ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärt-lungräddning
Varför ges behandlingen?
Kan utföras överallt
Hjärt-lungräddning, som även kallas HLR, ges vid livshotande tillstånd för
att få igång hjärtverksamheten och andningen. Hjärt-lungräddning kan
utföras överallt; i hemmet, på gatan, på en vårdcentral eller på sjukhus. Den
enklaste formen av hjärt-lungräddning kallas för basal hjärt-lungräddning. Då
behövs ingen utrustning alls. Den som ger hjärt-lungräddning blåser in luft
med mun-mot-mun-metoden och använder sina händer för att ge så kallade
bröstkompressioner, så att det syresatta blodet kan cirkulera genom kroppen.
Man behöver inte vara sjukvårdsutbildad för att ge basal hjärt-lungräddning,
utan man kan lära sig metoden vid någon kurs då man får träna på en speciell
docka. Svenska Cardiologföreningen, Företagshälsovården, Röda korset och
många andra ordnar sådana kurser. Mer information och länkar finns i
kapitlet Fördjupning och länkar.
Alla moment i hjärt-lungräddning sker enligt en standardiserad teknik som
har utarbetats av experter inom området.
Avancerad hjärt-lungräddning ges av sjukvårdspersonal
Avancerad hjärt-lungräddning ges på sjukhus eller i ambulansen av läkare
och sjukvårdspersonal som har speciell utbildning. Principen är densamma
som vid basal hjärt-lungräddning, det vill säga att tillföra kroppen syre och se
till att det cirkulerar i kroppen. Men för att uppnå det används också speciell
apparatur och även läkemedel.
Ges vid livshotande tillstånd
Hjärt-lungräddning ges vid hjärtstopp. Hjärtverksamheten, och därmed
blodets cirkulation i kärlen, kan sluta fungera av många olika skäl, bland
annat vid
•
•
•
•
•
•
•
•
hjärtinfarkt
allvarliga störningar av hjärtrytmen
svår hjärtsvikt
stickskada genom hjärtat, till exempel knivskada
bristning i hjärtats vägg, vilket leder till att hjärtsäcken fylls med
blod
stor propp i lungans blodkärl, så kallad lungemboli
blödningschock
elektriska olycksfall
www.infomedica.se
Publicerad: 2004-03-17
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
1 (10)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
•
Hjärt-lungräddning
hjärnblödning eller hjärninfarkt.
Om man får hjärtstopp blir man medvetslös inom 10-20 sekunder och
därefter slutar man även att andas.
Andra tillstånd som kan påverka lungor och hjärta
Även om inte hjärtat eller blodcirkulationen till en början är påverkade så kan
andningen avta eller upphöra helt vid bland annat
•
•
•
•
•
•
medvetslöshet av olika orsaker, till exempel förgiftning eller
överdosering av läkemedel
drunkning
främmande föremål i luftvägarna, så kallat luftvägsstopp orsakat av
till exempel en matbit
kvävning av andra orsaker
svåra allergiska reaktioner
inflammation av struplocket, så kallad epiglottit.
Om man får ett andningsstopp så stannar även hjärtat inom kort.
Syrebrist kan ge hjärnskador
Gemensamt för dessa livshotande tillstånd är att tillförseln av syre till
kroppen minskar kraftigt eller upphör. Hjärnan är det organ som är mest
känsligt för syrebrist. Om syretillförseln inte genast kan återställas till normal
nivå finns risk för bestående hjärnskador. Sådana skador kommer redan efter
tre till fyra minuter vid normal kroppstemperatur. Om man är nedkyld av
någon anledning kan hjärnan klara syrebristen lite längre.
Hjärt-lungräddning ges för att försöka få igång hjärtverksamheten och
andningen igen. Om behandlingen är effektiv tillförs kroppen åter syrgas som
kan cirkulera och nå alla kroppsdelar. På så sätt minskar risken för att
syrebristen ska orsaka hjärnskador.
Viktigt att börja så snabbt som möjligt
Hjärt-lungräddning kan ges till alla som råkat ut för hjärt- eller
andningsstopp. Det räcker med att konstatera att andning eller cirkulation
slutat fungera för att starta hjärt-lungräddning, eftersom det är mycket viktigt
att behandlingen påbörjas så snabbt som möjligt. Möjligheten att överleva
ökar med två till tre gånger om hjärt-lungräddning startas direkt.
www.infomedica.se
Publicerad: 2004-03-17
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
2 (10)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärt-lungräddning
Hur går behandlingen till?
Basal hjärt-lungräddning
Om man hittar en medvetslös person, alltså en person som inte reagerar på
tilltal, lätt skakning i axlarna och liknande, ska man genast känna efter om
personen andas och har puls. Man lägger örat intill personens mun och näsa
och lyssnar efter andningsljud och känner med handen efter luftdrag. Pulsen
känner man lättast på halsen i dessa situationer.
