Knäledsartros

ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Knäledsartros
Vad händer i kroppen?
Ledbrosk minskar och försvinner
Kroppens leder är till för att öka rörligheten. I alla leder möts minst två ben.
De delar av benen som möts i en led är klädda med brosk, som är ett starkt,
glatt och levande material. Normalt gör brosket i lårbenets nedre del och
skenbenets övre del att benändarna kan glida mjukt mot varandra. Att
ledbrosken blir tunnare är en del i det normala åldrandet.
Knäledsartros innebär att ledbrosket i delar av knäleden minskat eller
försvunnit. När ledbrosket är borta kommer benändarna i direkt kontakt med
varandra.
Vid artros i knäleden drabbas oftast den inre delen av leden, där lårben och
skenben möts. Den yttre delen av knäet och lederna mellan knäskål, lårben
och vadben klarar sig oftast bättre. I samband med artros är det vanligt att
ledkapslarna som omger leden blir inflammerade.
Ökad risk efter benbrott och skador
Knäledsartros är en sjukdom som utvecklas långsamt, ofta under många år.
Orsaken hos den enskilda personen är oftast okänd, men risken för artros
ökar efter benbrott i knäleden eller efter benbrott som givit snedbelastning i
knäet. Risken att få artros ökar också efter svårare skador på menisker eller
korsband. Om man är överviktig, belastar knäna mycket under många års
arbete eller utövar en idrott där knäna belastas särskilt, ökar också risken för
att få knäledsartros.
Knäledsartros innebär att
ledbrosket i delar av
knäleden har minskat eller
försvunnit. Fördjupningsbild
finns sist i texten.
Artros i knälederna är en sjukdom som inte räknas till de ärftliga
sjukdomarna, även om det finns ett ärftligt inslag. Det är inte känt om man
själv kan förhindra att brosket i knälederna minskar i tjocklek och i värsta fall
förstörs. Det finns heller ingen känd metod som gör det möjligt att bromsa
sjukdomen.
Vanligare att äldre drabbas
Knäledsartros är ovanlig före 50 års ålder och blir vanligare ju äldre vi blir.
Kvinnor drabbas av knäledsartros som kräver behandling betydligt oftare än
män, särskilt bland äldre personer. Varje år görs i Sverige omkring 6800
operationer för knäledsartros.
www.infomedica.se
Senast reviderat: 2003-04-03
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
1 (7)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Knäledsartros
Symtom och diagnos
Knäet gör ont när man går
Besvären vid knäledsartros kan komma plötsligt, ibland i samband med en
mindre knäskada men ofta utan att något särskilt inträffat. De vanligaste
besvären vid knäledsartros är smärtor i knäet när man går. Knäet är också
ofta ömt och ibland svullet, delvis beroende på inflammationen i
ledkapslarna. I knäleder med förslitning bildar kroppen extra ledvätska för att
öka rörligheten. Ibland bildas lite för mycket ledvätska, knäet svullnar
kraftigt och det gör ont.
När sjukdomen blivit värre är det inte ovanligt med värk i knäet när man
sitter stilla eller under natten. Det kan till och med vara svårt att sova utan
smärtstillande mediciner.
Om artrosen blir sämre kan benet efter många år bli krokigt i knäleden, oftast
genom att lårben och skenben glider ihop på knäledens insida. Detta leder till
att man blir något hjulbent. Belastningen på den förslitna sidan ökar ännu
mer till följd av snedställningen, och knäleden ger mer besvär.
Knäledsartros kan försämras under ett antal år, men leder inte till några andra
sjukdomar.
Rörligheten undersöks
Allmänläkaren gör en undersökning av knäleden. Läkaren bedömer hur bra
rörligheten är i leden och om det gör ont att böja, sträcka och vrida knäet.
En röntgenundersökning av knäet kan ibland visa kraftig artros, som säkert
funnits under flera år men inte gett besvär. Det är vanligt att artros syns vid
vanlig röntgenundersökning.
Om en operation är en möjlig behandling blir man remitterad till en ortoped
på ett sjukhus eller på en specialistmottagning. Hos ortopeden görs en mer
ingående undersökning för att avgöra om operation är ett bra alternativ. En
sådan undersökning kan innebära att specialisten "tittar in" i leden,
artroskopi. Mycket sällan ger en undersökning med magnetkamera mer
kunskap om hur knäleden ser ut.
Läs mer i Infomedica om artroskopi. Länk finns i kapitlet Fördjupning och
länkar.
Vård och behandling
Olika sätt att behandla artros
Besvär av knäledsartros kan behandlas med läkemedel i tablett- eller
sprutform och med olika former av sjukgymnastik. Man kan också behöva
ändra sitt sätt att arbeta och sköta vardagssysslorna. Om inte detta hjälper kan
knäledsartros opereras.
www.infomedica.se
Senast reviderat: 2003-04-03
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
2 (7)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Knäledsartros
Vad kan man göra själv?
