Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Homo- bi- och transperspektivet kvar i
garderoben? – En kvalitativ studie i de lägre
skolåren
Issues of Homo- Bi- and Transsexuality Remains in the Closet – A Qualitative Study of the
Early Schoolyears
Anna Manselin
Lärarexamen 140 poäng
Religionsvetenskap och lärande, gäller lärarexamen 140p
2007-01-15
Examinator: Boel Westerberg
Handledare: Sven-Göran Ohlsson
& Anders Lindh
Malmö Högskola
Lärarutbildningen 140 p
Individ och samhälle
Sammanfattning
Syftet med arbetet är att försöka identifiera normer och värderingar som kan finnas i
dagens skola med inriktning på de lägre skolåren ur ett homo- bi- och transperspektiv.
Med hjälp av djupintervjuer och textanalys försöka få fram ett resultat som redovisar
detta. Samtidigt ger även arbetet en översikt av tidigare forskning gällande attityder
gentemot homosexuella och hur antagandet att alla är heterosexuella kan påverka HBTpersoner. Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att den undersökta skolan inte har
ett HBT-perspektiv i så stor utsträckning i sin undervisning och att det delvis har sin
förklaring i skolans styrdokument, förväntningarna på pojkar och flickor samt den
rådande heteronormativiteten.
Nyckelord: HBT, könsroller, heteronormativ, lägre grundskolan, skolans styrdokument,
normer och värderingar.
Anna Manselin
c/o Johansson
Södra Förstadsgatan 94
21420 Malmö
Handledare: Sven-Göran Ohlsson
Anders Lindh
Examinator: Boel Westerberg
2
Förord
Jag vill börja med att tacka mina respondenter på den undersökta skolan för deras
deltagande och frimodighet, utan deras hjälp skulle inte denna uppsats ha funnits till. Jag
vill även tacka den person på skolan som hjälpte mig att komma i kontakt med mina
respondenter.
Dessutom vill jag tacka min vän Golnar Bahar som vid flera tillfällen hjälp mig med det
tekniska, det vill säga datorn och ordbehandlingsprogrammet.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING:
1. INLEDNING ................................................................................................................................................................................................. 5
1:1 BAKGRUND OCH PROBLEMOMRÅDE ...................................................................................................................................................... 6
1:2 BEGREPPSFÖRKLARING .......................................................................................................................................................................... 7
1:3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ........................................................................................................................................................... 8
1:4 AVGRÄNSNINGAR ................................................................................................................................................................................... 9
1:5 BEGRÄNSNINGAR .................................................................................................................................................................................... 9
2. TIDIGARE FORSKNING ........................................................................................................................................................................10
2:1 ALLMÄNHETENS ATTITYDER TILL HOMOSEXUALITET .......................................................................................................................10
2:2 DISKRIMINERING KAN BIDRA TILL SÄMRE HÄLSA ..............................................................................................................................11
2:3 KURSPLANER ........................................................................................................................................................................................12
2:3:1 Biologi.........................................................................................................................................................................................13
2:3:2 Historia .......................................................................................................................................................................................14
2:3:3 Idrott och hälsa ..........................................................................................................................................................................14
2:3:4 Religionskunskap........................................................................................................................................................................14
2:3:5 Samhällskunskap ........................................................................................................................................................................15
2:3:6 Svenska........................................................................................................................................................................................15
3. HISTORISK BAKGRUND.......................................................................................................................................................................16
4. TEORETISK BAKGRUND......................................................................................................................................................................18
4:1 MANLIGT OCH KVINNLIGT ...................................................................................................................................................................18
4:2 HETERONORMATIVITET ........................................................................................................................................................................19
4:3 HBT I SKOLAN ......................................................................................................................................................................................20
5. METOD........................................................................................................................................................................................................22
5:1 URVAL ...................................................................................................................................................................................................22
5:2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT..........................................................................................................................................................................23
5:3 ETISKA ÖVERVÄGANDEN .....................................................................................................................................................................25
5:4 DISPOSITION ..........................................................................................................................................................................................25
6. RESULTAT .................................................................................................................................................................................................27
6:1 VAD ÄR SKOLANS UPPDRAG MED HÄNVISNING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT UR ETT HBT-PERSPEKTIV?................................27
6:1:1 SFS 2006:67 ...............................................................................................................................................................................27
6:1:2 Lpo 94 .........................................................................................................................................................................................28
6:1:3 Kursplanerna..............................................................................................................................................................................29
6:1:4 Kärlek känns! Förstår du?.........................................................................................................................................................29
6:1:5 Intervjuerna ................................................................................................................................................................................30
6:2 HUR FÖRHÅLLER SIG LÄRARNA PÅ DEN UNDERSÖKTA SKOLAN TILL HBT-PERSPEKTIVET OCH HUR SER DE PÅ ANDRAS
UPPFATTNINGAR?........................................................................................................................................................................................30
6:2:1 Tjejer och killar ..........................................................................................................................................................................30
6:2:2 HBT-frågan.................................................................................................................................................................................32
6:3 ANVÄNDER SIG LÄRARNA AV ETT HBT-PERSPEKTIV I SITT PEDAGOGISKA ARBETE?......................................................................34
6:3:1 Så sant.........................................................................................................................................................................................34
6:3:2 Arbete med HBT-frågor i klassen ............................................................................................................................................35
7. ANALYS ......................................................................................................................................................................................................38
7:1 SKOLANS STYRDOKUMENT ..................................................................................................................................................................38
7:2 HUR SER DET UT PÅ SKOLAN? ..............................................................................................................................................................39
8. SLUTORD ...................................................................................................................................................................................................42
8:1 GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR ......................................................................................................................................................42
8:2 HETERONORMATIVITET ........................................................................................................................................................................42
8:3 KÖNSROLLER ........................................................................................................................................................................................43
8:4 FRAMTIDEN ...........................................................................................................................................................................................43
9. KÄLLFÖRTECKNING ............................................................................................................................................................................45
9.1 BÖCKER .................................................................................................................................................................................................45
9.2 RAPPORTER ...........................................................................................................................................................................................45
9.3 UPPSATSER ............................................................................................................................................................................................46
9.4 INTERNETSIDOR ....................................................................................................................................................................................46
9.5 INTERVJUER...........................................................................................................................................................................................47
9.6 FILM .......................................................................................................................................................................................................47
HANDLEDNING TILL INTERVJUERNA
BILAGA ..................................................................................................48
4
1. Inledning
I samband med att jag genomfört min praktik inom Lärarutbildningen har jag
uppmärksammat att ingen lärare på min praktikskola vid något tillfälle diskuterat eller
undervisat om homosexualitet, bisexualitet eller transexualitet under någon av mina
praktikperioder. Den diskursen tycks pågå i mycket liten utsträckning. Detta har väckt min
nyfikenhet kring frågan och en undran om varför så är. Jag är av den åsikten att detta är en
mycket väsentlig fråga att ta upp inom skolans ramar då det inte är en självklarhet att det görs
i hemmet. Alla elever har rätt att känna att de bemöts på ett öppet och tolerant sätt i skolan
oavsett sin sexuella läggning. Därför ska de också synliggöras istället för att betraktas som en
avvikande minoritetsgrupp. Det är oerhört viktigt att skapa en trygg skolmiljö där alla kan
känna att de får det stöd de behöver.
I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94
kan vi på sidan 7 läsa:
Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en
levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära.
Personlig trygget och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag.
Under hösten har det också förekommit en del artiklar i Sydsvenskan kring ämnet homofobi i
anknytning till att den antirasistiska filmveckan som arrangerats. Filmen ”Brokeback
mountain” ingick i programmet men arrangörerna tvingades att ställa in visningen eftersom
inga skolar visat något intresse för den. Ang Lees film handlade om två homosexuella
cowboys i USA på 60-talet. Två av förklaringarna var följande.
Malmö är en segregerad stad med kulturer och religioner där HBT-frågor har svårt att få genomslag.
Jönköping med sin starkt frikyrkliga prägel och just Malmö hör till de städer där filmer som
”Brokeback mountain” verkligen behöver visas.
Olof Lundborg, Lärarnas Riksförbund (www1)
Visst finns det intolerans mot homosexuella bland unga människor, men jag har aldrig träffat några
elever som varit rädda för att prata om ämnet.
Elisabet Nidsjö, psykolog på Riksförbundet för sexuellt likaberättigandes rådgivning i Skåne [RFSL],
tror att det till största delen bygger på vuxenvärldens egna fördomar. (www2)
Dessa artiklar bidrog också i mycket stor utsträckning till att jag valde att undersöka detta
område. Flera av artiklarna väckte tankar kring varför homo- bi- och transfrågorna
fortfarande känns så kontroversiella att ta upp i skolan.
5
Vi som lärare kan inte förutsätta att alla elever är heterosexuella eller har heterosexuella
föräldrar, det samma gäller våra arbetskollegor. Jag vill med detta arbete synliggöra några
av de värderingar och normer om homo- bi- och transsexuella som kan råda i skolan och
se var dessa har sitt ursprung och hur jag som blivande lärare kan vara med och bidra till
ett öppnare klimat.
1:1 Bakgrund och problemområde
Sedan den 1 april 2006 gäller en ny diskrimineringslag för att hjälpa elever som utsätts för
kränkningar eller diskriminering i skolan (www3). Den nya lagen ska motverka
diskriminering på grund av kön; etnisk tillhörighet; religion eller annan trosuppfattning;
sexuell läggning och funktionshinder i de verksamheter som regleras av skollagen (www12).
I samband med detta är det också viktigt att undersöka hur lärare kan arbeta för att uppfylla
den och därmed försöka ta reda på hur situationen ser ut i skolan. Problemen måste
synliggöras i skolan för att kunna motverkas. I rapporten ”Yttrandefrihet i skolan, elevernas
attityder, värderingar och läsvanor” publicerad i september 2006 av Lärarnas Riksförbund
kan vi läsa om en i många fall oroande bild över den intolerans som finns bland en del elever
i de svenska skolorna. Attitydundersökningen genomfördes i 74 klasser i årskurs 9 runt om i
landet och svarsfrekvensen ligger på 66 procent. I rapporten kan vi bland annat läsa följande:
70 procent av eleverna avfärdar påståendet att homosexualitet är en sjukdom. Mer än var tionde elev
håller helt med påståendet. 28 procent av killarna har svarat 3 eller 4 på skalan, där siffran 4 betyder att
de absolut håller med om påståendet, mot 6 procent av tjejerna (Rapport från lärarnas riksförbund 2006,
s.4).
Var femte elev tycks vara beredd att hålla med om att HIV och AIDS bland homosexuella män är ett
straff för ett perverst levnadssätt. Tre gånger så många killar anser detta i jämförelse med hur tjejerna
har svarat (Rapport från lärarnas riksförbund 2006, s.4).
För killar är det vanligaste tillmälet jävla bög/homo/fikus. 41 procent av killarna uppger att de blivit
kallade detta. 37 procent av killarna säger sig ha kallat någon annan för jävla bög/homo/fikus minst en
gång det senaste året (Rapport från lärarnas riksförbund 2006, s.5).
Resultaten av undersökningen visade att generellt sett är pojkarna mer intoleranta än
flickorna när det gäller synen på till exempel homosexuella vilket kan bero på att den
traditionella mansrollen ifrågasätts. Därför bör skolan vara mycket tydlig med vad som är
tillåtet och inte för att det inte ska behöva gå så långt som till mobbing och trakasserier
6
(Rapport från lärarnas riksförbund, 2006). Likaså har Riksförbundet för sexuellt
likaberättigande gjort en enkät som visar att bara 5 procent av kommunerna har en skolplan
som behandlar homo- bi- och transfrågor. Just transsexuella personer nämns bara i en
kommun, nämligen Lund (www4). Samtidigt anser Riksförbundet för sexuell upplysning att
skolan är av central betydelse för att ge barn och ungdomar kunskap och för att bearbeta
värderingar. Enligt dem behövs det tydligare läroplaner och kursplaner då de är skolans
viktigaste styrdokument samt en förbättring av undervisningen på lärarhögskolorna och i de
pedagogiska utbildningarna (www5).
