Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik
Audionomprogrammet
Huvudområde. Audiologi
Examensarbete Grundnivå, 15 högskolepoäng
Vårterminen 2014
SEMINARIEVERSION
Upplevelser av buller på förskola:
En enkätundersökning
Perception of noise in preschool:
A survey
Författare: Valeska Almendra
Handledare: Docent Ann-Christin Johnson
Arbetsplats: Karolinska Institutet
Upplevelser av buller på förskolan: en enkätundersökning
Sammanfattning
Studier visar att bullerrelaterade åkommor är ett allt större problem bland förskolepersonal.
Då detta är ett växande problem vill jag synliggöra ämnet och har därför valt att göra en
enkätundersökning om hur förskole personal upplever ljudmiljön på arbetsplatsen.
En webbaserad enkät skickades ut till förskolepersonal i Stockholm. I enkäten fanns frågor
om i vilka situationer personalen upplevde ljudmiljön som störande eller tröttande. Dessutom
fick de som svarade på enkäten göra ett hörseltest av tal i brus via sin dator.
Ett stort antal enkäter skickades ut men svarfrekvensen var tyvärr endast 11 %.
Resultaten visar att många upplevde problem med bullret på arbetsplatsen. Det var liksom i
tidigare studier, barnens aktiviteter framförallt vid fri lek inomhus som gav upphov till
störande och tröttande buller. En stor del av de medverkande upplevde också att de hade
hörselnedsättning, tinnitus, ljudtrötthet och ljudöverkänslighet. Resultaten av hörseltestet
visade dock att endast 19 % hade något nedsatt hörsel.
För att kunna bekämpa buller krävs mer kunskap om hur och vad som ska göras.
Nyckelord: Störande buller, Förskola, Tinnitus, Webbenkät, Hörseltest
Perception of noise in preschool:
A survey
Studies show that noise-related disorders are an increasing problem among preschool staff.
As this is a growing problem, I want to highlight the topic and have therefore decided to do a
survey on how preschool staff perceives the sound environment in the workplace.
A web-based survey was sent out to the preschool staff in Stockholm. In the survey were
questions about the situations in which employees felt acoustic environment as annoying or
tiring. Addition, the top were those who responded to the survey do a hearing test of speech in
noise through their computer.
A large number of questionnaires sent out but the response rate was sadly only 11%.
The results show that many experienced problems with noise in the workplace. It was as in
previous studies, children's activities at free play indoors that gave rise to annoying and
fatiguing noise. A large proportion of the participants also felt that they had hearing loss,
tinnitus, sound fatigue and hyperacusis. The results of the hearing test showed that only 19%
had any hearing impairment.
To combat noise requires more knowledge about how and what to do.
Key words: Annoying noise, Preschool, Tinnitus, web-based survey, Hearing test,
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ……………………………………………………………………..1
Bakgrund …………………………………………………………………………..1
Vad är buller ……………………………………………………………………….1
Störande buller ……………………………………………………………………1
Hörselskadligt buller ……………………………………………………………...2
Hälsoeffekter av buller …………………………………………………………....2
Buller i förskolan ………………………………………………………………….4
Frågeställning och Syfte …………………………………………………………..5
2 METOD …………………………………………………………………………..5
Datainsamlingsmetod ……………………………………………………………..5
Procedur …………………………………………………………………………...5
Analysbearbetning ………………………………………………………………...6
3 RESULTAT ……………………………………………………………………...6
Medverkande och bortfall …………………………………………………………6
Kön, ålder, utbildning, arbetad tid ………………………………………………...6
Hur upplevde personalen att ljudmiljön är på arbetsplatsen? ……………………..6
Vilka konsekvenser upplever personalen att den höga ljudmiljön ger …………….8
Hur hör personal på förskolor? …………………………………………………….9
Vilka åtgärder görs på förskolan för att minska buller? ………………………….12
4 DISKUSSION ……………………………………………………………………14
Metoddiskussion ………………………………………………………………….14
Hur upplever personal ljudmiljön på arbetsplatsen ………………………………14
Vilka konsekvenser upplever personalen att den höga ljudnivån ger …………….15
Hur hör personalen ……………………………………………………………….15
Vilka åtgärder görs ……………………………………………………………….15
Slutsats och egna reflektioner …………………………………………………….16
Förslag till fortsatt forskning ……………………………………………………..16
REFERENSER……………………………………………………………………..17
BILAGOR…………………………………………………………………………..18
INLEDNING
Ljudet som uppstår då vi talar gör så att vi kan kommunicera med varandra. Ljud från olika
varningssignaler varnar oss vid faror, till exempel från brandlarm. musik, fågelkvitter och
andra omtyckta ljud är sådana ljud som vi njuter av och tycker om.
Alla ljud är inte behagliga och det är sådana ljud som vi kallar buller. Även önskade ljud kan
bli buller om ljudnivån är för stark och vi utsätts för länge av den.
Ljud som är störande, irriterande eller skadligt är de ljud som kallas buller.
Buller kan orsaka en rad hörselrelaterade och fysiologiska skador som kan påverka livet på ett
negativt sätt. Trötthet, stress, ljudkänslighet, hörselnedsättning och tinnitus är några av de
tillstånd som kan orsakas av buller.
Inom yrken i t.ex. verkstadsindustrin har allt för höga ljudnivåer länge varit ett känt problem.
Enligt arbetsmiljöverket rapport om arbetskador i arbetslivet (Arlinger och stig,2013)har
många åtgärder gjorts den senaste tiden för att minska bullernivåerna i dessa arbetsplatser
men samtidigt har det uppmärksammats att andra arbetsplatser som inte tidigare varit
drabbade nu börjat få en buller problematik. Dit hör kontor, undervisning och vård och
omsorg till de arbetsplatser som tidigare sällan varit drabbade ( Hygge et:al 2013). De senaste
åren har man börjat uppmärksamma att ljudnivåer på skolor och förskolor inte sällan kommer
upp i nivåer med skadligt eller störande buller(socialstyrelsen- miljöhälsorapport 2009)
På förskolor kan buller vara allt från barnens lekar, matsalssituationer, ringande telefoner,
stolar som faller till ventilationer och trafikbuller från närliggande trafikerade gator.
Huddinge kommun utförde 2007 på uppdrag av förskolenämden en enkätundersökning för att
få en bild av bullersituationen och för att arbeta fram en åtgärds och
handlinsplan.(Söderberg:et al 2001) Drygt 40% av de som svarade på enkäten upplevde att de
besvärades mycket av buller.
BAKGRUND
VAD ÄR BULLER?
Buller är alla de ljud som människor upplever som störande och som man helst vill bli av
med. Alla ljud kan upplevas som buller om ljudnivån blir för stark Socialstyrelsen 2008)(
Buller kan delas upp i två grupper, störande buller och hörselskadligt buller.
STÖRANDE BULLER:
Är sådant buller som upplevs som störande men som nödvändigtvis inte är så starkt att de kan
ge hörselskador. Effekterna den ger kopplas inte alltid ihop med buller. Man kan till exempel
uppleva trötthet och irritation efter att ha visstats i en sådan miljö.
Störande buller kan ge upphov till en rad fysiologiska reaktioner som till exempel ökad
hjärtfrekvens, förhöjd blodtryck och utsöndring av stresshormoner (Hagberg 2005).
Lågfrekvent buller från tex trafik och ventilationer är störande buller som man de senaste åren
fått in klagomål på. Ett lågfrekvent buller upplevs oftast som mer störande ju längre tid man
exponeras för det och om det varierar i styrka och är bredbandigt, dvs innehåller många
frekvenser ( Hygge et:al 2013)
HÖRSELSKADLIGT BULLER:
Är sådant buller som ger skador på de känsliga hårcellerna i innerörat.
Vid kraftigt buller under en kort tid kan en tillfällig hörselnedsättning uppkomma som efter en
tids hörselvila kan återhämta sig. Om man utsätts för långvarig exponering av skadligt buller
kan hårcellerna skadas och man får en permanent hörselskada som inte går att bota ( Arlinger
2013)
Ju starkare ett buller är ju kortare tid behövs för att en hörselskada ska uppkomma (Hagberg
2005)
HÄLSOEFFEKTER AV BULLER
Hörselrelaterade:
Buller kan orsaka antigen tillfällig eller permanent hörselnedsättning.
Vid tillfällig nedsättning har man oftast utsatts för ett starkt ljud under en kort stund. Hörseln
kommer då tillbaka efter ett tag då örat fått vila.
