Hjärtinfarkt

ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärtinfarkt
Vad händer i kroppen?
Hjärtat behöver syrerikt blod
Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod
till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod
för sitt ständiga arbete. Det är kranskärlen som försörjer hjärtat med blod. De
ligger i fåror på hjärtats utsida och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar
mellan varje hjärtslag.
Kranskärlen kan drabbas av förträngningar när fett, blodkroppar och bindväv
under en längre tid har lagrats på den inre kärlväggen. Det kallas för
åderförfettning, eller åderförkalkning. Troligen startar åderförfettningen
genom att en liten skada uppstår på den inre kärlväggen.
Hjärtmuskeln får blodbrist
Förträngningarna i kärlen kan ibland göra så att hela eller delar av kärlen
proppas igen. Blodet kommer inte vidare till delar av hjärtmuskeln som får
blodbrist, och man drabbas då av en hjärtinfarkt. Den kan vara mindre eller
större beroende på hur länge blodbristen varat i hjärtmuskeln, och på vilket
kärl som drabbats.
Vid hjärtinfarkt täpps
kranskärlen igen och hjärtat
drabbas av blodbrist.
Fördjupningsbild finns sist i
texten.
Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans
med illamående och kallsvett.
När ska man söka akut hjälp?
Man ska alltid ringa 112 efter ambulans om
•
•
•
man har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte
försvinner
man har en diffus men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än en
kvart och som inte har en naturlig, ofarlig förklaring
man har bröstsmärtor och samtidigt känner sig andfådd, kallsvettig eller
har oregelbundna hjärtslag.
Andra organ kan också påverkas
Eftersom en hjärtinfarkt skadar en del av hjärtmuskeln orkar hjärtat inte
arbeta lika bra som vanligt, och det kan också leda till en sämre funktion hos
andra organ i kroppen.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-10-29
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
1 (12)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärtinfarkt
Ibland har man kärlkramp före infarkten
Ungefär hälften av alla hjärtinfarkter inträffar utan att man har haft kärlkramp
innan. Men i många fall kan man ha haft en så kallad instabil kärlkramp
under dagarna eller veckorna före det att man får en hjärtinfarkt.
Symtomen är bröstsmärtor eller svårigheter att andas även av lätt
ansträngning eller till och med i vila. Det är en varningssignal som betyder att
man genast ska ta sig till sjukhus.
Instabil kärlkramp och hjärtinfarkt brukar numera sammanfattas i begreppet
”akut kranskärlssjukdom”.
Vanligaste dödsorsaken i Sverige
Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i vårt land, bland
både kvinnor och män. Ungefär hälften av västvärldens befolkning insjuknar
och dör i någon av dessa sjukdomar, där akut kranskärlssjukdom, alltså
instabil kärlkramp och hjärtinfarkt, utgör en stor del.
I Sverige har tolv procent av befolkningen någon hjärt- eller kärlsjukdom.
Ungefär 27 000 människor vårdas varje år på sjukhus för hjärtinfarkt, men
antalet patienter med hjärtinfarkt har minskat med ett par tusen fall om året
under den senaste tioårsperioden. Å andra sidan har antalet som vårdas för
instabil kärlkamp ökat.
Kvinnor drabbas senare i livet
Även om lika många kvinnor som män drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar
så insjuknar kvinnorna ungefär tio år senare än männen. En förklaring till
denna skillnad kan vara en skyddande effekt av det kvinnliga hormonet
östrogen. Ju äldre en kvinna blir, desto mindre östrogenhalt får hon i blodet,
och då närmar hon sig gradvis mannens risk för insjuknande i hjärtinfarkt.
Man kan själv delvis påverka risken
Det är inte helt klarlagt varför en stor del av världens befolkning insjuknar i
hjärt- och kärlsjukdomar. Men det finns vissa riskfaktorer som man vet ökar
risken för att insjukna i hjärtinfarkt. Risken ökar med åldern, och några kända
riskfaktorer är
•
•
•
•
tobaksbruk
högt blodtryck
förhöjda blodfetter
diabetes.
Rökning är den viktigaste riskfaktorn
Det är väl känt att tobaksrökning ökar risken för att drabbas av hjärtinfarkt.
Även om man redan blivit sjuk finns det stora hälsovinster om man slutar
röka.