1:2 Begreppsförklaring
HBT är en paraplybeteckning för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Homosexuella
och bisexuella är män och kvinnor i olika åldrar med olika etnisk bakgrund, religiös och
politisk uppfattning. Dragkings/queens är personer som har en könsidentitet eller ett beteende
som tidvis eller alltid skiljer sig från vad som utifrån stereotypa men utbredda föreställningar
kan förväntas, beroende på deras biologiska kön. Det kan också vara individer som av
omgivningen uppfattas ha eller ge uttryck för en avvikande könsidentitet, till exempel genom
att deras könsidentitetsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som
registrerats för dem vid födseln. Transbegreppet som politisk term förutsätter inte att
individen själv identifierar sig som transpersoner. (www6)
RFSL är en förkortning för Riksförbundet för sexuellt likaberättigande. RFSL är en
demokratiskt, religiöst och partipolitiskt obunden organisation. Föreningen bildades 1950 och
är en av världens äldsta organisationer för homo- bi och transsexuella. De arbetar med att
förändra attityder i samhället, påverka politiker och opinionsbildare för att försöka förbättra
situationen (Lundqvist & Lönnkvist 2005). De fungerar även som mötesplats för HBTpersoner. Utöver detta har de även skolinformatörer som åker ut till skolor och informerar om
HBT, där de vänder sig till skolor med elever i alla åldrar.(www7)
RFSU är en förkortning av Riksförbundet för sexuell upplysning. Liksom RFSL är RFSU en
partipolitiskt och religiöst obunden organisation som verkar för att sprida en fördomsfri och
öppen syn på samlevnads- och sexuallivets centrala roll för individ och samhälle (www14).
7
Heteronormativitet är enkelt uttryckt antagandet att alla är heterosexuella och att det
naturliga sättet att leva är heterosexuellt. Det medför att samtal, signaler och reklam,
beskrivning av relationer förutsätts vara heterosexuella. Heteronormativitet är därmed aktivt
normerande, och allt som faller utanför ramen för vad som kan räknas som heterosexuellt
beteende stämplas som avvikande och är/blir därmed fel (Rosenberg 2003).
Homofobi är en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett
samhälle som har en mycket negativ syn på homo- eller bisexuella människor (Henley 2006).
Inom forskningen har det tillkommit en nyare benämning som ersatt begreppet homofobi och
det är heterosexism. Heterosexismen vill synliggöra hur heterosexualiteten utgör den
dominerande normen och kan kort beskrivas som ett ideologiskt system - då de menar att
homofobi mer beskriver ett individuellt och relationellt problem (Hulth & Ingelson 2005).
HomO, ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning.
HomO är en tillsynsmyndighet som ser till att de fyra lagarna kring likabehandling och
diskriminering efterlevs. Deras uppgift är alltså att verka mot homofobi och diskriminering
mot sexuell läggning inom alla delar av samhällslivet. Varje år ges en årsrapport ut där de ger
en lägesbeskrivning när det gäller rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning som är
ett slags mellanting mellan resultatredovisning och verksamhetsrapport (www8).
1:3 Syfte och frågeställningar
Mitt syfte är att försöka identifiera några normer och värderingar som kan finnas i dagens
skola med inriktning på de lägre grundskoleåren ur ett HBT-perspektiv. Jag kommer att
granska skolans styrdokument för att se hur dessa berör HBT-perspektivet och hur det
avspeglar sig i skolan. Genom att intervjua några lärare ska jag även försöka att ta reda på hur
de förhåller sig till styrdokumenten ur ett HBT-perspektiv och hur det avspeglar sig i deras
arbete på skolan.
8
Mina frågeställningar blir således:
-
Vad är skolans uppdrag med hänvisning till skolans styrdokument ur ett HBTperspektiv?
-
Hur förhåller sig lärarna på den undersökta skolan till HBT-perspektivet och hur ser
de på andras uppfattningar?
-
Använder sig lärarna av ett HBT- perspektiv i sitt pedagogiska arbete?
1:4 Avgränsningar
Jag har valt att avgränsa min undersökning till de lägre grundskoleåren då det är inom det
området jag utbildat mig. Stor del av arbetet kommer således att baseras på textanalys av
styrdokumenten och annan litteratur samt några intervjuer med lärare vilket innebär att
elevperspektivet inte kommer att belysas.
1:5 Begränsningar
En aspekt som kan ses som begränsande för min studie är att det har publicerats väldigt lite
forskning inom ämnet HBT-frågor och skolan, vilket innebär att många av texterna har sitt
ursprung från samma källa, till exempel RFSL. Detta verkar också vara ett relativt nytt
forskningsfält som även medför att det inte är särskilt enkelt att göra jämförelser över en
längre tid. Det har även varit svårt att hitta texter som tar upp ämnet före 1990-talet.
9
2. Tidigare forskning
I följande kapitel har jag valt att lyfta fram tidigare forskning som dels rör attityder till
homosexuella och homosexuellas hälsa. Jag presenterar även justeringar i kursplanerna
för grundskolans lägre år som tar upp HBT-perspektivet.
2:1 Allmänhetens attityder till homosexualitet
Statens folkhälsoinstitut har sedan 1992 regeringens uppdrag att följa homosexuellas
situation i samhället och bland annat verka mot diskriminering som sker på grund av sexuell
läggning. 1998 vände de sig till Torsten Österman, FSI (Forskningsgruppen för samhälls- och
informationsstudier) för att närmare undersöka attityden till homosexualitet och
homosexuella. Omvärldens attityder är nämligen avgörande för homo- och bisexuellas hälsa.
Undersökningen är baserad på ett statistiskt urval av Sveriges befolkning i åldern 16-79 år
där 9000 personer fått svara på ett tjugotal frågor. Analysen var huvudsakligen inriktad mot
att finna en bakgrund och ett sambandsmönster som kan belysa attityden till homosexuella.
I denna rapport framgår att attityden till homosexuella påverkas av kunskap och erfarenhet av
att arbeta med homosexuella personer, både privat och i arbetslivet. Ungefär var fjärde
svensk har haft den erfarenheten, men andelen är säkerligen större då många homosexuella
inte är öppna med sin homosexualitet på arbetsplatsen. Ju mer kontakten med och kunskapen
om en viss grupp människor ökar, desto mindre blir utrymmet för fördomar och negativa
attityder att frodas. En del av befolkningen anser dock att det finns alltför många
homosexuella. Det finns uttalat negativa attityder mot homosexuella, särskilt bland dem som
anser att antalet homosexuella ökat de senaste åren. Men det är en minoritet som har de
starkast negativa attityderna. De personer som har den mest negativa synen på homosexuella
är oftast individer som upplever sig ha betydligt mindre möjligheter att påverka sitt eget liv
och samhället än de som är positiva.
Andelen människor med homosexuella känslor och/eller erfarenheter uppskattas vara omkring tio
procent. Andelen är högre bland kvinnor än bland män och de flesta hyser sexuella känslor för eller har
sexuella erfarenheter av såväl det egna som det motsatta könet. Endast någon eller några enstaka
procent antas vara ”exklusivt” homosexuella (Carpelan 2002, s.9).
I Sverige är inställningen förhållandevis mer positiv än i många andra länder och
utvecklingen pekar också mot att den positiva opinionen ökar både i Sverige och i andra
jämförbara länder.
10
De negativa återfinns särskilt bland män, lågutbildade, utanför storstadsområdena och bland äldre
invånare. Även skillnader inom samma grupp är ibland stora. Män som upplever sig som mindre starkt
maskulina är till exempel betydligt mindre negativa mot homosexuella än män som känner sig mer
maskulina (Carpelan 2002, s. 9).
Begrepp som medkänsla, jämställdhet, fantasi och dialog uppskattas särskilt av dem som har en positiv
attityd till homosexuella. De med negativ attityd till homosexuella uppskattar särskilt som exempel,
begreppet lydnad (Carpelan 2002, s.10).
I rapporten kan vi också läsa att ju mer könsneutral frågans formulering är, det vill säga att
man undviker att specificera om det rör sig om man eller kvinna, desto mer positiva attityder
syns i resultaten. Den generella inställningen till homosexuella är att det finns ungefär lika
många som är positiva respektive negativa. 25 procent uppger sig vara positiva medan 27
procent är negativa. När det kommer till frågan om att homosexuella ska få vårda och utbilda
barn visar det sig att en majoritet på 59 procent generellt accepterar detta, medan förslaget att
homosexuella par skall ges möjlighet att adoptera barn gav följande resultat; 16 procent var
positiva i varierande grad och 65 procent var negativa i varierande grad. När det gäller
adoptionsfrågan är det inte osannolikt att en negativ opinion kan komma att förändras på sikt.
Frågan blir med tiden mindre laddad i takt med att acceptansen i samhället ökar. Slutligen
kan även nämnas att massmedierna har spelat en viktig roll i debatten och därmed påverkat
människors attityder. Enligt rapporten är det mycket som talar för att debattklimatet i
massmedierna och de egna personliga kontakterna med homosexuella personer i större
utsträckning påverkar attityder och föreställningar än allmänt hållna officiella uttalanden för
att stärka homosexuella och homosexuellas rättigheter. Men givetvis har även en rad olika
bakgrundsförhållanden betydelse för attityderna till homosexuella (Carpelan 2002).
2:2 Diskriminering kan bidra till sämre hälsa
Statens folkhälsoinstitut har även undersökt hälsan bland homo- och bisexuella samt
transpersoner och resultaten redovisas i rapporten ”Homosexuellas, bisexuellas och
transpersoners hälsosituation” i december 2005. I den kan vi läsa att HBT-personer har
betydligt sämre psykisk hälsa än övriga befolkningen mätt som nedsatt psykiskt
välbefinnande och svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Självmordsförsök är dubbelt
så vanliga bland HBT- personer jämfört med den övriga befolkningen. Undersökningen
genomfördes med en nationell folkhälsoenkät och en webbenkät för att beskriva den
11
självrapporterade hälsan och göra jämförelser med den övriga befolkningen. Resultatet
visade också att ett bra allmänt hälsotillstånd är mindre vanligt bland HBT-personer än
övriga befolkningen där den stora skillnaden återfinns bland kvinnor. Risken för
diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning är vanligt förekommande
bland HBT-personer. Likaså ökar riskerna för exempelvis kränkande behandling eller
bemötande, hot om våld samt rädsla för överfall, rån eller annat ofredande. Och enligt
rapporten är dessa sannolikt en bidragande faktor till den höga psykiska ohälsan bland
HBT-personer. En annan viktig bakomliggande orsak till diskriminering och/eller
kränkningar enligt rapporten är den heteronormativitet som råder i vårt samhälle, det vill
säga där det heterosexuella är normen och HBT-personer ses som avvikande. Vi kan även
få ta del av förslag till åtgärder för att förbättra hälsosituationen hos HBT-personer.
Statens folkhälsoinstitut nämner en rad åtgärder men jag har valt att ta med dem som
berör skolan, där de rekommenderar landsting/regioner och kommuner att:
Huvudmännen för skolhälsovården (elevhälsan), ungdomsmottagningar, barn- och
ungdomspsykiatrin uppmärksammar det angelägna i att alla ungdomar har samma möjligheter att
få sina behov tillgodosedda. Det ligger på huvudmännens ansvar att tillgodose en god och jämn
resurstilldelning till verksamheterna, att personalen vid mottagningarna har adekvat kunskap i att
möta HBT-ungdomar, att det finns tillgång till kontinuerlig fortbildning och att utvärderingar görs
och kvaliteten säkras (www9).
