1
PM 5- Sanddynskusten i Laholmsbukten efter stormen Gorm den 29-30
november 2015.
Läsanvisning: Läses med PM 4
2Kolonivägen vid middagstid, före stormen.
1Kolonivägen vid middagstid, ett dygn senare.
Den 29 november dagen före stormen och den 30 november samt några dagar
senare besöktes stranden-strandhedarna i Skummeslöv och Mellbystrand för att
studera erosionen efter stormen Gorm och för att jämföra detta med vad som hände
efter stormen Berit november 2011 (redovisat i PM 1), stormen Simone den 28
oktober 2013 (redovisat i PM 2) och stormen Sven december 2013 (PM 3) samt
Egon januari 2015 (PM 4). Detta PM bör läsas ihop med PM 4 för att jämföra med
vad som hände under tidigare stormar. I detta PM läggs en del bilder in som togs
dagen före stormen för att visa på läget precis före Gorm, där en viss uppbyggnad
skett sen Egon stormade i januari 2015.
Stormen Gorm hade byvindar på upp emot 40 m/s vid Hallands Väderö. Stormen
drog in under söndagskvällen och nådde sin kulmen vid midnatt. Vindriktningen var
västlig till nordvästlig. De riktigt starka vindbyarna var relativt kortvariga.
Vattenståndet var upp mot 240 cm över normalvattenstånd (uppmätt utanför
Halmstad) trolig det högsta uppmätta värdet hittills. Stormen avtog snabbt men högt
vattenstånd var det även under måndagen. Det relativt korta stormförloppet med
extremt hög vattennivå gjorde att havet ”åt” av/ påverkade stranden och dynområde
kraftigt. Under alla de stormar som vi nu jämför kan man konstatera att vid alla
stormtillfällena har lufttrycket gått ner till drygt 970 hPa (normaltryck 1013 hPa) alltså
ett mycket djupt lågtryck, med sitt centrum något norr om oss. Stormen Gorm
föregicks av en väldigt nederbördsrik period, vilket gjorde att redan före stormen var
hedområdet vattenmättat.
2
Läs mer på SMHI:s sida om stormen
http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/vind/2.3355
Bilden visar stormläget kl 23 den 29 november.
Efter de senaste stormarna hade återigen ganska mycket sand lagrats på i dynerna
och en fördyn hade på sina ställen hunnit utvecklas. Dynfronten har vid varje storm
tryckts tillbaka ytterligare och eftersom stormarna kommit tätt de senaste åren har
ingen ny växtlighet hunnit utvecklas ordentligt och därmed stabilisera dynfronten.
Erosionen tycks återigen ha varit starkast i norra Skummeslöv och i Mellbystrand. I
Mellbystrand har erosion skett i likhet med tidigare stormar och en lodrätt vägg har
bildats. Efterhand som sanden torkar rasar den ner och tar ovanpåliggande växtlighet
med sig (ingen skillnad på om det är vresros eller strandgräs). Vattnet har generellt
gått längre in och brutit igenom dynfronten mer än någon gång tidigare. På vägar i
både Skummeslöv och i Mellbystrand går vattnet in långt upp mot tomterna och runt
dräneringsutloppen sker en extra kraftig erosion.
3
Jämförelse med bilder i PM 4
Kristinavägen,
Birger Pers väg
4
Berndtssons väg
Dagvattenutlopp vid Kolonivägen
Dagvattenutlopp vid reningsverket
Dagen före
Dagen efter
5
Fortet vid Kolonivägen
Vänster bild innan stormen, samma dag, visar fortet med den lagning som gjordes
förra året med snäckrik sand.
Höger bild är dagen efter stormen. Inte ett sandkorn kvar, viss underminering har
skett. Vattnet står fortfarande högt.
Blåshål strax söder om Birger Pers Väg
Blåshålet förändras kraftigt vid var storm och en stor vandrande dyn finns i dess
östra kant. Även en stark påverkan sker då vinden hela tiden påverkar och lagrar om
sanden.
6
Fiskeboden strax norr om Birger Pers väg
7
Exempel på andra områden som påverkats i stormarna
Detta ligger inte i samma ordning som i PM 4.
