Hjärtsvikt

ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärtsvikt
Vad händer i kroppen?
En försvagad pump
Hjärtsvikt är ett sjukdomstillstånd som innebär att hjärtat inte förmår pumpa
tillräckligt med blod ut i kroppen. Tillståndet utvecklas oftast gradvis och kan
ha funnits ganska länge innan man märker några tydliga symtom.
Hjärtsvikt kallas även hjärtinkompensation eller hjärtinsufficiens. För den
som vill söka på internet kan det vara bra att veta att hjärtsvikt heter heart
failure på engelska.
Hur blodomloppet fungerar normalt
Själva hjärtat är lite större än en knytnäve och fungerar i princip som en
blodpump. Det består av fyra olika hålrum, där två av hålrummen kallas
förmak och två kallas kamrar. Hålrummens väggar består nästan enbart av
muskelvävnad. I hjärtat finns också fyra klaffar, vars funktion är att se till att
blodet drivs framåt och inte läcker tillbaka när hjärtat slappnar av mellan
slagen.
Blodets väg genom hjärtat
Blodet pumpas runt i kroppen, ut från hjärtat och tillbaka till hjärtat. När
blodet kommer till den högra halvan av hjärtat har det lämnat ifrån sig syre
och näring till kroppens alla celler, vävnader och organ. På vägen har det
också lämnat av en del slaggprodukter i njurarna och tagit upp näring från
tarmen eller lagrad energi från levern och fettväven.
Blodomloppet är också ett slags kommunikationssystem där organ släpper ut
hormoner och andra substanser i blodet som påverkar kroppens funktioner.
När det syrefattiga blodet kommer från kroppen in i hjärtat går det först in i
det högra förmaket. Från förmaket pumpas det genom en klaff ner i höger
kammare. Härifrån pumpas blodet vidare ut genom ytterligare en klaff, och
genom lungans pulsåder ut i lungorna.
Hjärtat fungerar som en
pump. Fördjupningsbild finns
sist i texten.
Efter att blodet syresatts i lungorna återvänder det till den kraftigare vänstra
delen av hjärtat, till det vänstra förmaket. Från förmaket pumpas blodet
genom mitralisklaffen ner i den vänstra kammaren som har kraftiga
muskelväggar. Den vänstra kammaren behöver vara stark eftersom den skall
pumpa ut det syresatta blodet genom aortaklaffen ut i stora kroppspulsådern,
aortan, och vidare ut i kroppen.
I ett friskt hjärta dras de bägge förmaken samman samtidigt för att tömma ner
blodet i kamrarna. En bråkdel av en sekund senare pumpas blodet vidare, dels
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-10-22
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
1 (13)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärtsvikt
till lungorna från höger hjärtkammare, dels ut i kroppen från den vänstra.
Hjärtmuskeln själv får sitt blodflöde genom hjärtats kranskärl. Blodet flödar
genom hjärtmuskelvävnaden framför allt medan hjärtat slappnar av mellan
slagen.
Blodflödet regleras genom hjärtslagen
I vila slår hjärtat vanligen 60-70 slag per minut. Vid maximal ansträngning
hos unga människor kan takten öka till drygt 200 slag per minut, medan den
hos en 60-åring kan öka till omkring 150 per minut. Med varje slag pumpar
hjärtat ut cirka 70 milliliter blod, alltså omkring fem liter per minut i vila. När
man anstränger sig behöver kroppen ett större blodflöde, och det ökas
framför allt genom att hjärtat slår fler slag per minut.
Vad händer vid hjärtsvikt?
När man har hjärtsvikt förmår hjärtat inte pumpa ut tillräckligt med blod till
kroppen, vilket gör att cellerna får för lite näring och syre, och då blir man till
slut sjuk. Det försämrade blodflödet kan bero på att hjärtmuskeln inte orkar
dra ihop sig tillräckligt kraftfullt eller på att väggarna är för styva så hjärtat
har svårt att fyllas med tillräcklig mängd blod i avslappningsfasen. Det kan
också bero på att klaffarna fungerar dåligt, exempelvis att de inte kan öppna
sig tillräckligt, eller att de inte håller tätt mot bakåtläckage.
Två olika mekanismer bakom hjärtsvikt
Den försämrade pumpfunktionen i hjärtat kan vara av två slag, men det är
inte ovanligt att man har bägge samtidigt.
