Buller (kapitel 3) Charlotta Eriksson, Centrum för arbets- och miljömedicin, SLL Mats E Nilsson, Psykologiska Institutionen, Stockholms Universitet Jenny Selander, Arbetsmedicin, Karolinska Institutet 2017-05-29 Charlotta Eriksson 1 HÖRSELSKADANDE BULLER Källor Främst kopplat till höga ljud, i synnerhet i arbetslivet Stark musik eller annat högt ljud, t.ex. från eget musicerande, hörlurar konserter, nöjeslokaler, motorsporter, skytte mm. Andel exponerade Ca 31 procent av männen och 18 procent av kvinnorna exponeras för höga ljudnivåer i yrkesmiljön 10 procent lyssnar dagligen på stark musik 2017-05-29 3 Andel som lyssnar på musik med hög volym 2017-05-29 4 Andel med hörselnedsättning 20 procent, högre bland män än bland kvinnor (24 resp. 17 procent) Ökar med stigande ålder Relativt konstant över tid (23 procent 2007) Andel med tinnitus (öronsusningar) 14 procent, högre bland män än bland kvinnor (16 resp. 12 procent) Ökning för kvinnor (från 9,7 procent 2007 till 12 procent 2015) 13 procent av unga vuxna (18-29 år) uppger ringningar i öronen efter exponering för höga ljud 2017-05-29 5 Riskbedömning Hög andel unga vuxna lyssnar dagligen på stark musik, ffa kvinnor Ökning av tinnitus bland kvinnor Många unga besväras av tinnitus efter att ha lyssnat på stark musik Följ upp trend i framtiden Mer preventivt arbete kan behövas 2017-05-29 6 OMGIVNINGSBULLER Källor Trafik (väg-, spår- och flygtrafik) Grannar, industrier, byggplatser, renhållning, fläktar och ventilation mm. Andel exponerade för trafikbuller Totalt 20 procent (ca 2 miljoner) exponeras för något trafikbuller över 55 dB LAeq,24h* Vägtrafik 1,64 miljoner Spårtrafik 232 000 Flygtrafik 19 000 *Källa: Sweco/Naturvårdsverket 2014. 2017-05-29 8 Andel med fönster i bullerutsatt läge Något bostadsfönster: Ca 29 procent (22 resp. 38 procent) Sovrumsfönster: Ca 16 procent (10 resp. 24 procent) 2017-05-29 9 Andel som besväras av buller från olika källor 2017-05-29 10 Andel som besväras av trafikbuller Totalt störs 8 procent av något trafikbuller (10 procent 2007) Mest utsatta är de som bor i flerfamiljshus i storstäderna Minskad störning om dörrar och fönster hålls stängda T.ex. vägtrafik 3,6 procent (6,4 procent) 2017-05-29 11 Andel som besväras i olika aktiviteter 2017-05-29 12 Fysiologiska effekter Fokus på hjärt- och kärlpåverkan, även metabola effekter Mekanismer: Stress och sömnproblem WHO: Revidering av hälsobaserade riktvärden för buller Effekter från ca 50 dB Lden Källa: van Kempen et al. 2017 2017-05-29 13 Riskbedömning Stor andel trafikbullerutsatta - en femtedel av befolkningen Positiv trend vad gäller andel besvärade av (väg-)trafikbuller -Men…! Risk för ett ökat antal exponerade i framtiden Urbanisering, förtätning, ökade transporter och höjda riktvärden (60/65 dB) Högst anmärkningsvärt att riktvärdena för trafikbuller lättas upp samtidigt som evidensen för allvarliga negativa hälsoeffekter ökar Konsekvenserna av detta på folkhälsan är inte klarlagda och behöver följas upp nogsamt 2017-05-29 14 TACK! [email protected] 2017-05-29 Charlotta Eriksson 15