Man kan knappast behandla förändringen i knäleden själv. Lämplig motion
och styrketräning av benmusklerna kan minska smärtan från knäna, men
själva sjukdomen påverkas inte. Om man belastar lederna mycket genom
tyngre lyftarbete eller hård regelbunden motion så kan artrosen i knälederna
gå snabbare. Men normalt sätter smärtan i knälederna stopp för alltför stor
belastning på knäna.
I allmänhet är det inte farligt att röra på sig, även om smärtorna ibland kan
öka tillfälligt. Att gå ner i vikt för den som väger för mycket minskar
besvären. En käpp kan också hjälpa till att avlasta leden.
Hjälpmedel kan underlätta
Om man är stel och har svårt att röra sig finns det möjlighet att låna
hjälpmedel av olika slag. Exempel på sådana hjälpmedel är toalettförhöjning,
sittbräda i badkaret och extra handtag på badrumsväggen.
Läs mer i Infomedica om hjälpmedel i ämnet Rörelsehindrade. Länk finns i
kapitlet Fördjupning och länkar.
Läkemedel mot smärta och inflammation
Smärtstillande läkemedel är ofta nödvändiga, eftersom värk är det vanligaste
symtomet. Det finns många olika värktabletter. Exempel på smärtstillande
läkemedel är medel som innehåller paracetamol.
Inflammationen i ledkapslarna omkring knäleden kan ofta behandlas med
inflammationshämmande läkemedel som samtidigt är smärtstillande.
Exempel på sådana läkemedel är de som innehåller ibuprofen, naproxen eller
diklofenak. Dessa läkemedel bör undvikas bland annat hos de personer som
har lätt att få magsår.
Behandling med läkemedel i injektionsform, som sprutas direkt i knäleden
prövas ibland också. Dessa injektioner, som ges en gång per vecka under
några veckors tid, innehåller ett ämne som finns i normal ledvätska, men som
minskar i mängd vid artros.
Glukosamin har tidigare funnits att köpa som kosttillskott i Sverige och har
under det senaste året varit populärt att använda mot ledbesvär. I flera
europeiska länder är glukosamin godkänt som läkemedel, och så också nu i
Sverige.
Operation av knäledsartros
Hos yngre personer, under 60 års ålder och med lättare artros, görs i första
hand en operation i knäleden, som innebär att belastningen på den inre delen
av knäet minskar. Med denna operationsmetod, som kallas osteotomi, tar
kirurgen bort en kil av benet för att knäet ska fungera i normal vinkel igen.
Det sätts inte in någon konstgjord del av leden i knäet. Operationen fungerar
oftast bra. Smärtan försvinner och rörligheten i knä leden är kvar. Man kan
vanligtvis räkna med att operationen hjälper i minst en tioårsperiod framåt.
www.infomedica.se
Senast reviderat: 2003-04-03
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
3 (7)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Knäledsartros
Efter en operation med så kallad osteotomi kan det i vissa fall ändå bli
nödvändigt med en protesoperation. Då sätts en ny konstgjord led in i knäet.
Vanligt med knäledsprotes
Den vanligaste operationen vid knäledsartros är att sätta in nya leddelar - en
så kallad knäledsprotes. Protesen är gjord av plast och metall.
Syftet med en ny knäled är att man ska få bort smärtan och att man ska kunna
röra leden bättre så att det går att leva ett bra vardagsliv. En ny knäled är inte
en normal led. Det går inte att idrotta hårt eller lägga stor belastning på leden.
Proteserna kan vara av olika slag beroende på hur artrosen ser ut. Det finns
protesmodeller som kan ge bättre rörlighet i knäleden, samtidigt som risken
ökar för att en ny operation måste göras inom ett antal år. I de flesta fall
används en operationsmetod och en protes, som innebär att den nya leden
ersätter den naturliga både på lårbenets och skenbenets yttre och inre
knäledsdelar. Protesen har ett långt skaft, som förs in i lår- respektive
skenbenet. Skaftet fästs i benet med en typ av lim eller cement.
Träning redan dagen efter operationen
Det är viktigt att börja träna böjning och sträckning i knäleden redan dagarna
efter operationen. En sjukgymnast visar hur träningen ska gå till - träningen
måste fortsätta i månader efter operationen. När man kan röra knäet bättre
och muskelstyrkan kommer tillbaka är det bra att simma, cykla eller
promenera. Vissa träningsformer kan öka risken för att protesen överbelastas
så att den kan börja lossna. Man bör därför undvika löpning, hopp och tunga
lyft.
Slutresultatet av en operation med ny knäled märks först ett år efter
operationen. En knäledsprotes håller i 10-20 år. I enstaka fall kan den
konstgjorda leden slitas ut, och ännu en ny led kan behöva sättas in.