Vid permanent hörselnedsättning har hårcellerna i innerörat skadats av att de utsatts för starka
ljudnivåer under en längre tid. När hårcellerna i innerörat en gång skadats går det inte att
reparera och man har då en hörselnedsättning som är permanent. Ju starkare ljud man utsätts
för desto kortare tid behövs för att en hörselskada ska uppstå.
Bullerrelaterad hörselnedsättning påverkar oftast förmågan att höra ljud med höga frekvenser
även om det ibland även kan försämra hörseln av dem lägra frekvenserna. Särskilt om man
utsatts för höga ljudnivåer under en längre tid.
Tidigare undersökningar visar att andelen hörselnedsättningar har ökat från 20 % 1999 till 23
% 2007 (socialstyrelsen miljöhälsorapport 2009). Men man kan inte veta säkert om det beror
på att fler utsatts för buller.
Enligt en studie som presenteras av arbetsmiljöverket (Arbetsmiljöverket 2012) skedde det en
ökning av hörselbesvär på sysselsatta kvinnor mellan åren 1998-2003. Mellan åren 2004-2012
blev det istället en sänkning.
Av de anmälda arbetssjukdomar 2010 var 10 % pga. bullerskador där de främst berodde på
hörselnedsättning.( Hygge et: al 2013) Av alla anmälda fall av arbetssjukdomar ligger
bullerskador på fjärde plats.
Tinnitus är ljud som hörs men som inte har någon yttre ljudkälla. Ljudet kan ha olika karaktär
och upplevas som signaler, toner, prassel, brus och variera i styrka.( Arlinger 2007)) De allra
flesta har någon gång upplevt tinnitusljud efter till exempel konserter eller annan exponering
av starka ljud men som varit övergående. 1953 utfördes ett experiment där man lät 80
normalhörande studenter rapportera om vad de kunde höra för ljud då de satt i ett ljudisolerat
rum i absolut tystnad i fem minuter. De fick ingen information om vad det var för test eller att
det var ett ljudisolerat rum de satt i. Många av dem trodde det var någon typ av hörseltest.
93 % av studenterna uppgav att de hade hört olika typer av ljud i öronen eller
huvudet.(Hazell, 1998 )
De finns de som hör sin tinnitus endast när det är tyst i omgivningen. Andra hör den även
tillsammans med vardagliga ljud men kan koppla bort den och besväras inte av den. Och så
finns också de som hör tinnitusljud dygnet runt och har svårt att koppla bort och påverkas
kraftigt av det.
Precis som vid hörselnedsättning kommer tinnitus ofta smygande men kan också inträffa
plötsligt efter exponering av för väldigt starka ljud. (socialstyrelsen miljöhälsorapport 2009)
Tinnitus kommer ofta i samband med hörselnedsättning men kan i vissa fall uppkomma utan
att hörseln påverkas. Tinnitus påverkas ofta negativt av trötthet och stress (Arlinger, 2007).
Det finns idag få tinnitusbehandlingar som har stöd i forskningen som ger bestående effekter.
Istället satsar man på att ge behandling som ger lindring av tinnitus istället för att försöka helt
få bort själva tinnitus (Arlinger, 2007).
Det finns inte mycket forskning kring behandlingsmöjligheter. Det som finns och har
studerats är ljudterapi, där man använder en ljudstimulator som avger ett brus som man med
tiden sakta ökar ljudnivån på och en svensk metod, Tinnitus retraining therapy som går ut på
att behandla med rådgivning och brusapparat (Andersson et: al 2005).
Ljudöverkänslighet eller hyperacusis som det även kallas är när vardagliga ljud upplevs som
ovanligt starkt och obehagliga (HRF, 2009).
Oftast får man det i samband med andra hörselskador eller tinnitus. Enligt HRF (HRF, 2009).
lider ca 40 % av de som har tinnitus även av hyperacusis. I Sverige
beräknas ca 2-3%av befolkningen lida av hyperacusis.
Inte heller här finns mycket forskning kring behandlingsmetoder. Istället använder man sig av
Ljudterapi och Tinnitus retraining therapy som utvecklades för tinnitus men används nu även
vid hyperacusis( Andersson et:al 2005).
Fysiologiska:
Halsproblem
Då man utsetts för buller finns en tendens att man höjer rösten för att kunna överrösta bullret.
Det kan i många fall ge hals och röstproblem. Som tex heshet . Enligt Lindström (2009).
Finns ett samband mellan höga ljudnivåer och hals och röstproblem.
Studier visar att i många fall har förskolepersonal svårigheter att nå en önskad röstnivå i
bullriga miljöer.( Lindström, 2009).
Hjärt och kärl.
Buller kan påverka hjärta och blodtryck. Hjärtfrekvensen och förhöjt blodtryck kan
uppkomma vid plötsliga ljud. Flera studier på senare tid har också visat att vägtrafikbuller
även kan påverka ökad risk för hjärt och kärlsjukdomar. (socialstyrelsen, 2008). I
Sahlbergs(2004-2006) rapport kunde man i en studie som gjordes 2005 på 72 personer som
genomgick hörselmätning, visa att en större del av de som hade en bullerskada hade högre
blodtryck än de som inte hade bullerskada.
Stress
Bortsett från att buller kan orsaka hörselskador så finns ett annat problem och det är att buller
kan påverka negativt på inlärning och att uppfatta tal. Det kan också leda till att man inte kan
utföra sina arbetsuppgifter på ett bra sett och bidrar till att arbetsbelastningen blir tyngre och
det i sin tur kan leda till en stressreaktion Vanligtvis är stress inte farligt om man har tid för
återhämtning Utvecklas det däremot till kronisk kan man få problem med trötthet,
sömnstörningar, depression, utbrändhet och i värsta fall hjärtinfarkt(Sjödin, 2012 ).
BULLER I FÖRSKOLAN
Då en förskola är en arbetsplats gäller arbetsmiljölagen och arbetsmiljöverkets regler. Dessa
regler gäller enbart de som arbetar på försskolan. För barnen gäller Miljöbalkens
hänsynsregler.
Enligt Hagberg (2005) är gränsen för hörselskadliga ljudnivåer 80- 85 dB för en 8
timmarsperiod. Det vill säga att om man utsätts för buller på 80-85dB i 8 timmar eller mer är
risken stor att drabbas av hörselskada.
Enligt Sjödin (2012)som refererar till arbetsmiljöverket, menar han att förskolor idag är en av
de arbetsplatser som är vanligast bland kvinnodominerade arbetsplatser där höga ljudnivåer
förekommer. Inte sällan kommer man upp i ljudnivåer över 80 dBA
I studier som presenteras i har mätningar gjorts som visar på nivåer enda upp i 85db.
Enligt en rapport från Länsstyrelsen i Skåne från 2005 (Dahlberg, 2005) finns en mängd olika
anledningar till problem med höga ljudnivåer på förskolan. Bl.a. nämns lokaler, pedagogiken,
stora barngrupper och högljudda barn. För att komma tillrätta med ljudmiljöproblemen menar
de att de olika förskolorna själva bör ansvara för det genom olika åtgärder.
Flera studier ( Söderberg,2001) påvisar att det ofta pga. komunbesparingar sker
organisatoriska förändringar som till följd ger större barngrupper och minskad personalgrupp.
Det i sin tur leder till högre ljudnivåer.
Ett annat problem är lokaler som inte är anpassade för förskoleverksamhet. Detta leder i sin
tur till att personalen har ökad sjukfrånvaro.
På många arbetsplatser som har mycket buller t.ex. verkstadsindustrin, försöker man
förebygga buller genom att t.ex. byta ut maskiner som låter för mycket eller försöka dämpa
ljudet från den på något sett. Man använder ofta hörselskydd eller kåpor.
På en förskola är barnen den främsta bullerkällan. Det gör att förutsättningarna för att
förebygga buller är annorlunda. (Sjödin, 2012)
I socialstyrelsens rapport (2006) beskrivs hur man arbetat förebyggande på förskolan
Myrstacken i Ljungsbro.
Där har man ändrat på arbetsätt och förhållningssätt för att skapa mindre stress och bättre
ljudmiljö.
Man har mer aktiviteter i mindre grupper. Vid lek sprider man ut barnen i flera små rum och
man har skapat ”mysrum” inredda med mycket kuddar, madrasser och täcken för att skapa en
lugnande miljö. Vid måltiderna äter inte alla barnen samtidigt utan har delats in i
åldersgrupper. Efter maten sitter barnen kvar en stund och man läser sagor anpassade för den
åldersgrupp som just då äter. När barnen ska gå ut eller är på väg in tar man ett fåtal barn i
tagen för på och av klädning.
Allt det här skapar bättre ljudmiljö.