Uppmärksamma behovet av ett HBT-perspektiv integreras i skolmiljön och i skolundervisningen och
behovet av fortbildning av skolpersonal i HBT- frågor (www9).
2:3 Kursplaner
Skolverket är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet. Till deras
uppgifter hör bland annat att granska skolan på många olika sätt. Oavsett metod är fokus
alltid att hävda varje individs rätt till kunskap och personlig utveckling (www10). Två av
punkterna kan läsas nedan:
Att genom utbildningsinspektion klargöra om, och hur väl, en verksamhet fungerar i förhållande till
bestämmelserna i skollagen och läroplanerna och uppmärksamma kommunen eller styrelsen i en
fristående skola på områden som de behöver arbeta vidare med i sitt eget utvecklingsarbete (www11).
Att genom nationella utvärderingar sätta fokus på områden som behöver utvecklas nationellt, men
också ge underlag för till exempel rektorer och föreståndare i deras arbete att leda och förnya sina
verksamheter lokalt (www11).
12
I november i år redovisades en översyn av grundskolans sex- och samlevnadsundervisning.
Redovisningen avser den del av uppdraget som gäller förslag till justeringar i grundskolans
kursplaner. Målet med uppdraget var att belysa värdegrundsfrågorna i sex- och
samlevnadsundervisningen. I synnerhet frågorna som rör jämställdhet och homo- bi- och
transperspektivet samt vad som kan ses som kränkande behandling ska lyftas fram i
kursplanerna. Då sex- och samlevnadsundervisningen inte är ämnesspecifik har de gjort ett
urval av aktuella ämnen och innehåll. Detta har skett i samarbete med HomO som i slutskedet
har givits möjlighet att lämna kommentarer på förslagna förändringar vilka har påverkat den
slutgiltiga utformningen. På samma sätt har även en referensgrupp bestående av Myndigheten
för skolutveckling, RFSU, RFSL samt RFSL-ungdom, Landstinget förebygger AIDS samt
Länshälsolaget i Östergötlands län också bidragit med kommentarer som tagits i beaktande.
De har valt att närma sig ämnesområde genom ett grundläggande demokratiskt
värdegrundsperspektiv som utgår från mänskliga rättigheter och rätten till att inte bli
diskriminerad på grund av; kön; etnisk tillhörighet; religion eller annan trosuppfattning;
funktionshinder samt sexuell läggning. Ingen form av HBT-begreppet finns i kursplanerna i
dagsläget. Myndigheten utgår från den definition som diskrimineringskommitteen gör av
transpersoner och att detta perspektiv tillgodoses genom en kombination av begreppen kön
och könsidentitet. Skolverket har valt att uttrycka kunskapsområdets olika aspekter i syfte att
skapa en enhetlig nivå av innehållspreciseringarna i kursplanerna i stort men i huvudsak för
att likställa dessa perspektiv med andra mänskliga rättigheter och rätten till att inte bli kränkt.
Skolverket har strävat efter att se över de kursplaner som innehållsmässigt har en naturlig
koppling till dessa frågor. Här nedan kommer skolverkets förslag på ändringar inom
kursplanerna med undantag för de gemensamma kursplanetexterna och mål för årskurs nio.
(Redovisning av uppdrag om översyn av målen i grundskolans kursplaner avseende sex- och
samlevnad 2006)
2:3:1 Biologi
Människan
Utifrån perspektivet att ta ansvar både för sig själv och andra behandlas frågor om ansvar och respekt i
förhållandet till kärlek, sexualitet, relationer och samlevnad. En trygg och säker sexualitet fri från fördomar,
diskriminering, tvång och våld är grundläggande för individens upplevelse av hälsa, lust och välbefinnande.
Perspektiv som kön, könsidentitet, funktionshinder och sexuell läggning är därför naturliga inslag i
undervisningen.
Beträffande kunskapens användning
13
-
ha inblick i och kunna diskutera faktorer som påverkar hälsan samt betydelsen av goda hälsovanor.
Eleven skall
Beträffande kunskapens användning
-
kunna föra diskussioner om sexualitet, relationer och samlevnad och därvid visa respekt för andras
ståndpunkter och för olika relations- och samlevnadsformer
2:3:2 Historia
Ämnets karaktär och uppbyggnad
Ämnet belyser hur villkoren för individer, grupper och samhällen - sett ur olika perspektiv så som exempelvis
klass, etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, könsidentitet, ålder, religion och funktionshinder – har varit
genom tiderna.
2:3:3 Idrott och hälsa
Ämnets karaktär och uppbyggnad
Undervisningen i ämnet skall motverka diskriminerande föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt
och därigenom bidra till ett jämställt och demokratiskt samhälle där människor respekteras oberoende av kön,
könsidentitet och sexuell läggning.
2:3:4 Religionskunskap
Ämnets syfte och roll i utbildningen
Ämnet bidrar till förståelse av traditioner och kulturer och ger därmed en grund för att bemöta
främlingsfientlighet samt utvecklar elevernas respekt och tolerans för det som ligger utanför den egna kulturella
sfären.
Ämnet bidrar också till att fördjupa kunskaperna om och problematisera grundläggande demokratiska värden
som människans egenvärde-, och människors lika värde oberoende av klass, kön, könsidentitet, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Utsatta och sårbara
individers och gruppers förhållanden och villkor är naturliga inslag i en sådan problematisering.
Etik
Vardagens etiska frågor är en utgångspunkt för reflektioner och diskussioner exempelvis om normer och
värdesystem i olika kulturella, religiösa och profana livsåskådningar i relation till mänskliga rättigheter.
Tro och tradition
I detta ingår även att behandla konsekvenser av ställningstagande i religiösa frågor för livsbeslut och relationer
mellan människor sett i ljuset av begrepp som jämlikhet och jämställdhet och berör exempelvis frågor om
identitet, kön, könsidentitet och sexuell läggning.
14
2:3:5 Samhällskunskap
Ämnets syfte och roll i utbildningen
Utbildningen skall öppna för skilda uppfattningar och uppmuntra att dessa förs fram och diskuteras på ett
respektfullt sätt så att alla människors lika rätt och möjligheter tydliggörs, oberoende av klass, kön, könsidentitet,
ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.”
Mål att sträva mot
- utvecklar kunskap om mänskliga rättigheter och förekomsten av förtryck utifrån olika grunder, såväl politisk,
ekonomisk, etnisk eller religiöst som relaterat till kön, könsidentitet, sexuell läggning och funktionshinder.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
- förstå hur de egna handlingarna påverkar människor, samhälle och miljö.
2:3:6 Svenska
Ämnets syfte och roll i utbildningen
Svenskämnet bidrar också till att utveckla förståelse för andra människor och stärka elevernas egen identitet
genom att lyfta fram förebilder och exempel som återspeglar mångfalden i samhället avseende klass, kön,
könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning.
Skönlitteratur, film och teater
Därigenom kan motbilder formas exempelvis rasism, extremism, odemokratiska förhållanden sam ett stereotypt
sätt att se på könsroller, könsidentiteter och sexuella läggningar.
15
3. Historisk bakgrund
Ordet homosexuell som begrepp skapades först 1869. Då kom det att beskriva en människa
med vissa egenskaper och inte en upplevelse som var allmänmänsklig. Vi vet idag att det
långt tillbaka i historien förekommit sexuella handlingar eller upplevelser mellan personer av
samma kön. Men tidigare beskrevs dessa till exempel i ord som vi förknippar med kärlek. De
erotiska upplevelserna kunde beskrivas, men dessa var uttryck för känslor och gjorde inte
nödvändigtvis människan till något särskilt. Homoerotiska uttryck har funnits i både
högkulturer såsom i så kallade primitiva kulturer och dessa har skildrats i både myter och
riter i olika tider. Även om homosexuella beteenden ses som positiva i samband med
initiering har det många gånger haft en negativ innebörd. Men i och med kristendomens
ökande inflytande medföljde också krav på kyskhet och sexuell återhållsamhet. De kristnas
förbud mot sodomi har dels tolkats som ett förbud mot anala samlag, dels som förbud mot
homosexualitet. Förbuden grundar sig på beskrivningen av Sodom i Första Mosebok och på
förbudet mot sexuellt umgänge mellan män i Tredje Mosebok. Även Paulus har fördömt
sexuellt umgänge mellan män och mellan kvinnor. Historiskt sett är lesbisk kärlek mindre
dokumenterad vilket inte är särskilt konstigt med tanke på att kvinnor överlag fått stå i
skuggan av männen i historieskrivningen. Under medeltiden betraktades homosexualitet som
en av de sju dödssynderna vilket i princip innebar att man dömdes till döden genom att
brännas på bål. Under 1700- och 1800-talet humaniserades lagstiftningen och dödsstraffet
togs bort i många länder. Samtidigt började homosexualitet ses som en sjukdom och man
försökte förklara dess orsaker. Sjukdomsförklaringen ledde till att homosexuella blev objekt
för diagnos och behandling.
Dock såg man fortfarande på homosexualitet som något
avvikande och förespråkade det äktenskapliga samlivet. Samtidigt kunde homosexuella själva
genom att beskriva homosexuella som en biologisk egenart bana vägen för en humanisering
av lagstiftningen. När homosexualitet kom att beskrivas som en identitet snarare än ett
beteende innebar det att de kunde bli måltavla för angrepp och för förföljelse. Men också att
man kunde börja bygga en medveten identitet och självkänsla. Förföljelserna av
homosexuella kulminerade i samband med nazisttiden i Tyskland. Homosexualitet
avkriminaliserades i Sverige år 1944. Men det innebar inte att de jämställdes med
heterosexuella då man ansåg att unga måste skyddas mot homosexuell förförelse. År 1979
ströks också homosexualitet som ett uttryck för ”mentala rubbningar” och ”sexuella
anomalier” ur Socialstyrelsens sjukdomsregister. När RFSL bildades år 1950 var
16
medlemmarna tvungna till stor diskretion på grund av den intolerans som fortfarande rådde.
Det var först på 1960-talet som man kunde organisera en utåtriktad och bejakande
verksamhet. Idag finns också en partnerskapslag som innebär att homosexuella kan registrera
sitt förhållande och få samma juridiska rättigheter som heterosexuella (Skolverket 1995).
17
4. Teoretisk bakgrund
4:1 Manligt och kvinnligt
Med utgångspunkt i Yvonne Hirdmans bok ”Genus – om det stabilas föränderliga former”
kan vi läsa om hur könsroller skapats genom tiderna och om att den rådande normen är
mannen. Det handlar om en jämförelse mellan kvinnan och människan. Mannen är
människan som gud skapar och som drabbas av kvinnan. Mannen är människa i relation till
gudarna, djuren och till kvinnan. På samma sätt står han i centrum av de filosofiska samtalen
om människan och ligger bakom uttryck såsom ”människans sanna natur”. Denna norm är ett
kulturellt arv för oss än idag, till exempel är brandmän män medan en kvinnlig brandman är
en anomalitet. Mannen är således även normbäraren vilket innebär att de får en omständighet
att förhålla sig till, med såväl individuellt psykologiska, som sociala och historiska
konsekvenser. Det är på denna grund som det stereotypa mansidealet står. Men för att denna
idealman ska kunna existera behövs dess motsats. Det är således något som skapas, inte något
man föds till utan man arbetar oavbrutet på det. Att vara man är lika med att inte vara kvinna.
Det innebär att göra genus vilket är att göra skillnad mellan män och kvinnor när det
egentligen inte finns någon skillnad. Vi skapar en ordning av manligt och kvinnligt där det
kvinnliga är underordnat. På samma gång förkroppsligar vi även olika göromål i manligt och
kvinnligt. Till exempel: ”Men hon är allt duktig hon, Sanna! Kör bil som en hel karl!”
