Psykologiska Institutionen
Attityd- och beteendeundersökning
gentemot närproducerade livsmedel
Ida Alfredsson
Malin Jonsson
Helga Lindgren
Johanna Puck
Lucy Ramser
Miljöpsykologi, 15 hp, VT 2008
Handledare: Andreas Nilsson
Inledning
Innerstaden Göteborg AB är en sammanslutning av butiker, försäljningsställen och
restauranger i Göteborgs innerstad, främst inom Vallgraven. Innerstadens arbete syftar till att
på olika sätt göra Göteborgs stadskärna till en attraktiv och utvecklande handels- och
mötesplats. Under 2007-2008 har Innerstaden arbetat med projektet ”Från Land till stad”
(numera ”Borta bra, nära bäst.”), som syftar till att öka utbud och försäljning av
närproducerade livsmedel, främst från Västra Götalandsregionen, i butiker och restauranger i
Göteborgs innerstad. I samband med detta arbete har Innerstaden intresserat sig för hur
attityder och beteenden ser ut gentemot närproducerade livsmedel, då främst hos människor
som rör sig inom Vallgraven. En attitydundersökning genomfördes 2006, vilken visade att
kunskaperna om närproducerade livsmedel och deras försäljningsställen var mycket
begränsade. Innerstaden har sedan undersökningen genomfördes arbetat aktivt med att
marknadsföra och informera om närproducerade livsmedel, och är därför intresserade av hur
attityder och beteenden ser ut idag, två år senare.
Det är således här detta arbete kommer in, med en uppföljning av attityd- och
beteendeundersökningen som genomfördes 2006. Hur ser det ut idag? Kan man se någon
skillnad på attityder och beteenden idag, i jämförelse med för två år sedan? Denna studie
syftar därmed till att undersöka hur attityder och beteenden gentemot närproducerade
livsmedel ser ut idag. Undersökningen kommer även att intressera sig för skillnaden mellan
attityder och beteenden, med utgångspunkt i de teorier som finns om den diskrepans som ofta
uppträder mellan attityder och beteenden. Är det så att människor har en positiv attityd till
närproducerade livsmedel, och till att köpa närproducerade livsmedel, men ändå inte gör det?
Denna aspekt liksom vilka hinder som eventuellt kan finnas för att köpa närproducerade
livsmedel, till exempel i form av bristande tillgänglighet eller okunskap kommer vi att försöka
klargöra genom attitydundersökningen.
Teori
En attityd är en positiv, negativ eller blandad värdering av ett attitydobjekt. Ett exempel på ett
attitydobjekt är närproducerade livsmedel. Attityder uppstår genom en blandning av
kognitiva, affektiva och beteendemässiga processer; med andra ord är det fakta, känslor och
beteenden som leder till en attityd. Attityden kan ha många olika funktioner: personlig
vinning (utilitaristisk), uttrycka grundläggande värde (värdeexpressiv), bevara den egna
självbilden (egodefensiv) eller social anpassning. Inte sällan fyller attityden flera av dessa
funktioner; finns det till exempel en positiv attityd till närproducerat för att det ligger i tiden
(social anpassning), eller för att den är uttryck för ett grundläggande värde (värdeexpressivt),
eller kanske både och? (Gardener & Stern, 2002)
Attityden överensstämmer inte alltid med beteendet; det kan finnas en diskrepans mellan
attityden till attitydobjektet och beteendet gentemot objektet. Attityden gentemot
närproducerad mat skulle till exempel kunna vara mycket positiv, och upplevelsen kan vara
att det är viktigt att köpa närproducerad mat. Trots detta är det inte säkert att personen köper
närproducerad mat; attityden styr inte alltid beteendet. Enligt Theory of Planned Behaviour
(Bohner & Wänke, 2002) inverkar tre faktorer på beteendet: attityden mot beteendet, hur vi
uppfattar att andra tycker att vi bör bete oss (subjektiv form) och den upplevda kontrollen –
vilken förmåga vi upplever oss ha att genomföra beteendet. Dessa tre faktorer leder till fram
till en intention och därefter till ett beteende, förutsatt att inget händer däremellan. Faktorer
som kan påverka upplevelsen av vilken förmåga man har att utföra beteendet, kan delas in i
strukturella och individuella hinder. Strukturella hinder, när det gäller närproducerade
livsmedel, kan till exempel vara upplevelsen av att tillgängligheten är dålig, priset för högt,
eller att eventuell märkning saknas. Individuella hinder kan vara brist på kunskap, att
attitydobjektet inte är kopplat till viktiga värden för individen, vanor eller attitydens styrka
(Gardener & Stern, 2002).