Höga blodfetter skadar kärlen
Halten av blodfettet kolesterol spelar en viktig roll för åderförfettningen som
kan leda till hjärtinfarkt. En viss mängd kolesterol behövs alltid, till exempel
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-10-29
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
2 (12)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärtinfarkt
när kroppen bildar hormoner. Kolesterolnivåerna i kroppen påverkas av
ärftliga anlag, men det man äter har också stor betydelse.
Om man äter för mycket mättat fett bildas det mer kolesterol än vad kroppen
behöver, och kolesterolet blir då en riskfaktor. Mättat fett finns bland annat i
mjölk, smör, grädde och annat fett som kommer från djur
Det finns två grupper av kolesterol
Den ena gruppen kallas för LDL-kolesterolet, eller det skadliga kolesterolet,
och står för huvuddelen av det kolesterol som finns i blodet. Det transporteras
runt i blodet och lagras i cellväggen. Risken för till exempel en förträngning
av blodkärlet är stor om man har mycket LDL-kolesterol.
HDL-kolesterolet, eller det nyttiga kolesterolet, har en skyddande funktion.
Det är alltså bra med en hög nivå av HDL-kolesterol i blodet.
Målnivåer för kolesterol i blodet är
•
•
•
Totalt kolesterol, mindre än 5 (mmol/liter)
LDL-kolesterol, mindre än 3 (mmol/liter)
HDL-kolesterol, över 1 (mmol/liter)
Diabetes och blodtryck ska kontrolleras
Sjukdomar som diabetes och högt blodtryck ökar risken för hjärtinfarkt. Det
är därför viktigt att man har sin diabetes under kontroll och att man får hjälp
att sänka blodtrycket till normala nivåer. Läkemedelsbehandling kan också
vara nödvändigt, särskilt om man redan har drabbats av hjärtinfarkt, för att
skydda hjärtmuskeln från mer skada.
Motion minskar risken
Att motionera regelbundet minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Blodtrycket sänks och blodfettbalansen blir bättre. Risken för åldersdiabetes
minskar, liksom risken för att få blodpropp.
Ärftlighet spelar en viss roll
Många fall av åderförfettning beror på en ärftlig oförmåga att ta hand om
kroppens blodfetter. Arvsanlagen kan också påverka kroppens förmåga att
omsätta sockerämnen som finns i blodet. En tendens att utveckla högt
blodtryck och fetma kan också vara ärftligt.
Om man har ärvt anlag som ökar risken för åderförfettning är det extra viktigt
att försöka påverka de riskfaktorer som finns i livsstilen, som rökning,
motion, matvanor och stress.
Liv och arbete spelar roll
Risken för hjärtinfarkt påverkas av familj och vänner, utbildning och arbete.
Goda sociala nätverk, det vill säga fungerande familjeliv och bra relationer
till släkt och vänner, minskar risken för hjärtinfarkt. Personer med längre
utbildning löper mindre risk att få hjärtinfarkt, och de som har stort
inflytande över sitt eget arbete riskerar inte heller hjärtinfarkt på samma sätt
som de som är hårt styrda på jobbet.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-10-29
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
3 (12)
Hjärtinfarkt
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Det finns också studier som talar för att stress och övervikt påverkar risken,
men de är inte helt entydiga.
Viktigt att få prata om sjukdomen
Hjärtinfarkt är en livshotande sjukdom och det tar tid att bearbeta den chock
det innebär att insjukna och få denna diagnos. Vanliga frågor som många
ställer är om man kan återgå till sitt vanliga arbete, om man vågar ha ett
sexuellt samliv, och hur medicinerna kommer att påverka ens liv.
Det är viktigt att man får tid att reagera på och bearbeta insikten om att man
har drabbats av en allvarlig sjukdom. På de flesta sjukhus finns numera en
plan för rehabilitering, där man får hjälp av ett team av flera
vårdpersonalgrupper för att kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt.
Bättre behandling gör att färre dör
Stora framsteg har gjorts under de senaste två decennierna inom
behandlingen av hjärtinfarkt och instabil kranskärlssjukdom. Det har lett till
att dödligheten i hjärtinfarkt minskat med ett par procent om året, och också
till att antalet stora hjärtinfarkter har minskat.
Hur det går för varje enskild person som drabbas beror bland annat på
hjärtinfarktens storlek, övriga sjukdomar och ålder.