FRÅGESTÄLLNING och SYFTE
Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur förskolepersonal upplever och
påverkas av ljudnivån på arbetsplatsen samt att undersöka om det finns möjligheter till
förebyggande åtgärder.
Mer specifika frågeställningar är:
Hur upplever personalen ljudmiljön på arbetsplatsen?
Vilka konsekvenser upplever personalen att den höga ljudmiljön ger?
Hur hör personal på förskolor?
Vilka åtgärder görs på förskolan för att minska ljudmiljön?
.
Även om det inte tas upp i den här studien är det ändå viktigt att nämna att barnen är lika
utsatta för buller som personalen.
METOD
DATAINSAMLINGSMETOD
Ett brev skickades till förskolechefer över hela Stockholm.(Bilaga 1) I brevet informerades
om syftet med detta examensarbete. Förskolecheferna ombads att skicka sina anställdas
mailadresser så att enkäten kunde skickas ut till personalen via mail.
Det skickades ut 275 enkäter i två omgångar och det var 31 som besvarade enkäten.
PROCEDUR
Enkäten skickades ut via mail. Den innehöll 126 frågor med färdiga svarsalternativ (Bilaga 2).
Frågorna var hämtade från enkäter som tidigare gjorts i detta ämne av b.la Söderberg . De
hade två veckor på sig att svara.
Frågorna handlade om ljudmiljön på arbetsplatsen, hur tröttande och störande det upplevdes
samt hur detta påverkade personalen på olika sätt. Enkäten innehöll också frågor om tinnitus
hörselproblem, ljudöverkönslighet och halsproblem.
Enkäten innehöll också ett tal- i- brus test.
Tal-i-brustestet är ett enkelt talaudiometri test som genomförs antingen med högtalare eller
hörlurar. Testet består av tio symboler som var och en föreställer en bild på ett objekt, t.ex.
korgar eller bollar. Orden som används är de tio sista substantiven i Björn Hagermans
meningar (Hagerman, 1982). Namnet på ett objekt spelas upp för användaren tillsammans
med brus. Mätningen börjar med ett signal-brusförhållande på +4 dB. Ändringen av signalbrusförhållandet regleras med en enkel adaptiv ”upp och ner” procedur. Trycker användaren
på rätt symbol minskar signal-brusförhållandet med 2 dB och svarar användaren fel ökar
signal-brusförhållandet med 2 dB. En serie av tjugo stycken slumpmässiga symboler spelas
upp och medelvärdet för de tio sista signal-brusförhållandena beräknas som tröskelvärde och
resultat från mätningen.-3,4. är tröskeln (lägre värde = bättre) mellan normalhörande och
hörselskadad Ett lägre värde betyder att man ligger i normalområdet dvs ingen
hörselnedsättning (HNS)
Samtliga medverkande deltog i undersökningen helt frivilligt och informerades om att svaren
som kom in kodas och behandlas i ett datasystem och den färdiga analysen är det som
presenteras i studien.
ANALYS/BEARBETNING
Svaren på frågorna sammanställdes i ett Exeldokument. Svaren analyserades med deskriptiv
statistik.
RESULTAT
Medverkande och bortfall
Enkäten skickade ut i två omgångar. Vid den första omgången skickades det ut 157 enkäter
och det var 13 som svarade. Eftersom det var så få svarande beslöts att ett till utskick skulle
skickas. Vid detta tillfälle skickade det ut 118 enkäter och 18 svarade.
Totalt blev det 31 medverkande.
89% av de enkäter som skickades besvarades inte. Endast 11 % i svarsfrekvens.
Kön, ålder utbildning, arbetad tid.
Alla 31 som var med i undersökningen var kvinnor över 20 år, åldersfördelningen
visas i figur 1.
19 av deltagarna var förskolelärare och resten barnskötare.
17 hade arbetat i mer än 20 år på arbetsplatsen.
12
10
8
6
4
2
0
Yngre 20-29
än 20 år
30-39
40-49
50-59 60 eller
äldre
Figur 1, Åldersfördelning på de som svarade på enkäten
Hur upplever personalen att ljudmiljön är på arbetsplatsen
Dem flesta av deltagarna upplevde att ljud från t.ex. fläktar, ventilationssystem förekom, men
det upplevdes inte som tröttande (45 %, 14st)eller störande(48 %, 15st).
Endast 10 % (3st) av deltagarna upplevde det som mycket tröttande och 3% (1st) som mycket
störande..
Mer än 65 % uppgav att trafikljud ej förekom. Där trafikljud förekom uppgav nästan alla som
att de inte var störande eller tröttande.
Tabell 1. visar hur många som upplevde ett antal olika situationer som mycket störande eller
mycket tröttande.
Antal inom parentes är de med HNS.
Tabell 1. Personalens upplevelse av olika situationer och
ljudkällor. Antal personer med lätt hörselnedsättning
(HNS), enligt genomfört hörseltest, anges separat
Ljudkälla
Barnens röster
Barnens gråt och skrik
Skrammel från leksaker,
dörrar, lådor
Skrammel från tallrikar,
glas, bestick
Barnens aktiviteter
Ljud upplevt som mycket
störande (Antal (antal med
HNS)
10 (3)
9 (3)
1 (1)
Ljud upplevt som mycket
tröttande (Antal (antal
med HNS)
8(2)
7 (2)
2 (0)
3 (1)
3(1)
9(2)
5(2)
51 % (16st) uppgav att ljudmiljön i anslutning till mottagande, avlämning och av och på
klädning av barn upplevdes störande och 51 % (16st) uppgav att det var tröttande men
besvärades ej av det
Vid matsalssituationer upplevde 58 % (18st) att ljudmiljön var tröttande och störande och de
besvärades något av det. 13 % (4st) upplevde det som mycket besvärande.
Det som upplevdes som mest tröttande och störande var situationer kopplade till barnens fria
aktiviteter. Utomhusaktiviteter upplevde de allra flesta inte som störande (61 %, 19st) eller
tröttande (64 %, 20st).
Figur 2visar hur tröttande de upplevde ljudmiljön vid lek/spring inomhus och utomhus..
Figur 3 visar hur störande de upplevde ljudmiljön vid lek/spring inomhus och utomhus.
Förekommer och
besväras mycket
Förekommer och
besväras något
barn springer leker
utomhus
Förekommer men
besväras ej
barn springer/leker
inomhus
Förekommer ej
0
10
20
30
Figur 2 Personalens upplevelse av hur tröttande de upplevde ljudmiljön vid olika situationer
Förekommer och
besväras mycket
Förekommer och
besväras något
barn springer leker
utomhus
Förekommer men
besväras ej
barn springer/leker
inomhus
Förekommer ej
0
5
10 15 20
Figur 3 Personalens upplevelse av hur störande de upplevde ljudmiljön vid olika situationer
FYSISKA ARBETSMILJÖN
De medverkande fick frågor om hur de bedömde den fysiska arbetsmiljön på arbetsplatsen.
De flesta upplevde att dålig klimat (värme, kyla, drag) och dåliga arbetsställningar och tunga
lyft förekom och det var något besvärande. Vad gäller dålig belysning upplevde de flesta att
det förekom men besvärades inta av det.
Vilka konsekvenser upplever personalen att den höga ljudmiljön ger?
Under en typisk arbetsdag svarade 11 att det under ca 25 % av arbetstiden och 11 ca 10 % av
arbetstiden var det så hög ljudnivå att de inte kunde samtala obehindrat med varandra.
Fyra stycken upplevde detta ca 90 % av arbetstiden.
Figur 4 visar antal svar av alla deltagare och vad de som har en HNS svarade.
Hela arbetsdagen
Ca 90% av arbetstiden
Ca 75% av arbetstiden
Hörselnedsättning
Ca 50% av arbetstiden
Alla
Ca 25% av arbetstiden
Ca 10% av arbetstiden
Aldrig eller nästa aldrig
0
2
4
6
8
10
12
Figur 4, visar hur stor del av arbetstiden som deltagarna uppgav att ljudnivån är så hög
att det inte går att samtala obehindrat med varandra.
55 % (17st)av de medverkande upplevde att det under en arbetsdag kan det flera gånger om
dagen inträffa plötsliga höjningar av ljudet av t.ex. oväntade barnskrik, stolar som välte, ljud
från barns lek
61 % (19st) svarade att det var något svårare att utföra arbetsuppgifter pga. ljudmiljön.
Tjugotvå stycken uppgav att de kände sig oroliga över att hörseln skulle försämras på grund
av ljudnivån på arbetsplatsen.
Hur hör personal på förskolor?