Utifrån dessa teorier har följande hypoteser formulerats:
•
Det finns en diskrepans mellan attityd och beteende gentemot närproducerad
livsmedel.
•
Det finns både strukturella och individuella hinder för beteendet att handla
närproducerade livsmedel.
Metod
Denna kvantitativa undersökning har genomförts med hjälp av ett enkätfrågeformulär.
Enkätundersökning valdes utifrån flera samspelande faktorer: dels en önskan om att följa upp
den tidigare undersökning som gjorts av Innerstaden, dels ansåg vi att det är en bra metod för
att mäta skillnaden i människors attityd och beteende vad gäller närproducerade livsmedel,
samt för att identifiera eventuella hinder för beteendet. Frågorna konstruerades för att komma
åt både attityden till närproducerade livsmedel, attityden till beteendet att köpa
närproducerade livsmedel, beteendet att köpa dessa livsmedel samt eventuella hinder
(strukturella och individuella) för beteendet.
Vid formuleringen av frågorna har en av utgångspunkterna varit Korrespondensprincipen
(Gardner & Stern, 2002). Principen säger att det finns en större överensstämmelse mellan
attityd och beteende ju närmare dessa ligger varandra, det vill säga om attityden gäller samma
specifika attitydobjekt som beteendet. Resultat på frågor som handlar om miljöattityder /
värderingar i allmänhet överensstämmer ofta dåligt med ett specifikt miljöbeteende.
Diskrepansen tenderar att bli större om frågorna inte gäller samma saker, även om det
naturligtvis kan vara intressant att titta just på överensstämmelsen mellan allmänna
miljövärderingar och beteende. Då krävs dock många frågor om olika beteenden för att fånga
in en rättvis bild. Dessutom var målet med undersökningen att komma åt ett specifikt
attitydobjekt: närproducerade livsmedel. En annan orsak till att frågor om allmänna
miljövärderingar undveks, var att kopplingen mellan miljöhänsyn och närproducerade
livsmedel i dagsläget inte är helt självklar (för konsumenten är det svårt att avgöra vilka typer
av livsmedel som har minst miljöpåverkan). Andra grundläggande värderingar än miljövärden
skulle kunna påverka attityden mer.
För att fånga in diskrepansen mellan attityder och beteenden till närproducerad mat har vi
vidare valt att fråga både om attityden till närproducerad mat i allmänhet, och attityden till att
handla närproducerade livsmedel. Vi tror att det, i enlighet med korrespondensprincipen,
finns en större överensstämmelse mellan ”attityd till beteendefrågan” (se bilaga 1, fråga nr 5)
och ”beteendefrågan” (bilaga 1, fråga nr 7), än mellan den rena ”attitydfrågan” (bilaga 1,
fråga nr 9) och ”beteendefrågan” (bilaga 1, fråga nr 7). Med andra ord tror vi att diskrepansen
kommer att vara mindre mellan attityd och beteende om man tittar på resultaten för hur viktigt
det är när man handlar att maten är närproducerad, och hur ofta man faktiskt handlar
närproducerad mat. Detta i jämförelse med diskrepansen mellan hur viktigt man tycker
närproducerade livsmedel är i allmänhet och hur ofta man handlar närproducerade livsmedel.
I enkäten formulerades ett antal frågor om attityder till närproducerat och beteendet att välja
närproducerat vid restaurangbesök. Detta gjordes framför allt för att kunna jämföra med
tidigare genomförd undersökning. Fokus kommer dock att ligga på att handla närproducerade
livsmedel (vid matvaruinköp i butik eller på andra inköpsställen) vid diskussionen och
analysen av resultatet.
