Jonas Gustafsson
Marinbiolog
Länsstyrelsen Skåne
Tar vi skräpet på allvar?
Jonas Gustafsson
Marinbiolog
Länsstyrelsen Skåne
10 minuter
1 stort reningsverk
Hur många skräppartiklar?
Utmaning: Hur många…
1) mikroplastpartiklar (t.ex. PET, polyamid, polypropen)
2) Skräppartiklar av naturmaterial (t.ex. bomull, papper)
kommer ut från ett stort svenskt reningsverk (ca 740 000
tillkopplade personer) på 10 minuter?
Gissa – Skriv ner – slå vad – svar kommer i slutet
Tar vi skräpet på allvar?
Tar samhället skräpet på allvar?
Enkelt svar: Nej!
Tar du och jag skräpet på allvar?
Tänker på hur skräp kan motarbetas i ditt jobb?
Undviker engångsprodukter? Konsumerar smart? Undviker
onödiga förpackningar? Använder så länge det går? Lagar?
Byter? Köper second hand? Dumpsterdivear? Plockar upp ”ett
skräp om dagen”? Sopminimerar? Sopsorterar? Sopinformerar?
Sopkonfronterar? Sopdiskuterar? Sopanalyserar?
Soppolitiserar? Sopar till någon som sopat ner…?
SteveJames
Spring,
MarineMarine
Photobank
Leichter,
Photobank
Renata
Ferrari
Legorreta,
Marine
Photobank
För att ta skräpet på allvar
• Lära oss om mer om skräpet och hur det kan
begränsas.
• Uppmärksamma & informera om orsaker och
konsekvenser.
• Tänka skräpminimering i produktion, i stadsplanering,
i vardagen, i konsumtion, i prövning och tillsyn etc.
• Skräpet måste bli mer politiskt!
Från fimpen på gatan till förslag på EU-nivå…
Tar vi skräpet på allvar?
Vad är mikroskräp?
Antropogena partiklar mindre än
5mm – enligt EU:s
havsmiljödirektiv (MSFD).
Olika material och ursprung, t.ex.
plast, textilfibrer, sot och
förbränningspartiklar, partiklar
från vägslitage, pappersfibrer,
färgflagor, partikelslitage från
större skräp m.m.
Exempel partiklar
Olika plastpartiklar (Reningsverk)
Textilfiber (Smögen)
Plastpartiklar (polypropen)
Toalettpappersfiber (Referens + Reningsverk)
“The MSFD specifies that trends in microparticles,
especially microplastics, should be an indicator of marine
debris to determine good environmental status. However,
the sampling of microplastics is still in its infancy.”
Mikroskräp – ett hot?
EU ser mikroskräp som ett hot. Tas upp i
MFSD - Deskriptor 10: ”Marine litter”
Troligt att mikroskräp följs upp inom EU förr
eller senare.
Krav på mätningar i utgående vatten? Krav
på mätningar i sjöar, vattendrag och hav?
Varför är mikroskräpet farligt?
Fakta: Små djur äter/tar upp mikropartiklar.
Fakta: Partiklar i havet bär ofta på giftiga ämnen.
Fakta: Partiklar hämmar ofta de organismer som tar upp dem.
Fakta: Partiklar i vattnet kan bidra till att gifter snabbare
kommer in i näringskedjan.
Fakta: Många partiklar är långlivade/bryts knappt ner.
Fakta: Det finns enorma mängder mikroskräp i havet.
Troligt: Partiklar och gifterna de för med sig är extra
stressfaktorer för redan stressade marina ekosystem.
Troligt: Problemen kommer att finnas kvar under lång tid.
Men tillförseln kan vi göra något åt!
Fakta: Små djur äter/tar upp mikropartiklar.
Fakta: Partiklar i havet bär ofta på giftiga ämnen
Fakta: Partiklar i havet bär ofta på giftiga ämnen.
Varför är mikroskräpet farligt?
1+1=3
Miljögifter +
Mikroskräp =
Miljögifter snabbare in i näringskedjan
Var kommer mikroskräpet ifrån?
Metod:
Pumpning av vatten genom två olika filter.
Ger ett värde på antal partiklar per kubikmeter.
Mikroskopering och kategorisering av skräpet görs
för att identifiera mängd, material och ursprung.
Resultat:
• Filter 300 μm: 0-10 partiklar per kubikmeter.
• Filter 10 μm: ca 30 partiklar per kubikmeter.
• Stark koppling mellan marint skräp och
stadsmiljö (Göteborgsområdet hade högst halter
av alla typer av partiklar).
• Av de ”större” partiklarna var textilfibrer vanligast
(en blandning av syntetiska / naturliga fibrer).
• Av de ”mindre” partiklarna var
förbränningspartiklar vanligast.
• Klart högre halter av partiklar efter nederbörd
(dagvatteneffekt).
Hur många partiklar?
Från ett stort ARV på 10 minuter…
Partiklar från ett ARV på 10 min?
Mikroplastpartiklar:
8 200 000
Partiklar av naturliga material:
25 800 000
Snitt baserat på:
1) IVL:s uppmätta utsläpp 2014.
2) Henriksdal: 784 064 pe, Ryaverket: 705 715 pe (SMP 2013).
Vad kommer ut i Skånes vatten?
Tid
Mikroplastpartiklar
Partiklar - Naturmaterial
minut
10 min
timme
dygn
år
1 175 457
11 754 570
70 527 450
1 692 659 000
618 243 600 000
3 689 647
36 896 470
221 378 800
5 313 091 000
1 940 607 000 000
Baserat på:
1) IVL:s uppmätta utsläpp 2014 / personekvivalent (pe)
2) Totalt antal pe för Skånes 39 största reningsverk = 1 064 901 pe (SMP 2013)
Vad betyder det?
Vad betyder det egentligen att det finns 30
mikroskräpspartiklar per kubikmeter havsvatten?
Vad betyder det att det varje år släpps ut flera biljoner
mikroskräppartiklar i Skånes vatten…?
Vilken påverkan har det på havsmiljön, på näringsväven
och på oss själva – på kort och på lång sikt?
Vi vet inte allt men…
Om vi vet att det är väldigt stora mängder som kommer
ut i vattenmiljöerna…
Om vi vet att många av partiklarna kommer att finnas
kvar i vattnet i årtionden, kanske århundraden…
Om studier visar att mikroorganismer och fiskar skadas
av mikroskräp och adsorberade gifter…
Om vi vet att miljögifter, men i vissa fall även partiklar,
transporteras uppåt i näringskedjan…
Måste vi veta alla exakta detaljer för att agera?
10 minuter
1 stort reningsverk
34 000 000 skräppartiklar...
Tack för uppmärksamheten!
Har du frågor? Idéer? Förslag?
Jonas Gustafsson, Länsstyrelsen Skåne
[email protected]
010 – 224 13 45