Resultat av hörseltest
Det var 4 personer som inte medverkade i hörseltestet. Av de medverkande använde 9
hörlurar och 18 använde högtalare
.
Sex av de medverkande visade tecken på hörselnedsättning enligt hörselmätningen. Av dem 6
upplevde 4 att de hade något nedsatt hörsel 1 upplevde sin hörsel som bra och 1 upplevde att
den var mycket nedsatt.
Av de medverkande upplevde 11 att hörseln var bra varav 1 hade uppmätt HNS på
hörseltestet, 18 något nedsatt (4st med uppmätt HNS)och 2 upplevde hörseln som mycket
nedsatt varav 1 hade uppmätt HNS.. Ingen av dem som upplevde nedsatt hörsel använder
hörapparater.
De som upplevde nedsatt hörsel fick svara på frågor om sin hörsel.
Av de 20 som svarade att de upplevde nedsatt hörsel upplevde 2 att de besvärades mycket av
hörselnedsättningen, detta var samma som svarade att de upplevde hörseln mycket nedsatt.
De som upplevde nedsatt hörsel besvärades olika mycket, se figur 5.
12
10
8
6
4
2
0
Vid enstaka
tillfällen
Ofta
Ständigt
Bara efter
starka ljud
Figur 5visar hur ofta de som upplever nedsatt hörsel besväras av nedsatt hörsel.
Av de som upplevde nedsatt hörsel uppgav en att det är mycket svårt att höra TV och radio
tillsammans med andra när volymen är på normalnivå. Fyra uppgav att det är mycket svårt att
höra vid samtal med någon i stadstrafik
Vid samtal med en person upplevde ingen att det var mycket svårt. Samtal med flera var det 3
Som uppgav att de var mycket svårt.
De som upplevde nedsatt hörsel fick svara på i vilka sammanhang de upplevde besvär.
Dem flesta upplevde att det var i miljöer med mycket folk eller där det var mycket ljud i
bakgrunden.
De som upplevde nedsatt hörsel och. upplevde mest besvär hade alla arbetat i mer än tjugo år
och är äldre än 50 år. Endast 4 av dessa hade uppmätt HNS enligt hörseltestet.
TINNITUS
Av de medverkande upplevde 13 att de hade tinnitus och dessa fick svara på frågor om
tinnitus.
sju av de 13 som svarade att de hade tinnitus upplevde den vid enstaka tillfällen. 3 upplevde
det ofta. 8 kunde tänka bort den och 1 svarade att den hade svår tinnitus som dominerade livet
och kunde inte tänka bort den.
Tre uppgav att de fått tinnitus efter att de utsatts för ett starkt ljud, två av dem pga. av barn
som skrikit in i örat.
Av de 13 som hade tinnitus var det 11 som upplevde nedsatt hörsel medan 3 hade uppmätt
HNS enligt hörseltestet..
LJUDTRÖTTHET
Av de 31 deltagare upplever 29 att de någon gång upplever ljudtrötthet. 7 av dem upplever
nedsatt hörsel.
10 av de som svarade att de upplever ljudtrötthet upplever de varje dag utom på helgen.
1 upplever det även på helger.
Tabell 2 visar de olika situationer som de som upplever ljudtrötthet försöker undvika ibland
efter arbetsdagens slut. De ljud som de flesta(21st)försöker undvika under all fritid mellan
arbetsdagarna var musik, radio och TV.
18 av de som upplever ljudtrötthet anser att de i viss mån påverkas negativt av det på fritiden.
TABELL 2 situationer som de som upplever
ljudtrötthet försöker undvika ibland efter
arbetsdagens slut.
Röster och tal i
21
omgivningen
Musik, radio och tv
17
Restaurangbesök
5
Trafikbuller
5
LJUDÖVERKÄNSLIGHET
Av de 31 deltagare upplever 16 att vanliga ljud ibland kan låta onormalt starka. 9 av dem
upplever nedsatt hörsel.
9 upplever det vid enstaka tillfällen och 2 ofta. 4 upplever att ljudöverkänsligheten är ganska
besvärlig.
Tabell 3visar olika situationer som de som svarade att de upplever vissa ljud som onormalt
starka, anser sig vara i hög grad ljudöverkänsliga mot.
TABELL 3 situationer som de som svarade att de
upplever vissa ljud som onormalt starka, anser sig
vara i hög grad ljudöverkänsliga mot
Röster och tal i
2
omgivningen
Musik, radio och tv
3
Restaurangbesök
3
Trafikbuller
3
Tabellen 4 visar om det är skillnad på upplevelse av tinnitus, ljudtrötthet och
ljudöverkänslighet på de som upplever HNS och de som upplever bra hörsel
TABELL 4 Skillnad i upplevda besvär med och utan upplevd HNS
Upplever
HNS
(20st)
Upplever
inte HNS
(11st)
LJUDÖVERKÄNSLI
GHET
LJUDTRÖTTHE
T
TINNITUS
45 % (9st)
90 % (18st)
55 % (11st)
54 % (6st)
100 % (11st)
64 % (7st)
Ljudmiljö fritid
Tre av de medverkande har eller har haft fritidssysslor som kan ha inneburit mer utsatthet för
buller (jakt, tävlingsskytte, motorsport, motorcyckelåkning, motorsåg, vedkap eller annat) 1
använde aldrig hörselskydd, 1 ibland och 1 alltid.
Tjugotvå av de medverkande utsätts för musikexponering på fritiden men inte särskilt högt
resten utsätts inte alls.. 16 av dem som exponeras använder aldrig hörselskydd, 3 använder
sällan , 2 sällan och 3 oftast.
Mediciner/sjukdomar
Nio av de medverkande använder mediciner mot någon sjukdom.
Sjukdomar som uppgavs var:
Migrän, Astma, Högt blodtryck, hypofysrubbningar, fibromyalgi och sköldkörtelproblem.
3 av de medverkande uppgav högt blodtryck. Av de som svarade att de hade högt blodtryck
upplevde alla nedsatt hörsel men endast 1 hade uppmätt HNS enligt hörseltestet.
21 av de medverkande tar inga värktabletter regelbundet. Av de 10 som tar värktabletter
regelbundet är det Alvedon (Paracetamol)som är vanligast.
Vilka åtgärder görs på förskolan för att minska buller?
Det fanns ganska, mycket, små eller inga möjligheter att gå ifrån till andra lokaler med tystare
ljudmiljö uppgav 24 av de 31 medverkande.
Sju stycken svarade att möjligheten att gå ifrån var ganska eller mycket stora.
15 medverkande tror att möjligheten att sänka ljudnivån på den avdelning de jobbar är ganska
eller mycket stora. 13 tror att möjligheten är ganska små och 3 tror att möjligheten är mycket
små eller inga.
20 av de medverkande svarade att det vidtagits någon eller några åtgärder med anledning av
eventuella ljudproblem vid arbetsplatsen. I de flesta fall var det arbetslaget som utfört
åtgärderna. 12 svarade att arbetsgivaren vidtagit åtgärder. 17 svarade att arbetslaget vidtagit
åtgärder. I 5 fall hade åtgärder vidtagits av både arbetslag och arbetsgivare.
Tabell 5 visas olika åtgärder som kan ha gjorts på arbetsplatsen och antal svar på att det
stämmer mycket bra.
TABELL 5.
Åtgärder som kan ha
gjorts på arbetsplatsen
Antal som svarat att det
stämmer mycket bra
Planer finns på att
förbättra ljudmiljön
Bullermätningar har
gjorts
Lokalerna har byggts om
eller förändrats för att
förbättra ljudmiljön
Möbler eller inredning
har förändrats för att
förbättra ljudmiljön
Leksaker eller
leksakshantering har
förändrats
Förändringar i
arbetssättet har gjorts
Hörselskydd används
3
Utbildningar för att
hantera ljudsituationer
har anordnats
2
2
1
5
2
3
0
Fysiologiska besvär
Halsproblem
På frågor om olika halsproblem som tex att man måste harkla sig när man talar, är torr i
halsen, rösten är hes, rösten begränsar i arbetet och om rösten gör att man känner sig osäker
svarade de flesta aldrig eller ibland. Ingen svarade alltid ett fåtal svarade någon enstaka gång.
Figur 6. visar hur många som svarat att de upplevt olika besvär 1-3 ggr i veckan de senaste 30
dagarna.
Uttröttning av rösten på fritiden
Uttröttning av rösten på arbetet
Tryck över bröstet på fritiden
Tryck över bröstet i arbetet
Huvudvärk på fritiden
Huvudvärk i arbetet
0
2
4
6
8
10
Figur 6 visar hur många som upplevt olika besvär 1-3ggr i veckan de senaste 30
dagarna.
