Kan man planera för att bygga in
SOCIALT KAPITAL?
FORSKARFORUM, REGLAB
Umeå september 2013
Malin Eriksson
Epidemiologi och global hälsa
Umeå Universitet
[email protected]
VARFÖR?
1. Vad är socialt kapital?
2. Vad är det bra för?
2
Socialt kapital
En individuell tillgång
Pierre Bourdieu, sociolog
“resources which are linked to
possessions of durable network….”
Medlemskap social nätverk ger tillgång till en
”bank av resurser”
Genom att tillhöra “rätt” grupper kan man
tillförsäkra sig tillgångar
Vissa nätverk har mer makt och resurser än
andra – socialt kapital är ingen jämlik resurs!
Socialt kapital
En kollektiv tillgång
Robert Putnam, statsvetare
“trust, norms and networks,
that can improve the efficiency
of society by facilitating
coordinated actions”
Kännetecknar ett helt
samhälle
Säkerställer individuella
och kollektive fördelar
En kollektiv ickeexkluderande resurs
Samhällen med stort
socialt kapital;
Många starka lokala sociala
nätverk
Hög nivå av civilt engagemang
Normer av ömsesidighet, tillit,
förtroende
Sociala
nätverk
Tillit
Normer
Varför socialt Kapital?
Har det sociala kapitalet välgörande
verkningar på individer, närsamhällen
och rent av nationer? Ja, en
imponerande och växande mängd
forskning tyder på att social
samhörighet bidrar till hälsa,
välstånd och klokhet
Putnam, 2000, sid. 302
Putnam 2000, p 330.
Forskning om socialt kapital &
hälsa
Pub Med; antal artiklar med “social kapital” in titeln
400
350
300
250
200
150
100
50
0
1985-1990
1991-1995
1996- 2000
2001-2008
Socialt kapital och
folkhälsa
• Återinför teorierna om den sociala
miljöns betydelse för hälsan. Inte
enbart individens rationella val
påverkar hälsorelaterat beteende
• Bidragit med nya metoder och teorier
för platsens betydelse för hälsan
(Health & Place)
• ”Ny” kunskap om hälsans ojämlika
fördelning
Socialt kapital och folkhälsa
vad vet vi idag?
• Starkt samband mellan tillgång till
individuellt socialt kapital och god hälsa
• Osäkerhet kring sambanden mellan
kollektivt (platsspecifikt) socialt kapital
och hälsa
– Mätproblem,
– ”Contextual versus compositional effects”
– Sambanden ser olika ut olika grupper
9
Socialt kapital och
hälsa i
Umeåregionen
Enkätundersökning –
”Boendemiljö och Hälsa” i
Umeåregionen
• Frågeformulär utformat utifrån internationella
mätinstrument för socialt kapital
• Ekonomiskt stöd från Umeåregionens kommuner
• Samarbete med SCB
• Enkät ut till 15 000 representativt utvalda
personer i Umeåregionen i åldrarna 18-84 år
• Enkätutskick oktober 2006
• Analyser av sambandet mellan socialt kapital &
självskattad hälsa på individ och
bostadsområdesnivå
Bostadsområdesspecifikt
socialt kapital – Umeå Kommun
• 5768 personer bosatta i Umeå kommun
besvarade frågor om hur de uppfattar sin
boendemiljö
• Bosatta i 49 olika geografiska bostadsområden
med ett gemensamt ”serviceutbud”
• Dessa bostadsområden rankades utifrån sin
nivå av socialt kapital (mkt lågt – mkt högt)
• Analyser av sambandet mellan
bostadsområdesspecifikt socialt kapital och
självskattad hälsa
Bostadsområdesspecifikt
socialt kapital
Uppfattning om boendemiljön
Områden med hög nivå av socialt kapital kännetecknas av;
1.
2.
3.
4.
Vanligt att grannar pratar med varandra när
man möts
Grannar beredda att hjälpa varandra
Grannar bryr sig om varandra
Förväntas vara engagerad i frågor som rör
området
Är det hälsofrämjande för män att
bo i bostadsområden med mycket högt
socialt kapital?
Är det hälsofrämjande för kvinnor att bo i
bostadsområden med mycket högt socialt
kapital?
God självskattad hälsa (Odds ratio)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
Mkt låg
Låg
Medium
Hög
Nivå av socialt kapital
Mycket hög
Beror inte dessa resultat
på individernas egen
tillgång till socialt kapital?
Finns det någon
områdeseffekt av socialt
kapital egentligen?
Bostadsområdesspecifikt vs
individuellt socialt kapital
BostadsområdesSpecifikt Socialt kapital
Området kännetecknas av;
1.
Vanligt att grannar
pratar med varandra
när man möts
2.
Beredd att hjälpa
varandra
3.
Bryr sig om varandra
4.
Förväntas vara
engagerad i frågor som
rör området
Individuellt
socialt kapital
Individen;
1.
Har god relation till
grannarna, de tillhör
det sociala nätverket
2.
