deck-
arjobb att hitta orsaken till smärtan kan
det behövas detektivarbete för att hitta
den mest effektiva behandlingen.
– Vi är alla olika och det är inte säkert
att patienter med samma typ av problem
blir hjälpta av samma behandling, säger
Cathrine Iraeus.
Ofta kan man som patient göra mycket
själv för att komma till rätta med sin
smärta.
– Många patienter blir hjälpta av träning i någon form. Träningen lindrar och
kan också bota smärta. Det svåra är att
hitta motiveringen och komma igång. Men
har man väl kommit över tröskeln och
hittat en träningsform man tycker om blir
resultat ofta väldigt bra.
Alla smärtpatienter kan inte bli smärtfria.
– Men jag imponeras av hur många som
klarar av att hantera sin smärta på ett bra
sätt. Många gånger handlar det om att
ändra sitt sätt att tänka, att träna sig i att
se möjligheter istället för hinder. «
min hälsa 2/2011
Sjukgymnasten Cathrine Iraeus hjälper Birgitta Larsson att hitta och aktivera de djupa nackmusklerna.
min hälsa 2/2011
11
Smärta är en varningsklocka att något inte står rätt
till i kroppen. Det är viktigt att ta signalerna på allvar
och ta reda på varför det gör ont. Rörelse och motion
kan stärka kroppen och minska smärta.
TEXT BIRGITTA BERGMAN HÄLSOUTVECKLARE HÄLSOFRÄMJANDE LANDSTING
FOTO JOAKIM SERRANDER
STÄRK DET
FRISKA
OCH MINSKA
DET ONDA!
12
min hälsa 2/2011
I
bland har man svaret själv, annars får
man söka hjälp inom vården. Frågeställningar till sig själv kan vara;
”Har jag svaga muskler som inte
orkar hålla upp ryggen, har jag sovit
för lite eller stressat för mycket?”
Smärta upplevs olika beroende varifrån
den kommer. Att ha ont i kroppen tar både
kraft, energi och kan även ge olustkänsla
med nedstämdhet som följd. Det finns olika
sorters smärta, en del är akuta och andra är
mer långvariga. Om det onda pågår över tre
månader kallas det för kronisk smärta.
vanligen med
läkemedel eller att orsaken till smärta
behandlas, till exempel en skada. Ungefär
hälften av befolkningen i Sverige lider av
långvarig smärta. Ont i ryggen och ledvärk är
de vanligaste anledningarna till att söka vård.
Vid långvarig smärta finns det stora möjligheter att själv påverka sin situation. Genom
att vara i rörelse och öka den fysiska aktiviteten stärker du både kropp och själ. Prognosen förbättras och smärtan kan minska och
i bästa fall försvinna. Det är lätt att hamna i
en ond cirkel där man undviker aktivitet och
rörelse i rädsla för att smärtan ska förvärras.
AKUT SMÄRTA BEHANDLAS
SAMMA TYP AV SMÄRTA kan upplevas olika
hos olika personer, det benämns ”att man
har olika smärttrösklar”. Med det menas den
minsta retning som upplevs som smärta. Hur
mycket av ett visst smärtsamt stimuli som
kan tolereras kallas för smärttolerans.
Två personer kan känna samma smärttröskel men ha helt olika smärttolerans. I
och med detta kan behandlingar se olika ut
för personer som har samma typ av smärta.
Ibland går det att bryta en ond cirkel av ständig smärta. Genom att vara fysiskt aktiv går
det att påverka sin smärttolerans. Undersökningar visar att om du är regelbundet i
rörelse och motionerar höjer du din smärttröskel och får högre smärttolerans än om
du är mycket stillasittande och fysiskt inaktiv.
Det exakta sambandet är dock fortfarande
ofullständigt känt.
bildar kroppen sitt
eget ”morfin” som kallas endorfiner. Om du
vill uppnå en direkt eller indirekt smärtstilVID FYSISK AKTIVITET
min hälsa 2/2011
lande verkan måste det vara regelbunden
aktivitet under minst 10 minuter vid varje
tillfälle, gärna mer. Du ska känna dig lite
andfådd, öka gärna om du orkar för att öka
effekten. Raska promenader, joggning, cykling och simning har visat sig ge smärtlindrande effekt.
Undersökningar visar att löpning under
45 minuters hård träning ger samma effekt
som cirka 10 mg morfin direkt in i blodet.
Om man inte orkar träna så hårt, går det bra
att istället träna på lägre nivå fast då under
längre tid för att uppnå samma höga smärtlindring.
aktivitet stor
betydelse i samband med behandling och
rehabilitering. Det som kan uppnås är ren
smärtlindring andra vinster är ökad prestationsförmåga, bättre humör, ökad stresstolerans och bättre sömn. En annan effekt är
att vid träning förflyttas koncentrationen till
själva träningen och därmed glömmer man
smärtan tillfälligt.
Det är viktigt att börja fysisk aktivitet på
låg nivå och öka försiktigt för att undvika
överbelastning på kroppen. Om du känner
dig osäker kan du vända dig till vården och få
kunskap om vad du kan göra trots din smärta.
