Höftledsartros

ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Höftledsartros
Vad händer i kroppen?
Ledbrosk tunnas ut och försvinner
Höftledsartros är en sjukdom som börjar i ledbrosket. Ett friskt ledbrosk har
en fast och elastisk konsistens som dels ger stadga, dels fungerar som en sorts
glidyta för höftleden. Har man höftledsartros tunnas brosket gradvis ut och
försvinner till slut helt.
Senare i sjukdomsutvecklingen förändras benstommen intill ledbrosket på
olika sätt, det kan till exempel röra sig om att så kallade bennabbar bildas
eller att områden av benet tunnas ut och försvinner.
Artros ger smärta och stelhet i höftleden. Man haltar och får allt svårare att
gå. Sjukdomen kan uppstå i en tidigare helt frisk led, eller i en led som
tidigare är skadad eller sjuk på annat sätt. Oftast drabbar besvären den ena
höftleden, men i en tredjedel av fallen påverkas båda höfterna.
Höftledsartros börjar i
ledbrosket (blått).
Fördjupningsbild finns sist i
texten.
Belastning ökar risken för artros
Det är fortfarande till största delen okänt vad som ligger bakom sjukdomen.
Hittills har forskningen konstaterat att den totala belastningen på höftleden
under livet påverkar risken för höftledsartros. Sambandet mellan
höftledsartros och belastning av olika slag gäller både så kallad dynamisk
belastning, exempelvis tunga lyft, gång i trappor med mera, och så kallad
statisk belastning, till exempel dålig eller obekväm arbetsställning. Forskarna
har kommit fram till det här resultatet genom att mäta hur vanligt det är med
höftledsartros i olika yrkesgrupper och jämföra det med genomsnittet av
befolkningen.
Särskild risk att drabbas har lantbrukare, brandmän, byggnadsarbetare och
vissa livsmedelsarbetare. Dessa löper tio gånger så stor risk att utveckla
höftledsartros som genomsnittet av befolkningen. Risken är också högre för
elitidrottare och andra som idrottat mycket jämfört med dem som inte varit
lika fysiskt aktiva. En annan trolig orsak är övervikt. Har man vid fyrtio års
ålder en övervikt, ökar risken för en framtida höftledsoperation två till tre
gånger.
Viss ärftlig risk
Höftledsartros drabbar oftast personer som tidigare inte haft några skador
eller sjukdomar i höftlederna. Men det finns en viss ärftlig risk. Har man ett
syskon som opererats på grund av höftledsartros, löper man själv också större
risk att få sjukdomen.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-03-31
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
1 (9)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Höftledsartros
Vanlig ledsjukdom
Artros i höftleden är en av de vanligaste ledsjukdomarna i västvärlden.
Sjukdomen drabbar lika många kvinnor som män och risken att drabbas ökar
ju äldre man blir. Av hundra personer över 55 år har ungefär tre personer
höftledsartros. I Sverige opereras ungefär 12.000 nya höftleder in varje år hos
personer som lider av svår höftledsartros. Medelåldern bland dem som
opereras är 70 år.
I vissa fall kan man försöka förebygga
Det är svårt att ge råd om hur man ska förebygga höftledsartros, eftersom
orsakerna till stor del är okända. Vet man att sjukdomen finns i släkten kan
det vara bra att försöka undvika övervikt. Man kan också minska riskerna till
en del genom att undvika extrem belastning på höftlederna i arbetet och på
fritiden.
Hur kommer det att gå?
Om man har lättare besvär av höftledsartros går det att dämpa besvären med
smärtstillande mediciner i kombination med sjukgymnastik. Man kan också
prova att gå med käpp eller krycka för att avlasta höftleden. I en del fall kan
det hjälpa att banta bort några överflödskilon. Om man har ett arbete som
innebär att höftleden belastas hårt kan det vara nödvändigt att byta
arbetsuppgifter eller att minska arbetstiden.