Efter arbetsdagens slut upplever 16 att de är ganska trötta och 8 att de är trötta eller helt slut.
Endast 3 upplevde att de var helt utvilade nästa arbetsdags morgon. 8 verken pigg eller trött
och 0 ganska trötta.
Efter två dagars ledighet var 13 ganska pigga. Efter en semester på minst en vecka svarade 25
att de var ganska pigga eller helt utvilade.
DISKUSSION
Metoddiskussion
För att få ett tillförlitligt resultat krävs att så många som möjligt av de tillfrågade medverkar
och att det blir ett så litet bortfall som möjligt. I den här studien var 89 % av de enkäter som
skickades ut obesvarade. Svarsfrekvensen blev därför endast 11 %. Förmodligen hade
resultaten blivit annorlunda om svarsfrekvensen varit mycket högre.
Varför det blev så kan man bara spekulera i. Möjligt att kanske alla mailadresser ej var
aktuella? Möjligt att enkäten hade för många frågor?
Enligt Mossberg, & Ola. (2007) är det svårt att kontrollera enkäters tillförlitlighet i förväg.
Det är viktigt att ha klara instruktioner till hela enkäten och även till enskillda frågor eftersom
det annars finns risk att de medverkande inte förstår vad det är som efterfrågas. I det här fallet
har vi både valt enkäter och har ett stort bortfall. Validiteten i studien kan därför inte räknas
som stor pga. av det stora bortfallet. Själva frågorna i enkäten var validerade då enkäten
bygger på en äldre enkät som använts tidigare i flera olika studier om störande buller. Bland
annat i Sjödin (2012) Bortfallet kan kanske också bero på att enkäten skickades ut via mail.
För att få bättre tillförlitlighet skulle man kunnat åka ut till förskolor och lämnat ut enkäter
direkt till de medverkande eller använda sig av frågorna i intervjuer. Dels kan man förklara
vad man menar med frågorna om någon inte förstår och det skulle inte bli lika stort bortfall.
Resultatdiskussion
Hur upplever personalen ljudmiljön på arbetsplatsen
Flera studier visar att det är barnen som upplevs som den största bullerkällan på förskolor.
Sjödin (2012) menar att det i de flesta arbetsplatser där buller förekommer försöker man i den
mån det går att försöka få bort bullerkällan eller dämpa den. Det är det som är det svåra med
förskolor då det är barnen själva som är bullerkällan.
Resultatet i denna studie bekräftar detta. Det mest störande och tröttande ljuden är ofta i
samband med barnens aktiviteter, måltider, och inomhusaktiviteter. Även Söderbergs
(2001)studie visar att det är barnen som är den största bullerkällan..
Däremot så visar svaren från de medverkande i den här studien att aktiviteter utomhus inte är
lika störande och tröttande.
I Sjödin (2012) rapport om buller i förskolan kommer han också fram till att det är barnens
inomhus aktiviteter och framförallt måltidssituationer som upplevs som mest besvärande. Det
som också visas i hans studie är att de som upplever stressymptom är de som upplever
måltidssituationer som mest stressande.
Mer än hälften i denna studie upplevde att det flera gånger om dagen inträffade plötsliga
höjningar av ljudet.
För många var är det ibland svårt att utföra sina arbetsuppgifter på grund av ljudmiljön.
Andra ljud som tex fläktar, ventilation och trafikljud upplevdes inte som lika störande eller
tröttande.
Vad gällde den fysiska arbetsmiljön, besvärande ljud, dålig belysning, klimat, dåliga
arbetsställningar och dålig luft var det flest som bedömde att det var besvärande ljud som
mest störde något. I Söderbergs (2001)studie upplevde majoriteten att detta besvärade.
Frågor som jag nu i efterhand hade velat ha med är hur stora barngrupperna var och hur
mycket personal som arbetade på avdelningen samtidigt. Arbetade man heltid eller deltid
Hur stor del av arbetstiden hade barnen fria aktiviteter, Hur stor del de vistades inne och
utomhus. Det hade nog gett en klarare bild av hur arbetsmiljön ser ut.
Vilka konsekvenser upplever personalen att den höga ljudmiljön ger
Av de medverkande upplevde ca 71 % (22st) att de hade svårt att samtala obehindrat mellan
10 % och 25 % av arbetstiden. I Sjödins (2012)studie framkom att det var omkring 75 % av
deltagarna som upplevde det samma. Trots att det var dubbelt som många som deltog i denna
studie var resultaten likvärdiga.
Många av deltagarna upplevde att de var trött, ganska trött eller helt slut efter arbetsdagens
slut. Det kan vara konsekvensen av att ha visstats i en bullrig miljö i en stor del av
arbetsdagen.
Hur hör personalen
Pga. den låga antal medverkande är det svårt att se samband mellan olika besvär som de
medverkande upplever.
Enligt hörseltestet som fanns med i studien var det 6 deltagare som visade att de hade nedsatt
hörsel. Men då frågan ställdes i enkäten var det 20 deltagare som upplevde nedsatt hörsel. Av
de som upplevde nedsatt hörsel var det 11 som även hade tinnitus.
De olika besvär som tinnitus, ljudöverkänslighet och ljudtrötthet var det ingen stor skillnad
mellan de som upplevde HNS och de som upplevde bra hörsel. Det är nog också pga av den
låga antal deltagande.
De som upplevde nedsatt hörsel och. upplevde mest besvär hade alla arbetat i mer än tjugo år
och är äldre än 50 år. Endast 4 av dessa hade uppmätt HNS enligt hörseltestet. Sjödins (2012)
redovisar i sin studie att hans mätningar visade att HNS ökade med ålder.
Vilka åtgärder görs
Varför arbetar man inte mer aktivt med buller bekämpning då det är ett så stort problem. I
Socialstyrelsens rapport (2006) beskrivs hur flera förskolor i Sverige med enkla metoder
arbetat fram en bättre ljudmiljö för både barn och personal. Är det för lite utbildning i frågan?
Stora barngrupper i kombination med liten personalgrupp och lokaler som inte är anpassade
för verksamheten ger självklart ett större bullerproblem.
Enligt svaren från enkäten var det mest arbetslagen som gjort vissa åtgärder. En mindre del
svarade att det var arbetsgivaren.
Trotts att många upplever oro och nedsatt hörsel är det ingen som använde hörselskydd i
arbetet. Det finns nog en logisk förklaring till det. Eftersom det är en pedagogisk verksamhet
där man är beroende av kommunikation. Hörselskydd dämpar skadligt buller men även tal till
viss del. Sjödin (2012) menar att det måste hittas andra alternativ till hörselskydd på
förskolor.
I Sjödins (2012)studie redovisas två olika typer av åtgärder. Organisatoriska och akustiska.
De akustiska åtgärderna som gjordes var att man bytte ut bord och leksaker. I de
organisatoriska åtgärderna ingick att personalen fick utbildning och förbättringar gjordes i
både barnens och personalens vilorum. Sjödin (2012)menar att utvilad personal har mer
energi att förbättra det dagliga arbetet. Fördelen med att ha utvilade barn är att det blir mindre
gråt och konflikter.
Mätningar som gjordes i Sjödin (2012) studie visade att de akustiska åtgärderna var de som
gett bäst resultat. Sjödin menar att en förklaring kan vara att de organisatoriska åtgärderna är
mer tids krävande och ger mer belastning på den redan höga arbetsbelastningen som
personalen har.
De akustiska åtgärderna är lättare att utföra och kräver mindre ansträngning och effekten
kommer på en gång.
Slutsats egna reflektioner
Att förskolor har ett stort bullerproblem vet de flesta. Men hur man ska gå till väga för att
skapa bättre ljudmiljö är det inte alla som vet. Om förskolepersonal utbildades och blir mer
medvetna skulle nog mycket av problemen kunna förhindras. Som förskolorna som tas upp i
Socialstyrelsens rapport (2006). Där har man på ett enkelt och billigt sätt skapat mycket bättre
ljudmiljöer bara genom att ändra arbetssättet.
Förskolepersonal är en arbetsgrupp som är mer utsatt än andra vad gäller buller och dess
konsekvenser. Som i Sjödins Studie visar det att de är de enklaste åtgärderna som ger bäst
resultat. Det behöver inte kosta mycket eller kräver inte stor ansträngning för att förbättra
ljudmiljön. De som är det viktiga är att veta hur och vad som behövs göra.
Förslag till fortsatt forskning.
