Människokroppen - en översikt

ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Celler, vävnader och hud
Den fantastiska kroppen
Människokroppen är en finurlig skapelse. Den består av ungefär 100 biljoner
celler som var och en är en liten levande enhet. Alla dessa celler har bildats
genom att den befruktade äggcellen delats gång på gång. Först blev det två
celler, sedan fyra, därefter åtta och så vidare. Om detta bara fick hålla på
skulle människan bestå av en stor cellklump.
Istället börjar fostrets celler specialiseras på ett tidigt stadium. Alla celler
behåller samma grundstruktur och samma arvsmassa, men några blir experter
på att röra sig, medan andra exempelvis tar emot information, sköter
fortplantning eller ämnesomsättning. Tack vare det bildas olika vävnader,
som i sin tur bygger upp olika organ. Organen samarbetar med varandra för
att få kroppen att fungera så bra som möjligt.
Många djur är uppbyggda på ungefär samma sätt som människan. Det som
gör oss annorlunda är att den mänskliga hjärnan är mer utvecklad.
Cellerna bildar organ.
Fördjupningsbild finns
sist i texten.
Cellen är grunden till allt liv
De enklaste formerna av liv består av en enda cell. Amöban är ett exempel på
en organism där den enda cellen ensam sköter alla funktioner. Hos flercelliga
organismer, som människan, kan cellerna se ganska olika ut och ha olika
uppgifter, men de har ändå en gemensam uppbyggnad.
Cellens inre kallas cytoplasma eller cellsaft. Cytoplasman är geléaktig och
innehåller mest vatten med lösta äggviteämnen, kolhydrater, fetter och salter.
Cytoplasman omges av en tunn hinna som kallas cellmembran. I cytoplasman
finns cellens kärna som innehåller arvsmassan. Vår arvsmassa bildar 46
kromosomer, och innehåller bruksanvisningar för alla kemiska processer som
sker i cellen. I cytoplasman finns även små delar som kallas organeller.
Organellerna kan liknas vid kroppens organ i mindre format. De sköter till
exempel cellens andning och ämnesomsättning.
Alla celler har en begränsad livslängd. När de dör ersätts de av nya celler
som bildats genom delning. De nya cellerna är exakt lika ursprungscellen.
När könsceller bildas, äggceller och sädesceller, går dock celldelningen till på
ett särskilt sätt. De färdiga könscellerna innehåller bara halva mängden
arvsmassa. När en sädescell sedan smälter ihop med en äggcell vid
befruktningen får den befruktade äggcellen en fullständig mängd arvsmassa
igen, det vill säga 46 kromosomer.
www.infomedica.se
Cellerna är uppbyggda, på
ett likartat sätt, även om de
kan se olika ut.
Fördjupningsbild finns sist i
texten.
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
1 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Från cell till vävnad
Celler som specialiserats och fått olika uppgifter bildar tillsammans med
andra likadana celler en vävnad. Människokroppen innehåller totalt ungefär
200 olika sorters celler som bygger upp de fyra vävnadstyperna epitelvävnad,
stödjevävnad, muskelvävnad och nervvävnad. Varje vävnadstyp kan sedan
delas in ytterligare beroende på vilka egenskaper de har.
Epitelvävnad finns på hud och slemhinnor
Epitelvävnad finns på kroppens ytor, både invändigt och utvändigt, och
fungerar som ett skydd. Huden, slemhinnorna i munnen, luftrören och magtarmkanalen är alla exempel på epitel. En del slemhinnor innehåller körtlar
som producerar olika sorters sekret, till exempel saliv och magsaft.
Stödjevävnad finns i ben, brosk och fett
Bindväv, brosk, ben, fett och blod hör alla till gruppen stödjevävnad.
Bindväv finns till exempel i senor och ledband. Blod kallas för flytande
vävnad, eftersom cellerna inte sitter fast vid varandra.
Det finns ungefär 200 olika
sorters celler i kroppen som
bygger upp vävnaderna.
Fördjupningsbild finns sist i
texten.
Muskelvävnad skapar rörelse
Muskelvävnad finns både i inre organ och i våra muskler. Muskelceller kan
dra ihop sig, vilket gör att man kan röra sig.
Nervvävnad styr kroppen
Hjärnan, ryggmärgen och nerverna består av nervvävnad. Nervceller leder
information i form av elektriska impulser till resten av kroppen.
Huden skyddar kroppen
Huden är kroppens största organ, till ytan nästan två kvadratmeter. Huden har
tre lager. Ytterst finns överhuden, därunder läderhuden, och djupast ligger
underhuden.
Överhuden består längst ut av döda celler som kallas hornlager. Naglar och
hårstrån är en form av hornlager. I läderhuden finns blod- och lymfkärl, svettoch talgkörtlar samt nerver och speciella känselkroppar. I underhuden finns
mycket fett som är stötdämpande och värmeisolerande.