Men om män ska göra kvinnojobb, då får det ske under vissa former, så att det tydligt inte
handlar om bestraffning, om hån eller förnedring. Enklast är det om arbetsområdet
omvandlas och förändras. Till exempel då mjölkningen mekaniserades och kunskapen om
smör- och osttillverkning professionaliserades blev det ett manligt yrke under 1900-talet. Till
dess motsats för kvinnan är att där en kvinna går in på manliga områden måste hon förändras.
Hon som sig in i leken ger, hon får leken tåla. Tidigare kunde det betraktas som skamligt att
göra kvinnosaker och det är det till viss del än idag i samhället och inom vissa kretsar. Men
då kunde det rentav vara skadligt, ofördelaktigt, demoraliserande, vådligt och så vidare. Så
det är nästan självklart att förstå denna maskulina nervositet i förhållande till det feminina, att
röra dess saker, att befinna sig på dess tilldelade platser och att tillskrivas dess egenskaper.
Denna banala nervositet kunde användas som straff – att klä karlar i kvinnokläder. I USA
kunde till exempel fångvaktare låta färga kalsongerna rosa som en extra bestraffning av
fångarna. Det som vi ser är alltså en tydlig uppdelning och uppdelningen förstärks med hjälp
18
av rekvisita som ger oss en förståelse om genus som abstraktion: att allt, egenskaper, platser
och sysslor och saker blir symboler för ett kön (Hirdman 2001).
4:2 Heteronormativitet
Heterosexuell betyder egentligen flersexuell eller mångsexuell. Men i praktiken har
innebörden kommit att bli en intolerant syn på sexuella variationer, då all heterosexualitet
inte är privilegierad inom heteronormativiteten. Begreppet heteronormativ borde därför få en
vidare betydelse, alltså inte bara förväntad heterosexualitet utan även som heterosexualitet i
en förväntad form. Detta medför att även de som exkluderas ur den heterosexuella normen
har lika stor anledning att ifrågasätta den (Rosenberg 2003). Heterosexualiteten är statistiskt
sett den vanligaste formen för sexuell samvaro, men det är heteronormativiteten som
uppehåller dess status genom att definiera och utestänga det onormala. Detta bildar alltså ett
strukturellt förtryck skapat av normer, sedvanor och symboler som aldrig ifrågasätts. Dessa
finns i traditioner och institutionaliserade regler och rutiner. Heteronormativiteten bygger på
dikotomier som delar upp tillvaron i två tydliga kategorier och innebär en förenkling av
verkligheten. Det normala och det onormala, det vill säga heterosexuella, ställs mot homobi- och transsexuella, där skillnaderna betonas snarare än likheterna, där det normala är
önskvärt och det onormala något problematiskt som ständigt måste förklaras. Ur detta föds ett
vi och domförhållande där klyftan blir tydlig och där ”vi” definierar det avvikande. En annan
aspekt som också uppehåller heteronormativitetens princip är assimilering som metod. Detta
innebär att det avvikande ska inneslutas och anpassas till det normgivande. Det finns alltså en
färdig modell av regler som ska införlivas. Här är det givetvis också de privilegierade som
skapat reglerna som anses vara de rätta och eftersträvansvärda. De presenteras som
universella och neutrala i förhållandet till ras, kön religion och sexualitet. I sin tur leder detta
till att de faktiska olikheterna gör att de förtryckta grupperna får svårt att införliva sina krav.
Genom att blunda för olikheterna kan de som skapat systemet upprätthålla sin dominans. Alla
är inte lika, vilket således betyder att alla inte har samma möjligheter, det är ett orättvist och
uteslutande system. Assimilationskravet ställer den förtryckta människan inför ett olösligt
dilemma: för att bli delaktig i samhället tvingas hon anta en identitet hon inte har, och när
hon försöker göra det blir hon om och om igen påmind om och tillbakapressad till den
identitet hon har- men inte får ha (Rosenberg 2003).
19
4:3 HBT i skolan
Sedan 1999 har vi en lag som förbjuder diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell
läggning. Vilket innebär att det ska vara en öppen arbetsplats där alla mår bra, det ska gå att
prata fritt om sin partner oavsett kön i fikarummet. Men ännu 2004 var en tredjedel av alla
homo- och bisexuella lärare inte öppna med sin sexuella läggning på grund av att de inte ville
eller vågade komma ut. Att ha en bra arbetsmiljö är en viktig faktor för att göra ett bra jobb
som lärare. I arbetet som lärare har man flera roller - relationen till eleverna där läraren har en
yrkesroll såväl som sin roll som vuxen, samt relationen till kollegerna och föräldrarna. En
dålig arbetsmiljö handlar inte alltid om att det råder en viss jargong som tillåter homoskämt
eller öppna trakasserier, utan det kan lika gärna handla om en tystnad där det tas förgivet att
alla är heterosexuella. Därför är det viktigt att vara inkluderande och öppen och inte göra det
till något mer märkvärdigt än att vara människa. Att osynliggöra människor är inte bra för
någon och då är det viktigt att säga ifrån när jargongen blir exkluderande. Ibland kan det
också vara svårt att vara privat som lärare när man möter föräldrar och elever på fritiden,
detta kan vara extra jobbigt om man är homo- bi- eller transsexuell och inte kommit ut med
det på sin arbetsplats ännu. Och då kan även ens privatliv bli begränsat och fyllt av
ansträngningar för att dölja den person man verkligen är, då det egentligen är meningen att
man ska kunna koppla av. Läraryrket innebär också att de normer och värderingar vi ger
uttryck för i tal och handling skapar konsekvenser för de vi möter. Skämt och humor är en
viktig del på arbetsplatsen och kan vara ett bra sätt att ta sig an komplicerade eller känsliga
ämnen. Men i vissa fall kan det vara svårt att uppfatta hur skämten tas av andra även om de
inte är illa menade. Oavsett om det finns HBT-personer i kollegiet eller klassen så ska
nedvärderande skämt inte få äga rum i skolmiljön, på samma sätt som skämt om till exempel
etnicitet. Att skämta om sexuell läggning är ett effektivt sätt att återskapa och befästa normer.
Det är många gånger i skolan som många av oss skapar vår världsbild och grundlägger våra
värderingar och normer och om hur vi ska bete oss i samhälleliga sammanhang. Det är också
här vi lär oss demokrati och alla människors lika värde. Därför är det extra viktigt att
skolmiljön är en fördomsfri plats som inte tillåter kränkningar och nedvärderande beteende.
Trots att detta är inskrivet i skolans styrdokument är det givetvis inte hela sanningen om
skolan, tyvärr så fungerar det inte alltid så i praktiken. Värdegrundsarbetet kan kännas
20
självklart för många, men vi måste också tydligt visa och inkludera HBT-perspektivet i
arbetet och markera när någon kliver över gränsen (Henley 2006).
21
5. Metod
Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer med fyra personer verksamma inom skolan, det är
så kallade respondentintervjuer. Med det menas helt enkelt att de personer jag intervjuar är
delaktiga i de företeelser jag studerar. En informantintervju innebär till skillnad från detta att
personen som blir intervjuad själv står utanför den företeelse vi studerar, men har mycket att
säga om det. Valet föll på respondentintervju för att få en djupare uppfattning om hur det ser
ut på just den utvalda skolan (Holme & Krohn Solvang 1997). Jag vill ge en mer nyanserad
bild av hur dessa personer ser på det problemområde jag valt, det vill säga synliggöra de
normer och värderingar som finns på den undersökta skolan kring HBT-frågan. Fördelen med
den här metoden är att det liknar ett vanligt samtal, vilket innebär att jag försöker utöva så lite
styrning som möjligt och låter istället respondenten påverka samtalets utveckling. Det som
skiljer en kvalitativ intervju från ett vanligt samtal är att man avhandlar det ämne som
intervjuaren bestämt (Johansson & Svedner 2006). För att få fram det jag anser vara viktigt
har jag skrivit en handledning till intervjun med frågor som stöd för intervjuns gång.
Handledningen med intervjufrågor finns med som bilaga. Intervjun är också halvstrukturerad
vilket innebär att jag kommer att ställa ett antal frågor, men att den intervjuade har möjlighet
att formulera sig fritt (Hartman 2004). Syftet är således att vaska fram intervjupersonens egna
uppfattningar. Då HBT-frågan kan var känslig måste jag också ta i beaktande hur den
intervjuade upplever situationen och även vara uppmärksam på icke-verbala reaktioner hos
den intervjuade. Samtidigt måste jag också vara medveten om respondenten svarar så som det
förväntas att denna ska säga på grund av sin yrkesroll (Holme & Krohn Solvang 1997).
5:1 Urval
Respondenterna är som jag nämnde tidigare fyra till antalet med en åldersspridning i
åldrarna, 30-52 år, en är man. Alla fyra arbetar inom de lägre grundskoleåren, det vill säga
med elever från förskolan till och med årskurs fem. En av dem är med i skolledningen medan
de andra tre är klasslärare. Alla dessa personer är med och påverkar elevernas skolgång i stor
utsträckning oavsett titel. Antalet respondenter har jag begränsat till fyra då det tar tid att
analysera materialet samt att de borde ge en relativt rättvisande bild av hur det förhåller sig
22
på skolan. Då jag valt att fokusera på en skola är givetvis alla respondenter verksamma på
den utvalda skolan. Skolan är av det mindre slaget och är belägen i en stad i Skåne
(Holme & Krohn Solvang 1997).
5:2 Tillvägagångssätt
Jag började med att kontakta en bekant på en skola via e-mail med en förfrågan om denne
kunde hjälpa mig att hitta frivilliga kollegor till mina intervjuer. De frivilliga respondenterna
fick sedan själva ta kontakt med mig via e-mail eller per telefon, och på så vis kom jag i
kontakt med mina tre första respondenter. Vi kom sedan tillsammans överens om tid och
plats för respektive intervjutillfälle och jag uppgav också ungefärlig tid som intervjun skulle
ta. Den fjärde respondenten värvade jag på egen hand då jag befann mig på skolan för att
genomföra min andra intervju. Men när det sista intervjutillfället skulle äga rum, visade det
sig att personen var sjuk. Lyckligtvis fanns där en annan person som kunde ställa upp och jag
kunde genomföra min sista intervju.
Ingen av de frivilliga visste vilket ämnesområde jag ämnade behandla innan själva
intervjutillfället då jag redan vid den första kontakten med skolan informerade om att jag inte
ville att de skulle diskutera frågan i förväg. Jag valde att göra på så sätt för att få svar som
speglar varje enskild respondents uppfattning om den rådande situationen på skolan.
Givetvis uppgav jag redan från början att alla som intervjuas är anonyma. Det faktum att
respondenterna inte var införstådda i vilket ämne som intervjun skulle komma att ta upp och
att de ställde upp frivilligt, kan bidra till att dessa fyra personer är mer positiva och öppna än
en del av sina kollegor.
Vid starten av alla intervjutillfällen började jag med att fråga om det var okej att spela in
intervjun, ingen av respondenterna hade något att invända mot det. Därefter höll jag en kort
ämnesintroduktion, där jag berättade om den nya diskrimineringslagen och den ”nya”
omarbetade kursplanen i sex- och samlevnad samt syftet med uppsatsen (Johansson &
Svedner 2006). Jag var noga med att påpeka att den nya kursplanen ännu inte är rådande utan
att det är förslag på förändringar. Jag påminde dem även om att de var anonyma och att jag
skulle analysera det som sades på bandet. Dessvärre glömde jag att informera de tre första
23
personerna att de självklart har rätt att vägra att svara på en fråga eller att de kunde lämna
rummet om det ansåg det bli för jobbigt, vilket jag gjorde vid det sista tillfället.
De
intervjuade tillfrågades också om det ville ha ett exemplar av det färdiga arbetet, vilket
samtliga tackade ja till. I slutet av varje intervju fick de också möjlighet att tillägga något
som de kommit att tänka på under intervjuns gång som de inte givits chans att ta upp eller att
ångra något de sagt. Alla fyra respondenter sa även vid slutet av intervjun att jag var
välkommen att återkomma om jag behövde komplettera något.