Allmänläkare eller ortoped sköter behandlingen
Lindriga eller måttliga besvär av artros i knäleden liksom i andra leder
behandlas oftast hos allmänläkaren med hjälp av olika läkemedel som
tabletter eller ibland som injektioner i knäleden. Besvär som är så svåra att
operation kan vara lämplig kräver ytterligare undersökningar hos
ortopedläkare, som finns på alla sjukhus och på en del
specialistmottagningar. Själva operationen görs på ortopedkliniken på ett
större sjukhus.
Komplikationer efter operation
Gemensamt för alla knäledsoperationer är att det finns en liten risk för
infektion i samband med operationen. Den risken är betydligt mindre idag än
tidigare. I regel ges antibiotika före och i samband med operationen för att
förebygga bakterieinfektion. En annan risk är blodpropp. Det är därför
vanligt att ge förebyggande medel mot blodpropp efter operationen.
Ska man behandlas - vad händer annars?
Knäledsartros orsakar inte några andra hälsoproblem, inte ens om den inte
behandlas under lång tid. Däremot innebär sjukdomen och smärtorna en
www.infomedica.se
Senast reviderat: 2003-04-03
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
4 (7)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Knäledsartros
mycket sämre livskvalitet, eftersom det är svårt att gå samtidigt som det kan
vara svårt att sova på natten på grund av smärtorna.
Det är möjligt att operera knäledsartros också efter många års besvär. Det
gäller att känna noga efter, samla information och tillsammans med sin
allmänläkare eller specialist fundera över vilken behandling som passar bäst
just i den livssituation som man befinner sig i.
Fördjupning och länkar
Läs mer i Infomedica
Läs också om
• Artroskopi
Läs frågor och svar i Fråga doktorns svarsbank
I avdelningen Fråga doktorn finns en sökbar svarsbank. Den innehåller
vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, knuten
till Infomedica. Det finns också möjligheter att ställa en fråga direkt till
läkargruppen.
Väntetider
Här finns uppgifter om väntetider till knäledsoperationer.
http://sas.lf.se/appl/html/rapport/behandling/rapport_22.htm
Hjälpmedel
Läs mer i Infomedica om hjälpmedel i ämnet Rörelsehindrade.
Hicat
Hjälpmedelsinstitutet har en biblioteksdatabas som heter Hicat. Den
innehåller böcker, rapporter, tidskrifter, artiklar, videofilmer och cd-rom som
handlar om funktio nshinder, sjukdomar, rehabilitering och hjälpmedel. Man
kan beställa hemlån av böcker och tidskriftsartiklar i samband med att man
söker i databasen. Det spelar ingen roll var i Sverige man bor.
http://www.hi.se/hicat/
Pion
Pion är en referensdatabas för patientinformation. Där kan man söka fram
titlar på artiklar, böcker, elektroniska dokument och informationsbroschyrer,
med mera. Om man bor i Dalarna, Värmland eller Kalmar län kan man
beställa litteratur och få den hemskickad. De som bor i andra delar av Sverige
kan genom Pion få tips på titlar som sedan kan lånas på det lokala biblioteket.
http://www.pion.net/
Fass
Fass är en katalog från Läkemedelsindustriföreningen som innehåller
information om läkemedel.
http://www.fass.se/
www.infomedica.se
Senast reviderat: 2003-04-03
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
5 (7)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Knäledsartros
MARS
Fördjupad information, mer riktad till sjukvårdspersonal, finns i MARS,
medicinsk faktadatabas:
Så här gör sjukvården:
http://www.sos.se/mars/rkt017/rkt017.htm
Kunskapsläget idag:
http://www.sos.se/mars/sta017/sta017.htm
Redaktion
Manusförfattare
Göran Carlsson, landstingsläkare, specialist i allmänmedicin, Härnösand
Faktagranskning
Margareta Rödén, verksamhetschef, ortopediska kliniken, Sundsvalls sjukhus
Illustrationer
Kari C. Toverud, Medical Illustrator CMI, Oslo
Allt innehåll är granskat och godkänt av Infomedicas huvudredaktion,
medicinske chef och redaktionsråd.
www.infomedica.se
Senast reviderat: 2003-04-03
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
6 (7)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Knäledsartros
Fördjupningsbild
Knäledsartros innebär att ledbrosket i delar av knäleden minskat eller försvunnit.
När ledbrosket är borta kommer benändarna i direkt kontakt med varandra. Vid
artros i knäleden drabbas oftast den inre delen av leden, där lårben och skenben
möts. Den yttre delen av knäet och lederna mellan knäskål , lårben och vadben
klarar sig oftast bättre. I samband med artros är det vanligt att ledkapslarna som
omger leden bir inflammerade.
www.infomedica.se
Senast reviderat: 2003-04-03
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
7 (7)