Huden skyddar kroppen mot olika slags påverkan, ultraviolett strålning samt
bakterie- och virusangrepp. I huden bildas D-vitamin med solljusets hjälp.
Huden skyddar även kroppen mot stora vätskeförluster och är viktig för att
kunna hålla kroppstemperaturen jämn. De sinnesorgan som uppfattar känsel
och temperatur ligger inbäddade i huden.
Huden är uppbyggd av tre
lager. Fördjupningsbild
finns sist i texten.
Skelett, leder och muskler
Skelettet är kroppens stomme
Skelettet fungerar som en stomme för kroppen, och skyddar dessutom
inälvorna. Det är uppbyggt av drygt 200 ben som hålls ihop av bindväv.
Benvävnaden innehåller en speciell sorts proteintrådar som kallas kollagen,
samt mycket kalk. Tack vare det blir benvävnaden hård och stark.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
2 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
I armar och ben finns långa skelettdelar som kallas rörben. De fungerar som
hävstänger för de muskler som fäster vid benen. I händer och fötter finns
korta ben, medan skallens ben är platta. En del ben, till exempel bröstbenet
och höftbenskammarna, innehåller benmärg där blodkroppar bildas.
I ryggraden går ryggmärgen
Ryggraden består av
•
•
•
•
•
sju halskotor
tolv bröstkotor
fem ländkotor
korsbenet, som består av fem sammanvuxna korskotor
fyra eller fem svanskotor, som i medelåldern oftast växer ihop till
svansbenet.
Mellan kotorna ligger mellankotsskivor eller disker som underlättar
ryggradens rörelser. Varje kota har ett hål, och när kotorna staplas ovanpå
varandra bildas en kanal. Genom denna kanal går ryggmärgen.
Mellan ryggradens kotor finns
disker. Fördjupningsbild
finns sist i texten.
Benen sitter ihop i leder
Mellan de flesta ben finns leder. I en led möts två eller flera benändar,
åtskilda av en ledspringa. Benändarna är täckta av brosk så att de lättare ska
kunna glida mot varandra. I ledspringan finns lite vätska som underlättar
rörelserna ytterligare. Leden omges och stabiliseras av en bindvävskapsel.
Kapseln kan vara förstärkt av ledband som också är uppbyggda av bindväv.
Olika typer av leder
Olika leder ger olika rörelser. Axel- och höftleden kallas kulleder. Dessa
leder har stor rörlighet åt alla håll. Knäleden är en så kallad gångjärnsled,
och precis som gångjärnet på en dörr kan leden bara röras fram och tillbaka.
Det finns även vridleder som bara gör att benändarna vrids i förhållande till
varandra.
Förbindelser mellan ben där det inte sker några, eller endast obetydliga
rörelser, kallas fogar. Skallens ben är till exempel förenade med hjälp av
fogar.
Tre olika sorters muskulatur
Muskelvävnad byggs upp av spolformiga muskelceller. Cellerna kan dra ihop
sig, vilket gör att man kan röra sig.
Muskulaturen i vår kropp är av tre slag:
•
Skelettmuskulatur bygger upp de stora muskler som bland annat finns i
armar och ben. Muskulaturen kallas även tvärstrimmig eftersom den ser
randig ut när man tittar på den i mikroskop. Kroppen innehåller drygt 600
skelettmuskler. Denna typ av muskler kan påverkas av viljan och den
arbetar snabbt, men är inte så uthållig.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
3 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
•
Hjärtmuskulatur bygger upp hjärtat. Muskulaturen är både uthållig och
snabb, men kan inte påverkas av viljan.
•
Glatt muskulatur finns till exempel i blodkärlens väggar, luftrören och
mag-tarmkanalen. Den kan inte påverkas av viljan, är uthållig, men
långsam.
Människokroppen - en översikt
Kroppen innehåller drygt
600 skelettmuskler.
Fördjupningsbild finns sist i
texten.
Muskler och nerver samarbetar
Muskulaturens sammandragningar, eller kontraktioner, styrs av nervsystemet.
Nervtrådar har direkt kontakt med muskeln och förmedlar information som
leder till att muskeln drar ihop sig.
Skelettmusklerna fäster vid benutskott på skelettet med hjälp av senor som är
uppbyggda av bindväv. Muskulaturens sammandragning påverkar därför
skelettet och det uppstår rörelser. När musklerna arbetar alstras också värme
som hjälper till att hålla kroppstemperaturen på rätt nivå.
Även i vila har skelettmuskulaturen en viss spänning. Tack vare det hålls de
olika bendelarna i skelettet på plats och kroppen får stadga.
Nervsystemet och sinnesorganen
Sinnrikt samarbete
Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna, som alla byggs
upp av nervvävnad. Nervcellerna i nervvävnaden har den speciella
egenskapen att de kan bilda och leda elektriska impulser. Impulserna
förmedlar olika typer av information till och från hjärnan.