Vallbergavägen
Söderut har havet ätit sig långt in över heden och den lilla trekanten mitt i vägen med
vägmärket blir allt mindre då havet går extra långt upp längst vägen och spolar ut
vägmaterialet. Fortet har nu varit helt omringat av vatten och sanden spolas bort.
Paulssons
Före stormen. Efter de tidigare stormarna vintern
14-15 byggdes skyddande vallar upp framför den
inre höga vallen. Dessa spolades fullständigt bort
av Gorm då havsytan och vågorna tog allt utanför
den inre vallen. Jämför buskarna på bilderna.
Efter Gorm har kommunen återigen byggt upp en
vall framför den inre vallen. Sand, markduk och
ytterligare sand.
8
Hålvägar
I stort sett alla de små vägarna nere i Skummeslöv är nu kraftigt nerskurna i heden
och vattnet från havet rör sig ut och in och gröper ytterligare ur dem. De fungerar nu
också som små dräneringsdiken där vattnet rinner ut från hedområdet efter regn.
Driftvallen väg och hed
Driftvallen är den lilla vall av tång, skräp och växtdelar som lägger sig där vågorna
når som längst in. Driftvallen är längre upp på heden och vägarna än någonsin.
9
Stora Strandvägen
Dagvattenutlopp – vatten rinner in inte ut så bra när utloppen är under havsnivån, Till
och med dagen efter täcktes utloppet av vatten varje våg som kom in. Pumphuset
här var denna gång helt omflutet av vatten
Kolonivägen
Vatten har nu brutit igenom den smala
dynfronten både söder och norr om fortet.
Detta har resulterat i att alla innanförliggande
svackor i heden översvämmades, vattnet
gick in bakom toaletten och en stor sjö
bildades.
10
Mellbyvägen
Kraftig erosion har ägt rum speciellt på södra sidan av vägen. En vresrosbård finns
kvar men denna är underminerad och trillar allteftersom nu ner. Viktigt att försöka
stabilisera denna kant.
11
Sammanfattning och samlade erfarenheter
Att erosionen blev omfattande även under stormen Gorm beror dels på att inga
skyddande fördyner eller större pålagring av sand på dynerna hunnit ske sedan förra
stormen. Den här gången var själva stormen kortvarig, men vattennivån var extremt
hög och det höga vattenståndet fanns kvar även dagen efter.
”Störst påverkan” har det varit i norra Skummeslöv och norr ut i Mellbystrand. Även
Hökafältet drabbades hårt med mycket branta lodräta kanter i dynfronten som följd.
Det är på långa sträckor i stort sett omöjligt att ta sig ner till stranden. I delar av norra
Skummeslöv och i de södra och mellersta delarna av Mellbystrand med låga, smala
dyner har vattnet gått igenom dynfronten. Dynfronten har försvunnit och material från
innanförliggande områden har försvunnit ut. Stora vattensamlingar har bildats på
heden innanför, på ett sätt som troligen inte skett tidigare.
I Mellbystrand där dynerna blir allt högre ju längre norr ut man kommer har vågorna
ätit i botten på dynerna och sedan har sanden med sitt vegetationstäcke rasat ner
och havet har fortsatt äta underifrån. Det spelar ingen roll vad det är för vegetation på
toppen det rasar ner ändå. De nerfallande vegetationsflakens storlek kan variera.
Vägarna tog generellt sett något mindre skada än vid föregående stormar, troligen då
de lagats på enklare sätt utan asfalt. En del av småvägarna i Skummeslöv är nu
djupa hålvägar och helt olämpliga - omöjliga att färdas på. Dessa mindre vägar är
djupt nerskurna i omgivande hedmark och fungerar som insläpp för havet och varje
våg äter sig allt djupare och spolar ut ytterligare material. Även stigar ner mot
stranden där vegetationen är nedtrampad eller sliten har orsakat ökad erosion.
Många dagvattenledningar har under stormen återigen blottlagts och har i vissa fall
flyttat på sig och gått sönder. Djupa erosionsområden skapas runt utloppen. Detta
trots att många av dem kortats ned och förstärkts sedan förra stormen. Utloppen är
fasta anläggningar och ger erosionsskador oavsett vindriktning.