Att förskolor är en arbetsplats med stora bullerproblem är inget nytt. Då det är barnen som är
den stora bullerkällan skulle det kunna utföras forskning för att hitta vad som orsakar att det
inte kommit längre vad gäller bullersanering. Man skulle kunna undervisa både barn och
personal om hur man kan komma till rätta med problemen.
Forskning som jämför olika pedagogiker som tex Montessori eller, vitra och se om det är
skillnad i bullerupplevelser mellan de olika arbetsätten.
REFERENSER
Andersson, G., Juris, L., Kaldo, L., Baguley, D. M., Larsen, H. C., & Ekselius, L. (2005).
Hyperakusis ett outforskat område. Läkartidningen, 102(44), ss. 3210-3213.
Arbetsmiljöverket. (2012). Arbetsorsakade besvär.
Arlinger, S. (2013). Hörsel och hörselskador i arbetslivet. Arbetsmiljöverket.
Arlinger, S. (2007). Nordisk Lärobok i Audiologi. Bromma: CA Tegner AB.
Dahlberg, S., Skog, A., Thorneman, I., Nilsson, P., & Sjöström, M. (2005). Barn i BullerbynEn rapport om ljudmiljön på förskolor. Länstyrelsen i Skåne Län.
Hagberg Fors, M. (2005). Buller. Arbetsmiljöverkets författningsansamling.
Hagerman B. Sentences for testing speech intelligibility in noise. Scand Audiol.
1982;11(2):79-87.
HRF. (2009). Att leva med överkänslighet mot ljud.
Hygge, S., Kjellberg, A., & Landström, U. (2013). Störande buller i arbetslivet.
Arbetsmiljöverket.
Hazell, J. (1998). Tinnitus retraining therapy, allmän information.
Lindström, F., Persson Waye, K., Södersten, M., McAllister, A., & Ternström, S. (2009).
Observations of the ralationship between noise exposure and preschool teacher voice
usage in day-care center environments. .
Mossberg, & Ola. (2007). Ljud och oljud i förskolan. Resultat från enkätundersökning 2007.
Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Studenlitteratur.
Sahlberg, D. (2004/2006). Samband mellan bullerskada och hypertoni.
Sjödin, A. K. (2012). Noise exposure and auditory effects on preschool personnel. Noise &
Health,, ss. 72-82.
Socialstyrelsen. (2006). Buller bort. Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2008). Buller-Höga ljudnivåer och buller inomhus.
Socialstyrelsen-Miljöhälsorepport . (2009). Buller.
Söderberg, L., Landström, U., & Kjellberg, A. (2001). Ljudmiljön i förskolor och dess
inverkan på upplevelse och hälsa bland personal.
Tesarz, M., & Kjelberg, A. (1998). Upplevda bullerproblem för lärare och annan personal i
förskola, grundskola och gymnasium.
BILAGA 1
Hej!
Studier visar att bullerrelaterade åkommor är ett allt större problem bland förskolepersonal.
Då detta är ett växande problem vill vi synliggöra ämnet och har därför valt att göra en
forskningsstudie om hur förskole-personal upplever ljudmiljön på arbetsplatsen.
Studien kommer att göras genom enkäter som skickas ut via mail.
För att kunna skicka ut enkäter behöver vi mailadresser till personal på förskolor.
Du som chef skulle kan antingen skicka mailadresser till oss eller vidarebefordra detta mail
till personalen på förskolorna så att de själva kan anmäla intresse att de vill delta.
Svaren på enkäten kommer inte att kunna härledas till den som svarar. Svaren är därför helt
anonyma. Svaren på enkäten kommer att behandlas av ett datasystem och den färdiga
sammanlagda analysen kommer att presenteras i forskningsstudien. Det är helt frivilligt att
vara med i undersökningen.
Om du har några frågor kan du kontakta oss på mail eller telefon enligt nedan.
Tack för din medverkan!
Med vänliga hälsningar
Valeska Almendra Audionomstudent Karolinska Institutet
Telefon:0735044302 Mail: [email protected] (skicka anmälan om
deltagande till denna adress)
Ann-Christin Johnson Projektledare, Docent i audiologi, Karolinska Institutet
Telefon: 070 8442335. Mail: [email protected]
Tack på förhand för din hjälp!
BILAGA 2
1. Är du: Kvinna eller man
2. Ålder:
yngre än 20 år
20-29 år
30-39 år
40-49 år
50-59 år
60 år eller äldre
3. Mätning av din hörsel
4. Använde du högtalare eller hörlurar i mätningen av din hörsel:
5. Vilken befattning har du vid din arbetsplats:
Förskolelärare
Barnskötare
Annan tjänst
6. Hur länge har du arbetat inom förskolan:
mindre än 1 år
2-5 år
6-10 år
11-15 år
15-20 år
mer än 20 år
7. Utsätts du för höga ljudnivåer i ditt arbete:
Inte alls
I viss mån
I hög grad
I mycket hög grad
Vet ej
8. Oroar du dig för att din hörsel ska försämras på grund av ljudnivån vid din arbetsplats:
Inte alls
I viss mån
I hög grad
I mycket hög grad
Vet ej
9. Hur störande upplever du ljuden i allmänhet på din arbetsplats:
Inte alls störande
Knappast alls
Något
ganska störande
mycket störande
mycket mycket störande
nästan outhärdligt
10. Hur bedömer du den fysiska arbetsmiljön på din arbetsplats vad gäller besvärande ljud:
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
11. Hur bedömer du den fysiska arbetsmiljön på din arbetsplats vad gäller dålig belysning:
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
12. Hur bedömer du den fysiska arbetsmiljön på din arbetsplats vad gäller dålig klimat ( värme,
kyla, drag):
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
13. Hur bedömer du den fysiska arbetsmiljön på din arbetsplats vad gäller dåliga
arbetsställningar och tunga lyft (ergonomi):
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
14. Hur bedömer du den fysiska arbetsmiljön på din arbetsplats vad gäller dålig luft:
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
15. Anser du att ventilationssystem eller fläktar är störande ljud på din arbetsplats och i vilken
grad besväras du av dessa Med störande ljud avses ljud som du helst vill slippa utsättas för.
: Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
16. Anser du att ljud från apparater (radio, kopiator, torrskåp, diskmaskin) är störande ljud på
din arbetsplats och i vilken grad besväras du av dessa :
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
17. Anser du att trafik är störande ljud på din arbetsplats och i vilken grad besväras du av dessa
: Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
18. Anser du att stegljud är störande ljud på din arbetsplats och i vilken grad besväras du av
dessa:
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
19. Anser du att andra vuxnas samtal är störande ljud på din arbetsplats och i vilken grad
besväras du av dessa:
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
20. Anser du att barnens aktiviteter är störande ljud på din arbetsplats och i vilken grad
besväras du av dessa :
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
21. Anser du att barnens röster är störande ljud på din arbetsplats och i vilken grad besväras du
av dessa:
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
22. Anser du att barnens gråt och skrik är störande ljud på din arbetsplats och i vilken grad
besväras du av dessa:
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
Anser du att dörrar, lådor och leksaker som skramlar är störande ljud på din arbetsplats och i
vilken grad besväras du av dessa :
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
23. Anser du att tallrikar, glas och bestick som skramlar är störande ljud på din arbetsplats och i
vilken grad besväras du av dessa:
förekommer ej
förekommer men besvärar ej
förekommer och besvärar något
förekommer och besvärar mycket=
vet ej
24. Anser du att ventilationssystem eller fläktar är tröttande ljud på din arbetsplats och i vilken
grad besväras du av dessa:
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
25. Anser du att ljud från apparater (radio, kopiator, torkskåp, diskmaskin) är tröttande ljud på
din arbetsplats och i vilken grad besväras du av dessa:
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
26. Anser du att Trafik är tröttande ljud på din arbetsplats och i vilken grad besväras du av
dessa: Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
27. Anser du att stegljud är tröttande ljud på din arbetsplats och i vilken grad besväras du av
dessa:
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