Det första intervjutillfället genomfördes den 7 december 2006 och varade från kl.09.00 till
10.15. Jag utförde den på rektorns kontor. Vi blev avbrutna vid ett tillfälle då en person kom
och knackade på, men denne gick med detsamma så det bör inte ha påverkat intervjuns gång
nämnvärt.
Vid det andra tillfället befann vi oss i ett klassrum. Det skedde den 11 december mellan kl.
14.00 – 14.50 Intervjun fortlöpte utan särskilda anmärkningar.
Intervju nummer tre skedde den 12 december kl. 13.00 och pågick ca en timme. Även denna
intervju genomfördes i ett klassrum. Detta intervjutillfälle avbröts två gånger då en annan
pedagog kom in i klassen för att hämta något, vid det andra avbrottet tappade vi fokus för en
kort stund.
Den sista intervjun genomfördes inte helt enligt planerna då den person jag skulle intervjua
visade sig vara sjuk, vilket jag fick reda på då jag kom till skolan. Men där fanns en annan
lärare som hade möjlighet att ställa upp om än för en lite kortare intervju. Den genomfördes i
dennes klassrum och tog ca en halvtimme. Vi blev avbrutna vid två tillfällen då en elev kom
för att hämta lite saker från klassen. Avbrotten var korta så jag kände inte att det distraherade
mig eller respondenten. Detta intervjutillfälle ägde rum den 19 december mellan kl. 09.30 –
10.00.
Samtliga intervjuer gick relativt bra och det var en avslappnad stämning även om jag vid
något intervjutillfälle kunde notera en viss nervositet hos den intervjuade, men det försvann
snabbt. Jag försökte få respondenten att föra samtalet framåt i så stor utsträckning som
möjligt och många gånger behövde jag inte ställa vissa stödfrågor som jag hade med i min
handledning då den intervjuade själv tog upp ämnet. Jag uppmärksammade även medvetet
respondenternas kroppsspråk och betoningar med rösten för att läsa av stämningen och
24
budskapet i det som sades. För egen del märkte jag en viss skillnad då jag lyssnade på
banden, att jag blev mer bekväm i rollen att intervjua och att frågorna kom mer naturligt.
5:3 Etiska överväganden
När man genomför en kvalitativ undersökning av den här karaktären så blir det mycket
personligt. Särskilt med tanke på ämnesområdet och syftet med uppsatsen, HBT-frågan är ju
än i dag till viss del tabubelagd vilket också några av respondenterna nämnde under
intervjun. Det är inget de diskuterar i vidare utsträckning med sina kolleger. De har även fått
tillgång till viss information i förtroende av elever, deras föräldrar och av övrig personal.
Därför är det ytterst viktigt att de får behålla sin anonymitet i denna undersökning så att ingen
riskerar att utsättas för kränkande behandling. För att säkra deras anonymitet har jag raderat
banden efter att noggrant ha transkriberat intervjuerna och ändrat på eventuella namn som
förekommit och ändrat det till han eller hon. På grund av det har jag inte heller velat säga för
mycket om själva skolan och var intervjuerna utförts. Jag kommer inte heller att säga vilket
kön som sagt vad eller nämna eventuell titel i samband med referenser till intervjuerna då det
kan peka ut en särskild person. I resultatredovisningen kommer respondenterna istället för att
nämnas vid namn att kallas: A, B, C och D.
Jag kan dock inte garantera respondenternas anonymitet på skolan ifråga, då deras
kolleger kan vara medvetna om vilka som deltagit. Det innebär att somliga kolleger
kanske kan räkna ut vem som sagt vad beroende på hur väl de känner varandra och hur
öppna respondenterna själva varit med intervjun. Å andra sidan kan det också vara så att
de som blivit intervjuade inte heller känner igen sig själva.
5:4 Disposition
Jag har delat in mitt resultat i tre delar där rubrikerna utgår ifrån mina frågeställningar.
Under varje rubrik kommer det även att finnas ett antal underrubriker som är mer
detaljerade där jag redovisar det intressantaste resultatet. När det gäller val av citat har
jag försökt att välja de som knyter an mest till mitt syfte och mina frågeställningar
(Widerberg 2002). I analyskapitlet kommer jag sedan att diskutera resultatet med hjälp av
25
den tidigare forskningen och teorierna. I kapitlet slutord sammanfattar jag delvis mina
resultat och tar upp tankar som kommit till ytan under arbetets gång.
26
6. Resultat
Syftet med mitt arbete är att synliggöra några normer och värderingar som kan finnas i
dagens skola med inriktning på de lägre skolåren ur ett HBT-perspektiv. Med hjälp av
mina tre frågeställningar hoppas jag kunna finna en del svar som beskriver detta.
I frågeställningarna riktar jag in mig på att undersöka skolans styrdokument, hur lärarna
förhåller sig till HBT-perspektivet och om de använder sig av ett HBT-perspektiv i sin
undervisning.
6:1 Vad är skolans uppdrag med hänvisning till skolans
styrdokument ur ett HBT-perspektiv?
För att besvara denna fråga har jag tittat närmare på de styrdokument som berör den
undersökta skolan för att få klarhet i vad som är skolans uppdrag när det gäller homo- bi- och
transfrågor. Jag tycker att det är viktigt att se vad som står skrivet i skolans styrdokument
angående HBT-frågan, då det kan vara en bidragande faktor till varför det ser ut som det gör
på den undersökta skolan.
6:1:1 SFS 2006:67
Som jag nämnt tidigare i uppsatsen fattade riksdagen ett beslut om lagen SFS 2006:67 den 1
april 2006 som innebär ett förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av
barn och elever. Inom skolverket finns nu en ny funktion som kallas barn- och elevombudet
för likabehandling. Tillsammans med Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning samt
handikappsombudsmannen ska barn- och elevombudet ha tillsyn över lagen och kunna föra
skadeståndstalan för ett barn eller en elev om det behövs. Barn- och elevombudet ska
informera om lagen, ge råd beträffande lagens tillämpning och hjälpa barnet eller eleven till
rätt ombudsman beroende på vilken typ av kränkande behandling det handlar om (www12).
Här nedan följer några utdrag från den nya diskrimineringslagen:
Lagens ändamål och tillämpningsområde
1 § Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på
grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Denna lag tillämpas på utbildning och
annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100) (www17).
Likabehandlingsplan
27
6 § Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen som bestämmer skall se till att det finns en
likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen skall syfta till att främja barns och elevers lika
rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell, läggning eller
funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skall
planerade åtgärder redovisas. Planen skall årligen följas upp och ses över. Skyldighet att förebygga och förhindra
trakasserier och annan kränkande behandling (www17).
Förbud mot diskriminering
Direkt diskriminering
9 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal
får inte missgynna ett barn eller en elev genom att behandla barnet eller eleven sämre än denne företrädare för
verksamheten behandlar, har behandlat eller skulle ha behandlat något annat barn eller någon annan elev i en
jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder (www17).
Indirekt diskriminering
10 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan
personal får inte missgynna ett barn eller en elev genom att tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett
förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar barn eller elever med visst kön,
viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder. Detta
gäller dock inte om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet kan motiveras av ett berättigat mål och medlen
är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet (www17).
Den nya lagen innehåller alltså krav på åtgärder om kränkningar förekommer samt
möjligheten att utkräva skadestånd. Detta innebär att skolans likabehandlingsplan ska
innehålla både förebyggande åtgärder och konkreta uppföljningar. Likaså måste vi vuxna
informera barnen om deras rättigheter.
6:1:2 Lpo 94
I den rådande läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94 finns en angivelse som direkt nämner HBT-perspektivet och det är:
Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Tendenser
till trakasserier och annan kränkande behandling skall aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och
intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Lpo 94 2006, s. 3).
En annan punkt som också berörs i Lpo 94 och som är nära sammankopplad med HBTperspektivet även om det inte uttryckligen står skrivet är:
28
Det sätt som flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs
på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett
ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva
och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet (Lpo 94 2006, s. 4).
Utöver dessa två angivelser finns inga andra som direkt berör HBT-frågan utan dessa är mer
generella och svepande och blir således mer öppna för olika tolkningar hos läsaren.
Exempelvis följande:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet
mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta
och förmedla (Lpo 94 2006, s. 3).
6:1:3 Kursplanerna
Beträffande de rådande kursplanerna finns där ingen som nämner HBT-frågan utan där talas
det till exempel om respekt för medmänniskorna, tillägna sig ett brett och djupt kunnande om
kulturarvet, även så som det utvecklats i olika nationella minoritetsgrupper, fördjupa
kunskaperna om och problematisera grundläggande demokratiska värden som människans
egenvärde, människors lika värde och omsorg om de svaga, att förstå och leva sig in i egna
och andras villkor och värderingar och därmed också kunna ta avstånd från och aktivt
motverka olika former av förtryck och rasism (www13). Formuleringar som kan innefatta
HBT-perspektivet men som kanske inte är en självklarhet för läsaren och de pedagoger och
skolledare som skall följa den. Därför har också skolverket valt att ge kursplanerna tydligare
riktlinjer inom detta område och lagt fram förslag till förändringar. Förslaget till
förändringarna har ni kunnat läsa om under rubriken tidigare forskning.
6:1:4 Kärlek känns! Förstår du?
Skolverket har även givit ut ett referensmaterial om sex- och samlevnadsundervisningen,
Kärlek känns! Förstår du på uppdrag av regeringen. Dess huvudsyfte är att ge material för
undervisning väsentligt närmare ungdomarnas verkliga livssituation (Skolverket 1995). År
1955 blev sexualundervisningen i skolan obligatorisk och sedan dess har en rad
handledningar
inom
området
varit
gällande.
År
1977
publicerades
”Samlevnadsundervisning” av skolöverstyrelsen som fortfarande utgör en etisk grund för
sex- och samlevnadsundervisningen. I boken finns följande punkt sammanfattad och
förkortad (Skolverket 1995):
29
Diskriminering av homosexuella har avtagit något under senare årtionden. Sexual- och
samlevnadsundervisningen bör medverka till att en attitydförändring i denna riktning fortsätter
(Skolverket 1995, s 29).
Enligt boken skall denna grundläggande värdering fortfarande vara lika giltig och att
handledningens intentioner är fullt tillämpliga.
6:1:5 Intervjuerna
I intervjuerna ställde jag frågan om det finns någon punkt i den lokala arbetsplanen som
tar upp HBT-perspektivet. Detta trots att jag visste att endast 5 % av landets skolor gör
det, vilket jag också nämnde (www4). Svaren kom snabbt från samtliga respondenter och
var ett klart nej. Så resultatet för den undersökta skolan är att den inte har någon specifikt
utarbetad plan för HBT-frågan, utan där är det de nationella kraven som gäller. På skolan
arbetar de dock med ett projekt som heter ”Så sant” som de utarbetat en speciell kursplan
för. Och inom ramen för detta skall HBT-frågor kunna lyftas fram.
6:2 Hur förhåller sig lärarna på den undersökta skolan till HBTperspektivet och hur ser det på andras uppfattningar?
För att kunna besvara denna fråga har jag använt mig av materialet från de fyra
intervjuerna. I intervjuerna finns det även ett antal frågor kring genusperspektivet då jag
anser att dessa många gånger flyter samman med HBT-perspektivet. Och därför bidrar
genusfrågorna till att ge en tydligare beskrivning av situationen på skolan.
6:2:1 Tjejer och killar
När det gäller synen på tjejer och killar och vad som förväntas av dem har alla fyra
respondenterna samma åsikt när det gäller det kunskapsmässiga och försöker ge alla
samma möjligheter och stöd. Två av de intervjuade säger följande:
A: Ja, alltså man försöker ju göra dem så jämställda som möjligt och att man inte försöker titta att
du är flicka och du ska kunna detta och du är pojke och du ska kunna detta. Jag försöker göra så att
alla kan samma saker så att säga, om det räknas som ett genusperspektiv.