•
Den vanligaste formen kallas systolisk dysfunktion, eftersom det framför
allt är den sammandragande, systoliska, pumpförmågan som är
försvagad.
•
När hjärtat inte fylls med tillräcklig blodmängd före utpumpningen kallas
det för diastolisk dysfunktion. Det sker till exempel när högt blodtryck
eller andra tillstånd har lett till att förtjockningar och ärrbildning i
muskelväggen gjort den mindre elastisk. Då kan muskeln inte vidga sig
tillräckligt i avslappningsfasen.
Vanlig sjukdom hos äldre
Drygt en av hundra lider av hjärtsvikt i 50-årsåldern, medan ungefär var
tionde person över 70 år är drabbad. En knapp tredjedel av alla
sjukhusinlagda med hjärtsjukdom utgörs av personer med hjärtsvikt.
Behandling med nya mediciner har visat sig kunna förbättra överlevnaden
och samtidigt minska behovet av sjukhusinläggningar.
Läkemedelsbehandling kan alltså både förlänga livet, öka välbefinnandet och
sannolikt spara pengar inom sjukvården.
I framtiden kommer antalet hjärtsviktspatienter att öka. Det beror på att de
äldre utgör en allt större del av befolkningen, men också på att alltfler
överlever en hjärtinfarkt, som är en vanlig orsak till hjärtsvikt.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-10-22
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
2 (13)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärtsvikt
Högt blodtryck och hjärtinfarkt vanliga orsaker
Orsakerna till hjärtsvikt är många och ibland förekommer mer än en
samtidigt:
•
•
•
•
•
•
•
•
hjärtinfarkt eller kärlkramp
högt blodtryck
kardiomyopati, en sjukdom som försvagar hjärtmuskeln
klaffel eller medfött hjärtfel
rytmrubbningar; för snabb eller för långsam rytm
alkoholmissbruk
följder av någon annan sjukdom som svår blodbrist, lungsjukdom,
sköldkörtelsjukdom, eller diabetes
hjärtsäckssjukdom.
Vanligt efter hjärtinfarkt
Under ett par dagar efter en akut hjärtinfarkt har ungefär hälften en
övergående hjärtsvikt. Risken för långvarig, kronisk, hjärtsvikt ökar om
hjärtinfarkten var stor eller om man haft flera infarkter. Högt blodtryck och
hjärtinfarkt orsakar tillsammans ungefär tre fjärdedelar av all hjärtsvikt.
Andra orsaker är läckage, som på fackspråk kallas insufficiens, eller
förträngning, så kallad stenos, i hjärtklaffarna.
Diabetes ökar risken
Om man har diabetes är risken högre för att man ska drabbas av hjärtsvikt.
Kvinnor med diabetes har dessutom en ökad risk jämfört med män med
samma sjukdom. Den ökade risken beror till viss del på att
kranskärlssjukdom i hjärtat är vanligare hos den som har diabetes, men också
på att diabetes försämrar själva hjärtmuskeln.
Vad man kan göra för att undvika hjärtsjukdom?
Eftersom sjukdomar som kärlkramp, hjärtinfarkt och högt blodtryck är
vanliga orsaker till hjärtsvikt gäller det främst att försöka undvika de
sjukdomarna. Man kan minska risken genom att:
•
•
•
•
•
•
•
inte röka
behandla eventuellt högt blodtryck
motionera regelbundet
äta fettsnål kost
undvika skadlig stress
undvika alkohol i övermått
minska intaget av salt.
Hur farligt är hjärtsvikt?
Under senare år har de medicinska kunskaperna om hjärtsvikt ökat och
behandlingen förbättrats. Det har minskat dödligheten och förbättrat
livskvaliteten för dem som drabbas. Men hjärtsvikt är fortfarande en av de
svåraste hjärtsjukdomarna, och överlevnaden beror på hur allvarlig
hjärtsvikten är. Drygt hälften av alla med hjärtsvikt dör av sjukdomen inom
fem år efter det att de fått diagnosen. Många kan leva betydligt längre,
beroende på ålder, hur svår hjärtsvikten är, och eventuella andra sjukdomar.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-10-22
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
3 (13)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt brukar indelas i fyra svårighetsgrader:
•
Grad I: Hjärtsvikt där den drabbade inte själv känner några symtom, men
som kan upptäckas vid en hjärtundersökning.
•
Grad II: Lätt hjärtsvikt som ger andfåddhet och trötthet när man
anstränger sig kraftigt.