Det finns även Fysisk aktivitet på Recept som
kallas FaR.
INOM VÅRDEN HAR FYSISK
en medicinsk
bedömning med stöd av FYSS (Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling) som beskriver hur fysisk aktivitet kan
användas för att förebygga och behandla
olika sjukdomstillstånd. Den är skriven av
svenska experter av olika profession inom
olika medicinska specialiteter och omfattar
de flesta sjukdomstillstånd där fysisk aktivitet
har dokumenterad effekt se www.fyss.se.
Flera aktivitetsarrangörer samarbetar
med vården för att hjälpa personer att
komma igång och motionera. Att börja träna
i grupp berikar också det sociala livet som
ger mycket glädje. Fysisk aktivitet ger liv
till åren!
Om du vill läsa mer så finns det en bok
på apoteken som heter Ordination – motion.
Vägen till bättre hälsa. «
VÅRDGIVARE UTGÅR FRÅN
Källa: FYSS
13
Kropp och själ hör ihop. Det visar sig inte minst vid långvarig smärta. I
spegeln syns Ulla-Britt Zetterholm, chef för smärtmottagningarna, och
Linda Blom, teamledare i Eskilstuna. Övriga från vänster sjuksköterska
Malle Kuutmann, klinikchef Margareta Östmark, psykolog Kerstin
Davidsson, sjukgymnast Åsa Ekengren och kurator Ros-Mari Westphal.
Att återerövra livskvalitén
Att alltid ha ont kan verkligen begränsa livet. På länets tre smärtmottagningar får människor
hjälp att återerövra livskvalitén.
TEXT KARIN REIBRING
14
FOTO JOAKIM SERRANDER
Till smärtmottagningarna kommer de
flesta via remiss från vårdcentralen. Väntetiden brukar vara ungefär tre månader.
Patienterna är i alla åldrar, från 20-årsåldern och uppåt. De är mycket olika sinsemellan. Enda gemensamma nämnaren
är att de lider av smärta, som inte vill ge
med sig. Många upplever en vanmakt, de
tycker att de försökt allt.
Ungefär hälften av patienterna vet inte
varför de har ont. En del har värk i en viss
kroppsdel, andra i hela kroppen.
– Ganska många har fibromyalgi (ont
i hela kroppen utan medicinskt mätbar
orsak). Ofta är det unga personer, berättar
Malle Kuutmann, sjuksköterska på smärtmottagningen i Eskilstuna.
och upplever
att smärtproblematiken smyger sig ner
i åldrarna. En del patienter är födda på
1990-talet.
–Vi önskar få kontakt så tidigt som möjligt – innan smärtan börjat styra livet för
mycket, säger Malle Kuutmann.
– Den som har ont drar sig ofta undan
även det positiva i livet, till exempel sociala kontakter, berättar smärtmottagningens kurator Ros-Mari Westphal.
Det motsatta beteendet är också vanligt
– att jobba för mycket, ha för höga krav på
sig själv, att inte ta pauser och känna efter.
Långvarig smärta leder lätt till en ond
cirkel. Värken går ut över det psykiska
måendet, kanske går man in i en depresHON HAR JOBBAT LÄNGE
min hälsa 2/2011
sion. Den höga anspänningsnivån ger ännu
mer värk. Det gäller att bryta smärtcirkeln.
bedöms
patientens remiss. En del träffar enbart
läkare och eventuellt sjukgymnast. I de fallen finns oftast en klar fysiologisk orsak till
smärtan. Andra får möta flera yrkesgrupper. I teamet ingår till exempel sjuksköterska, arbetsterapeut, kurator och psykolog.
– Vi vill ju få med både kroppen och
själen, säger Malle Kuutmann. Det är en
stor fördel att arbeta så tätt tillsammans
från olika yrken.
Patienterna har i allmänhet använt
smärtstillande mediciner utan resultat.
Många har även provat antidepressiva
läkemedel.
– Här trappar vi oftare ut mediciner än
sätter in. För mycket mediciner kan göra
att patienten inte är riktigt närvarande
och klar i huvudet. Men dagens patienter
är inte lika medicinerade som för tio år
sedan. Det är en utveckling åt rätt håll,
tycker Malle Kuutmann.
PÅ SMÄRTMOTTAGNINGEN
basal kroppskännedom, som går ut på att
lära känna sin kropp, att andas, gå och stå
rätt. Och inte minst att kunna slappna av.
Det finns forskning på att kunskap om
kroppen i allmänhet och smärta i synnerhet, i sig är en effektiv behandling. Därför är föreläsningar om kroppen obligatoriska för merparten av patienterna. De
går bland annat ut på att förstå samspelet
mellan kropp och själ. Ibland finns ett
motstånd mot att inse att smärtans orsaker
kan vara mer än rent kroppsliga.
Nästan alltid finns fler orsaker bakom
den långvariga smärtan.
– Livspusslet går inte ihop. Det finns en
koppling mellan livet, kroppen och värken. Det tycker jag gäller alla patienter,
säger Ulla-Britt Zetterholm, som är chef
för smärtmottagningarna i länet.
en vanlig bov
i smärtdramat. Starka känslor måste uttryckas, annars stannar de i kroppen.