28. Anser du att andra vuxnas samtal är tröttande ljud på din arbetsplats och i vilken grad
besväras du av dessa:
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
29. Anser du att barnens aktiviteter är tröttande ljud på din arbetsplats och i vilken grad
besväras du av dessa:
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
30. Anser du att barnens röster är tröttande ljud på din arbetsplats och i vilken grad besväras du
av dessa:
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
31. Anser du att barnens gråt och skrik är tröttande ljud på din arbetsplats och i vilken grad
besväras du av dessa:
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
32. Anser du att dörrar, lådor och leksaker som smäller är tröttande ljud på din arbetsplats och i
vilken grad besväras du av dessa:
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
33. Anser du att tallrikar, glas och bestick som skramlar är tröttande ljud på din arbetsplats och i
vilken grad besväras du av dessa:
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
34. Hur STÖRANDE upplever du ljudmiljön i anslutning till mottagande av barn:
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
35. Hur STÖRANDE upplever du ljudmiljön i anslutning till avlämning av barn:
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
36. Hur STÖRANDE upplever du ljudmiljön vid av- och påklädning av barn vid in- och utgång.:
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej=0
37. Hur STÖRANDE upplever du ljudmiljön vid matsituationer:
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
38. Hur STÖRANDE upplever du ljudmiljön när barn springer/ leker inomhus:
Förekommer ej
Förekommer men besväras ej
Förekommer och besväras något
Förekommer och besväras mycket
vet ej
39. Hur STÖRANDE upplever du ljudmiljön när barn springer/ leker utomhus:
förekommer ej
förekommer men besvärar ej
förekommer och besvärar något
förekommer och besvärar mycket
vet ej
40. Hur STÖRANDE upplever du ljudmiljön vid badrumssituationer ex ombyte/ tvätt/ WC:
förekommer ej
förekommer men besvärar ej
förekommer och besvärar något
förekommer och besvärar mycket
vet ej
41. Hur STÖRANDE upplever du ljudmiljön när barn har fria aktiviteter:
förekommer ej
förekommer men besvärar ej
förekommer och besvärar något
förekommer och besvärar mycket
vet ej
42. Hur STÖRANDE upplever du ljudmiljön när barn har handledda aktiviteter:
förekommer ej
förekommer men besvärar ej
förekommer och besvärar något
förekommer och besvärar mycket
vet ej
43. Hur TRÖTTANDE upplever du ljudmiljön i anslutning till mottagande av barn:
förekommer ej
förekommer men besvärar ej
förekommer och besvärar något
förekommer och besvärar mycket
vet ej
44. Hur TRÖTTANDE upplever du ljudmiljön i anslutning till avlämning av barn:
förekommer ej
förekommer men besvärar ej
förekommer och besvärar något
förekommer och besvärar mycket
vet ej
45. Hur TRÖTTANDE upplever du ljudmiljön vid av- och påklädning av barn vid in- och utgång.:
förekommer ej
förekommer men besvärar ej
förekommer och besvärar något
förekommer och besvärar mycket
vet ej
46. Hur TRÖTTANDE upplever du ljudmiljön vid matsituationer:
förekommer ej
förekommer men besvärar ej
förekommer och besvärar något
förekommer och besvärar mycket
vet ej
47. Hur TRÖTTANDE upplever du ljudmiljön när barn springer/ leker inomhus:
förekommer ej
förekommer men besvärar ej
förekommer och besvärar något
förekommer och besvärar mycket
vet ej
48. Hur TRÖTTANDE upplever du ljudmiljön när barn springer/ leker utomhus:
förekommer ej
förekommer men besvärar ej
förekommer och besvärar något
förekommer och besvärar mycket
vet ej
49. Hur TRÖTTANDE upplever du ljudmiljön vid badrumssituationer ex ombyte/ tvätt/ WC:
förekommer ej=3
förekommer men besvärar ej
förekommer och besvärar något
förekommer och besvärar mycket
vet ej
50. Hur TRÖTTANDE upplever du ljudmiljön när barn har fria aktiviteter:
förekommer ej
förekommer men besvärar ej
förekommer och besvärar något
förekommer och besvärar mycket
vet ej
51. Hur TRÖTTANDE upplever du ljudmiljön när barn har handledda aktiviteter:
förekommer ej
förekommer men besvärar ej
förekommer och besvärar något
förekommer och besvärar mycket
vet ej
52. Händer det att ljudnivån är så hög på din arbetsplats under en typisk arbetsdag att du inte
kan samtala obesvärat med andra:
Aldrig eller nästan aldrig
Ca 10% av arbetstiden
Ca 25% av arbetstiden
Ca 50% av arbetstiden
Ca 75% av arbetstiden
Ca 90% av arbetstiden
Hela arbetsdagen
53. Hur ofta inträffar det plötsliga höjningar av ljudet, exempelvis oväntade höga barnskrik,
stolar som välter, ljud ifrån barnens lek etc. under din arbetsdag:
Aldrig eller nästan aldrig
Någon gång i veckan
Några gånger i veckan
Någon gång om dagen
Flera gånger om dagen
Någon gång i timmen
flera gånger i timmen
54. Hur påverkar ljuden dina möjligheter att genomföra dina arbetsuppgifter:
Påverkar inte alls
Gör arbetet något svårare
Gör arbetet ganska mycket svårare
Gör arbetet mycket svårare
vet ej
55. Använder du hörselskydd i ditt arbete:
Ja
Nej
56. Har du möjlighet att gå till andra lokaler med lägre ljudnivå under arbetsdagen:
Mycket små eller inga möjligheter
Ganska små möjligheter
Ganska stora möjligheter
Mycket stora möjligheter
57. Tror du att det finns möjligheter att sänka ljudnivån på den avdelning du arbetar:
Mycket små eller inga möjligheter
Ganska små möjligheter
Ganska stora möjligheter
Mycket stora möjligheter
vet ej=2
58. Har det vidtagits någon eller några åtgärder med anledning av eventuella ljudproblem vid
din arbetsplats Åtgärderna kan ha gjorts av arbetsgivaren, av arbetslaget eller av dig själv.:
Ja
Nej
vet ej
De som svarat nej och vet ej hoppar till fråga 70
59. Har arbetsgivaren vidtagit åtgärder:
Stämmer inte alls
Stämmer mindre bra
Stämmer bra
Stämmer mycket bra
vet ej
60. Har arbetslaget vidtagit åtgärder:
Stämmer inte alls
Stämmer mindre bra
Stämmer bra
Stämmer mycket bra
vet ej
61. Planer finns för att förbättra ljudmiljön:
Stämmer inte alls
Stämmer mindre bra
Stämmer bra
Stämmer mycket bra
vet ej
62. Bullermätningar har gjorts:
Stämmer inte alls
Stämmer mindre bra
Stämmer bra
Stämmer mycket bra
vet ej
63. Lokalerna har byggts om eller förändrats för att förbättra ljudmiljön:
Stämmer inte alls
Stämmer mindre bra
Stämmer bra
Stämmer mycket bra
vet ej
64. Möbler eller inredning har förändrats för att förbättra ljudmiljön:
Stämmer inte alls
Stämmer mindre bra
Stämmer bra
Stämmer mycket bra
vet ej
65. Leksaker eller leksakshantering har förändrats:
Stämmer inte alls
Stämmer mindre bra
Stämmer bra
Stämmer mycket bra
vet ej
66. Förändringar i arbetssättet har gjorts:
Stämmer inte alls
Stämmer mindre bra
Stämmer bra
Stämmer mycket bra
vet ej
67. Hörselskydd används:
Stämmer inte alls
Stämmer mindre bra
Stämmer bra
Stämmer mycket bra
vet ej
68. Utbildningar för att hantera ljudsituationer har anordnats:
Stämmer inte alls
Stämmer mindre bra
Stämmer bra
Stämmer mycket bra
vet ej
69. Har du haft andra arbeten innan ditt nuvarande arbete på förskolan:
Ja
Nej
De som svarat nej hoppar till fråga 73
70. Var du utsatt för höga ljudnivåer på ditt förra arbete som gjorde det svårt att samtala:
Nej
Ja, mindre än 10 timmar/ veckan
Ja, 10- 19 timmar / vecka
Ja, 20- 40 timmar/ vecka
Ja, mer än 40 timmar/ vecka
71. Hur ofta använde du hörselskydd då:
Aldrig
Sällan
Ibland
Oftast
Alltid
72. Har du eller har du regelbundet haft fritidssysslor som kan ha inneburit att du utsatts för
buller tex jakt, tävlingsskytte, motorsport, motorcyckelåkning, motorsåg, vedkap eller annat
: Ja
Nej
De som svarat nej hoppar till fråga 75
73. Hur ofta använder du hörselskydd när du håller/ hållit på med föregående frågas
fritidssysslor:
Aldrig
Sällan
Ibland
Oftast
Alltid
74. Utsätts du för musikexponering på din fritid:
Nej, jag utsätts inte för musikexponering
Ja, men inte särskilt högt
Ja, hög musikexponering
Ja, mycket hög musikexponering
Ja, extremt hög musikexponering=0
De som svarar nej skickas direkt till fråga 77.