Svår höftledsartros leder till sämre livskvalitet. Man kan få ont även när man
vilar eller försöker sova och smärtan kan vara så stark att man har svårt att
förflytta sig.
Är besvären svåra kan man behöva opereras i höftleden. Smärtan i höften
försvinner eller minskar, men i många fall finns en viss stelhet kvar. Det går
att leva ett normalt liv som höftledsopererad, men man ska undvika tungt
arbete och idrottsaktiviteter.
Symtom och diagnos
Vanliga symtom
Man kan ha höftledsartros utan att ha påtagliga besvär. Tidiga symtom är lätt
smärta i ljumsken eller övre delen på låret när man anstränger sig fysiskt.
Med tiden kan besvären öka. De vanligaste symtomen är då
•
•
•
•
att man har ont om man står eller går
att man har så kallad startsmärta, det vill säga en kortvarig smärta
som uppstår när man går efter att ha suttit ner en stund
att man har en stel höftled och stelheten ökar gradvis
att man har värk på natten och i vila, vilket är symtom på en långt
gången höftledsartros och kan upplevas mycket plågsamt.
Smärtan sitter ofta kring höftledens fram- och utsida och strålar ner mot
ljumsken. En del personer tycker att smärtan sitter runt omkring höften, på
lårets utsida och kring sätet. Man haltar och får svårt att gå, och behöver käpp
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-03-31
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
2 (9)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Höftledsartros
eller andra gånghjälpmedel. Det blir svårt att ta på sig strumpor och skor utan
hjälp.
Smärtan och stelheten leder till att musklerna kring höftleden förtvinar. Benet
kan också bli kortare. Med tiden kan det förkortas med en till två centimeter.
Det gör att det blir ännu svårare att gå.
I det här skedet av sjukdomen upplever många mycket försämrad livskvalitet.
Man lever med daglig smärta, störd sömn och nedsatt rörelseförmåga. I
ungefär hälften av fallen får man även problem med sexuallivet till följd av
dålig rörelseförmåga.
Undersökningar
I första hand tar läkaren reda på hur ont man har. Läkaren ser också efter hur
svårt man har att röra sig och hur svårt man har att använda höften på olika
sätt. Innan diagnosen är klar tas även vanliga röntgenbilder på höftleden.
Men röntgenundersökningar har en begränsad betydelse för att bedöma valet
av behandling.
Ibland, speciellt i ett mycket tidigt skede av sjukdomen, kan röntgenbilden se
normal ut, trots att höftledsartrosen har börjat. För att då göra en noggrannare
undersökning används en annan röntgenmetod, med magnetkamera. En
annan, mycket ovanlig undersökning, är att med en tunn injektionsnål ge en
spruta med bedövningsmedel in i höftleden. Om smärtan minskar eller
försvinner under några timmar efter injektionen är detta ett tecken på
höftledsartros eller inflammation i höftleden.
Läs mer om undersökning med magnetkamera i Infomedica . Länk finns i
kapitlet Fördjupning och länkar.
Allt ont i höften är inte höftledsartros
Alla smärtor kring höften orsakas inte av höftledsartros. Man kan lida av en
ryggsjukdom där smärtan strålar ner mot höften, eller ha en förträngning i
bäckenets blodkärl. Det kan också vara så att höftens muskelfästen är
inflammerade.
Vård och behandling
Behandling vid lätta besvär
Man bedöms ha lätta besvär av artros om det begränsar sig till så kallade
startsmärtor – en kortvarig smärta som uppstår när man går efter att ha suttit
ner en stund – och lätt stelhet. I dessa fall brukar det räcka med
sjukgymnastik. Genom sjukgymnastiken minskar man smärtan och förbättrar
rörligheten och funktionen i den sjuka leden. Dessutom stärks musklerna.
