Följ Göran Dalhov i 10 kåserier i GöteborgsPosten under 2012! Publiceras på tidningens
äldsta redakionella plats; VÄRLDENS GÅNG!
Välkomna att läsa en blogg som inte är online. Den är hands-on. I Sveriges starkaste
Morgontidning.
88
GÖTEBORGS-POSTEN SÖNDAG 18 NOVEMBER 2007
Kommer högre vattennivåer att hota det vi bygger i dag?
En nästan bortglömd orkan för hundra år sedan översvämmade
Västsverige med högvatten långt över normalvattenstånd.
Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning rapporterar den 27
december 1902 om 40 lastpråmar som strandade vid Gamlestadens
järnvägsstation. Tåget från Malmö grävdes fram efter tre dygn.
DEN
GLÖMDA
STORMEN
P
å två timmar nådde vattnet 500 meter
innanför vattenlinjen i Halmstad. Av
Halmstads badhus återstod bara en
påle och i Varberg förstördes kallbadhuset
fullständigt.
I Vadebäck i Skåne översvämmades marken en hel kilometer innanför den vanliga
strandlinjen och fiskar slungades upp på
torra land. Ändå redovisar inte SMHI mätstation mer än ett högvatten på 114 centimeter den 26 december 1902 i Göteborg. När
stormen Gudrun härjades uppmättes det till
lite mer än 150 centimeter – alltså en mildare
storm än den 1902.
SMHI:s oceanograf Thomas Hammarklint
menar att det kan vara pappret i skrivaren på
mätstationen som hamnat för lågt eftersom
det kan ha monterats vid ett lägre vattenstånd, och då hamnar pennan utanför.
Dessutom var mätstationerna inte konstruerade för något som kallas sjösprång. Det är
en kort kraftig havsnivåhöjning som kanske
bara inträffar under 15 minuter då lågtryckscentrum passerar. Det är inte säkerställt att
instrumenten klarade av att registrera en
så kort flod. För att inte tala om våghöjder
och sjögång som inte tas med alls. Dessutom
finns inga timrapporteringar framtagna för
högvattnet i Göteborg och Varberg före 1959.
I början av seklet
förekom i snitt en
orkan om året i Nordsjöområdet. I dag är det tre.
Alltså finns det ingen statistik som man blint
kan gå efter om man vill bygga säkert utefter
våra kuster.
Men SMHI håller just nu på att ta fram
en ny databank för våra vattenstånd. Man
kommer att använda sig av arkiven för att få
fram timvattenstånden även för Göteborg
och västkusten.
I DAG RAPPORTERAR MEDIA hela tiden om
byggnader och vägar som försvinner för att
de ligger för nära vattnet. Mer nederbörd
ger upphov till översvämmade vattendrag
och sjöar. Intensivare och fler orkaner med
stormfloder och högre vågor. Det regnar till
exempel exakt dubbelt så mycket i Västsverige under mars månad mellan 1960 och 1990
som mellan 1930 och 1960.
I början av seklet förekom i snitt en orkan
om året i Nordsjöområdet.
I dag är det tre.
Medelvågen i samma hav har stigit från lite
mer än två till över tre meter.
Snälltåget från Malmö
ankom aldrig till
Göteborg. Tåget grävdes
sedermera fram.
Götatunnelns lägsta höjd över vattnet är
238 cm. Och det låter ju betryggande långt
över de 153 cm över Gudruns högvattenstånd. Men jag undrar om det håller för de
verkliga vattennivåerna från den ”stora julstormen”.
HÖGVATTEN. Julstormen 1902 svepte in på kanten av ett djupt lågtryck, som rörde sig från
JULSTORMEN 1902 SVEPTE IN på kanten av ett
djupt lågtryck, som rörde sig från Färöarna
in över Svealand och vidare söderut mot Estland den 25 december 1902. Juldagen drabbade den först Köpenhamnsområdet och sedan
Bohuslän och Halland med 35 sekundmeters
vindstyrka som dränkte fastigheter en halv
kilometer innanför Halmstad.
Natten till annandagen nådde vinden väst
40 meter per sekund och vattnet steg tre meter i Bohuslän. Den 27 december kunde man
läsa i Svenska Dagbladet: ”Snälltåget från
Malmö och Helsingborg som skulle ankomma Göteborg klockan sju i morse har efter
passerandet av Slöinge station inte hörts av.
Tåget grävdes sedermera fram.
DEN STACKARS ARTISTEN och tecknaren Albin
Larsson kommenderades ut för att föreviga
stormens verkningar på en av de många
järnvägsolyckorna under stormnatten. På
bilderna ser man hur järnvägsbanken går
genom ett hav, i stället för på landbacken.
Man kan i sitt stilla sinne bara tänka sig vad
stormen åstadkom med sjöfarten om SJ:s lok
led skeppsbrott.
olyckor. I Göteborg trycktes till exempel en
murad brandvägg in och la sig på en flygel
till Stampgatan 58. Men sjöfartsstaden hade
de största problemen i de många hamnområdena. Hela Gamlestadsholmen var ett enda
hav av strandade pråmar.
I HALMSTAD STEG VATTNET SJU FOT på mindre
än en timme. Briggen Brago från Brantevik
ryckte upp en duc d’alb (dykdalb) av sten.
Briggen Excelsior från England och två norska slupar slet förtöjningarna och kantrade
med två krossade trädäck vid östra strandkanten, där de kom att hamna på torra land
när vattnet senare sjönk tillbaka. Skonerten Hilda af Kullen gick med fören upp på
land och en större segelbåt slet sig och sjönk
helt.
Uppe på landbacken var det också många
Allting var opåverkat
av miljöförstörande
växthusgaser. Ändå var det
läge för en översvämning.
En pråm hade tillsammans med en större
transportbåt gått ända upp till staketet till
Olskrokens järnvägsstation. Pråmskador