Om personen har puls och andas bra läggs han eller hon i stabilt sidoläge.
Man ska omedelbart larma ambulans och stanna kvar på platsen tills den
kommer.
Vid andnings- och hjärtstopp påbörjas basal hjärt-lungräddning genom att
man utför följande moment:
•
Man lägger personen på rygg, helst på ett hårt underlag, till exempel
på golvet eller marken.
•
Man lossar hårt sittande kläder vid halsen och midjan.
•
Man ska försäkra sig om att det inte finns några lösa föremål,
tandproteser eller uppkräkt maginnehåll i munnen.
•
Man böjer personens huvud bakåt samtidigt som näsan kläms ihop
med hjälp av tumme och pekfinger och underkäken lyfts framåt. Om
man misstänker att personen kan ha skadat nacken, till exempel vid
ett fall från hög höjd, ska nacken röras så lite som möjligt.
•
För att blåsa in luft formar man sina egna läppar så att de sluter tätt
kring personens mun. Om det är ett litet barn formar man läpparna
över både mun och näsa.
•
Man tar ett djupt andetag och blåser in luften långsamt och försiktigt
under cirka två sekunder tills bröstkorgen höjer sig. Man ska alltid
göra två inblåsningar efter varandra. Mellan inblåsningarna tar man
ett djupt andetag.
•
Därefter placerar man händerna på rätt plats för att göra
bröstkompressioner. Man ska följa de båda revbensbågarna tills de
möts och sedan placera båda handlovarna ovanpå varandra två
fingerbredder upp från det ställe där revbenen förenas.
•
Man trycker ner bröstkorgen cirka fyra till fem centimeter med raka
armar, så pass att man känner att bröstkorgen trycks ihop och att
revbenen fjädrar. Man upprepar kompressionerna med en ungefärlig
hastighet på 100 gånger per minut.
•
Stabilt sidoläge.
Instruktioner och fler bilder
finns sist i texten
Mun-mot-mun-andning.
Instruktioner och fler bilder
finns sist i texten.
Bröstkompressioner.
Instruktioner och fler bilder
finns sist i texten.
Man ska växla mellan att ge mun-mot-mun-andning och göra
bröstkompressioner genom att man först gör två inblåsningar och
sedan femton börstkompressioner, och så vidare.
www.infomedica.se
Publicerad: 2004-03-17
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
3 (10)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärt-lungräddning
Man ska inte göra inblåsningar och bröstkompressioner samtidigt, eftersom
det ökar risken för kräkning. Hjärt-lungräddningen fortsätter tills
sjukvårdspersonal kommit till hjälp.
Bra om man är flera som kan hjälpas åt
Det är ansträngande att ge hjärt-lungräddning, så om man är flera är det bra
att någon annan står bredvid, beredd att avlösa. Någon bör också påkalla
uppmärksamhet och larma ambulans så snabbt som möjligt. Det är också bra
om man lägger på minnet vilken tid som hjärtstoppet inträffade.
Avancerad hjärt-lungräddning
Avancerad hjärt-lungräddning ges på sjukhuset eller i ambulansen av läkare
och sjukvårdspersonal som har speciell utbildning. Vid avancerad hjärtlungräddning används bland annat:
•
•
•
•
•
•
•
defibrillator
syrgas
andningsmask och andningsblåsa
hjälpmedel för att hålla fri luftväg
sugutrustning
läkemedel
övervakningsutrustning.
Luftvägen hålls fri
Vid avancerad hjärt-lungräddning ges konstgjord andning sedan mun och
svalg sugits rena med hjälp av sugutrustning. En andningsmask hålls tätt över
mun och näsa, och luft eller helst ren syrgas blåses in med hjälp av en
andningsblåsa. För att undvika att tungan faller bakåt och hindrar den fria
luftvägen kan en så kallad svalgtub stoppas ned i svalget. Det är ett kort, böjt
plaströr som håller tungan på plats.
En narkosläkare eller narkossköterska kan också stoppa ned en så kallad
endotrachealtub, ett lite längre plaströr, i luftstrupen med hjälp av ett
instrument som kallas laryngoskop. Långt ned på tuben finns en liten ballong
som blåses upp och tätar mot luftstrupens vägg. Tuben tejpas fast i mungipan
och kopplas till en andningsblåsa med syrgas. Den konstgjorda andningen
blir effektivast om man fått en tub. Dessutom hindrar tuben att maginnehåll,
som kanske kommer upp under behandlingen, rinner ned i lungorna. Om man
fått en tub kan inblåsningar och bröstkompressioner ske samtidigt.
Samtidigt med hjärt-lungräddningen påbörjas även behandling av det tillstånd
som orsakat hjärt- eller andningsstoppet.