C: Men framför allt som jag känner att jag kan stå för är likaprincipen, alla barn ska få det stöd de
behöver. Då tänker man oftast på deras kunskapsutveckling så att säga.
30
Men när det inte enbart handlar om kunskap utan om exempelvis beteende och attribut
förmedlas en lite annan bild. Då kommer samtalet i vissa fall att handla om den mer
traditionella synen om tystlåtna flickor och busiga pojkar och om att en pojke som har
långt hår tidigare fick kommentarer om det, inte elaka sådana men att det påpekades. Och
att mamman sagt att pojkar får ha långt hår. Numera är det ingen som bryr sig då de vant
sig vid det. En av det intervjuade säger så här när det gäller killar och tjejer på rasterna:
B: Killarna spelar mer fotboll och slåss på rasterna medan tjejerna har lugnare lekar och mer
rollspel och så.
När det kommer till personalen på skolan och deras arbetsfördelning är den ganska
traditionell. Rektorn är manlig även om de båda biträdande rektorerna är kvinnor,
sekreterarna är kvinnor, sköterskan är kvinnlig, skolbespisningspersonalen är kvinnlig
och vaktmästaren är manlig. Bland pedagogerna finns det både kvinnor och män, även
om kvinnorna är i majoritet. Ett undantag är förskolepersonalen där alla är kvinnor. När
jag ställde frågan till en av det intervjuade om denne har några tankar kring vad detta kan
bero på, blev svaret:
A: Nej, egentligen inte. Det har jag nog aldrig tänkt på. I och för sig hade vi en manlig i skolmaten
innan och det var ingen som reagerade på utan alla tyckte det var helt normalt. Sedan är ju frågan
om det kommit en kvinnlig vaktmästare, det är ju lätt att kvinnan inte är lika stark.
Så hur förhåller de sig till elever som bryter de traditionella könsrollerna, som exempelvis
flickor som är med och spelar fotboll på rasterna.
A: Jag tycker nog att det finns en stor acceptans och vi försöker visa barnen att det inte är något
märkligt. Det finns ju barn som man märker rätt tidigt skiljer sig från det här vanliga mönstret. Då
kan inte jag känna att dom hamnar utanför. Nu är i och för sig min klass väldigt mycket att dom
leker med varandra och det har aldrig varit något konstigt. Det har alltid flutit på bra och det är
nästan så man själv börjat undra hur det kunnat fungera så bra från att de var så små.
B: Det tror jag att vi uppmuntrar rätt så mycket, att våga sticka ut överhuvudtaget och inte bara
följa mallen som kompisarna gör. Och att de ska tänka efter vad de egentligen vill och inte bara
gör som kompisarna.
D: Jag har nog inte märkt av det så mycket. Det finns i och för sig en flicka som trivs rätt bra med
pojkarna och leker mycket med dom. Själv blir hon lite sådan, att hon känner att hon borde
egentligen inte leka med killarna. Vi har ju varken uppmuntrat henne eller någonting utan sett det
lite utifrån. Men man märker ju på henne själv att ska jag verkligen leka med killarna och är det
rätt.
31
6:2:2 HBT-frågan
Jag har försökt att ta reda på vilken syn de intervjuade tror att skolan generellt har på
HBT-frågan och HBT-personer. Två av de intervjuade har i sitt arbete varit i kontakt med
personer som varit öppna med sin läggning och då har det gällt en tidigare kollega på en
annan skola och det andra har handlat om föräldrar till en elev som varit öppna med sin
homosexualitet. För tillfället är det ingen av skolpersonalen som är öppet homo- bi- eller
transexuell och det samma gäller för elevernas föräldrar. Två av de intervjuade kan heller
inte komma på att det förts några diskussioner i lärarkollegiet om HBT-frågor varken när
det gäller exempelvis officiella sammanhang såsom pedagogiska kvällar eller som
allmänt prat i lärarrummet. Medan de två andra tycker sig ha fört de diskussionerna i
samband med införandet av livskunskapsundervisningen som är en nyhet för
höstterminen och i samband med en temoundersökning. Och hur upplever de då att
klimatet är på skolan när det kommer till dessa frågor:
C: Frågan ställdes till personalen när det gjordes en temoundersökning för hela kommunen som
handlade om det. Där resultatet visade väldigt markant att det är okej, men det tror jag inte alls det
är. Jag kan inte säga att jag har något fog för det jag säger, utan det är min allmänna uppfattning.
Där handlar det nog om den bilden jag har. Personal som jobbar på skolan, vad är det för bakgrund
man har generellt, medelklass, jag tror att vi är väldigt konservativa.
A: Det är svårt att säga när vi inte haft några riktiga diskussioner. Min första tanke är ju att den är
positiv, men det är svårt att säga när man bara skrapar på ytan. Men om man vet om att det finns
någon förälder som lever med en av samma kön, just nu vet jag inte det och då är det svårt att veta
riktigt. Men hade man haft ett fall skulle det nog vara lättare att se det.
D: Det enda jag kan tänka mig är att i och med att vi har många elever från andra kulturer och att
det kan vara ett motstånd bland föräldrar och barn. Och bland personal hoppas jag att det är
liberalt, men det är inget jag har belägg för. Men jag har inte hört någon annan säga eller ge
uttryck för något annat så jag tror ändå att det är rätt så öppet.
På vilket sätt tror de då att kollegier, föräldrar och elever skulle reagera om någon ur
personalen skulle vara exempelvis öppet homosexuell. Där är alla ändå överrens om att
det antagligen finns ett inbyggt motstånd bland föräldrar och elever som bygger på
fördomar. När personalen kommer ifråga går uppfattningarna lite isär.
B: På den andra skolan var det inga som helst problem. Jag tror många gånger att det är lättare om
man är öppen. För att är man inte det så går det alltid att rikta några misstankar och då tror jag att
det blir värre och mer snack. Men är man öppen så tror jag att folk idag inte har något problem
med det. Det är klart att det är en och annan som tycker, men så är det ju med alla saker.
32
A: Jag tror att om personen hade varit öppen med sin läggning när man börja jobba att det då
skulle vara lättare. Men jag tror att det är svårare om man jobbat ett par år och sedan komma ut.
Men jag tror inte att det är någon av personalen som ser ner på det.
C: Det är så lätt att säga, vad spelar det för roll, det är ju du. Du som pedagog, allt du har med dig
när du jobbar med barnen. Det är ju det som är viktigt. Samtidigt är det så att om du då berättar för
barngruppen för föräldrarna och för personal. Så tror jag absolut att du har ett inbyggt motstånd.
Och det måste du överbygga och du får jobba rätt mycket för att ta dig förbi den bilden.
D: Ja, det känns ju inte så farligt om det var någon ur personalen som berättade det, då känns det
ju värre om någons förälder kommer och berättar. Att jaha, att man ska berätta för barnen, för är
det någon ur personalen så berör det ju bara den och hade någon förälder kommit så hade det blivit
svårare. För då har man ju alla barnen där helt plötsligt som man ska berätta för. Då hade det varit
bra med något litet formulär om vad man ska tänka på när man tar upp det.
Samtliga tror och hoppas också att om en elev har tankar och funderingar kring sin
identitet och sin sexuella läggning att eleven vågar anförtro sig till någon av skolans
personal, antingen någon pedagog eller kanske till skolsköterskan. Likaså tror de sig
reagera positivt om de skulle få det förtroendet. En av pedagogerna svarar såhär på frågan
om hur just den skulle reagera om den fick det förtroendet från en elev.
A: Jag skulle bli jätteglad, alltså just för att eleven känner det förtroendet. Sen är det ju svårt att
sätta sig in i en situation som man aldrig varit med om. Men man hoppas ju att man reagerar
positivt och stöttande. Sen är det svårt att ge råd i en sådan situation mer än att stå på sig.
När det gäller vem som är med och påverkar elevernas attityder finns där flera olika
faktorer som är med och avgör enligt alla. De flesta anser att åldern är med och styr och
att de yngre barnen får mycket hemifrån och ju äldre de blir desto mer inflytande får
kompisarna. Flera talar också om medias roll såsom TV och Internet och att det är viktigt
att följa vad eleverna tittar på för på program. Detta för att skolan skall kunna verka som
en motpol på många av de orealistiska bilder som medierna för med sig och att skolan har
ett stort ansvar att förebygga fördomar.
Alla som intervjuades fick titta igenom förslaget till de ”nya kursplanerna” som lyfter
fram HBT- perspektivet och därefter fick de kommentera det och säga om det skulle
kunna komma att påverka deras framtida arbete inom detta område. Samtliga anser att
den troligtvis kommer att medföra diskussioner bland kollegorna och det vore bra. Att
lärarna själva måste synliggöra och arbeta med sina egna fördomar och att detta i sin tur
33
skulle hjälpa dem i deras pedagogiska arbete. Men några större förändringar tycks de inte
tro att den ”nya kursplanen” skulle komma att medföra åtminstone inte inom en snar
framtid. När det handlar om att förändra attityder och värderingar sker det oftast
långsamt. Snarare att den kunde fungera som en ögonöppnare vilket kan öka
medvetenheten hos personalen. Såhär säger tre av dem.
A: Alltså, det tror jag att man tänker att det gör vi ändå. Ska man måsta förtydliga det så pass?
Men sen är det ju inte sagt att man gör det bara för att man tycker det.
B: Ja, bara det att man belyser det och tar upp det. Det gör ju att det är något vi måste diskutera
och ta upp. Det tror jag helt klart och det ligger ju i tiden med allting. Är det någonstans man ska
förändra så är det i skolan.
D: Det blir tydligare. För även om man inte menar det så är det ju lätt att glömma bort. Jag tycker
det verkar positivt.
Sedan innebär ju förändringen i de ”nya kursplanerna” att det ingår i lärarens uppdrag att
undervisa om HBT-frågor, det blir ett specifikt uppdrag. En av dem anser att jag som
pedagog måste våga gå in i detta och förhålla sig till det och hur ska jag arbeta med HBTfrågor.
C: Det är inget fritt valt arbete, utan det här ska vi göra, det ingår i uppdraget. Det är den här synen
vi ska företräda, men man kan ju inte bli påtvingad den här synen av riksdag, regeringen och
skolverket och det är jätteknepigt.
6:3 Använder sig lärarna
pedagogiska arbete?
av
ett
HBT-perspektiv
i
sitt
Även detta resultat är helt och hållet baserat på de fyra intervjuerna.
6:3:1 Så sant
På skolan har det från och med höstterminen startat upp ett projekt som heter Så sant där
livskunskap ingår. Tanken är att eleverna skall ha en livskunskapslektion i veckan där
man behandlar främst olika värderingsfrågor. Föregående läsår hade de en projektledare
anställd av stadskontoret för sexuell hälsa vars uppgift var att fortbilda personalen på
skolan. Så sant är också en sammankoppling med alkohol, narkotika och tobak.
Projektledaren tog då fram tillsammans med ett antal pedagoger och skolledningen en
kursplan. Där de ska jobba med värderingsövningar som ligger inom hela det här
34
spektrum som tar upp frågor om kärlek där även HBT-frågorna skall vara inräknade. Så
sant skall verka förebyggande och tanken är också att lärarna skall kunna luta sig mot det
när en situation uppstår exempelvis på rasten eller i klassrummet. En av pedagogerna är
inte insatt i detta projekt då denna under våren var verksam inom en del av skolan som
inte berördes av Så sant.