•
Grad III: Medelsvår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet även om man
bara anstränger sig lätt eller måttligt.
•
Grad IV: Svår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet redan i vila eller
efter minimal ansträngning. Den sjuke är ofta sängliggande.
Gradvis påverkas livskvaliteten
En äldre människa med måttlig hjärtsvikt och rätt behandling kan leva
ungefär likadant som en jämnårig utan hjärtsvikt. När sjukdomen förvärras
kan symtomen bli starkare och det kan bli svårt att klara av även måttlig
fysisk aktivitet. Slutligen kan den försämrade pumpförmågan påverka
möjligheterna till vanliga dagliga aktiviteter så att man blir beroende av
andras hjälp. Symtomen kan också bli värre om man drabbas av andra
sjukdomar som anstränger hjärtat, som influensa eller lunginflammation.
Symtom och diagnos
Trötthet och andnöd vanligaste symtom
Det är ofta svårt att veta om man har hjärtsvikt, eftersom det inte finns några
tecken eller symtom som är unika för just hjärtsvikt, utan de kan finnas också
vid andra sjukdomar. Symtomen kan ha olika svårighetsgrad, från knappt
märkbara till mycket kraftiga, och kan vara:
•
•
•
•
•
•
•
•
trötthet och nedsatt ork
andfåddhet
svullna anklar eller ben
behov av att kissa oftare på natten
ökad puls
andnöd och hosta på natten
dålig aptit
plötslig viktuppgång.
När det är akut och livshotande
Vid akut, livshotande hjärtsvikt är symtomen mer dramatiska med
•
•
•
•
•
kraftig andnöd
rosslande andning
kallsvett
kraftig blekhet
svår hjärtklappning och ångest
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-10-22
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
4 (13)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
•
Hjärtsvikt
ibland rosaskummig vätska i munnen som kommer från lungorna.
Tillståndet kallas lungödem. Då ska man genast ringa 112 efter ambulans.
Svårt för läkaren att ställa rätt diagnos
Även för en läkare är det i många fall svårt att vara helt säker på att någon
har hjärtsvikt. Många äldre människor är trötta eller andfådda av andra
anledningar som lungsjukdom, hög ålder, eller depression. Svullna ben kan
bero på åderbråck, stillasittande, effekter av en blodpropp, leversjukdom,
njursjukdom eller annat. Därför finns det människor som felaktigt har fått
diagnosen hjärtsvikt, medan andra har sjukdomen, utan att ha fått rätt
diagnos.
Kroppen anpassar sig i det längsta
Eftersom sjukdomen utvecklas långsamt blir symtomen tydliga först när
sjukdomen funnits en tid. Kroppen döljer först hjärtsvagheten genom att
anpassa sig, till exempel genom att hjärtat tänjs ut och blir större, vilket ökar
kraften i hjärtmuskeln under en tid. En förtjockning av vänsterkammarens
muskelvägg ger också till en början mer kraft, men senare gör det
hjärtväggen styv och mindre elastisk. Kroppen försöker också spara på salt
och vatten genom vissa hormonella förändringar, och det kan leda till en
vätskesvullnad, eller ödem. Ytterligare en anpassning som hjärtat gör är att
öka antalet hjärtslag per minut, för att få ut en större mängd blod i kroppen.
Tecken som läkaren lägger märke till
När man kommer till en läkare för problem som kan bero på hjärtsvikt får
man först berätta om sina besvär för läkaren, som gör en vanlig
kroppsundersökning. Om man tidigare haft hjärtinfarkt, högt blodtryck eller
diabetes ökar sannolikheten för att man har hjärtsvikt. Tecken som läkaren
särskilt letar efter eller frågar om är
•
•
•
•
•
•
•
•
•
om man blir andfådd när man anstränger sig eller klär av sig
om man har utspända blodådror på halsen
om man har svullnad i benen
om det hörs rasslande ljud i lungorna
om man andas hastigt
om man har hög puls
om det finns en extra ton, en så kallad tredje ton på hjärtat
om det hörs blåsljud som kan tyda på klaffel
om man har en förstorad lever.
Hjärt- och lungröntgen
En enkel röntgenundersökning av hjärta och lungor kan visa tecken på
hjärtsvikt, som att hjärtat är förstorat, att det finns utspända blodkärl i
lungorna, eller att vätska samlats i lungvävnaden och ibland i lungsäckarna.