Enligt de teorier som ligger till grund för undersökningen finns det både personliga och
strukturella hinder för beteenden, där båda dessa typer av hinder har betydelse. Störst fokus
har dock lagts på strukturella hinder. De personliga hinder som lyfts fram är kunskap och
vanor; kunskapsfrågan handlar om huruvida man vet vad närproducerat innebär
överhuvudtaget (se bilaga 1, fråga 2), vilket är relativt enkelt att lyfta fram i en kort
enkätundersökning. Vanor kan vara ett annat personligt hinder vilket berörs i första frågan
(se bilaga 1, fråga 1). I denna fråga berörs även hinder i form av andra attityder; om man
anser att flera andra faktorer är av större vikt än att varorna är närproducerade blir detta i sig
ett hinder för att välja närproducerat. Att denna fråga placerades först beror på att vi i största
möjliga mån ville få svar som inte färgats av att resterande del av enkäten enbart berör
närproducerat i en eller annan form. Andra personliga hinder, såsom värden kopplade till
attitydobjektet, ansågs vara svårare att få fram genom en kort enkätundersökning. De
strukturella hinderfrågorna tar bland annat upp kännedom om inköpsplatser för
närproducerade livsmedel (se bilaga 1).
Genomförande
Då attityder till närproducerade livsmedel hos människor i rörelse i Göteborgs innerstad
eftersöktes, valde vi att genomföra enkätundersökningen just i innerstaden. Under två
eftermiddagar den 15 och 16 april 2008 frågades förbipasserande på Kungsportsplatsen och
Grönsakstorget med omnejd om deltagande i enkätundersökningen. Respondenterna fick
själva fylla i enkäterna. Målet var att få 50 till 100 besvarade enkäter, då detta bedömdes vara
ett rimligt antal för den omfattning undersökningen hade.
Datan från enkäterna analyserades deskriptivt i statistikprogrammet SPSS. Resultatet matades
in i programmet och därefter redovisades resultatet i diagram- och tabellform, fråga för fråga.
Fråga ett analyserades manuellt; utifrån deltagarnas rangordning räknades ett medelvärde för
varje alternativ ut. Övriga frågor analyserades i programmet.
Urvalet är naturligtvis alltid problematiskt då personer utfrågas slumpmässigt. Det fanns inget
system av att fråga till exempel var fjärde person, då vi ansåg det ogörligt att på ett rimligt sätt
förhålla sig till vem man ”såg först”. Istället tillfrågades ett urval av de personer som råkade
befinns sig i nämnda områden vid lunchtid en vardag. Tidpunkten bidrar naturligtvis till ett
visst urval, som troligtvis hade sett annorlunda ut senare under dagen. Dessutom finns
troligtvis en tendens att en viss typ av människor stannar, till exempel snarare yngre än lite
äldre. Vidare måste även vår egen påverkan av urvalet beaktas; man skulle till exempel kunna
anta att det funnits en benägenhet att undvika uppenbart stressade människor. Trots detta
gjordes försök att variera både åldrar och typ av människor. Konsekvensen av bristen i urvalet
gör dock att urvalet inte är helt representativt för den grupp Innerstaden är intresserade av, det
vill säga människor som rör sig i innerstaden. Å andra sidan hade ett statistiskt säkerställt
urval varit alltför tidskrävande, och dessutom svårt att sammanställa. Urvalet gör dock att det
inte går att uttala sig om alla människor som rör sig i innerstaden, utan bara om tendenser i de
attityder, beteenden och hinder som varit fokus. Vidare bör man även beakta den möjliga
benägenheten att ge svar som är önskvärda vid denna typ av undersökningar, det vill säga vad
som är ”socialt önskvärt” att svara, vid själva resultatredovisningen.
Resultat
I undersökningen deltog totalt 79 personer (47 kvinnor och 32 män), där medelåldern var 34,5
år (standardavvikelsen var 13,9). Den yngsta personen som deltog var 18 år och den äldsta var
86 år.
I frågorna fem, sex och nio har resultatet tolkats på följande vis: svarsalternativen ”ganska
viktigt” och ”mycket viktigt” har slagits ihop till att betyda viktigt. ”Helt oviktigt” och
”ganska oviktigt” har slagits ihop till att betyda oviktigt.
59 personer (74,7 %) av de som deltog i undersökningen visste vad närproducerat innebär (se
bilaga 2, fråga nr 2). Viktigast för deltagarna när de handlar livsmedel var kvalitet på varan.