6:3:2 Arbete med HBT-frågor i klassen
En av pedagogerna har arbetat med dessa frågor i klassen när de pratat om kärlek och då
har de pratat om all kärlek. De har hela tiden pratat om att alla är vi olika och att det inte
alltid är det motsatta könet man blir kär i. Arbetet har också handlat om att förstärka
elevernas självförtroende och då har de gällt alla frågor. Det har fungerat mycket bra i
just denna klass och eleverna ser fram emot dessa lektioner. Jag frågade också om det är
något de pratat om innan de var med i Så sant.
A: Det tror jag faktiskt att jag gjort för att klassen har varit rätt så frågvis liksom dom fula orden
som exempelvis bög. Vi har ändå lagt ner tid på att förklara vad det är så att de vet vad det är för
ord dom använder.
Samtidigt har det enligt denne varit lite svårt då ämnet är så övergripande och att deras
idébank inte riktigt kommit igång som det var tänkt. Och läraren beskriver att det varit
lite hattigt och inte riktigt gått enligt planerna generellt sett på skolan.
Bland de övriga pedagogerna har samtalen kring HBT-frågorna mera diskuterats i
samband med skällsord och två av dem tycker att det kanske främst berör elever som är
lite äldre. Samtidigt vill också en av dem ha lite mer kunskap för att bemöta just dessa
frågor då denne känner sig lite osäker inom just detta område. Läraren beskriver det
såhär.
D: Jag känner att det inte kommit upp så mycket. Vi har ju haft någon incident där någon elev
kallat en annan för bög och så pratade vi lite om det att man kan vara bög och det ska man inte
använda som ett skällsord. Men den här killen var ju inte alls, han såg nästan det som om det vore
en sjukdom. Och det kändes som om han fått det hemifrån. Han förstod inte alls och då kände man
ju att man velat ha mer kött på benen och vetat hur man skulle bemöta det på ett bra sätt. Det är ju
svårt att bryta det som kommer hemifrån.
35
De flesta av pedagogerna är också av den uppfattningen att många av eleverna som
använder exempelvis bög som skällsord inte är medvetna om dess riktiga innebörd. Att
det är ett av många ord som de slänger sig med och snappat upp från äldre barn, hemifrån
eller från media. Eller att eleverna har någon uppfattning om vad ordet betyder men att
det inte nödvändigtvis är det eleven menar när hon/han använder det. Utan att syftet är att
väcka en reaktion hos den man säger det till. Samtliga är överrens om att jag som
pedagog måste reagera om jag hör någon elev använda bög som skällsord. Här är några
exempel på hur de hanterat det.
C: Om jag hör det här reagerar jag direkt. Vad är det för ett ord, vad menar du? Ja, men han är
dum. Men säg då det istället. Styr in det på vad är det eleven menar egentligen. Det andra är ju inte
relevant i detta. Det kan jag uppleva rent allmänt att vi som personal i skolan inte reagerar med
detsamma. Ja, men man är ju på väg dit och då släpper man det.
B: Man blir väl arg som man blir med de andra orden, men inte mer eller mindre. Det är så många
fula ord som dom använder, och de flesta vet ju inte vad betyder. Man tillrättavisar dom och
förklarar innebörden av orden.
A: Jag har en av dom gångerna tagit in barnet och pratat om det och barnet visste inte vad det
betydde utan att det bara var något som den hade hört. Och sedan har vi ju pratat om det i
klassrummet när vi pratat om olika skällsord och då kommer det ju upp och barnen känner till det.
D: Vi brukar ta upp det och säga att vi inte använder sådana ord. Men det är jättesvårt för dom
använder så mycket fula ord som dom bara slänger ur sig. För mig är bög och hora jättestarka ord
och det säger man inte till varandra.
En situation som en av lärarna också varit med om är att en av flickorna i hennes klass,
som jag tidigare nämnt i samband med könsöverskridande aktiviteter på rasterna har haft
funderingar kring sin identitet. En flicka som trivdes att leka med pojkarna men som
kände en viss tveksamhet inför det. Så jag ber läraren återkomma till det och berätta lite
till.
D: Det har väl mest märkts att hon lekt med pojkarna och sedan har hon liksom dragit sig undan
lite för att sedan vara med igen. Och jag har pratat lite med henne och sagt att, prata lite om det
och så. Men då har hon bara skrattat och inte riktigt vetat hur hon skulle reagera, man märker det
lite på det sättet. Och hon har frågat lite och så, att om man är tjej kan det vara så att man vill vara
kille och lite så. Det är ju positivt att hon vågat fråga.
D: Hon har väl mera känt att hon tycker om att leka med killarna och istället för att tänka, ja jag är
ju tjej och tycker om att leka med killar så kanske hon velat vara kille för då hade det varit lättare.
Så det är väl därför dom frågorna kommit lite.
36
I övrigt tycks det inte ha förekommit särskilt mycket undervisning om just HBT-frågor
mer än det som tagits upp här. De tillfällen som det diskuterats med barnen är främst i
samband med skällsord.
37
7. Analys
Jag har nu redovisat mina viktigaste resultat från textanalysen av skolans olika
styrdokument samt de som jag anser vara viktigast från mina fyra djupintervjuer som jag
menar r relevant i förhållande till mitt syfte. I detta kapitel kommer jag att knyta an
resultaten till den tidigare forskningen samt till teorierna.
7:1 Skolans styrdokument
Vid en närmare granskning av de styrdokument som berör den undersökta skolan så
visade ju resultat rätt tydligt att det finns få riktlinjer att följa som berör HBTperspektivet. Skolans styrdokument är i denna fråga ganska luddiga och där finns otaliga
sätt att tolka texterna med undantag för den nya diskrimineringslagen. I det fallet handlar
det kanske om att den är så pass ny att den ännu inte fått någon riktig genomslagskraft i
skolan. Då blir det också lättare att förstå att de olika pedagogerna även har olika sätt att
arbeta med dessa frågor och att det sker i så liten utsträckning som det faktiskt gör. Det
kan även förklara den osäkerhet som råder kring frågan och då även hur lärarna skall få
med HBT-perspektivet i sin undervisning. Detta har också skolverket uppmärksammat
genom att göra justeringar i de gällande kursplanerna som handlar om sex- och
samlevnadsundervisningen i samarbete med en referensgrupp, även om denna ännu inte
är gällande (www10). Det är också intressant att ta respondenternas kommentarer om den
nya kursplanen i beaktande. Samtliga av dem tycker att justeringarna tillför något positivt
och att om den blir aktuell så kommer den troligtvis att medföra diskussioner om HBTperspektivet bland personalen på skolan. Det som förvånar mig lite är att inte den nya
diskrimineringslagen väckt den reaktionen bland personalen, varför skulle den nya
kursplanen göra det om inte diskrimineringslagen gjorde det? Är det för att
diskrimineringslagen inte direkt påverkar undervisningen utan är ett allmänt
förhållningssätt man ska ha på skolan, medan kursplanen direkt berör undervisningen och
att frågan inte längre är ett fritt val utan det skulle ingå i läraruppdraget? Men även om
det skulle ingå i uppdraget så är det inte säkert att det skulle följas i praktiken, då
värdegrundsarbetet kan kännas som en självklarhet. Läraren måste inkludera HBT-
38
perspektivet i sin undervisning och markera tydligt om någon kliver över gränsen
(Henley 2006).
7:2 Hur ser det ut på skolan?
Den undersökta skolan följer i ganska stor utsträckning heteronormativiteten och är
såldes även med att skapa och föra den vidare. Både när det gäller förhållningssättet till
flickor och pojkar liksom till HBT-personer. Arbetsfördelningen bland personalen på
skolan talar sitt tydliga språk, där männen är i minoritet och att de män som finns på
skolan har traditionellt manliga arbetsuppgifter. Även om det finns män bland
pedagogerna så finns dessa inte bland förskolebarnen utan bara bland de lite äldre barnen.
Detta är något som respondenterna är medvetna om och att det innebär att skolan skickar
vissa signaler till eleverna. Yvonne Hirdman talar i sin bok ”Genus – om det stabilas
föränderliga former” att om kvinnor går in på manliga områden så måste det ske på
männens villkor medan om män går in i kvinnodominerande områden så är det
fortfarande på männens villkor. Vilket kan illustreras av när en av de intervjuade ställer
sig frågan om det skulle accepteras om en kvinna blev anställd som vaktmästare på
skolan. Eller av den flickan som ställer sig frågan om det är okej att umgås så mycket
med pojkarna som hon gör fast hon är flicka. Båda dessa frågeställningar visar att skolan
är en del av samhället som också är med och förmedlar vissa förväntningar på tjejer och
killar, även om det inte nödvändigtvis görs medvetet. Och det är genom att inte
uppmärksamma det som Tiina Rosenberg menar att den heteronormativa normen kan
leva vidare och bevara sin dominans. Samtidigt så säger ju de flesta intervjupersonerna
att det finns en öppenhet och acceptans för elever som bryter de traditionella könsrollerna
och att de upplever att dessa elever inte hamnar i något utanförskap, vilket kanske till viss
del motsäger det faktum att HBT-frågan så lite utrymme på skolan. De samtal som förs är
tyvärr främst i samband med negativa omständigheter, såsom skällsord. Och det
förmedlar ju också något till barnen. Här är det också på sin plats att lyfta fram
pedagogen som faktiskt haft samtal om HBT-frågan i samband med mera positiva
sammanhang såsom kärlek. Det är viktigt att gå in i en diskurs som naturligt tar HBTperspektivet i beaktande i andra sammanhang än bara de som förknippas med problem.
39
Det kan exempelvis handla om att läsa en berättelse som bryter den rådande normen och
som är mer inkluderande. Filmen ”Vad finns under ytan?” redovisar också material som
kan användas av pedagoger för att göra skolmiljön mer tillåtande. Elever som har
funderingar kring sin identitet och sin sexualitet oavsett läggning behöver få någon chans
att känna igen sig i den bilden som beskrivs för dem. I boken liv i lärarrummet lyfter de
även fram vikten av att synliggöra HBT-frågorna och att de normer och värderingar som
läraren ger uttryck för i tal och handling givetvis får konsekvenser. Många gånger är det i
skolan som vi skapar våra grundläggande värderingar och normer och är därför extremt
viktigt att skolan är en fördomsfri miljö. Här är det även intressant att notera vad
respondenterna svarade på frågan om vem det är som är med och påverkar elevernas
attityder. Där de lyfter fram ålder, hem, kompisar och media medan skolans faktiska
påverkan hamnar lite i skymundan. De menar att skolans roll är att förebygga fördomar
och verka som motpol till de orealistiska bilder som till exempel media förmedlar i.
Likaså är några av de intervjuade av den uppfattningen att HBT-frågorna ska tas upp när
eleverna är lite äldre, kanske i årskurs fyra. Till detta kan tilläggas att många
homosexuella uppger att de i åtta-tioårsåldern började förstå att de blev kära i personer av
samma kön (Myndigheten för skolutveckling 2005).I sådana fall blir ju skolans roll att
förändra redan existerande attityder snarare än att från början vara med och skapa goda
attityder. Samtidigt har ju även rätt i sina uttalanden då även den tidigare forskningen
visar att media har ett stort inflytande i skapandet av attityder. Och att massmedierna
tillsammans med de egna personliga kontakterna med HBT-personer är viktigare än
allmänt officiella uttalanden för att stärka HBT-personers rättigheter (Carpelan 2002).