Om sjukdomen blir svårare
Det vanliga sättet att behandla hjärtinfarkt på är med läkemedel. Om inte
läkemedelsbehandlingen ger tillräckligt bra resultat kan det behövas ett
ingrepp med ballongvidgning av kranskärlen eller en bypass-operation.
Ofta kan man leva som vanligt
Att ha haft en hjärtinfarkt kan påverka den fysiska orken och det sociala livet,
men många gånger kan det vara rädslan för att bli sjuk som blir ett hinder. De
flesta klarar sina vanliga uppgifter och intressen trots infarkten, och det finns
heller inga hinder för ett sexuellt samliv.
Däremot är det viktigt att lyssna på kroppens signaler och att anpassa sig till
den nya situationen. Det är viktigt att man får fullständig information om sin
behandling av vårdpersonalen.
Symtom och diagnos
Bröstsmärta vanligaste signalen
Hjärtinfarkt, eller så kallad akut kranskärlssjukdom, kan märkas på flera sätt.
Bröstsmärta är ofta, men inte alltid, det tydligaste symtomet.
Vanliga tecken på hjärtinfarkt är en stark, ihållande smärta någonstans i
bröstkorgen. Smärtan kan stråla ut till en arm eller båda armarna, magen,
ryggen, halsen, nacken eller käkarna.
www.infomedica.se
Vid akut hjärtinfarkt är det
vanligt att en blodpropp
täpper till ett delvis förträngt
kranskärl. Fördjupningsbild
finns sist i texten.
Reviderad: 2003-10-29
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
4 (12)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärtinfarkt
Smärtan sitter i under minst femton minuter, och ibland drabbas man
samtidigt av illamående och andnöd, kallsvett, yrsel eller svimning. Man
känner sig oftast mycket rädd och har ångest.
Hotande hjärtinfarkt, eller instabil kärlkramp, har likadana symtom som inte
varar lika länge, men som i stället kommer tillbaka flera gånger.
När ska man söka akut hjälp?
Man ska alltid ringa 112 efter ambulans om man
•
•
•
har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte
försvinner
har en diffus men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än en kvart
och som inte har en naturlig, ofarlig förklaring
har bröstsmärtor och samtidigt känner sig andfådd, kallsvettig eller har
oregelbundna hjärtslag.
Vagare symtom kan också vara infarkt
Äldre människor och personer med diabetes kan ibland insjukna i hjärtinfarkt
helt utan smärta. Symtomen är då mer vaga, som andnöd och stark trötthet.
Smärtan kan även vara mindre påtaglig hos kvinnor och kan ibland därför
misstolkas som mindre allvarlig.
Även vid dessa tillfällen ska man ringa 112 efter ambulans.
Alla bröstsmärtor är inte kärlkramp
Bröstsmärtor betyder inte automatiskt att man har ett hjärtproblem, utan kan
bero på många saker. Bröstsmärtor är en av de vanligaste anledningarna till
att människor söker akut sjukhusvård.
Bröstsmärtor kan kännas till exempel när slemhinnan i nedre delen av
matstrupen retas, eller vid sjukdomar i magsäck och gallvägar. Sjukdomar i
lungan kan också ge liknande symtom, precis som muskelskador.
Bröstsmärtor kan också ofta komma från besvär i bröstkorgen eller hos
musklerna i överkroppen.
EKG vanlig undersökning
När man drabbas av bröstsmärtor som kan vara hjärtinfarkt tas ett EKG, som
innebär att tio elektrodplattor fästs över bröstet och över hand- och fotleder.
EKG-plattorna kan numera sättas på redan i hemmet eller i ambulansen av
ambulanspersonalen. Resultaten skickas per telefon till sjukhuset för en
läkares bedömning.
Om man läggs in på en hjärtintensiv-avdelning får man också ha EKG-plattor
på sig för att vårdpersonalen ska kunna övervaka om hjärtat drabbas av
syrebrist och rytmstörningar.
Blodprover tas med några timmars intervall för att avgöra om, och hur
mycket, hjärtmuskeln har skadats.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-10-29
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
5 (12)
Hjärtinfarkt
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Andra undersökningar
Ett ekokardiogram, som är en ultraljudsundersökning av hjärtat, görs för att
avgöra hjärtinfarktens storlek och hur den har påverkat hjärtats
pumpförmåga.