Men ett förstorat hjärta behöver inte alltid betyda hjärtsvikt. Man kan även ha
hjärtsvikt om röntgenundersökningen inte visar några viktiga förändringar,
och därför görs också andra undersökningar.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-10-22
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
5 (13)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärtsvikt
Ett EKG kan bidra till att ge svar
En EKG-undersökning som registrerar elektriska impulser från hjärtmuskeln
är till viss hjälp, eftersom ett EKG mycket sällan är normalt vid hjärtsvikt.
Har man ett normalt EKG har man med stor sannolikhet inte hjärtsvikt. Men
även om EKG-undersökningen visar på förändringar i hjärtat, så kan de bero
på många andra sjukdomar än just hjärtsvikt, och därför görs också andra
undersökningar.
Ultraljud visar hjärtats rörelser
Det görs oftast en ultraljudundersökning av hjärtat eftersom diagnosen annars
är svår att säkerställa. Undersökningen kallas också ekokardiografi och ger
en bild av hjärtväggarnas rörelser och tjocklek, hjärtklaffarna, och även
blodflödet inne i hjärtat. Då används en ultraljudsapparat, liknande den man
kan framställa bilder av fostret i livmodern med. På en skärm visas en bild av
hur hjärtats väggar rör sig, hur klaffarna ser ut och hur de fungerar. Med hjälp
av så kallad dopplerteknik kan man samtidigt mäta blodflödet in och ut från
hjärtat. Undersökningen kan göras av hjärtspecialist på de flesta sjukhus och
specialistmottagningar, men görs normalt inte av allmänläkare på
vårdcentraler och liknande läkarmottagningar.
Vård och behandling
Behandlingen lindrar men botar sällan helt
Någon botande behandling, eller någon som påtagligt ökar hjärtats pumpkraft
finns egentligen inte. Därför inriktas behandlingen på att minska riskfaktorer
och att underlätta hjärtats arbete. Målen för behandling av hjärtsvikt är att
•
•
•
•
•
•
förlänga överlevnaden
minska symtomen
öka livskvaliteten
förbättra arbetsförmågan
förebygga komplikationer
minska behovet av sjukhusvård.
I vissa fall kan hjärtsvikten botas
I enstaka fall kan själva orsaken till hjärtsvikten åtgärdas. Vid vissa klaffel
kan en inopererad konstgjord klaff förbättra hjärtats pumpfunktion så att
hjärtsvikten försvinner.
En störning av sköldkörtelfunktionen som ligger bakom hjärtsvikt kan också
behandlas så att problemet försvinner. En bypass-operation eller
ballongutvidgning som förbättrar blodcirkulationen i hjärtats kranskärl kan
förbättra pumpfunktionen vid hjärtsvikt.
Man kan själv påverka
För att öka sina möjligheter att leva längre tid med sjukdomen och för att må
bättre kan man
•
•
sluta röka
röra sig regelbundet om det är möjligt
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-10-22
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
6 (13)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
•
•
•
•
•
Hjärtsvikt
ta mediciner regelbundet och i rätt dos
äta nyttigt
minska mängden salt i maten
undvika att dricka för mycket, både alkohol och annan vätska
gå på regelbundna besök hos läkare och kanske också hos en
hjärtsjuksköterska.
Bra att förbereda läkarbesöket
Man kan få ut mer av sitt läkarbesök om det är väl förberett, så att man
verkligen får svar på allt som är oklart. Om man har svårt att uppfatta all
information kan det vara bra att ta med en anhörig eller bekant. Några förslag
på förberedelser:
•
•
•
•
•
Skriv ned alla frågor och alla symtom, och använd listan som
minnesanteckning vid läkarbesöket, eller lämna direkt till läkaren.
Det är också bra att skriva ned alla mediciner man tar, även de receptfria
och naturläkemedel.
Det är inte ovanligt att missförstå hur och när mediciner ska tas. Alltså är
det bra om man frågar ordentligt om medicineringen. Se också till att ta
reda på de vanligaste biverkningarna som medicinerna kan ge.
Var inte rädd för att fråga en gång till om ett svar från läkaren är svårt att
förstå. Be läkaren förklara medicinska termer som används.
Om man efter besöket känner att det finns någon fråga man inte fick svar
på, kan man be mottagningssköterskan sätta upp en telefontid hos läkaren
då man kan fråga mer.