Hjärtverksamheten
Övervakningsutrustning används för att se om hjärtat börjar slå igen och om
hjärtslagen i så fall är normala. Hjärt-lungräddningen fortsätter så länge
hjärtat inte slår av sig självt.
www.infomedica.se
Publicerad: 2004-03-17
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
4 (10)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärt-lungräddning
Kammarflimmer är ett livshotande tillstånd som måste behandlas med en
eller flera elstötar, defibrillering. En defibrillator är en apparat som ger
elstötar med förutbestämd energimängd. Efter varje elstöt kontrolleras hur
hjärtslagen ser ut på övervakningsskärmen och om behandlingen ska
upprepas och kombineras med hjärt-lungräddning och läkemedel. Vid
kammarflimmer är defibrillering den botande behandlingen och prioriteras
därför framför andra åtgärder.
Defibrillatorer även utanför sjukhus
Idag håller så kallade halvautomatiska, användarvänliga defibrillatorer på att
spridas både på och utanför sjukhus.
Att använda en sådan apparat kräver tre till fyra timmars utbildning, men
ingen sjukvårdsutbildning. Användaren följer de råd apparaten ger när den
väl är ansluten till en person med hjärtstopp. Lämpliga målgrupper för denna
nya typ av hjälpmedel i kombination med hjärt-lungräddning är till exempel
personal inom deltidsbrandkårer, rederier, flygbolag, hotell, badhus och vid
större idrottsevenemang.
Även läkemedel används
Vid avancerad hjärt-lungräddning används dessutom läkemedel. Genom en
kanyl i ett blodkärl får man läkemedel som ska hjälpa hjärtat att komma
igång igen samt höja blodtrycket. Adrenalin och atropin är sådana läkemedel.
När andning och cirkulation inte fungerar normalt blir blodet surt. Man kan
därför även få dropp som normaliserar surheten. Effekten kontrolleras med
hjälp av ett blodprov.
Finns ingen tidsgräns
Hjärt-lungräddningen fortsätter tills andning och cirkulation kommit igång
igen. Om hjärtslagen inte skulle komma igång trots upprepade
behandlingsförsök får en läkare till slut göra en bedömning om behandlingen
ska fortsätta eller inte. Det finns ingen allmängiltig tidsgräns för hur länge
behandlingen ska fortsätta, utan läkaren gör en individuell bedömning. I vissa
fall kan det gå att akut lägga in en pacemaker, en liten dosa som ger impulser
till hjärtat och på så sätt får igång dess slag.
Om hjärtat, men inte andningen kommer igång får man vårdas i respirator en
tid på en intensivvårdsavdelning.
Revben kan skadas
Under hjärt-lungräddning händer det ibland att ett eller flera revben skadas.
Speciellt hos äldre kan revbenen vara ganska sköra och därför brytas mycket
lätt. De läker igen av sig själva inom en till två månader, men det gör ont att
andas djupt medan läkningen pågår.
Om inblåsningar görs för snabbt och kraftigt till någon som inte fått en
skyddande tub i luftröret finns det risk för att maginnehåll pressas upp och
rinner ned i lungorna. Detta kan orsaka en allvarlig lunginflammation efteråt.
www.infomedica.se
Publicerad: 2004-03-17
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
5 (10)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärt-lungräddning
Behandlingsresultatet varierar
Resultatet av behandlingen beror till allra största delen på hur snabbt den
påbörjas. Det är framför allt bristen på syre som kan ge allvarliga följder om
det inte snabbt åtgärdas. Även om hjärta och andning kommer igång igen
finns det risk för att det hunnit utvecklas bestående hjärnskador. Vid samtidig
nedkylning är tidsfristen något längre.
Orsaken till hjärtstoppet spelar också roll. Om det är en liten infarkt som
orsakat en elektrisk kortslutning i hjärtat kan den drabbade bli helt återställd
och frisk. Om hjärtstoppet till exempel beror på en stor hjärtinfarkt kan så
mycket av hjärtmuskeln ha blivit förstörd att hjärtat inte kan fungera normalt
igen även om behandlingen påbörjas snabbt. Är orsaken istället exempelvis
en drunkningsolycka och behandlingen sätts igång snabbt kan man bli helt
återställd. Även åldern spelar in. Yngre personer har större chans att klara sig
än äldre.
Vid vissa situationer ges inte behandlingen
Det finns vissa situationer då hjärt-lungräddning inte ges. Det kan till
exempel vara en mycket allvarligt sjuk eller döende patient där patienten
själv och anhöriga har frånsagt sig livsuppehållande åtgärder.