Efter några dagar får man ofta göra ett arbetsprov, som visar hur hjärtat
pumpar under en fysisk ansträngning. Ett arbetsprov utförs på en
motionscykel eller på ett löpband. Under provet kontrolleras symtom, puls,
blodtryck och EKG.
Om det behövs görs också en kranskärlsröntgen.
Att få ett sjukdomsbesked
Det är ofta en chock att plötsligt insjukna och få veta att man har en
livshotande sjukdom som hjärtinfarkt. Känslan av chock kan göra att man
inte är helt mottaglig för information. Därför får man vanligen information av
olika personer vid flera olika tillfällen, och i såväl muntlig som skriftlig form.
Ett arbetsprov tar 8 – 12
minuter.
Under rehabiliteringen, när man fått komma hem igen, får man mer
information om sitt personliga tillstånd och om vad sjukdomen innebär.
Vård och behandling
Lugn vård lika viktigt som mediciner
När man blir akut sjuk i hjärtinfarkt får kroppen ett ordentligt påslag av
stresshormon, som leder till högre blodtryck och snabbare hjärtrytm. Allt
detta stressar hjärtat och ökar den farliga syrebristen. Därför är grunden till
en bra behandling av hjärtinfarkt ett lugnt omhändertagande tillsammans med
smärtlindrande medicin.
En god omvårdnad av kompetent personal är minst lika viktigt som
medicinering.
Vanliga mediciner vid hjärtinfarkt
Man kan få en rad olika läkemedel när man behandlas för hjärtinfarkt. Här
beskrivs de läkemedelsgrupper som ofta används, och hur de påverkar
kroppen.
•
Acetylsalicylsyra
Medel som innehåller acetylsalicylsyra minskar risken för blodproppar i
hjärtats kranskärl genom att blodplättar inte klibbar ihop lika lätt. Man
får en större dos redan i ambulansen eller på akutmottagningen. Efter en
hjärtinfarkt får man fortsätta ta medlen under lång tid.
Det finns andra, liknande medel för den som är överkänslig mot
acetylsalicylsyra.
•
Betablockerare
Medlen gör att pulsen och blodtrycket sänks så att hjärtat arbetar lugnare
och mer effektivt. Man får oftast medlet i en eller flera injektioner när
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-10-29
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
6 (12)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärtinfarkt
man kommer till sjukhusets hjärtintensiv-avdelning och fortsätter sedan
att ta tabletter under en tid.
•
Nitroglycerin
Vidgar kärlen i kroppen och gör det lättare för hjärtat att arbeta. Medlen
brukar ges under det första dygnet på sjukhus, och oftast som
droppbehandling.
•
Blodfettsänkare
Medel som minskar bildningen av blodfetter minskar också risken för
nya förträngningar av kranskärlen. Samtidigt stabiliseras sannolikt de
förträngningar som redan finns så att de inte förvärras. Blodfettssänkande
behandling ges till alla med förhöjda blodfetter så snart som möjligt när
man kommer under vård.
•
ACE-hämmare
Genom att minska effekten av vissa hormoner vidgas kärlen i kroppen
och hjärtat arbetar lättare. ACE-hämmare används om man har hjärtsvikt
eller högt blodtryck.
Viktigt att kranskärlet snabbt öppnas
Kranskärlet som har blivit tilltäppt av en blodpropp bör öppnas så snabbt som
möjligt. Ju tidigare detta görs ju större är chansen att ett bra blodflöde
återställs till hjärtmuskeln så att den får syre och kan återhämta sig. Detta kan
ske genom att man tidigt, helst redan i hemmet med hjälp av
ambulanssjukvårdare, får blodproppslösande medicin, så kallad trombolys,
eller genom att kärlet så snart som möjligt öppnas mekaniskt genom
ballongvidgning.
Efter den akuta behandlingen kan man få injektioner eller droppbehandling
som ska förebygga att nya proppar bildas.
Om man har instabil kärlkramp
Vid detta tillstånd, som kan betraktas som en hotande hjärtinfarkt, ges också
mediciner för att förebygga att det bildas en fullständig propp. Samtidigt görs
oftast en kranskärlsröntgen som visar om kärlen är så förträngda att det
behövs en ballongvidgning eller bypass-operation.