En av behandlingarna är traktion, då sjukgymnasten drar ut leden något för
att minska spänningen i den. Andra metoder är töjning, akupunktur och
någon gång transkutan nervstimulering – TNS. Vid en TNS-behandling får
en svag elektrisk ström påverka nerverna i det område där man känner
smärta.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-03-31
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
3 (9)
Höftledsartros
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Tillsammans med sjukgymnasten går man också noga igenom hur man
minskar onödig eller felaktig belastning på höfterna i vardagslivet, på jobbet
och under olika fritidsaktiviteter.
När det gör mer ont i höften
Om det gör ont när man går och stödjer på höften brukar det inte räcka med
sjukgymnastik. Man kan prova att gå med käpp eller krycka för att avlasta
höftleden och på så sätt lindra smärtan. Även en viktminskning avlastar
leden. Det kan även bli nödvändigt att byta arbetsuppgifter eller att minska
arbetstiden. Man behöver ofta också något smärtstillande medel.
Två typer av smärtstillande mediciner brukar användas vid ledsmärtor. Den
första sorten är paracetamol, som i rätt dosering ger en god smärtlindring och
har mycket få biverkningar. Något starkare smärtlindrande effekt ger
läkemedel som innehåller både paracetamol och kodein.
Den andra typen av medicin är inflammationshämmande läkemedel, coxhämmare, även kallade NSAID. De här medicinerna dämpar även smärta.
Nackdelen med de här medicinerna är att de ger biverkningar, i första hand
irritation eller skador på magsäckens slemhinna.
I något enstaka fall kan det vara befogat att ge kortison in i höftleden med
spruta, men effekten brukar tyvärr vara kortvarig.
Det är alltid viktigt att fråga sin läkare innan man prövar eller byter
läkemedel.
I ett sådant här stadium av sjukdomen kan man få hjälp av sin allmänläkare
och sjukgymnast på vårdcentralen, men om besvären blir så stora att inte
längre värkmedicin och kryckor hjälper, ska man be om en remiss till
ortopedklinik. En operation kan bli nödvändig.
Ny höftled kan behövas
Om inte enklare behandlingar hjälper längre är nästa steg ett besök hos en
ortopedläkare för undersökning och samtal om kirurgisk behandling. I de
flesta fall blir det då aktuellt att operera in en ny höftled.
Lårbenshals, lårbenshuvud och ledskål ersätts då med konstgjorda delar som
vanligen består av plast och olika metallblandningar. Ingreppet tar cirka två
timmar. Under operationen ligger man på sidan. I de flesta fall sövs man inte
under operationen, utan får en ryggbedövning och något lugnande. En del
kan tycka att det är obehagligt att lyssna på ljuden i operationssalen och kan
då få ett sömnmedel som gör att de sover igenom hela operationen, utan att
vara nersövda med narkos. Andra personer föredrar att vara vakna och lyssna
på musik eller radio i de hörlurar som finns i operationssalen.
När en ny höftled opereras
in ersätts lårbenshals,
lårbenshuvud och ledskål
med konstgjorda delar
Läs mer i infomedica om ryggbedövning. Länk finns i kapitlet Fördjupning
och länkar.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-03-31
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
4 (9)
Höftledsartros
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Två olika operationsmetoder
Kirurgen frilägger lårbenshalsen och sågar sedan av den. Därefter används en
roterande fräs för att jämna av ytan i ledskålens botten. Sedan pressas ett
snabbhärdande plastcement som liknar plexiglas ner mot ytan. På så sätt
cementeras den nya ledskålen. Efter cirka tio minuter är härdningen klar och
kirurgen förbereder lårbenets övre del på samma sätt med avjämning,
cementering och härdning. Därefter sammanfogas höftledsprotesen med den
konstgjorda ledskålen. Kirurgen sätter ihop leden och kontrollerar att den
fungerar som den ska. Slutligen sys såret igen.