Smärta, ångest och depression är olika sidor
av samma mynt. Men det går inte att bara
INSTÄNGDA KÄNSLOR ÄR
Smärtmottagningar
Smärtmottagningar finns i Nyköping
och Eskilstuna. I Katrineholm pågår försöksverksamhet en dag i veckan.
prata ut smärta. Kroppen måste vara med.
Just kombinationen av kroppsbehandlingar och samtal anses verkningsfull.
Ibland försvinner smärtan, ibland stannar den kvar. Smärtmottagningarna ger
verktyg för att, trots att kroppen gör ont,
kunna leva ett gott liv, att inte låta smärtan
styra.
Den egna motivationen spelar en
mycket stor roll.
– En förutsättning är att patienten vill
och tror att behandlingen kan göra nytta.
Det krävs en insats av patienten själv, betonar Malle Kuutmann och Ros-Mari
Westphal. «
medicinförbud
på smärtmottagningarna. Ibland behövs
läkemedel, till exempel för att förbättra
humöret eller sömnen. Det som skrivs ut
är främst antidepressiva preparat av den
gamla sorten, de som kallas tricykliska.
Hur mycket smärtan begränsar patienternas liv varierar från noll till hundra
procent.
– Tankarna och känslorna kring smärtan betyder mest, säger Linda Blom. Som
sjukgymnast ser jag alltid något som kan
göras för att höja livskvalitén.
I många fall finns behov av att förändra
livsstilen. Det kan vara såväl kroppsligt
som på det själsliga planet.
– Vi jobbar bland annat med att ta reda
på vad som är viktigt i livet, berättar RosMari Westphal.
DET RÅDER DOCK INGET
BEHANDLINGEN SKRÄDDARSYS för varje
patient utifrån teamets bedömning.
Sjukgymnasterna lär bland annat ut
min hälsa 2/2011
Sjukgymnasten Linda Blom försöker ta reda på var patientens smärta sitter.
15
SMÄRTSTILLANDE LÄKEMEDEL
PÅVERKAR MILJÖN
Avloppsreningsverk är i regel inte utformade för att rena bort
läkemedelsrester. Läkemedel passerar därför relativt opåverkade ut
i naturen där de påverkar bland annat fåglar och fiskar.
TEXT CATHARINA KRUMLINDE MILJÖCONTROLLER LINA JANSSON MILJÖSAMORDNARE FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
ILLUSTRATION ANDERS WESTON
D
iklofenak är det aktiva ämnet i
många antiinflammatoriska läkemedel. Läkemedel utsöndras genom urin och diklofenak passerar genom reningsverken som har svårt
att rena bort ämnet. Ämnet kan påverka
reaktioner i lever, njurar och gälar hos fiskar.
Diklofenak finns
i både receptfria och
receptbelagda läkemedel. Det finns i tabletter, läkemedelsplåster
och smärtstillande
gel.
!
P
STOP
De senaste åren har det blivit allt vanligare med smärtlindrande läkemedel som
smörjs på huden. Dessa läkemedel tvättas
och duschas sedan av och hamnar direkt
ner i avloppet.
DU SOM KONSUMENT kan påverka
• Receptfria läkemedel påverkar miljö
likväl som de receptbelagda, undvik överkonsumering både för dig själv och för
miljön.
• Köp endast ut de läkemedel som krävs
för behandlingen, då minimerar vi flödet
av läkemedel i naturen.
• Lämna alltid överblivna läkemedel till
apotek. Även använda smärtplåster och
tuber med överblivet gel ska lämnas in.
• Släng aldrig läkemedel i toalett,
avlopp eller soporna.
läkemedel är ett
av landstingets miljöprioriterade områden. Miljöenheten samarbetar med andra
landsting för att, bland annat, ställa gemensamma miljökrav vid upphandling
och sprida information om läkemedlens
miljöpåverkan.
Landstinget Sörmland har tagit prover
på läkemedelsrester i orenat och renat avloppsvatten. Mätningarna visar att halterna av smärtstillande läkemedel är relativt höga även efter att vattnet passerat avloppsreningsverken. På sikt påverkar det
vattenlevande organismer negativt.
ANVÄNDNINGEN AV
INFORMATION TILL patient om hantering
av läkemedel och läkemedelsrester ges av
förskrivande läkare. Allmänheten kan via
landstingets broschyr om läkemedel och
miljö ta del av information. Se även www.
landstingetsörmland.se/Utvecklingforskning/Miljo/Lakemedel-och-miljo
Hur läkemedel påverkar miljön finns
även beskrivet på www.fass.se. «
16
min hälsa 2/2011
Rätt medicin
ska göra
sörmlänningen
friskare
För att öka kunskapen om
läkemedel och deras användning
har Landstinget Sörmland
anställt fler egna apotekare.
Apotekare, som deltar i arbetet
på vårdavdelningar och i
primärvården, är en av flera
satsningar landstinget gör på
ökad patientsäkerhet. Målet är
att patienterna ska få största
möjliga nytta av de läkemedel
de blir ordinerade.