Mediciner vid hjärtsvikt
Det finns flera grupper av läkemedel som används när man behandlas för
hjärtsvikt. De vanligaste och viktigaste är:
•
•
•
•
•
•
ACE-hämmare alternativt angiotensinreceptorblockerare
vätskedrivande medel – diuretika
betablockerande läkemedel
spironolakton
digitalis
nitrater.
Har man den allra lindrigaste formen av hjärtsvikt, som man inte själv känner
av men som kan upptäckas med ultraljudundersökning, kan det räcka med en
så kallad ACE-hämmare som behandling. Har man lite svårare hjärtsvikt med
vätskeansamling i kroppen, som ger ankelsvullnad och andfåddhet, får man
oftast även någon vätskedrivande medicin. Det underlättar hjärtats arbete.
Vid hjärtsvikt försämras blodcirkulationen så att kroppens förmåga att driva
ut vatten och salt genom njurarna försämras.
Efter instruktion från läkare eller sjuksköterska kan man själv lära sig hur
länge man behöver fortsätta med behandlingen och när det är dags att sluta ta
den vätskedrivande medicinen. Att väga sig ofta kan vara ett bra hjälpmedel
för att se om kroppen samlar på sig vätska. När tillståndet stabiliserats får
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-10-22
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
7 (13)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärtsvikt
man normalt även ett betablockerande läkemedel. Både ACE-hämmare och
så kallade betablockerare måste ges långsamt i stegrad dos.
Standardbehandlingen vid hjärtsvikt som ger symtom är alltså ACE-hämmare
plus betablockerare och, vid behov, även vätskedrivande medel. Vid svårare
svikt behövs ofta en viss dos vätskedrivande läkemedel hela tiden.
Om man har svårare hjärtsvikt förbättras tillståndet något om man även
lägger till spironolakton, en annan vätskedrivande medicin.
Den som trots all denna medicinering har kvar symtom kan någon gång ha
nytta av att få ytterligare ett läkemedel som innehåller digitalis.
ACE-hämmare kan ge biverkningar som rethosta Om hostan är besvärande
kan man istället få ett liknande medel, som inte ger den biverkningen, en så
kallad angiotensinreceptorblockerare.
ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare
ACE-hämmare är kärlvidgande läkemedel som bland annat används mot
hjärtsvikt. De används också vid behandling av högt blodtryck. De har i flera
undersökningar visat sig förbättra överlevnaden, minska symtomen och
behovet av inläggningar på sjukhus för personer med hjärtsvikt. Exempel på
några vanliga ACE-hämmare är Renitec, Enalapril, Capoten, Captopril och
Triatec.
Alla med hjärtsvikt bör få den här typen av läkemedel, om det inte finns
hinder som till exempel dålig njurfunktion eller om man är allergisk mot
medicinen. Undersökningar har visat att bara en knapp tredjedel av alla med
hjärtsvikt i Sverige får ACE-hämmare. Man ska först ta läkemedlet i låg dos,
och sedan öka långsamt tills man efter några veckor når den effektiva dosen.
Biverkningar är främst torrhosta. Andra är njurproblem, främst vid försämrad
njurfunktion, och ändrad smakupplevelse. En del patienter får yrsel när de
reser sig hastigt, speciellt i behandlingens början. Det beror på att blodtrycket
sänks.
Om man får besvärande hosta kan de så kallade
angiotensinreceptorblockerarna, som har en liknande verkan som ACEhämmarna, vara ett bra alternativ. Dessa kallas även ARB. Exempel på ett
sådant läkemedel är Cozaar.
Vätskedrivande medel – diuretika
När blodcirkulationen fungerar dåligt i njurarna samlas salt och vatten i
kroppen. Därför behöver många med hjärtsvikt någon form av
vätskedrivande medicin, även kallade diuretika. De vanligaste innehåller
furosemid, till exempel Impugan, Lasix eller Furix. Man behöver ofta kissa
extra mycket under några timmar efter det att man tagit medicinen. Det blir
allt vanligare att man själv får anpassa dosen medicin efter sin vikt och efter
hur andfådd man är.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-10-22
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
8 (13)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärtsvikt
Biverkningar som kan förekomma när man använder dessa mediciner är
muskelsvaghet, trötthet och huvudvärk.
Spironolakton
Spironolakton är ett äldre, svagt vätskedrivande läkemedel som tidigare
använts vid högt blodtryck och vätskeansamling i kroppen. En välgjord
undersökning har visat att en låg dos ger både en ökning av överlevnaden och
minskat antal inläggningar på sjukhus vid medelsvår och svår hjärtsvikt.