När yngre personer opereras används ibland en annan metod. Kirurgen sätter
in en ny led som inte cementeras fast eller så cementeras bara ena delen av
den nya leden. Ofta kan yngre personer behöva opereras fler gånger och
kommande ingrepp kan underlättas av att leden inte är fastcementerad. Den
närmaste tiden efter en sådan operation kan vara mer besvärlig då protesen
behöver cirka två månader till att växa fast i benet. Det kan göra mer ont än
efter en höftprotesoperation där protesdelarna sätts fast med cement.
A. Höftprotes som är
konstruerad för att växa
fast i benet
B. Höftprotes som
cementeras fast i benet
Landstingsförbundet har uppgifter om väntetider till höftledsoperationer.
Länk finns i kapitlet Fördjupning och länkar.
Mycket träning efter operationen
Dagen efter operationen får man börja träna att gå och att använda höften.
Redan efter några dagar kan man räkna med att den smärta och värk som
fanns före operationen har försvunnit eller minskat kraftigt. Däremot kan en
viss stelhet finnas kvar i höften även efter en helt lyckad operation. Man
behöver oftast inte stanna kvar på sjukhuset mer än några dagar efter
operationen, men det kan variera ganska mycket beroende på hur gammal
man är, hur frisk man var innan operationen och hur mycket hjälp man kan få
hemma.
Nyopererade får räkna med mycket träning efter operationen för att få
tillbaka styrkan i musklerna och att öva upp en bra gångteknik. Till en början
får man använda kryckor eller andra gånghjälpmedel, men ofta klarar man sig
utan dem tre månader efter operationen. Har höftbesvären varit så långvariga
att styrka och balans försämrats märkbart kan man behöva fortsätta med
gånghjälpmedel, i varje fall utomhus.
Läs mer i Infomedica om smärta dygnen efter operation. Länk finns i kapitlet
Fördjupning och länkar.
Dagliga promenader stärker musklerna
För att öva musklerna och gångtekniken är det bra med dagliga promenader,
cykelturer, simning och andra aktiviteter. Men de första veckorna efter
operationen ska man se upp med att böja eller vrida höften i ytterlägena. Det
ökar risken för att höften går ur led. Av detta skäl ska man också undvika att
köra bil de första veckorna. Tungt arbete och rena idrottsaktiviteter ökar
risken för slitage och för att den nya leden ska lossna. En sådan belastning på
höftlederna bör man undvika även på längre sikt.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-03-31
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
5 (9)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Höftledsartros
Uppföljningen efter operationen varierar mycket mellan olika sjukhus. Det är
vanligt med återbesök efter tre till fyra månader. Läkaren eller
sjukgymnasten kontrollerar då hur rehabiliteringen går. Om man har blivit
opererad med en protes som ska växa fast i benet brukar man få göra flera
återbesök med bestämda mellanrum, där höftleden också röntgas varje gång.
Tidiga komplikationer
Den vanligaste komplikationen efter operationen är blodpropp i en större
blodåder. Man kan också få svårt att kissa under första och andra dygnet eller
urinvägsinfektion. Det finns också en liten risk att den nyopererade höftleden
går ur led. Det kan inträffa om man rör på benet utanför de
säkerhetsmarginaler som man noga fått gå igenom både före och efter
operationen. Under en kortvarig narkos kan leden läggas till rätta igen. Det
går nästan alltid att göra utan att operationssåret behöver öppnas.
Det finns även en risk för infektion i operationssåret. Infektionen yttrar sig
som en rodnad runt sårkanterna och att huden känns varm runt omkring.
Att snabbt komma på benen efter operation är det viktigaste sättet att minska
risken för blodpropp i ben och lungor. Ibland får man också sprutor för att
förebygga blodpropp.
Vid vissa tandvårdsbehandlingar finns en risk för att bakterier ska komma ut i
blodet och gå vidare till den nyopererade leden. I sådana fall får man en
penicillinkur så att leden inte ska bli infekterad.