TEXT JAN TOFTLING
FOTO KARIN SANDBERG
E
n av de apotekare som jobbat länge
i landstinget är Ruth Lööf. Hon är
övertygad om att apotekaren, med
sin speciella kompetens, får en mer självklar roll i framtidens hälso- och sjukvård.
Rätt utnyttjad är hon eller han ett värdefullt komplement i vården, till nytta för
både patienter och personal.
Studier visar att cirka 10-30 procent av
alla sjukhusinläggningar av äldre beror på
felaktig användning av läkemedel. Felanvändning och biverkningar som orsakas
av att man inte följer sina ordinationer
leder ofta till onödigt lidande och stora
kostnader för samhället.
Enligt Ruth Lööf är det viktigt att
regelbundet ompröva och ifrågasätta de
läkemedel patienten tar. Det gäller särskilt äldre personer som har många olika
läkemedel.
– DET ÄR INTE OVANLIGT att patienter fått
läkemedel ordinerade av flera olika läkare,
och att dessa intas i för stor eller för liten
mängd eller i fel kombinationer. Om vi
min hälsa 2/2011
Ruth Lööf är en av de apotekare som arbetar i hälso- och sjukvården.
blir bättre på att informera patienter och
anhöriga om vilka läkemedel som ska tas,
varför och hur länge, finns mycket att
vinna, säger Ruth Lööf.
Alla förändringar som sker när patienten ligger inne registreras och förs in i den
läkemedelsberättelse som upprättas för
varje patient inför utskrivning.
SEDAN FLERA ÅR deltar apotekare i så kal�-
APOTEKAREN MEDVERKAR
lade läkemedelsgenomgångar på äldreboenden och i hemsjukvården. Med fler
apotekare kan man nu göra detta i större
omfattning, och även utöka apotekarnas
insatser på de tre sjukhusen i länet. Målsättningen är att genom ökad kvalitet i
ordinationer och läkemedelsanvändning
uppnå en bättre och säkrare vård.
Medicinkliniken på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm är en av flera sjukhuskliniker där apotekare bidragit till förbättringar som betyder mycket för den
enskilde patienten.
– Redan när patienten skrivs in görs,
tillsammans med patient och anhöriga, en
noggrann avstämning av vilka ordinationer patienten har, och om möjligt tar man
även reda på vilka läkemedel han eller hon
verkligen tar, säger Ruth Lööf.
också i läkemedelsgenomgångar för inneliggande
medicinpatienter som är 75 år eller äldre.
Erfarenheter visar att det antal läkemedel
de äldre använder härigenom minskar, liksom användningen av sådana läkemedel
som kan medföra risker av olika slag.
Detta leder i sin tur till minskade kostnader, och framförallt till att patienterna
mår bättre. En annan nyhet är att alla
patienter på sikt ska få skriftlig utskrivningsinformation inför hemgång, där det
tydligt framgår vilka förändringar som
gjorts i läkemedelsordinationen under
vårdtiden.
– Att få med sig skriftlig information
vid hemgång har stort värde för både
patienterna och deras anhöriga, eftersom
det annars är svårt att komma ihåg allt som
sägs, avslutar Ruth Lööf. «
17
DÄRFÖR MÅSTE HÄLSO-OCH SJUKV
Hälso- och sjukvårdens ekonomi
berör alla sörmlänningar. I juni
beslutar politikerna hur vården
kan samla verksamheter, se över
rutiner och höja avgifter, allt
för att rätta verksamhet efter
budget.
TEXT JAN TOFTLING
FOTO FREDRIK GUSTAVSSON
L
andstinget Sörmland har i år en budget på cirka 5 200 miljoner kronor
till hälso- och sjukvård. Det är
en stor summa pengar, och de
ska räcka till besök på vårdcentraler, specialistbesök på sjukhusen,
undersökningar, provtagningar, operationer, vårdavdelningar och mycket annat.
Problemet är att kostnaderna är högre
och att pengarna inte räcker. Att göra av
med mer pengar än man har är ohållbart i
längden. Därför har landstingspolitikerna
dragit i handbromsen. Kostnaderna måste
komma ner i nivå med budget.
200 MILJONER FÖR MYCKET Redan efter
två månader pekade årsprognosen mot
ett överskridande med mer än 200 miljoner kronor. Obalansen finns i första
hand inom sjukhusvården, men även vissa
vårdcentraler har en något för hög kostnadsnivå. Ansvaret att ta fram förslag som
minskar kostnaderna har politikerna lagt
på den nye hälso- och sjukvårdschefen i
Sörmland, Jörgen Striem.
Han tror inte det blir enkelt, men betonar att verksamheten måste rätta sig efter
demokratiskt fattade beslut. Kostymen
måste anpassas till den kostnadsnivå man
fått pengar för. Samtidigt är han efter några månader på chefsposten imponerad av
den verksamhet landstinget erbjuder sin
befolkning.
