Buller (kapitel 3)
Charlotta Eriksson, Centrum för arbets- och miljömedicin, SLL
Mats E Nilsson, Psykologiska Institutionen, Stockholms Universitet
Jenny Selander, Arbetsmedicin, Karolinska Institutet
2017-05-29
Charlotta Eriksson
1
HÖRSELSKADANDE BULLER
Källor
 Främst kopplat till höga ljud, i synnerhet i arbetslivet
 Stark musik eller annat högt ljud, t.ex. från eget
musicerande, hörlurar konserter, nöjeslokaler,
motorsporter, skytte mm.
Andel exponerade
 Ca 31 procent av männen och 18 procent av kvinnorna
exponeras för höga ljudnivåer i yrkesmiljön
 10 procent lyssnar dagligen på stark musik
2017-05-29
3
Andel som lyssnar på musik med hög volym
2017-05-29
4
Andel med hörselnedsättning
 20 procent, högre bland män än bland kvinnor (24 resp. 17 procent)
 Ökar med stigande ålder
 Relativt konstant över tid (23 procent 2007)
Andel med tinnitus (öronsusningar)
 14 procent, högre bland män än bland kvinnor (16 resp. 12 procent)
 Ökning för kvinnor (från 9,7 procent 2007 till 12 procent 2015)
 13 procent av unga vuxna (18-29 år) uppger ringningar i öronen efter
exponering för höga ljud
2017-05-29
5
Riskbedömning
 Hög andel unga vuxna lyssnar dagligen på stark musik, ffa kvinnor
 Ökning av tinnitus bland kvinnor
 Många unga besväras av tinnitus efter att ha lyssnat på stark musik
 Följ upp trend i framtiden
 Mer preventivt arbete kan behövas
2017-05-29
6
OMGIVNINGSBULLER
Källor
 Trafik (väg-, spår- och flygtrafik)
 Grannar, industrier, byggplatser, renhållning, fläktar och ventilation mm.
Andel exponerade för trafikbuller
 Totalt 20 procent (ca 2 miljoner) exponeras för något trafikbuller över 55
dB LAeq,24h*
 Vägtrafik 1,64 miljoner
 Spårtrafik 232 000
 Flygtrafik 19 000
*Källa: Sweco/Naturvårdsverket 2014.
2017-05-29
8
Andel med fönster i bullerutsatt läge
 Något bostadsfönster: Ca 29 procent (22 resp. 38 procent)
 Sovrumsfönster: Ca 16 procent (10 resp. 24 procent)
2017-05-29
9
Andel som besväras av buller från olika källor
2017-05-29
10
Andel som besväras av trafikbuller
 Totalt störs 8 procent av något
trafikbuller (10 procent 2007)
 Mest utsatta är de som bor i
flerfamiljshus i storstäderna
 Minskad störning om dörrar och
fönster hålls stängda
 T.ex. vägtrafik 3,6 procent (6,4 procent)
2017-05-29
11
Andel som besväras i olika aktiviteter
2017-05-29
12
Fysiologiska effekter
 Fokus på hjärt- och kärlpåverkan, även metabola effekter
 Mekanismer: Stress och sömnproblem
 WHO: Revidering av hälsobaserade riktvärden för buller
 Effekter från ca
50 dB Lden
Källa: van Kempen et al. 2017
2017-05-29
13
Riskbedömning
 Stor andel trafikbullerutsatta - en femtedel av befolkningen
 Positiv trend vad gäller andel besvärade av (väg-)trafikbuller
-Men…!
 Risk för ett ökat antal exponerade i framtiden
 Urbanisering, förtätning, ökade transporter och höjda riktvärden
(60/65 dB)
 Högst anmärkningsvärt att riktvärdena för trafikbuller lättas upp
samtidigt som evidensen för allvarliga negativa hälsoeffekter
ökar
 Konsekvenserna av detta på folkhälsan är inte klarlagda och
behöver följas upp nogsamt
2017-05-29
14
TACK!
[email protected]
2017-05-29
Charlotta Eriksson
15