Omtumlande upplevelse
Eftersom man är medvetslös om man behöver få hjärt-lungräddning upplever
man inget obehag av själva behandlingen. Däremot kan vetskapen om att
man varit så allvarligt sjuk sätta sina spår, och man kan behöva hjälp att
efteråt bearbeta det som man varit med om. Även livräddaren kan behöva
någon att prata med efter sin hjälpinsats, till exempel kan man kontakta
ambulanspersonalen vid ett senare tillfälle.
Fördjupning och länkar
Läs mer i Infomedica
Läs också om:
•
•
•
Hjärta och blodomlopp
Luftvägar och lungor
Mun mot munmetoden på barn
Läs frågor och svar i Fråga doktorns svarsbank
I avdelningen Fråga doktorn finns en sökbar svarsbank. Den innehåller
vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, knuten
till Infomedica. Det finns också möjligheter att ställa en fråga direkt till
läkargruppen.
Gå en kurs i hjärt-lungräddning
Det kan vara svårt att utföra en del av de moment som krävs vid hjärtlungräddning utan att första ha tränat på en övningsdocka. Till exempel
Cardiologföreningen, Röda korset, Svenska livräddningssällskapet och
Företagshälsovården ordnar sådana kurser.
www.infomedica.se
Publicerad: 2004-03-17
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
6 (10)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärt-lungräddning
Cardiologföreningen
http://www.hlr.nu/
Röda korset
http://www.redcross.se/
Svenska livräddningssällskapet
http://www.sls.a.se/
Hicat
Hjälpmedelsinstitutet har en biblioteksdatabas som heter Hicat. Den
innehåller böcker, rapporter, tidskrifter, artiklar, videofilmer och cd-rom som
handlar om funktionshinder, sjukdomar, rehabilitering och hjälpmedel. Man
kan beställa hemlån av böcker och tidskriftsartiklar i samband med att man
söker i databasen. Det spelar ingen roll var i Sverige man bor.
http://www.hi.se/hicat/
Pion
Pion är en referensdatabas för patientinformation. Där kan man söka fram
titlar på artiklar, böcker, elektroniska dokument och informationsbroschyrer,
med mera. Om man bor i Dalarna, Värmland eller Kalmar län, Västra
Götaland eller Region Skåne kan man beställa litteratur och få den
hemskickad. De som bor i andra delar av Sverige kan genom Pion få tips på
titlar som sedan kan lånas på det lokala biblioteket.
http://www.pion.net/
Fass
Fass är en katalog från Läkemedelsindustriföreningen som innehåller
information om läkemedel.
http://www.fass.se/
Redaktion
Manusförfattare
Gunnel Bjerneroth Lindström, docent i anestesiologi och intensivvård,
Uppsala
Faktagranskning
Birgitta Andersson, utbildningsansvarig, Svenska Cardiologföreningens
arbetsgrupp för HLR
Illustrationer
Lotta Persson
Allt innehåll är granskat och godkänt av Infomedicas huvudredaktion,
medicinske chef och redaktionsråd.
www.infomedica.se
Publicerad: 2004-03-17
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
7 (10)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärt-lungräddning
Fördjupningsbilder
Stabilt sidoläge
1.
2.
3.
4.
5.
Lägg personen på rygg. Stå på knä vid sidan av personen.
Lägg armen närmast dig rakt ut och böjd uppåt.
Lägg den andra armen över bröstet.
Böj det bortre benet.
Ta tag i personens skuldra och tryck på det bortre benet. Personen rullar
då över så att det översta knäet bildar nästan en rät vinkel. Försök
samtidigt att stödja personens huvud.
6. Stabilt sidoläge.
www.infomedica.se
Publicerad: 2004-03-17
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
8 (10)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärt-lungräddning
Mun-mot-mun-andning
Bild 1 och 2:
Om personen slutat andas påbörjas mun-mot-mun-andning. Man böjer
personens huvud bakåt samtidigt som näsan kläms ihop med hjälp av tumme
och pekfinger och underkäken lyfts framåt.
Bild 3:
Man tar ett djupt andetag och blåser in luften långsamt och försiktigt under
cirka två sekunder tills bröstkorgen höjer sig. Man ska alltid göra två
inblåsningar efter varandra. Efter inblåsningarna tar man ett djupt andetag.
www.infomedica.se
Publicerad: 2004-03-17
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
9 (10)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärt-lungräddning
Bröstkompressioner
Bild 1 och 2: Följ de båda revbensbågarna tills de möts.
Bild 3 och 4: Placera båda handlovarna ovanpå varandra två fingerbredder
upp från det ställe där revbenen förenas.
Bild 5: Tryck ner bröstkorgen cirka fyra till fem centimeter med raka armar,
så pass att du känner att bröstkorgen trycks ihop och att revbenen fjädrar.
Upprepa kompressionerna med en ungefärlig hastighet på 100 gånger per
minut.
www.infomedica.se
Publicerad: 2004-03-17
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
10 (10)