– Ja, att det saknas pengar beror inte
på att det slösas i verksamheten. Jämfört
med andra landsting kan vi konstatera att
hälso- och sjukvården i Sörmland är bland
de mest kostnadseffektiva i landet, säger
Jörgen Striem.
Kostnadsutvecklingen har varit ungefär densamma som i övriga landet. Trots
det kostar hälso- och sjukvården i länet
mer pengar än vad som finns i budget,
och enligt Jörgen Striem är det helt nödvändigt att verksamheten anpassas till de
ekonomiska förutsättningarna.
Han framhåller också att sörmlänningarna får en mycket god vård för sina skattepengar, och att det gjorts stora framsteg
18
de senaste åren. En ständig utveckling av
vården har medfört att de medicinska
resultaten blivit allt bättre och att väntetiderna sjunkit. Allt kostar dock pengar,
och för att inte hela landstingets ekonomi
ska äventyras krävs nu krafttag.
ÅTGÄRDSPLAN Efter att en första prognos
presenterats i slutet på mars fick hälsooch sjukvårdschefen i uppdrag att utarbeta
en åtgärdsplan för att dels minska årets
förväntade underskott, dels sänka kostnadsnivån på längre sikt.
Till detta gavs politiska riktlinjer i
tio punkter där man tydligt framhöll att
ekonomin är högst prioriterad. För att
snabbt bromsa kostnaderna utfärdades
min hälsa 2/2011
VÅRDENS BUDGET VARA I BALANS
»Alla vi som jobbar i
och omkring vården
måste fundera på hur
vi kan jobba smartare
och mer effektivt.«
Jörgen Striem, ny hälso- och sjukvårdschef i Sörmland.
ett åtstramningspaket som ska bidra till
kortsiktiga besparingar.
Såväl personal som oppositionspartier
uppmanades att lämna förslag som kan
bidra till sänkta kostnader.
– Alla vi som jobbar i och omkring vården måste fundera på hur vi kan jobba
smartare och mer effektivt, och min erfarenhet är att det inte finns någon som ser
möjligheterna bättre än de som är mitt
uppe i verksamheten. Vi har tagit emot
många både stora och små förslag som nu
tas med och värderas tillsammans med
förändringsförslag från kliniker och förvaltningsledning, säger Jörgen Striem.
Enligt honom finns det massor av goda
idéer ute i verksamheten, och många förmin hälsa 2/2011
bättringar som kan genomföras utan att
man behöver blanda in ledningen.
– Om vi kan minska onödigt strul och
dubbelarbete skulle det ge fantastiska
resultat för både vården, arbetsmiljön
och ekonomin.
GEOGRAFIN ÄR INTE HELIG Under våren
har det arbetats för högtryck med att ta
fram förslag till ett mer långsiktigt åtgärdsprogram. Programmet, som innehåller ett stort antal större och mindre
förändringsförslag, behandlas av länssjukvårdsnämnden i juni.
– Från den politiska ledningen har jag
fått tydliga besked om att man anser läget
så bekymmersamt att man knappast ute-
sluter några förslag som kan sänka kostnaderna. Det kan till exempel innebära
att vi i framtiden inte kan erbjuda viss
hälso- och sjukvård på lika många ställen,
utan att man ibland måste åka lite längre
för sitt sjukbesök eller behandling, säger
Jörgen Striem.
Även om vissa förändringar kan uppfattas som negativa kommer man inte att
föreslå sådant som på något sätt äventyrar patientsäkerheten. Om resultaten av
nuvarande och kommande åtgärder blir
de man hoppas kommer årets förväntade
budgetöverskridande att minska.
Målsättningen är att hälso- och sjukvården på lite längre sikt uppnår en budget
i balans. «
19
Användningen av patientbrickor upphör 1 juni Nu ska
elektroniska
Den 1 juni upphör all användning av patientbrickor inom
sjukintyg
hälso- och sjukvården i hela
länet. Därmed kan alla som fortinföras
farande har sin bricka kvar kasta
eller möjligen spara den som
souvenir.
Under flera decennier spelade
patientbrickan en viktig roll i
kontakten mellan patient och
vårdgivare. Någon exakt uppgift
om när de infördes saknas, men
helt säkert är att de använts
inom landstinget i mer än 40 år.
Brickor i nuvarande format har
funnits i drygt 30 år.
De senaste åren har dock
användningen minskat i takt
med att alternativa rutiner
införts. År 2005 präglade vi i
Sörmland 1 600 brickor varje
vecka, en siffra som 2009 hade
sjunkit till 1000 per vecka.
I takt med att patientbrick-
orna avvecklats har materialkostnaderna minskat, liksom
behovet av underhåll och utbyte
av dyra präglingsapparater.
På Apoteksinfo.nu finns information om öppettider och telefonnummer till alla Sveriges apotek på
ett ställe.
Riskområdena sprider sig – dags att ta TBE-vaccin
Det är dags att vaccinera sig mot TBE (Fästingburen hjärninflammation). Eftersom riskområdena växer och antalet fall ökar är anledningarna i år fler än tidigare att ta sprutan.