Ballongvidgning
Om det inte räcker med mediciner för att vidga blodkärlen kan det bli
nödvändigt att göra en ballongvidgning. Detta kallas ibland även PCI eller
PTCA. Ingreppet görs genom att en plastslang med en uppblåsbar ballong i
spetsen förs genom ett blodkärl i ljumsken eller i armen, in i det kranskärl
som har en förträngning.
Ballongen placeras mitt i förträngningen och fylls med vätska så att den blir
uppblåst under någon minut. Det görs ofta flera gånger i rad. Då vidgas
kärlförträngningen så att blodflödet förbättras.
Ibland måste man lägga in ett metallnät, stent, i kranskärlet för att hålla det
utvidgat. Nätet används också vid skador på kärlväggen.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-10-29
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
7 (12)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärtinfarkt
En ballongvidgning görs ofta direkt efter en kranskärlsröntgen om den visar
att ballongvidgning är nödvändig.
Bra resultat för de flesta
Ballongvidgning leder till lyckade resultat hos nio av tio som behandlas.
Under senare år har risken för komplikationer minskat betydligt, bland annat
tack vare en förbättrad teknik och bättre blodproppsförebyggande läkemedel.
Kranskärlsoperation, eller bypass-operation
Ibland finns det flera förträngningar i kranskärlen. Detta kan göra att
ballongvidgning inte alltid är den bästa behandlingen. Istället kan det bli
fråga om en kranskärls-, eller bypass-operation.
Operationen gör så att blodet leds förbi förträngningen i kranskärlet. För att
leda blodet flyttas ett eller flera mindre blodkärl från andra delar av kroppen,
som till exempel benen. Kärlen sys fast från stora kroppspulsådern till
kranskärlen nedanför förträngningen. Ibland använder man pulsådror från
inre bröstkorgsväggen istället.
Vid operationen används en hjärt-lungmaskin. Man befinner sig på
operationsavdelningen runt fyra timmar totalt, och själva operationen brukar
vara i två till tre timmar. Under ungefär en timme av operationen används
hjärt-lungmaskinen. Då den används kan man stanna hjärtat så att kirurgen
kan sy fast de nya kärlen till hjärtats kranskärl.
Under senare år har en kirurgisk teknik utvecklats så att man i vissa speciella
fall opererar utan att använda sig av hjärt-lungmaskin. En sådan operation
lämpar sig bara för enstaka typer av förträngningar.
Hjärt-lungmaskinens funktion
Maskinen arbetar istället för hjärtat, och ersätter det tillfälligt, genom att
blodet leds från den högra sidan av hjärtat in i hjärt-lungmaskinen. Där
syresätts blodet och pumpas sedan vidare ut i den stora kroppspulsådern.
Med hjälp av en saltrik vätskelösning kan man tillfälligt stoppa hjärtat under
tiden. Genom hjärt-lungmaskinen kyls också det cirkulerande blodet för att
skydda hjärtat och övriga organ från skador.
Risker vid operationen
En kranskärls- eller bypass-operation har med åren blivit en allt säkrare
metod. Risken att avlida i samband med en planerad bypass-operation är
mindre än en procent.
Hur gammal man är, och om man har kraftigt nedsatt funktion i den vänstra
hjärtkammaren påverkar riskerna, liksom sjukdomarna diabetes och
njursvikt. Risken att drabbas av ett slaganfall, stroke, i samband med
operationen ökar vid hög ålder och om åderförfettningen är kraftig.
Blodförlusten i samband med bypass-operationer har minskat under de
senaste åren, och de flesta klarar sig utan blodtransfusion. En mycket liten
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-10-29
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
8 (12)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärtinfarkt
andel av de som opereras måste opereras en gång till, ofta för att stoppa
blödning från operationsområdet.
Ungefär en femtedel av de som opereras känner av humörförändringar,
minnesstörningar och koncentrationsproblem under veckorna efter
operationen. Orsaken till detta är okänd. I de flesta fall går symtomen över
inom ungefär en månad.
Efter operationen vårdas man på sjukhus i mellan sju och tio dagar, och de
flesta kan börja arbeta efter en till tre månader.
Rehabilitering med sjukhushjälp
Om man drabbats av en hjärtinfarkt brukar man vårdas på sjukhus i ungefär
fem dagar. Sedan är man sjukskriven en tid, beroende på hjärtinfarktens
storlek, eventuella komplikationer och om man har andra sjukdomar.