Tre av de intervjuade tror att de flesta kollegorna inte skulle ha något problem med om
någon ur personalgruppen skulle vara exempelvis öppet homosexuell, åtminstone inte om
denne var det från och med dag ett på arbetet. Dock tror de att det kunde väcka viss
misstänksamhet om någon kom ut med det efter ett tag och att det troligtvis skulle vara
jobbigare för den berörda personen. Medan en av de intervjuade tror att det kan vara svårt
i vilket fall som helst och att det säkerligen skulle finnas ett inbyggt motstånd även bland
personalen på skolan och inte enbart bland föräldrar och elever. För mig kan det tyckas
vara lite konstigt att det ska spela någon roll vilken tidpunkt någon väljer att komma ut
40
med sin homosexualitet och att det skulle komma att påverka reaktionerna. Misstänker de
att det blir mer problematiskt att en kollega väljer att vara öppen HBT-person först efter
ett tag i tjänsten så finns det ju normer och värderingar på skolan som inte är helt
accepterande. Och det kan ju även vara förklaringen att där inte heller finns personer i
personalen eller bland föräldrarna som är öppet homo- bi- eller transsexuell. I ”liv i
lärarrummet” talas det om vikten av en öppen och inkluderande arbetsmiljö och då syftar
man inte enbart på att det inte ska finnas öppna trakasserier utan att det lika väl kan
handla om en tystnad och att det tas förgivet att alla är heterosexuella, det vill säga att
man har en heteronormativ utgångspunkt. Och att osynliggöra någon för inget gott med
sig, snarare pekar den tidigare forskningen på att det exempelvis kan medföra en sämre
hälsa. Forskning visar även att attityden påverkas av kunskap och erfarenhet om
homosexualitet eller homosexuella personer och ju mer man har av den varan desto
mindre fördomar och negativa attityder (Carpelan 2002). Och därför är det också
glädjande att se att ändå samtliga respondenter är förhållandevis positiva inför en
eventuell förändring i sex- och samlevnadskursplanen som i mycket större utsträckning
tar HBT-perspektivet i beaktande och att de har en vilja att lära sig mera om det.
41
8. Slutord
8:1 Grundläggande värderingar
Skolan är en av de platserna som barnen spenderar mest tid på under sin skolgång och
därför är det inte heller konstigt att det är den plats där även grundläggande värderingar
skapas (Henley 2006). Skolan har alltså en viktig roll och ett ansvar gentemot sina elever
att även ta upp HBT-frågor och inte enbart i samband med skällsord utan som en naturlig
del i undervisningen. Det är också viktigt att börja ta upp detta perspektiv redan i ung
ålder så att man undviker att framställa det som något avvikande som bara äldre elever
har förmåga att förstå. Sex- och samlevnadsundervisningen har varit obligatorisk sedan
1955 och har redan i sin handledning från 1977 med HBT-perspektivet (skolverket 1995).
Sex- och samlevnadsundervisningen är ju också ämnad för de yngre barnen. Därför är det
även viktigt att det inom lärarutbildningen finns en del som tar upp just den här aspekten
och blir obligatorisk (www5). Just för att många tycker att det kan vara ett känsligt ämne
att undervisa om, och att det finns lärare som tycker att området är svårt. Ämnet kräver
helt enkelt att läraren är förberedd. Det är också viktigt att ta i beaktande att sex- och
samlevnad inte enbart handlar om biologi, utan om relationer och hur vi bemöter våra
medmänniskor. RFSU ger exempel på hur man kan ta upp HBT-frågor för förskolan och
lågstadiet när man talar om olika sorters familjer eller om kärlek (www15).
8:2 Heteronormativitet
En annan aspekt som också är viktig att uppmärksamma är den heteronormativitet som
styr mycket av vårt agerande utan att vi alltid är medvetna om det. Det vill säga att det
förutsätts att våra kolleger och elever är heterosexuella. På vilket sätt pratar vi med våra
kolleger och elever, frågar vi till exempel; Vad heter din pojkvän till en kvinnlig kollega?
Eller frågar vi om du har någon partner som kan vara både en kvinna och en man. När vi
pratar om kärlek med eleverna, talar vi alltid om en pojke och en flicka. Och när vi pratar
om familjer, pratar vi alltid om en mamma och en pappa. Och när vi pratar om hur barn
blir till, pratar vi då alltid om samlag. Om så är fallet är det inte nödvändigtvis bara de
elever som känner att de kanske är homo- bi- eller transsexuella som hamnar utanför
ramen, utan även barnen till de ensamstående eller de som bor med någon släkting och
42
kanske de som är adopterade eller kommit till genom provrörsbefruktning. Det är alltså
inte enbart HBT-personer som missgynnas av detta heteronormativa synsätt (Rosenberg
2003) Likaså kan detta synsätt även medföra att HBT-personer känner sig avvikande och
känner att de kommer att få problem om de är öppna med det och väljer därför istället att
tiga om sin läggning. Fortfarande år 2004 var en tredjedel av alla homo- bi- och
transsexuella lärare inte öppna med sin sexuella läggning på grund av att de inte ville
eller vågade komma ut (Henley 2006). Det är därför i flera avseenden viktigt att
synliggöra HBT-perspektivet i skolan.
8:3 Könsroller
HBT-frågor och könsroller hänger ihop. Negativa uttryck om exempelvis homosexuella
hänger samman med hur vi uppfattar att killar och tjejer ska vara. De negativa uttrycken
begränsar pojkarnas och flickornas möjligheter att vara i rädslan över att uppfattas som
bög eller flata. Särskilt bland pojkar i 12 – 15 års ålder finns den rädslan, vilket i
pojkarnas föreställningsvärld betyder att ”ett bögigt beteende” innebär att vara mindre
manlig (www15). Så att diskutera hur pojkar och flickor får vara innebär automatiskt att
man arbetar med ett HBT-perspektiv, utan att det är själva huvudtemat. Därför är det av
vikt att skolan uppmuntrar och stöttar de elever som korsar dessa könsroller samt
tillrättavisar dem som reagerar negativt på det. På samma sätt måste vi lärare rannsaka
oss själva när det gäller detta och göra oss medvetna om de normer och värderingar som
råder på skolan och sträva efter tolerans och öppenhet.
8:4 Framtiden
På den undersökta skolan tror att det kommer att ske en förändring i arbetet med HBTfrågor och att medvetenheten kommer att öka. Den ”nya kursplanen” kan vara en del i
förändringen enligt dem, men det kommer att ske långsamt beroende på att det handlar
om att förändra pedagogers normer och värderingar. Samtidigt så vet de som är insatta i
frågan att det främst är personliga erfarenheter och kunskap om HBT-frågor som bidrar i
störst utsträckning till en attitydförändring tillsammans med media. Men att det nu ändå
finns ett intresse att forska kring det visar på att en förändring håller på att ske inom detta
43
område och att det troligtvis kommer att medföra förändringar inom skolan i en relativt
snar framtid. Under arbetets gång har jag vid flera tillfällen kommit i kontakt med
information om EU;s projekt ”Under ytan” som berör bland annat de frågor som jag tagit
upp i mitt arbete. Målet med projektet är att lyfta upp frågan om sexuell läggning och
homofobi i skolan och den yrkeskulturen (www16). De har också bedrivits forskning
under projektets gång som ännu inte är klar och det skall bli intressant att se vad det
forskningsresultatet visar och medför.
44
9. Källförteckning
9.1 Böcker
Bo Johansson & Per Olov Svedner (2006) Examensarbete i lärarutbildningen –
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala
AB Läromedel & utbildning
Idar Magne Holme & Bernt Krohn Solvang (1997) Forskningsmetodik – Om kvalitativa
och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Karin Widerberg (2002) Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur
Jan Hartman (2004) Vetenskapligt tänkande- Från kunskapsteori till metodteori. Lund:
studentlitteratur
Tiina Rosenberg (2003) Queerfeministisk agenda. Avesta: Atlas
Yvonne Hirdman (2001) Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö:Liber
Rickard Henley (2006) Liv i lärarrummet – Om sexuell läggning och arbetsmiljö i
skolan. Ljungbergs tryckeri AB: RFSL
Skolverket (1995) Kärlek känns! Förstår du? Stockholm:Liber
Lars Carpelan (2002) Föreställningar/ Vanföreställningar – Allmänhetens attityder till
homosexualitet. Kristianstad: Statens folkhälsoinstitut
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94
(2006) Ödeshög: AB Danagårds grafiska
Myndighet för skolutveckling (2005) Hela livet – 50
samlevnadsundervisning. Stockholm: Axelsson & Häggström
år
med
sex-
och
9.2 Rapporter
Lärarnas Riksförbund (2006) yttrandefriheten i skolan- elevernas attityder, värderingar
och läsvanor.
Skolverket (2006) Redovisning av uppdrag om översyn av målen i grundskolans
kursplaner avseende sex- och samlevnad
45
9.3 Uppsatser
Maria Hulth & Ninnie Ingelson (2005) Det osynliga regnbågsbarnet på förskolan – En
enkätundersökning om normer, olikheter och särskiljandets betydelse
Kajsa Lundqvist & linda Lönnkvist (2005) Homosexualitet finns inte i de lägre skolåren
– en kvalitativ studie i form av fokusgrupper
9.4 Internetsidor
www1 = www.sydsvenskan.se/nojen/article 189822.ece? 2006-11-16
www2 = www.sydsvenskan.se/malmo/bergstrandskronika/article191991.ece? 2006-11-16
www3 = www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/documents 2006-11-23
www4 = www.svd.se/dynamisk/inrikes/did_10256180.asp 2006-11-22
www5 = www.rfsu.se/tiopunktsprogram_.asp?cachecommand=bypass&pagelayout1=&
2006-11-16
www6 = www.riksdagen. Se/webbnav/index.aspx?Media=print&nid=410&dok_id=6U
2006-11-23
www7 = www.rfsl.se/?p=109 2006-11-13
www8 = www.homo.se/o.o.i.s/1444 2006-11-22
www9 = www.fhi.se/templates/page_7452.aspx 2006-11-22
www10 = www.skolverket.se/sb/d/1807a163 2006-11-13
www11 = www.skolverket.se/sb/d/187 2006- 11-13
www12 = www.regeringen.se/sb/d/6643 2006-11-23
www13 = www.skolverket.se/ki03/info.aspx?infotyp=24&skolform=11sprak0sv&id=3
2006-11-13
www14 = www.rfsu.se 2006- 11-13
www15 = www.rfsu.se/att_arbeta_med_homosexualitet.asp? 2006-11-13
www16 = www.ytan.se/?p=2872 2006-11-13
www17= www.notisum.se/rup/sls/lag/20060067.HTM 2007-01-17
46
9.5 Intervjuer
Intervju nr.1: 2006-12-07, kl: 09.00-10.15
Intervju nr 2: 2006-12-11, kl: 14.00-14.50
Intervju nr 3: 2006-12-12, kl: 13.00-14.00
Intervju nr 4: 2006-12-19, kl: 09.30-10.00
9.6 Film
Under ytan (2006) Vad finns under ytan?
47
Handledning till intervjuerna
BILAGA
1. Finns det ett genus-perspektiv i den lokala arbetsplanen? Och hur arbetar ni med
det i sådana fall?
2. Vilket budskap tror du att skolan förmedlar till eleverna vad gäller
förväntningarna på flickor respektive pojkar?
3. Tycker du dig se en könsfördelning på olika göromål på skolan vad gäller
personal och elever?
4. Hur förhåller sig skolan till elever som är könsöverskridande?
5. Finns det ett HBT-perspektivet med i er lokala arbetsplan?
6. Har ni haft några samtal om HBT-perspektivet på skolan inofficiellt/officiellt?
7. Hur arbetar ni för att förebygga diskriminering på grund av sexuell läggning?
8. Vem påverkar elevernas attityder?
9. Hur tror du generellt att synen är på HBT-personer på denna skola? (personal,
elever & Föräldrar)
10. Känner du till om det är någon som är öppet HBT på skolan eller bland
föräldrarna?
11. Tror du att eleverna känner sig trygga nog att anförtro sig till någon personal med
funderingar rörande sin läggning? Hur skulle du reagera om du fick det
förtroendet?
12. Det vanligaste tillmälet bland killar i åk 9 är jävla bög/homo/fikus, har du hört det
på er skola? Och hur reagerade du i det fallet?
13. Nu när du sett justeringarna i kursplanen, vad anser du om dessa?
14. Om den blir gällande, kommer det att påverka ert arbete på skolan?
48
49
50