Riskområdena för TBE breder ut sig. Det är
inte längre bara längs Östersjökusten som faran
för de TBE-smittade fästingarna är som störst.
– Gnesta, vidare mot Flen och området väster
om Strängnäs är nytt. Dessutom har de gamla
riskområdena blivit större, säger Carl-Gustaf
Sundin, smittskyddsläkare i Landstinget Sörmland.
Vaccinera sig bör man göra om man rör sig
mycket i de riskområden som finns.
20
– Om man jobbar, bor eller vistas mycket i
skog och mark där man utsätter sig för fästingar
ska man vaccinera sig. Det finns ingen anledning
att låta bli att vaccinera sig om man är tveksam
egentligen, säger Carl-Gustaf Sundin.
Själva vaccineringen skiljer sig åt beroende på
bland annat ålder på personen som ska ta sprutan. Det som gäller för alla är att ta de doser
som behövs nu för att få ett bra skydd till sommaren.
– Personer som aldrig vaccinerat sig tidigare
bör göra det och de som börjat sin vaccinering
ska inte glömma bort att fylla på sina doser,
säger Carl-Gustaf Sundin.
I höst kommer elektroniska
sjukintyg att införas i hälso- och
sjukvården i Sörmland. Målet är
få bort pappersintygen vid sjukskrivningar och ersätta dem med
elektroniska kommunikationslösningar.
Införandet av elektroniska
sjukintyg är ett nationellt projekt som arbetar med att förbättra läkarintyget inför en
sjukskrivning och hur intyget ska
överföras elektroniskt till Försäkringskassan.
Vinsterna är många. Som
patient får du en snabbare handläggning av ditt ärende, läkaren slipper lägga onödig tid på
kompletteringar av intyg och
Försäkringskassan slipper pappershantering av blanketter. De
elektroniska sjukintygen kan
inte sändas i väg innan informationen har fyllts i korrekt,
något som minskar risken att det
behöver kompletteras.
För att det ska vara möjligt att
skicka sjukintygen elektroniskt
måste du som patient ge ditt
medgivande. Om du inte vill att
sjukintyget skickas elektroniskt
kommer du som tidigare få ett
pappersintyg.
Vårdråd
dygnet runt
min hälsa 2/2011
Lägg in anhöriga i mobilen
Ett tips är att lägga in dina
anhöriga i mobilens adressbok
under namnet ICE då kan sjukvårds- och räddningspersonal
snabbt komma i kontakt med
dem om du själv är akut sjuk
eller skadad och inte kan tala.
ICE är en förkortning av engelskans In Case of Emergency, som
betyder i händelse av nödsituation.
Så här gör du
• Lägg till en ny kontakt i
adressboken i din mobiltelefon
• Skriv in ICE 1 samt vilken
relation du har till personen,
till exempel ”husband” , dennes
namn, +46 och sedan telefonnumret – utan den första nollan.
• Spara den nya kontakten
• Vill du lägg till fler kontakter, skriv ICE 2 och fortsätt som
tidigare.
• Tänk på att använda landsnummer +46 för svenska kontaktpersoner och engelska som
språk så fungerar informationen
även när du är utomlands. Glöm
inte att berätta för dina anhöriga att du lagt in deras telefonnummer som ICE.
Mat och Motion
– LIVSPASSION
Äldreseminarium
för allmänheten
Även i höst kommer Läkemedelskommitten i Landstinget
Sörmland, i samverkan med
bland andra Länspensionärsrådet, Länshandikapprådet, FOUSörmland och flera kommuner
i länet, arrangera ett äldreseminarium. Årets tema är Mat och
Motion – LIVSPASSION.
I november kommer seminarierna att gå av stapeln under ett
antal eftermiddagar i Eskilstuna,
Katrineholm och Nyköping. Programmet kommer att domineras
av hur man genom bra och god
mat och genom att vara fysiskt
aktiv ska kunna må bättre på
äldre dar.
Under september kommer
affischer och flygblad att spridas
via sjukhus, vårdcentraler, apotek och arrangörsorganisationer.
Seminarierna är kostnadsfria.
Önskekost till patienter med aptitlöshet
För patienter med nedsatt aptit
kan det vara svårt att komma på
någon mat som skulle smaka. Nu
kan de få hjälp på traven genom
att titta på bilder av olika maträtter i den nya foldern Önskekost från Kost Sörmland Landstingsservice AB. Foldern används
på samtliga sjukhus i länet.
Bakom trycksaken ligger bland
annat Susanne Florin, kostutvecklare och dietist, som avslöjar
att idén föddes då hon gjorde sin
dietistpraktik i Nyköping för fyra
år sedan.
Hon berättar om en svårt
cancersjuk äldre man som hade
problem med aptiten. Personalen
försökte locka med att han fick
önska vilken mat han ville, men
min hälsa 2/2011
mannen hade svårt att komma
på något.
− Då tänkte jag att bilder på
olika maträtter skulle vara bra
att använda som hjälpmedel för
att kunna väcka aptiten igen hos
patienten, säger Susanne.