Betablockerande läkemedel
Tidigare ansåg man det felaktigt att använda en grupp preparat, som kallas
betablockerande medel vid hjärtsvikt eftersom betablockerare försvagar
hjärtmuskeln något. Men nya rön har visat att betablockerare ger effekt, både
på symtom, antal sjukhusinläggningar och överlevnad vid hjärtsvikt.
Förbättringen gäller framför allt dem som redan tar både vätskedrivande
medel och ACE-hämmare.
Betablockerare måste först tas i låg dos, som sedan höjs sakta till den högsta
dosen man tål. Innan förbättringen hinner visa sig kan man tillfälligt må lite
sämre, vara lite tröttare och känna viss yrsel. Exempel på betablockerare vid
hjärtsvikt är Seloken ZOC, Emconcor och Kredex.
Digitalis
Digitalis från fingerborgsblomman har använts ända sedan 1785 mot
hjärtsvikt. Idag används det i första hand för att lugna ner hjärtrytmen vid
förmaksflimmer, som är en rubbning av hjärtrytmen då hjärtat slår ojämnt
och oftast alltför fort.
Vid svårare hjärtsvikt används ibland digitalis även vid normal regelbunden
rytm, men då som ett tilläggspreparat till ACE-hämmare, betablockerare och
vätskedrivande medel. Det anses ha en viss stärkande effekt på
hjärtmuskulaturen men vid regelbunden hjärtrytm är effekten liten och verkar
begränsad till män. Exempel på digitalismediciner är Digoxin och Lanacrist.
Biverkningar som kan förekomma vid för hög dos eller försämrad
njurfunktion är dålig aptit, illamående, och synrubbningar som dimsyn eller
att allt man ser färgas i en gulgrön ton. För att ställa in rätt dos finns
möjlighet att mäta digitaliskoncentrationen i blodet.
Läs mer om Läkemedel vid hjärtsvikt i Infomedica. Länk finns i kapitlet
Fördjupning och länkar.
Nitrater
Nitrater vidgar blodkärl, såväl venerna till hjärtat som artärerna från hjärtat.
Detta kan avlasta hjärtat och därvid förbättra hjärtarbetet. Nitrater kan därför
användas som tilläggsbehandling vid kronisk hjärtsvikt, särskilt vid samtidig
kärlkramp.
Läs mer om nitrater i Infomedica. Länk finns i kapitlet Fördjupning och
länkar.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-10-22
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
9 (13)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärtsvikt
Behandling av akut lungödem
Akut svår hjärtsvikt, lungödem, kan uppstå exempelvis om man får en akut
hjärtinfarkt, rytmrubbning eller infektion. Lungödem måste behandlas på
sjukhus. Man får syrgas i en mask och får sitta upp för att underlätta
andningen och avlasta hjärtat. Genom en kanyl får man vattendrivande medel
och morfin in i blodet, och nitroglycerin i dropp eller som tablett under
tungan. Man kan också få andra mediciner vid behov. Medicineringen
avlastar hjärtat genom att genom att bland annat vidga kärlen, vilket minskar
tryckbelastningen på hjärtmuskeln. Samtidigt syresätts blodet.
Vaccination mot influensa och lunginflammation
Om man har hjärtsvikt kan man bli mycket sämre och till och med dö av de
påfrestningar som influensa eller lunginflammation innebär för hjärtat. Man
tillhör alltså en viktig riskgrupp som rekommenderas att vaccinera sig årligen
med influensavaccin.
Hjärttransplantation och andra kirurgiska ingrepp
Jämfört med medicinbehandling är kirurgiska ingrepp ovanliga vid hjärtsvikt.
En speciell form av pacemakerbehandling från både höger och vänster
kammare, så kallad biventrikulär pacing, kan i vissa fall förbättra
hjärtfunktionen och symtomen vid hjärtsvikt.
Hjärttransplantation kan göras
•
•
•
vid svår hjärtsvikt
om man inte är för svag
om chansen att överleva det närmaste året utan transplantation är mindre
än hälften.
Tekniskt är hjärttransplantation idag ett rutiningrepp med goda resultat, men
det är stor brist på donerade organ. Idag dör ungefär var tionde patient vid
själva operationen, medan tre av fyra fortfarande lever efter fem år, och efter
tio år lever sex av tio opererade. Resultaten är betydligt bättre än de som
uppnås med den bästa medicinska behandlingen vid riktigt svår hjärtsvikt.