75. Hur ofta använder du hörselskydd i dessa situationer:
Aldrig
Sällan
Ibland
Oftast
Alltid
76. Medicineras du idag mot någon sjukdom:
Ja
Nej
De som svarar nej skickas till fråga 79
77. Vilken sjukdom och vilken/ vilka mediciner
78. Tar du regelbundet värktabletter (med eller utan recept):
Nej, jag tar inga värktabletter just nu=
Ja, Något av följande?----Magnecyl, Albyl, Bamyl, Aspirin, Treo
Ja, Något av följande?----Alvedon, reliv, Panodil
Ja, Något av följande?----Ipren, Ibru, Nurofen
Ja, Något annat=1
79. Vilka värktabletter tar du
80. Var du ett öronbarn (ofta öroninflammationer, örsprång) när du var liten:
Ja
Nej
vet ej
81. Har du blivit opererad i något öra:
Ja
Nej
82. Har du i arbetet eller på fritiden utsatts för någon plötslig ljudolyckshändelse, till exempel
fyrverkerismällare eller slag mot örat som gav långvarig lockkänsla och/ eller öronsus:
Ja
Nej
83. Hur upplever du din hörsel:
Bra
Något nedsatt
Mycket nedsatt
De som svarar nej skickas till fråga 94
84. Använder du hörapparat:
Ja
Nej
85. Upplever du din hörselnedsättning som besvärande:
Nej
Ja, lite besvärande
Ja, rätt så besvärande
Ja, mycket besvärande
86. Har du svårigheter att höra när du talar med EN person: Nej, inte alls=11
Ibland, lite svårt
Ja, mycket svårt
87. Har du svårigheter att höra när du talar med FLERA personer samtidigt:
Nej, inte alls
Ibland, lite svårt
Ja, mycket svårt
88. Har du svårt att höra TV och/ eller radio tillsammans med andra när volymen är inställd på
normal lyssningsnivå
Nej, inte alls
Ibland, lite svårt
Ja, mycket svårt
89. Har du svårt att höra när du talar med någon i stadstrafik:
Nej, inte alls
Ibland, lite svårt
Ja, mycket svårt
90. Har du problem med hörseln att du därför undviker att träffa folk:
Nej, inte alls
Ibland, lite svårt
Ja, mycket svårt
91. Hur ofta upplever du nedsatt hörsel:
Vid enstaka tillfälle
Ofta
Ständigt
Bara efter starka ljud
92. I så fall i vilka sammanhang och hur länge pågår det
93. Innan du besvarar frågan läs igenom definitionen av tinnitus till höger Upplever du tinnitus (
sus/ brus/ ringningar):
Ja
Nej
De som svarat nej skickas till fråga 98
94. Hur ofta upplever du Tinnitus:
Endast efter starkt ljud
Vid enstaka tillfällen
Ofta
Ständigt
95. Sedan vilket år har du haft Tinnitus och hur började den
96. Upplever du din Tinnitus besvärande:
Nej
Lindrig, går att tänka bort
Medelsvår, finns ofta, mest besvär vid insomning och/ eller sömn
Svår, dominerar livet, går inte att tänka bort
97. Innan du besvarar frågan läs igenom definitionen av Ljudtrötthet till höger Anser du dig
besvärad av ljudtrötthet:
Aldrig
Nästan aldrig
Någon gång i veckan
Någon ånger i veckan
Varje dag utom helgdagar
Varje dag inklusive helgdagar
De som svarar aldrig skickas till fråga 104
98. Försöker du undvika röster och tal i din omgivning under din fritid:
Nej
ja, ibland någon stund efter arbetsdagens slut
Ja, under all fritid mellan arbetsdagar
Ja, under all fritid inklusive helger/ semester
99. Försöker du undvika musik, radio och TV under din fritid:
Nej
ja, ibland någon stund efter arbetsdagens slut
Ja, under all fritid mellan arbetsdagar
Ja, under all fritid inklusive helger/ semester
100.
Försöker du undvika restaurangbesök under din fritid:
Nej
ja, ibland någon stund efter arbetsdagens slut
Ja, under all fritid mellan arbetsdagar
Ja, under all fritid inklusive helger/ semester
101.
Försöker du undvika trafikbuller under din fritid:
Nej
ja, ibland någon stund efter arbetsdagens slut
Ja, under all fritid mellan arbetsdagar
Ja, under all fritid inklusive helger/ semester
102.
Anser du att ljudtröttheten påverkar din fritid negativt:
Inte alls
I viss mån
I hög grad
I mycket hög grad
103.
Innan du besvarar frågan läs definitionen om ljudöverkänslighet till höger. Upplever
du vanliga ljud på normal ljudnivå ibland kan uppfattas som onormalt starka:
Aldrig
Ganska sällan
Ibland
Ganska ofta=4
Mycket ofta=0
De som svarar aldrig skickas till fråga 101.
104.
Hur ofta upplever du ljudöverkänslighet:
Endast efter starkt ljud
Vid enstaka tillfällen
Ofta
Ständigt
105.
Upplever du att din ljudöverkänslighet är besvärande:
Nej
Ja, lite besvärande
Ja, ganska besvärande
Ja, mycket besvärande
106.
Anser du dig själv ljudöverkänslig när du vistas i situationer och miljöer med röster och
tal i din omgivning:
Inte alls
I viss mån
I hög grad
I mycket hög grad
107.
Anser du dig själv ljudöverkänslig när du vistas i situationer och miljöer med musik,
radio och TV:
Inte alls
I viss mån
I hög grad
I mycket hög grad
108.
Anser du dig själv ljudöverkänslig när du vistas i situationer och miljöer som
restaurangbesök:
Inte alls
I viss mån
I hög grad
I mycket hög grad
109.
Anser du dig själv ljudöverkänslig när du vistas i situationer och miljöer med
trafikbuller:
Inte alls
I viss mån
I hög grad
I mycket hög grad
110.
I vilken grad stämmer följande påståenden om upplevda hals/ röstbesvär in på dig---Jag måste harkla mig när jag talar:
Aldrig
Ibland
Någon enstaka gång
Ofta
Alltid
111.
Jag är torr i halsen:
Aldrig
Ibland
Någon enstaka gång
Ofta
Alltid
112.
Min röst låter hes:
Aldrig
Ibland
Någon enstaka gång
Ofta
Alltid
113.
Min röst begränsar mig i mitt arbete:
Aldrig
Ibland
Någon enstaka gång
Ofta
Alltid
114.
Min röst gör att jag känner mig osäker:
Aldrig
Ibland
Någon enstaka gång
Ofta
Alltid
115.
Har du under det senaste 30 dagarna haft huvudvärk i arbetet:
o Inte någon gång
o 3 ggr sammanlagt
o 3 ggr i veckan
o Nästan dagligen
116.
Har du under det senaste 30 dagarna haft tryck över bröstet i arbetet:
Inte någon gång
1- 3 ggr sammanlagt
1- 3 ggr i veckan
Nästan dagligen
117.
Har du under det senaste 30 dagarna haft uttröttning av rösten i arbetet:
Inte någon gång
1- 3 ggr sammanlagt
1- 3 ggr i veckan
Nästan dagligen
118.
Har du under det senaste 30 dagarna haft huvudvärk på fritiden:
Inte någon gång
1- 3 ggr sammanlagt
1- 3 ggr i veckan
Nästan dagligen
119.
Har du under det senaste 30 dagarna haft tryck över bröstet på fritiden:
Inte någon gång
1- 3 ggr sammanlagt
1- 3 ggr i veckan
Nästan dagligen
120.
Har du under det senaste 30 dagarna haft ont eller spänning i axlar på fritiden:
Inte någon gång
1- 3 ggr sammanlagt
1- 3 ggr i veckan
Nästan dagligen
121.
Har du under det senaste 30 dagarna haft uttröttning av rösten på fritiden:
Inte någon gång
1- 3 ggr sammanlagt
1- 3 ggr i veckan
Nästan dagligen
122.
Hur utvilad eller trött brukar du vara efter arbetsdagens slut:
Pigg, helt utvilad
Ganska pigg
Varken pigg eller trött
Ganska trött
Trött eller helt slut
123.
Hur utvilad eller trött brukar du vara nästa arbetsdags morgon:
Pigg, helt utvilad
Ganska pigg
Varken pigg eller trött
Ganska trött
Trött eller helt slut
124.
Hur utvilad eller trött brukar du vara efter en helg eller annan 2- dagars ledighet:
Pigg, helt utvilad
Ganska pigg
Varken pigg eller trött
Ganska trött
Trött eller helt slut
125.
Hur utvilad eller trött brukar du vara efter en semester på minst en vecka:
Pigg, helt utvilad
Ganska pigg
Varken pigg eller trött
Ganska trött
Trött eller helt slut