I foldern Önskekost har
Susanne Florin tillsammans
med Susanne Führ, kock vid
Kullbergska sjukhuset, och Lina
Leonardsson, kock vid Mälarsjukhuset, arbetat med bilder på
olika maträtter tillsammans med
korta, beskrivande texter. Sammanlagt presenteras 17 rätter
indelade i kategorierna Något
lätt, Kyckling/Kött, Fisk, Pasta
och Vegetariskt. Rätterna har
valts ut efter en undersökning av
Sörmlands
taltidning
– nyheter för
dig som inte ser
vilken
önskekost som önskades mest.
De mest populära rätterna är
omelett, risgrynsgröt och pannkaka. Med tanke på vårt mångkulturella samhälle finns också
mat som kebabspett med bulgur
och örtsås, och även en vegetarisk rätt att välja på.
Sörmlands taltidning är en gratis
veckotidning som främst riktar
sig till synskadade, men även
människor med andra typer av
läshandikapp.
Du hittar mer information om
Sörmlands taltidning på webben sormlandstaltidning.se och
på facebook sökväg Sörmlands
Taltidning.
Vill du prenumerera på tidningen ska du ringa 01616 69 06 eller skicka e-post till
[email protected].
21
Bra att veta om receptfria smärtstillande läkemedel
Nuförtiden är det
lätt att köpa
smärtstillande läkemedel
utan recept
eftersom alla affärer
får sälja dem.
Det betyder inte
att de är ofarliga.
Smärtstillande läkemedel
är uppdelade
i det ämne som finns
i läkemedlet.
Ämnen är paracetamol
och acetylsalicylsyra.
Det finns också
antiinflammatoriska
läkemedel mot smärta.
Paracetamol finns
i bland annat Alvedon,
Panodil, Pamol, Reliv
och Curadon.
Paracetamol är bra
vid tandvärk,
huvudvärk, ryggvärk
och värk i nacke.
Det passar barn,
vuxna och
gamla människor.
Paracetamol kan
också ta ned feber.
Man ska ta
olika mycket
paracetamol
om man är barn,
vuxen eller äldre.
Läs på informationen
som finns
i förpackningen
hur mycket
du ska ta.
Acetylsalicylsyra
finns i Aspirin,
Bamyl och Treo
och är ett gammalt
smärtstillande läkemedel.
Det tar också ned feber.
Acetylsalicylsyra
finns också i Trombyl
för att hindra blodpropp
eller efter stroke.
Personer med astma
ska inte
ta acetylsalicylsyra
Det kan ge astma!
Acetylsalisyra
gör också att blodet
får svårt att stelna.
Det kan ge magsår.
Ta aldrig för mycket.
Din lever kan skadas.
Drick aldrig alkohol
när du äter paracetamol.
Du hittar fler lättlästa artiklar på vår hemsida www.landstingetsörmland.se/ll
Antiinflammatoriska
Diklofenak, Ibuprofén,
Ipren, Nurofén,
och Voltaren,
tar bort inflammationer
som ger smärta
som till exempel
ledvärk, ryggvärk,
huvudvärk
och mensvärk.
De tar också ned feber.
De här läkemedlen
kan göra
att det samlas
vätska i kroppen.
Har man hjärtsvikt
eller njursvikt
kan det bli sämre
om man tar
dessa läkemedel.
Tänk på att de
här läkemedlen
lätt ger blödningar
i kroppen.
Personer med astma
ska inte ta dessa läkemedel.
Stärk det friska och minska det onda!
Smärta visar
att något inte är rätt
i kroppen.
Det är viktigt
att lyssna
på sin kropp
och ta reda på
varför det gör ont.
22
Motion hjälper också
mot långvarig smärta.
Undersökningar visar
att om du ofta
rör på dig
känner kroppen
mindre smärta
än om du inte
rör på dig så ofta.
När en människa
rör på sig mycket
bildar kroppen
endorfiner,
ett smärtstillande ämne.
Snabba promenader,
joggning, cykling och
simning kan stoppa smärta.
FOTO JOAKIM SERRANDER
Att ha ont i kroppen
tar kraft från dig.
Du kan känna dig
trött och ledsen.
Om du haft ont
i längre tid
än tre månader
kallas det
för kronisk smärta.
Akut smärta
som kommer plötsligt
kan stoppas
med läkemedel.
Men du kan
också prova
med att röra på dig.
Det kan hjälpa
även akut
när du har
huvudvärk,
ryggont och ledvärk.
min hälsa 2/2011
Min rätta rad
1
Hälsokrysset
1.
Fråga 1
Fråga 6
3.
Triage härstammar från det franska ordet
trier. Vad betyder det?
1. Försöka
X. Vårda
2. Sortera
Vart gör du dig av med läkemedel som
blivit över?
1. Hushållssoporna
X. Toaletten
2. Apoteken
Fråga 2
Fråga 7
Vilket är vårt vanligaste receptfria
läkemedelsämne?
1. Acetylsalisylsyra
X. Paracetamol
2. Antiinflammatorika
Vilket av de receptfria smärtstillande läkemedelsämnena har avloppsreningsverk
svårast att rena?