Efter en stor hjärtinfarkt kan ett försvagat och utbuktande parti, ett
hjärtaneurysm, bildas på hjärtats vänsterkammare. Om man samtidigt lider av
hjärtsvikt kan hjärtats funktion förbättras av ett kirurgiskt ingrepp som tar
bort utbuktningen.
Om hjärtsvikten är orsakad av kranskärlssjukdom kan ibland by-passkirurgi
eller ballongutvidgning förbättra syresättningen till hjärtmuskeln och därmed
förbättra symtom och överlevnad.
Fördjupning och länkar
Läs mer i Infomedica
• Ballongvidgning av kranskärl
• Förmaksflimmer, attackvis
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-10-22
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
10 (13)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
•
•
•
•
•
•
•
•
Hjärtsvikt
Förmaksflimmer, kroniskt
Hjärtinfarkt
Hjärtklaffsjukdomar
Högt blodtryck
Kranskärlsoperation - bypass-operation
Kärlkramp
Läkemedel vid hjärtsvikt
Nitrater - Läkemedel vid kärlkramp
Läs frågor och svar i Fråga doktorns svarsbank
I avdelningen Fråga doktorn finns en sökbar svarsbank. Den innehåller
vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, knuten
till Infomedica. Det finns också möjligheter att ställa en fråga direkt till
läkargruppen.
Hicat
Hjälpmedelsinstitutet har en biblioteksdatabas som heter Hicat. Den
innehåller böcker, rapporter, tidskrifter, artiklar, videofilmer och cd-rom som
handlar om funktionshinder, sjukdomar, rehabilitering och hjälpmedel. Man
kan beställa hemlån av böcker och tidskriftsartiklar i samband med att man
söker i databasen. Det spelar ingen roll var i Sverige man bor.
http://www.hi.se/hicat/
Pion
Pion är en referensdatabas för patientinformation. Där kan man söka fram
titlar på artiklar, böcker, elektroniska dokument och informationsbroschyrer,
med mera. Om man bor i Dalarna, Värmland, Kalmar län, Västra Götaland
eller Region Skåne kan man beställa litteratur och få den hemskickad. De
som bor i andra delar av Sverige kan genom Pion få tips på titlar som sedan
kan lånas på det lokala biblioteket.
http://www.pion.net/
Fass
Fass är en katalog från Läkemedelsindustriföreningen som innehåller
information om läkemedel.
http://www.fass.se/
Socialstyrelsen
Här kan man läsa om de nationella riktlinjer som finns om behandling av
hjärt- och kärlsjukdomar.
http://www.sos.se/fulltext/114/2001-114-5/2001-114-5.htm
Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund
Box 9090
102 72 Stockholm
08-556 062 00
[email protected]
www.hjart-lung.se
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-10-22
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
11 (13)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärtsvikt
Hjärt-Lungfonden
Hjärt-Lungfonden är en ideell förening som stödjer forskningen inom hjärt-,
kärl- och lungsjukdomar. På webbplatsen finns bland annat information om
hjärtsjukdomar.
http://www.hjart-lungfonden.se/
Redaktion
Manusförfattare
Anders Hernborg, distriktsläkare i Laholm
Faktagranskning
Rolf Nordlander, professor, överläkare, kardiologiska kliniken,
Södersjukhuset, Stockholm
Illustrationer
Kari C. Toverud
Allt innehåll är granskat och godkänt av Infomedicas huvudredaktion,
medicinske chef och redaktionsråd.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-10-22
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
12 (13)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärtsvikt
Fördjupningsbild
Hjärtats uppbyggnad
Hjärtat har fyra hålrum som består av två förmak och två kamrar. Höger
förmak tar emot blod från kroppen genom övre och nedre hålvenen. Mellan
hjärtats förmak och kamrar finns klaffar som öppnas och sluts i takt med
hjärtats sammandragningar. Från höger förmak kommer blodet ner i höger
kammare som sedan pumpar blodet till lungorna för syresättning. Från
lungorna återvänder blodet till vänster förmak och vidare till vänster
kammare. Därifrån pumpas det syresatta blodet ut i kroppen via stora
kroppspulsådern, aorta. Där blodet lämnar hjärtats kamrar finns också klaffar
för att förhindra att blodet rinner tillbaka.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-10-22
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
13 (13)