Har utfört en tjänst åt
en granne under de
senaste 12 månaderna
3.
Fått tjänst utförd av
granne de senaste 12
månaderna
Är det hälsfrämjande för kvinnor att bo i bostadsområden
med mycket högt socialt kapital, efter att man kontrollerat
för individuellt socialt kapital?
God självskattad hälsa
(Odds)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
Mkt låg
Låg
Medium
Hög
Nivå av socialt kapital
Mkt hög
Sammanfattningsvis
• Att bo i ett bostadsområde med mkt
högt socialt kapital ökar sannolikheten
för god självskattad hälsa för kvinnor
men inte för män
• Även de kvinnor som inte själva har ett
stort socialt kapital verkar gynnas av att
bo i ett område med stort socialt kapital
• Det behövs mer forskning om
genusskillnaderna i sambandet mellan
kollektivt socialt kapital och hälsa
Vad kännetecknar ett
hälsfrämjande bostadsområde?
• Fokusgrupp studie i Umeå kommun 2011
• Män och kvinnor som tidigare besvarat
enkäten ”boendemiljö och hälsa” bjöds in att
delta i gruppdiskussioner på samma tema
• Totalt 8 grupper (4 med män, 4 med
kvinnor)
• Vilka aspekter i boendemiljön upplevs som
hälsofrämjande för män respektive
kvinnor? Vilken roll spelar socialt kapital?
Påståenden om boendemiljön
Positiv – negativ – ingen inverkan på hälsan
Topp 5 - positiv inverkan på hälsan
Aspekter i boendemiljön som har positiv inverkan på
hälsan Män
Kvinnor
Påstående (%) (%) Att känna mig trygg i området Att känna mig hemma i området Att kunna lita på grannar Att grannar pratar/hälsar när man
möts Att ha en trivsam utemiljö 100 100 100 87 92 93 92 87 92 93 Diskussionerna – vilka aspekter i
boendemiljön påverkar hälsan?
• Grannkontakter (samsyn mellan kvinnor
och män)
• ”Symboliska” faktorer (könsskillnader)
• ”Rumsliga/fysiska” faktorer
(könsskillnader)
Positivt för hälsan män och kvinnor
• Hög ”hej-faktor” i området
• Hjälp och stöd mellan grannar
• Gott rykte & Hög status
• Naturnära
• Närhet
23
Positivt för hälsan män
• Frihet att göra vad man vill
• Förvaltarskap och anknytning
• Landsbygdsliv
24
Positivt för hälsan kvinnor
• Frihet från krav
• Trygghet
• Stadsliv
25
Vad upplevdes som ohälsosamt i
boendemiljön?
• “Störiga” grannar (M/K)
• Fysiska störningar (M/K)
• Tät bebyggelse (M/K)
• Höga krav (K)
26
Vad kännetecknar ett hälsofrämjande
boendemiljö?
Handlar det om socialt kapital?
• Kravlöst hej med grannar
• Stöd och hjälp mellan grannar ”när det
behövs”
• Bra rykte
• Trygghet
• Frihetskänsla
• Naturnära
• Närhet
Slutsatser
• Boendemiljön har stor effekt på vår
självskattade hälsa
• Sociala och fysiska faktorer samspelar
kring vad som utgör en hälsofrämjande
boendemiljö
• Den fysiska miljön påverkar den sociala
• Socialt kapital i boendemiljön är lika
viktigt för män och kvinnor
• Kvinnor kan uppleva större krav i
boendemiljön jämfört med män
Planera för att bygga in
socialt kapital - hur?
• Bygg in attraktiva ”tredje mötesplatser”
– Lekplatser, Samfällighetslokaler, Bibliotek, etc.
– Hur ser de lokala behoven ut?
• Satsa på attraktiva och promenadvänliga
grönområden – ökar social interaktion
• Tillgodose behovet av trygghet
– Trygghetsvandringar etc.
• Förbättra ryktet för utsatta områden
– En utmaning!
– Upprustning, etablering av attraktiv service,
samarbete med media etc.
• Jobba för ett inkluderande föreningsliv!
Malmökomissionen
30
Referenser
•
Eriksson, M., Ng, N., Weinehall, L., & Emmelin, M. (2011). The
importance of gender and conceptualization for understanding the
association between collective social capital and health: A multilevel
analysis from northern Sweden. Social Science & Medicine, 73: 264-273.
•
Eriksson, M., & Emmelin, M. (2013). What constitutes a healthenabling neighborhood? A grounded theory situational analysis
addressing the significance of social capital and gender. Social Science &
Medicine, doi: 10.1016/j.socscimed.2013.08.008.
•
Emmelin, M., Eriksson, M (2012). Kan socialt ”byggas in” i våra
bostadsområden och därmed förbättra invånarnas upplevda och
mentala hälsa? Ett diskussionunderlag framtaget for Kommissionen for
ett socialt hållbart Malmö.Malmö: Komissionen för ett socialt hållbart
Malmö. www.malmo.se/kommission
Sidfot
31