1. Paracetamol
X. Ibuprofén
2. Diklofenak
Fråga 3
Vilket receptfritt smärtstillande kan man
ta vid tillfällig värk då man äter Waran?
1. Paracetamol
X. Acetylsalicylsyra
2. Antiinflammatorika
Fråga 4
Varför har antiinflammatoriska geler
blivit receptbelagda?
1. De är dyra
X. De är farliga för miljön
2. De kan ge hudproblem vid
solexponering
Fråga 5
På vilka orter har Landstinget Sörmland
smärtmottagningar?
1. Eskilstuna, Nyköping och
Katrineholm
X. Katrineholm, Nyköping och
Strängnäs 2. Eskilstuna, Nyköping och Flen
2
2.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Fråga 8
Vilket/vilka av de receptfria smärtstillande
läkemedlen kan orsaka hjärtsvikt?
1. NSAID
X. Paracetamol
2. Paracetamol + NSAID
Fråga 9
Fiskar kan påverkas negativt av NSAID.
Vilket /vilka organ kan påverkas av
NSAID?
1. Hjärtat + mage
X. Njurar + gälar
2. Mage
10.
Fem vinnare får presentkort i bokhandel. Vinnarna presenteras i nästa
nummer av Min Hälsa.
Fyll i de rätta svaren och skicka in hela
talongen före den 31 augusti till:
Min Hälsa, Informationsenheten
611 88 Nyköping
Märk kuvertet »Hälsokrysset«.
Fråga 10
Mina uppgifter:
Vad är TENS?
1. Ett receptfritt läkemedel mot smärta
X. En metod där man lindrar smärta
genom svaga elströmmar
2. En behandlingsform som är speciellt
lämplig för yngre personer
JAG HETER:
Lycka till!
Rätta raden i Hälsokrysset 1/11: 222, X11, 1X1X
min hälsa 2/2011
X
JAG BOR PÅ:
MIN POSTADRESS ÄR:
MITT TELEFONNUMMER ÄR:
Vinnarna i Hälsokrysset 1/2011:
Marion Sjöström, St Sundby, Britt
Pettersson, Strängnäs, Kerstin Fors,
Högsjö, Maja Schefström, Malmköping,
Katarina Engström, Eskilstuna.
23
GRUPPFÖRSÄNDELSE
Hit går dina skattepengar 2011
I ÅR FÅR LANDSTINGET SÖRMLAND nästan 4,7
miljarder kronor av skattebetalarna i länet. Och det
mesta hamnar hos sjukvården, på sjukhus och vårdcentraler.
Sjukvården är landstingets största, viktigaste och
dyraste verksamhet. Här kan du se precis hur dina
skattekronor används. För varje hundralapp som
sörmlänningarna betalar i skatt går 10 kronor och
17 öre till landstinget. Den summan delas sedan upp
och fördelas på olika sätt.
I cirkeldiagrammet kan du följa dina pengar för att
se var någonstans de tar vägen. «
Landstingsskattens fördelning
Kollektivtrafik m.m. (0,41 kr) Politisk ledning (0,08 kr)
Kultur, utbildning och friluftsliv (0,16 kr)
Habilitering o hjälpmedel (0,31 kr)
Tandvård (0,31 kr)
Privata vårdgivare
(0,33 kr)
Vårdcentraler (1,44 kr)
Sjukvården
lokalkostnader
(0,43 kr)
Sjukhusvård (4,13 kr)
Utomlänsvård
(1,09 kr)
Läkemedel (1,48 kr)
Sjukhusvård (4,13 kr)
Sjukhusvården i länet som cancervård,
kvinnomottagningarna, kirurgi med
mera. Här ingår också labkostnader och
alla personalkostnader för sjukvården.
Vårdcentraler (1,44 kr)
Hit går pengar till Hälsovalssystemet
som sedan fördelar pengarna till
länets olika vårdcentraler, privata och
landstingsdrivna.
Läkemedel (1,48 kr)
Privata vårdgivare (0,33 kr)
T. ex. sjukgymnaster, psykoterapi och
psykiatri som har avtal med landstinget.
Utomlänsvård (1,09 kr)
Kostnader för Sörmlänningar som måste
vårdas i ett annat län.
Sjukvårdens lokalkostnader (0,43 kr)
Kostnader för sjukhusens lokaler.
Tandvård (0,31 kr)
Hit går pengar både till Folktandvården
och privata tandläkarmottagningar.
Tandvården är fri upp till 19 år.
Habilitering o hjälpmedel (0,31 kr)
Pengar för stöd och hjälp till personer
med funktionsnedsättning som hörsel
och synnedsättning.
Kultur, utbildn. och friluftsliv (0,16 kr)
T. ex. Länsmuseum, Scenkonst
Sörmland, Nynäs slott, utställningar och
uppsättningar.
Kollektivtrafik m.m. (0,41 kr)
Bidrag till regionförbundet,
kollektivtrafik och andra organisationer.
Politisk ledning (0,08 kr)
Administration, politik och andra
landstingsövergripande kostnader.
Summa landstingsskatt = 10,17 kr.