I de låglänta områdena i Skummeslöv där tidigare vresrosgrävningar skett och ingen
stabiliserande växtlighet hunnit etablera sig ordentligt, har också en kraftig erosion
skett. Speciellt i vissa områden där det sparades en yttre bård av vegetation som
skydd och denna nu är helt bortspolad.
Precis som i tidigare PM beskrivs här en del av problematiken kring erosion i
dynkanten. Erosionen är återkommande på utsatta platser. En övergripande
förvaltningsplan och strandpolicy bör tas fram och åtgärder måste vidtas både
på kort och lång sikt. Nedan finns en sammanfattning på vad en
förvaltningsplan bör inriktas på.
Mätning av strandprofilen
En årlig mätning under juni/juli av strandprofilen påbörjas snarast. Detta för att få
kunskap om vad som sker och få ett bra underlag för kommande åtgärder.
Dagvatten och nödutlopp
Kan man lägga ihop dessa till färre utsläppspunkter? Så få utsläppspunkter som
möjligt rekommenderades av erosionsskadecentrum (ett nätverk vi är med i
tillsammans med skånekommunerna, länsstyrelsen Skåne, Sweco och några andra
konsultföretag)
Kan man samla vattenmassorna till färre rör för att på så sätt minska antalet
riskpunkter?
12
Kan man göra som med vattnet från reningsverket släppa det i rör på 6 meters djup?
Kan man prova andra metoder för att få ut vattnet?
Öppna diken?
Var skall utloppen mynna och hur lagar/döljer/gräver man fram dem efter en storm?
Ansvarsfrågan för samtliga dagvattenutläpp?
Vägar och strandskötsel
Behövs alla vägar?
Hur kan man skydda vägarna från vatten vid storm?
Tillfälliga skydd, sandsäckar, suggor med sand över?
Hur hindrar man främmande material som makadam och asfalt från att komma ut på
strand och hed?
Kan vi ha en obruten dynfront?
Packar bilkörningen sanden?
Hur underlättar vi för naturlig uppbyggnad av dynerna, hur får vi mer sand att blåsa
upp och bilda dyner?
Fördynens betydelse, vikten av att låta den vara kvar? Kan man starta eller påskynda
processen med att bilda en fördyn?
Kan strandskötseln utformas för att minska på erosionsrisker? T.ex.
sopställsplacering och hämtning?
Vilken betydelse har alger och tång på strandplanet för sandpålagringen?
Stigar/ spänger
Kan utformningen vara på ett sätt så att erosion minskas? Tex som i Ängelholm?
Naturligt trämaterial istället för makadam, kross och stenmjöl?
Kan man ändra riktning på befintliga stigar?
Fasta anordningar
Kan man ta bort allt som inte behövs vintertid och ställa ut de igen till sommaren?
(suggor, skyltar, stolpar, sopställ, bänkar, elledningar m.m.)
Kan forten avlägsnas?
Erosionsskador
Skall sand läggas på där stormen tagit som värst?
Kan man plantera dyngräs, bygga risgärden eller skydda utsatta ställen på annat
sätt?
Mer läsning och förslag på åtgärder finns i PM 1 efter stormen Berit, PM 2 efter
stormen Simone och PM 3 efter stormen Sven.
Expertkompetens behövs, samt samsyn och ökad kunskap. Problemen både på
kort och lång sikt måste lösas genom samarbete mellan alla berörda parter:
LBVA: dräneringar, dagvatten
Planeringskontoret/ samhällsbyggnadskontoret: strandskötsel, service, vägar,
parkering, strandhedsprojekt, naturvärden, klimatanpassningsplan, fördjupad
översiktsplan, nya detaljplaner m.fl.
Miljökontoret
Markägare
Länsstyrelsen
SGI
SGU
13
m fl
Generellt sägs det att 1 meters havsnivåhöjning eroderar stranden ca 100 meter (1
meters havsnivåhöjning är att vänta till år 2100).
Förvaltningsplanen och klimatanpassningsarbetet bör samspela.
Kusterosion med uppbyggnad och nedbrytning, omformation och att sanden rör på
sig med hjälp av vind och vatten är ett helt naturligt och fascinerande spel i sandig
kustmiljö, men med tanke på närheten till bebyggelse blir det nu ett växande
problem.
I tjänsten
Margareta Lindgren, miljöstrateg
i samarbete med Charlotte Fajerson stadsträdgårdsmästare