På andra plats kom priset och på tredje plats kom att varan var ekologisk. Närproducerat kom
på fjärde plats. Märket på varan och nyckelhålsmärkning var minst viktigt (se bilaga 2, fråga
nr 1).
Majoriteten av deltagarna kände inte till något försäljningsställe i innerstaden som säljer
närproducerade varor. En del deltagare angav dock försäljningsställen som inte tillhör
innerstaden (exempelvis Ica Focus); 13 personer angav Saluhallen (se bilaga, fråga nr 3).
Endast nio deltagare angav att de kände till en restaurang i innerstaden som använder
närproducerade livsmedel (se bilaga 2, fråga nr 4).
Dryga majoriteten av deltagarna angav att det är viktigt (”ganska viktigt” eller ”mycket
viktigt”) att maten är närproducerad när de handlar (se bilaga 2, fråga nr 5). Däremot var det
få deltagare som ansåg det vara viktigt (”ganska viktigt” eller ”mycket viktigt”) med
närproducerad mat vid restaurangbesök (se bilaga 2, fråga nr 6). Det var inte heller många
deltagare som medvetet valde närproducerat vid restaurangbesök (”ganska ofta”, väldigt ofta”
eller ”varje gång jag går på restaurang”) (se bilaga 2, fråga nr 8).
Även om många deltagare ansåg det vara viktigt (”ganska viktigt” eller ”mycket viktigt”) med
närproducerade livsmedel då de handlar så var det få personer (”ganska ofta”, ”väldigt ofta”
och ”varje gång jag handlar”) som angav att de faktiskt köper närproducerade livsmedel.
Enbart fem personer angav att de köper närproducerade livsmedel varje gång de handlar (se
bilaga 2, fråga nummer 7).
Trots att beteendet överlag tyder på att få personer medvetet väljer närproducerade livsmedel
verkar det vara viktigt för deltagarna att det finns närproducerade livsmedel. 42 personer
ansåg att det var mycket viktigt (se bilaga 2, fråga nr 9). Tydligare märkning av
närproducerade livsmedel, bättre tillgänglighet samt lägre pris skulle få många av deltagarna
att köpa mer närproducerade livsmedel (se bilaga 2, fråga nr 10).
Diskussion
Vår undersökning visar på en rad intressanta resultat. Vi kan dock enbart uttala oss om
eventuella tendenser. Det är till exempel svårt att uttala sig om attityder då vi bara utgått från
en fråga. Dessutom kan vi inte vara säkra på att de frågor vi formulerat mäter det vi avser att
mäta. Vi har ändå bedömt att frågorna i någon mån mäter det vi avser att mäta.
De flesta deltagare i enkätundersökningen kände till fenomenet närproducerat. I enlighet med
vår första hypotes verkar det finnas en diskrepans mellan attityd och beteende. Tittar man
närmare på fråga fem, sju och nio kan man utläsa följande tendens:
Attityden till närproducerade livsmedel är mycket positiv. Drygt 80 % av de tillfrågade tycker
att det är ganska eller mycket viktigt att närproducerade livsmedel existerar. Det är dock
betydligt färre, endast ca 37 %, som faktiskt anger att de väljer närproducerat åtminstone
ganska ofta när de handlar livsmedel. Diskrepansen är alltså ca 43 procentenheter.
I enlighet med korrespondensteorin ser vi att attityden till beteendet att handla närproducerat,
ligger närmare det faktiska beteendet, än den generella attitydfrågan. Drygt 50 % anser det
vara ganska eller mycket viktigt. Diskrepansen har då således sjunkit till drygt 13 %. Man bör
dock ha i beaktande att vi i denna undersökning inte har utläst den individuella diskrepansen,
vilken teorin syftar på.