Komplikationer som kan uppstå senare
Man ska vara uppmärksam på smärta i höftleden som känns flera månader
eller år efter operationen. Det som kan ha hänt är
•
•
•
att den nya leden lossnat
att infektion uppstått i området kring leden
att ben nybildats i området kring leden, det kan göra leden allt stelare
och även bidra till att den nya leden slits ner.
Det är ganska ovanligt att man får komplikationer en lång tid efter
operationen. Av de nya höftleder som opererats in på personer i Sverige de
senaste tio åren fungerar nästan alla bra. Bara tre till fyra procent av de nya
lederna har behövt opereras en gång till.
Hur länge håller höftprotesen?
Ju yngre och aktivare man är, desto större är risken för att protesdelarna
lossnar från förankringen mot benstommen. Skulle det hända får man så ont
och svårt att gå att man oftast måste göra en ny operation, där höftleden på
nytt måste ersättas med protes. Läkarna räknar med att cirka fem av hundra
proteser har lossnat tio år efter operationen och med tiden ökar andelen
ytterligare. Idag beräknas en ny höftled ha en "hållbarhet" på femton till tjugo
år.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-03-31
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
6 (9)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Höftledsartros
Fördjupning och länkar
Läs mer i Infomedica
Läs mer om
•
•
•
•
Magnetkameraundersökning
Narkos
Ryggbedövning
Smärta dygnen efter operation
Läs frågor och svar i Fråga doktorns svarsbank
I avdelningen Fråga doktorn finns en sökbar svarsbank. Den innehåller
vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, knuten
till Infomedica. Det finns också möjligheter att ställa en fråga direkt till
läkargruppen.
Väntetider
Landstingsförbundet har uppgifter om väntetider till höftledsoperation vid ett
antal sjukhus i landet.
http://www.lf.se/vantetider
Hicat
Hjälpmedelsinstitutet har en biblioteksdatabas som heter Hicat. Den
innehåller böcker, rapporter, tidskrifter, artiklar, videofilmer och cd-rom som
handlar om funktionshinder, sjukdomar, rehabilitering och hjälpmedel. Man
kan beställa hemlån av böcker och artiklar i samband med att man söker i
databasen. det spelar ingen roll var i Sverige man bor.
http://www.hi.se/hicat/
Pion
Pion är en referensdatabas för patientinformation. Där kan man söka fram
titlar på artiklar, böcker, elektroniska dokument och informationsbroschyrer,
med mera. Om man bor i Dalarna, Värmland, Kalmar län, Västra Götaland
eller Region Skåne kan man beställa litteratur och få den hemskickad. De
som bor i andra delar av Sverige kan genom Pion få tips på titlar som sedan
kan lånas på det lokala biblioteket.
http://www.pion.net/
Fass
Fass är en katalog från Läkemedelsindustriföreningen som innehåller
information om läkemedel.
http://www.fass.se/
Redaktion
Manusförfattare
Tomas Nikonoff, leg läkare, överläkare, ortopedkliniken, Lasarettet i Motala
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-03-31
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
7 (9)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Höftledsartros
Faktagranskning
Erik Elmstedt, överläkare, docent, verksamhetschef för ortopedi,
Södersjukhuset, Stockholm
Fotografier
Fotoavdelningen, Universitetsjukhuset i Linköping
Illustrationer
Kari C. Toverud, Medical Illustrator CMI, Oslo
Allt innehåll är granskat och godkänt av Infomedicas huvudredaktion,
medicinske chef och redaktionsråd.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-03-31
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
8 (9)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Höftledsartros
Fördjupningsbild
Höftledsartros är en sjukdom som börjar i ledbrosket. Ett friskt ledbrosk har
en fast och elastisk konsistens som dels ger stadga, dels utgör en sorts glidyta
för höftleden. Har man höftledsartros tunnas brosket gradvis ut och
försvinner till slut helt. Så småningom kan det bildas bennabbar eller så
tunnas områden av benet i höftleden ut och försvinner.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-03-31
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
9 (9)