På de flesta sjukhus finns speciella enheter för hjärtrehabilitering där flera
yrkesgrupper arbetar, som läkare, sjuksköterskor, dietister, sjukgymnaster,
arbetsterapeuter och ibland psykologer. Det är viktigt att man så snart som
möjligt få ta del av specialenhetens resurser för sin rehabilitering.
Målet med rehabiliteringen är att man så snart som möjligt ska kunna återgå
till sitt normala liv. Sjukdomen kan medföra begränsningar, och man måste
ibland delvis förändra sin livsstil för att minska risken för återfall.
Rehabiliteringen ska utformas efter varje människas egna behov och medföra
en god livskvalitet.
Fördjupning och länkar
Läs mer i Infomedica
Läs också om
• Arbetsprov
• Ballongvidgning av hjärtats kranskärl
• Hjärtklaffsjukdomar
• Hjärtsvikt
• Högt blodtryck
• Kranskärlsoperation, bypass-operation
• Kranskärlsröntgen
• Kärlkramp
• Stroke – slaganfall
• Vilo-EKG
Läs frågor och svar i Fråga doktorns svarsbank
I avdelningen Fråga doktorn finns en sökbar svarsbank. Den innehåller
vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, knuten
till Infomedica. Det finns också möjligheter att ställa en fråga direkt till
läkargruppen.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-10-29
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
9 (12)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärtinfarkt
Hicat
Hjälpmedelsinstitutet har en biblioteksdatabas som heter Hicat. Den
innehåller böcker, rapporter, tidskrifter, artiklar, videofilmer och cd-rom som
handlar om funktionshinder, sjukdomar, rehabilitering och hjälpmedel. Man
kan beställa hemlån av böcker och tidskriftsartiklar i samband med att man
söker i databasen. Det spelar ingen roll var i Sverige man bor.
http://www.hi.se/hicat/
Pion
Pion är en referensdatabas för patientinformation. Där kan man söka fram
titlar på artiklar, böcker, elektroniska dokument och informationsbroschyrer,
med mera. Om man bor i Dalarna, Värmland, Kalmar län, Västra Götaland
eller Region Skåne kan man beställa litteratur och få den hemskickad. De
som bor i andra delar av Sverige kan genom Pion få tips på titlar som sedan
kan lånas på det lokala biblioteket.
http://www.pion.net/
Fass
Fass är en katalog från Läkemedelsindustriföreningen som innehåller
information om läkemedel.
http://www.fass.se/
Hjärt-Lungfonden
Hjärt-Lungfonden är en ideell förening som stödjer forskningen inom hjärt-,
kärl- och lungsjukdomar. På webbplatsen finns bland annat information om
hjärtsjukdomar.
http://www.hjart-lungfonden.se/
Socialstyrelsen
Här kan man läsa om de nationella riktlinjer som finns kring vård och
behandling av hjärtinfarkt.
http://www.sos.se/fulltext/114/2001-114-5/2001-114-5.htm
Redaktion
Manusförfattare
Eva Swahn, docent och överläkare vid Universitetssjukhuset i Linköping.
Faktagranskning
Rolf Nordlander, professor och överläkare vid Södersjukhuset i Stockholm.
Illustrationer
Kari C. Toverud
Camilla Hoffman
Allt innehåll är granskat och godkänt av Infomedicas huvudredaktion,
medicinske chef och redaktionsråd.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-10-29
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
10 (12)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärtinfarkt
Fördjupningsbilder
Förträngning i hjärtats kranskärl
Kranskärlen kan drabbas av förträngningar när fett, blodkroppar och bindväv
under en längre tid har lagrats på den inre kärlväggen. Blodet kommer inte
vidare till delar av hjärtmuskeln som får blodbrist, och man drabbas då av en
hjärtinfarkt. Vid akut hjärtinfarkt är det vanligt att en blodpropp täpper till de
delvis förträngda kranskärlen.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-10-29
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
11 (12)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärtinfarkt
Blodpropp
Förträngningen i kranskärlen orsakas av att fett, blodkroppar och bindväv
lagras på kärlväggarna. När en blodpropp sedan fastnar i förträngningen
stoppas blodtillförseln och hjärtmuskeln skadas av syrebrist. Hjärtinfarkten
kan vara mindre eller större beroende på hur länge blodbristen varat, och på
vilket kärl som drabbats.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-10-29
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
12 (12)