Initialt var tanken att de två undersökningarna skulle jämföras, det vill säga att en uppföljning
av attityd- och beteendeundersökningen från 2006 skulle genomföras. Då våra teoretiska
utgångspunkter krävde andra frågeformuleringar och svarsalternativ i jämförelse med tidigare
undersökning, insåg vi på ett tidigt stadium att jämförelsen skulle bli problematisk. Detta har
gjort att vi inte kunnat utläsa några egentliga förändringar i attityder och attityder till
beteende. Däremot kan vi i viss mån utläsa hur beteendet att handla närproducerade livsmedel
har förändrats. År 2006 angav 14 % att man köpte närproducerade livsmedel;
svarsalternativen var ja, nej eller vet ej. Således är det fler personer, ca 37 % av
respondenterna, i denna undersökning som anger att man handlar närproducerade livsmedel
ganska ofta, väldigt ofta eller varje gång man handlar. Huruvida andelen faktiskt har ökat kan
diskuteras. Faktorer som spelar in kan vara frågeutformning, ökad kunskap om att det faktiskt
är närproducerade livsmedel som inhandlas, samt risk för social önskvärdhet i svaret (vilket
innebär att man ger de svar man tror vara önskvärda) då debatten i media har intensifierats
sedan år 2006.
Om vi utgår från att det finns en faktisk ökning i beteendet att handla närproducerade
livsmedel, skulle skillnaden kunna bero på faktorer som ökad medvetenhet om närproducerat
som koncept och tydligare märkning. Dessutom skulle Innerstadens aktiviteter för att öka
medvetenheten och köpfrekvensen gällande närproducerade livsmedel kunna spela in.
I enlighet med vår andra hypotes, tyder undersökningsresultatet på att det finns både
individuella och strukturella hinder för beteendet att handla närproducerade livsmedel. Första
frågan visar att kvalitet, pris och ekologiska varor rangordnas högre än närproducerat när man
handlar mat. Detta tyder på att attityden till dessa faktorer är starkare än till närproducerat.
Detta tolkar vi som ett individuellt hinder.
Faktorer som skulle få många deltagare att handla mer närproducerade livsmedel är tydligare
märkning, lägre pris, bättre tillgänglighet och tydligare information. Dessa faktorer är
exempel på strukturella hinder, och de områden vi rekommenderar Innerstaden att fokusera
på. Bland dessa anser vi att tydligare märkning är viktigast. Anmärkningsvärt i sammanhanget
är att endast nio personer (11,4 %) har angett att de känner till någon restaurang i Göteborgs
innerstad som serverar närproducerad mat. Detta är ett område där bättre information och
tydligare märkning skulle kunna göra stor skillnad för beteendet.
Referenslista
Bohner, G. & Wänke, M. (2002) Attitudes and Attitude Change. New York: Psychology Press
Gardner, G. T. & Stern, P. C. (2002) Environmental problems and human behaviour. Boston:
Pearson custom publishing
Nilsson, Andreas (080130) Föreläsningen: Attityder och beteende.
Bilaga 1 – frågeformulär
Attitydundersökning – Göteborgs Universitet och Innerstaden
Kön
Kvinna
Man
Födelseår
1. Vad är viktigast för dig när du handlar livsmedel?
Rangordna följande alternativ, 1 till 6, där 1 är viktigast och 6 är minst viktigt.
Priset på varan
Att varan är ekologisk
Märket på varan
Att varan är närproducerad
Att varan är nyckelhålsmärkt
Kvalitet på varan
2. Vet du vad närproducerat innebär?
Ja
Nej
Osäker
3. Känner du till något försäljningsställe i Göteborgs innerstad som säljer närproducerade
livsmedel?
Ja. Vilket
Nej
4. Känner du till någon restaurang i Göteborgs innerstad som använder närproducerade
råvaror?
Ja. Vilken
Nej
5. Hur viktigt är det när du handllar att maten är närproducerad?
Helt
oviktigt
Ganska
oviktigt
Ingen
åsikt
Ganska
viktigt
Mycket
viktigt
6. Hur viktigt är det när du går på restaurang att maten är närproducerad?
Helt
oviktigt
Ganska
oviktigt
Ingen
åsikt
Ganska
viktigt
Mycket
viktigt
Väldigt
ofta
Varje gång
jag handlar
Vet ej
Varje gång
jag går på
restaurang
Vet ej
7. Hur ofta köper du närproducerade livsmedel?
Aldrig
Sällan
Ganska
ofta
8. Hur ofta väljer du närproducerad mat på restaurang?
Aldrig
Sällan
Ganska
ofta
Väldigt
ofta
9. Hur viktigt tycker du det är att det finns närproducerade livsmedel?
Helt
oviktigt
Ganska
oviktigt
Ingen
åsikt
Ganska
viktigt
10. Vad skulle få dig att köpa mer närproducerat?
Kryssa i valfria alternativ.
Tydligare märkning
Lägre pris
Bättre tillgänglighet
Mer och/eller tydligare information
Inget
Annat, nämligen
Tack för din medverkan!
Mycket
viktigt
Bilaga 2 – resultat enkätundersökning
Bilaga 2 – Resultat – enkätundersökning
Antal deltagare
Ålder
Minimum
79
Könsfördelning
Kvinna
Maximum
18
Antal
86
Procent
47
59,5
Man
32
40,5
Total
79
100,0
Kön
kvinnor
män
Medelålder
34,05
Standardavvikelse
13,872
1. Vad är viktigast för dig när du handlar livsmedel?
Utifrån deltagarnas rangordning på enkätens första fråga har medelvärdet för
varje svarsalternativ räknats ut. Alternativet med högst medelvärde är det som
undersökningsdeltagarna i medel har rangordnat som viktigast då de handlar
livsmedel. Alternativet med lägst medelvärde är det som har rangordnats som
minst viktigt i denna undersökning.
2. Vet du vad närproducerat innebär?
Vet du vad närproducerat innebär?
Ja
Antal
Procent
Valid Procent
59
74,7
75,6
Nej
2
2,5
2,6
Osäker
17
21,5
21,8
Total
78
98,7
100,0
Inget svar
1
79
1,3
100,0
Total
60
Antal
50
40
30
20
10
0
Ja
Nej
Osäker
3. Känner du till något försäljningsställe i Göteborgs
innerstad som säljer närproducerade livsmedel?
Känner du till något försäljningsställe i
Göteborgs innerstad som säljer
närproducerade livsmedel?
Antal
Procent
34
Nej
45
57,0
57,0
Total
79
100,0
100,0
43,0
50
Antal
40
30
20
10
0
Ja
Valid Procent
Ja
Nej
43,0
4. Känner du till någon restaurang i Göteborgs innerstad
som använder närproducerade råvaror?
Känner du till någon restaurang i
Göteborgs innersta som använder
närproducerade råvaror?
Ja
Antal
Procent
9
11,4
11,4
Nej
70
88,6
88,6
Total
79
100,0
100,0
Antal
60
40
20
0
Ja
Valid Procent
Nej
5. Hur viktigt är det när du handlar att maten är
närproducerad?
Hur viktigt är det när du
handlar att maten är
närproducerad?
Helt oviktigt
Antal
Procent
Valid Procent
3
3,8
3,8
Ganska oviktigt
13
16,5
16,7
Ingen åsikt
20
25,3
25,6
Ganska viktigt
35
44,3
44,9
Mycket viktigt
7
8,9
9,0
Total
78
98,7
100,0
Inget svar
1
1,3
Total
79
100,0
40
Antal
30
20
10
0
Helt oviktigt
Ganska
oviktigt
Ingen åsikt Ganska viktigt Mycket viktigt
6. Hur viktigt är det när du går på restaurang att maten är
närproducerad?
Hur viktigt är det när du går på
restaurang att maten är
närproducerad?
Helt oviktigt
Antal
Procent
Valid Procent
14
17,7
17,7
Ganska oviktigt
17
21,5
21,5
Ingen åsikt
23
29,1
29,1
Ganska viktigt
24
30,4
30,4
Mycket viktigt
1
1,3
1,3
Total
79
100,0
100,0
25
Antal
20
15
10
5
0
Helt oviktigt
Ganska
oviktigt
Ingen åsikt
Ganska
viktigt
Mycket viktigt
7. Hur ofta köper du närproducerade livsmedel?
Hur ofta köper du närproducerade
livsmedel?
Aldrig
Antal
3
Procent
3,8
Valid Procent
3,8
Sällan
27
34,2
34,2
Ganska ofta
14
17,7
17,7
Väldigt ofta
10
12,7
12,7
Varje gång jag handlar
5
6,3
6,3
Vet ej
20
25,3
25,3
Total
79
100,0
100,0
Antal
30
20
10
0
Aldrig
Sällan
Ganska Väldigt ofta Varje gång
ofta
jag handlar
Vet ej
8. Hur ofta väljer du närproducerad mat på restaurang?
Hur ofta väljer du närproducerad
mat på restaurang?
Aldrig
Antal
Procent
Valid Procent
23
29,1
29,1
Sällan
16
20,3
20,3
Ganska ofta
5
6,3
6,3
Väldigt ofta
2
2,5
2,5
Varje gång jag går på
restaurang
1
1,3
1,3
Vet ej
32
40,5
40,5
Total
79
100,0
100,0
40
Antal
30
20
10
0
Aldrig
Sällan
Ganska ofta Väldigt ofta Varje gång
jag går på
restaurang
Vet ej
9. Hur viktigt tycker du det är att det finns närproducerade
livsmedel?
Hur viktigt tycker du det är att det finns
närproducerade livsmedel?
Helt oviktigt
Antal
Procent
Valid Procent
4
5,1
5,1
1
1,3
1,3
Ingen åsikt
9
11,4
11,4
Ganska viktigt
23
29,1
29,1
Mycket viktigt
42
53,2
53,2
Total
79
100,0
100,0
Ingen åsikt
Ganska viktigt Mycket viktigt
Ganska oviktigt
50
Antal
40
30
20
10
0
Helt oviktigt Ganska oviktigt
10. Vad skulle få dig att köpa mer närproducerat?
Tabellen visar antal samt andel deltagare som har kryssat i respektive alternativ.
Vad skulle få dig att köpa mer närproducerat?
Kryssa i valfria alternativ.
Tydligare märkning
Lägre pris
Bättre tillgänglighet
Mer och/eller tydligare information
Inget
Annat
Antal
Procent
53
67,1
38
46
38
2
4
51,9
58,2
48,1
2,5
5,1
Bilaga 3 – Innerstadens undersökning från 2006
Närproducerat
Innerstaden Göteborg
ihop med
Västra Götalandsregionen
• Innerstaden Göteborg
har under hösten
kartlagt intresset för
närproducerade/
ekologiska livsmedel,
för att skapa
Göteborgs bästa
restauranger och
caféer.
Vilka deltog i Undersökningen
•
22 september stod vi på
Kungsportsplatsen det var bilfridag
i Göteborg.
140
•
26 september på frukostmöte
120
100
80
•
Blanketter har fyllts i av kunder hos
Magnussons Ur Korsgatan 22
Man
Kvinna
60
40
20
0
Man
Kvinna
Postnummer
30
25
20
15
10
5
0
41102 41308 41660 41839 42247 43136 43651
Känner du till någon närproducerad livsmedelsprodukt?
60
50
Bröd
40
Frukt
Grönsaker
Kött
30
Mejeri
Mjöl
Nej
20
Potatis
Ägg
Fisk
10
0
Köper du några närproducerade
livsmedelsprodukter?
14%
24%
62%
NEJ
VET EJ
JA
Vad skulle få dig att handla mer
närproducerade livsmedelsprodukter?
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
-5%
Inget
Medvetenhet
Om Jag visste
Tillgänglighet
Utbud
Känner du till några restauranger som marknadsför sig
med närproducerade livsmedel?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Solros
Nej
Ja
Stockholm
Konferansgård
Ramkvilla
Cafava
Månsois
Bohus muséum
Har din livsmedelsbutik stort utbud med
närproducerade livsmedel
1 Nej - 5 Ja ett stort sortiment
60
50
1
40
2
3
30
4
20
5
10
vet ej
0
1
2
3
4
5
vet ej
Kan vi påverka miljön till det bättre, om vi
använder närproducerade livsmedel?
140
120
100
1
2
3
4
80
60
5
vet ej
40
20
0
1
2
3
4
5
vet ej
Om du äter på restaurang väljer du
restaurang med tanke på närproducerade
livsmedel
70
60
50
1
2
3
4
5
vet ej
40
30
20
10
0
1
2
3
4
5
vet ej
Hur ofta ser du artiklar om närproducerade
livsmedel i dagstidningar?
100
90
80
70
1
2
3
4
5
vet ej
60
50
40
30
20
10
0
1
2
3
4
5
vet ej
Hur ofta besöker du Saluhallen?
1 gång i veckan
1 gång i månad
1 gång per år
Hur ofta besöker du Feskekyrkan?
1 gång i veckan
1 gång i månad
1 gång per år
Hur ofta besöker du Kungstorget?
1 gång i veckan
1 gång i månaden
1 gång per år