Hjärnan styr kroppen
Hjärnan består av stora och lilla hjärnan samt hjärnstammen. Stora hjärnan är
mest utvecklad och innehåller centra för bland annat muskelrörelser, känsel,
syn, tal, lukt, hörsel och minne. Först när informationen når hjärnan blir man
medveten om den.
Lilla hjärnan styr rörelser och balans. I hjärnstammen finns områden som
reglerar andning och blodcirkulation.
Hjärnan styr kroppens
funktioner. Fördjupningsbild
finns sist i texten.
Ryggmärgen leder information till och från hjärnan
Ryggmärgen är en direkt fortsättning av hjärnstammen. Den går i en kanal
genom ryggkotorna. Ryggmärgen innehåller omkopplingsstationer för nerver
som leder information till och från hjärnan. Både hjärnan och ryggmärgen
omges av hinnor av bindväv som skyddar den känsliga nervvävnaden.
Nerverna leder informationen ut i kroppen
Nerverna bildas av långa utskott från nervcellerna som ligger i hjärnan eller
ryggmärgen. Utskotten kan vara över en meter långa. De har kontakt
antingen med andra nervtrådar, eller med muskelceller eller körtlar. Flera
utskott löper tillsammans i en bindvävsskida och kallas då nerv.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
4 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Nerver vars cellkroppar ligger i hjärnan kallas hjärnnerver. Det finns tolv par
hjärnnerver som alla har olika funktioner. Utskott från nervceller som ligger i
ryggmärgen kallas ryggmärgsnerver. Det finns 31 par ryggmärgsnerver.
Vissa nerver påverkar, eller påverkas av, medvetandet. Andra nerver arbetar
helt oberoende av viljan. Dessa nerver styr bland annat hjärtats slag,
blodtrycket och tarmarnas rörelser.
Nerverna kan vara över en
meter långa. Fördjupningsbild
finns sist i texten.
Sinnena ger oss information
Kroppen har flera olika sinnesorgan som ger oss information om omvärlden.
Informationen förs sedan vidare till hjärnan med hjälp av nerver. Det finns
olika typer av sinnesceller:
•
Celler i ögats näthinna reagerar på ljus och färg. Cellerna omvandlar
ljuset till nervimpulser, som når hjärnan via synnerven, en av
hjärnnerverna.
•
Celler i innerörat registrerar hörsel- och balansintryck. Impulserna leds
vidare till hjärnan med hjälp av hörsel- och balansnerven, som också är
en hjärnnerv.
•
Smakceller på tungan uppfattar smakerna sött, salt, surt och beskt.
Informationen skickas vidare med hjälp av två hjärnnerver.
•
I näshålans tak finns celler som uppfattar lukt. Även denna information
leds vidare med hjälp av en hjärnnerv.
•
Beröring, tryck, värme, kyla och smärta förmedlas av känselkroppar och
nerver i huden. Impulserna skickas vidare till hjärnan med hjälp av
speciella nervbanor.
Hörsel- och balanssinnet
sitter i örat. Fördjupningsbild
finns sist i texten.
Cirkulation och andning
Hjärtat är stort som en knytnäve
Hjärta är ungefär lika stort som en knytnäve. Det ligger i bröstkorgen mellan
lungorna, lite förskjutet åt vänster. Hjärtat är uppbyggt av en speciell sorts
tvärstrimmig muskulatur. Dessa muskelceller bildar ett nätverk som drar ihop
sig regelbundet. På så sätt uppkommer hjärtslagen. Impulsen till
sammandragningarna kommer från specialiserade muskelceller i hjärtats
vägg. Impulsen sprids snabbt till intilliggande muskelceller.
Centralpump för blodet
Hjärtat fungerar som en pump och för ut blodet i blodkärlen. Hjärtat har två
halvor som var och en består av ett förmak dit blodet först kommer, och en
kammare som pumpar blodet vidare. Höger hjärthalva pumpar blodet till
lungorna där det tar upp syrgas från inandningsluften. Samtidigt gör sig
blodet av med koldioxid.
Vänster hjärthalva pumpar ut blodet i stora kroppspulsådern, som för det
vidare ut i kroppen där syrgasen förbrukas. Blodet tar också upp koldioxid
www.infomedica.se
Hjärtat fungerar som en
pump. Fördjupningsbild
finns sist i texten.
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
5 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
som bildas vid ämnesomsättningen. Blodet återvänder sedan till höger
hjärthalva, och så upprepas förloppet igen. Muskulatur intill blodkärlen ute i
kroppen hjälper till att pressa och suga blodet tillbaka till hjärtat.
Klaffarna styr blodet i rätt riktning
Mellan hjärtats olika hålrum finns klaffar som öppnas och sluts i takt med
hjärtats sammandragningar. Tack vare klaffarna förs blodet hela tiden vidare
i samma riktning. När klaffarna öppnas och stängs uppstår ljud som går att
höra med hjälp av ett stetoskop.
Blodkärlen bildar nätverk
Blodkärlen bildar ett sammanhängande nätverk i kroppen. De kärl som leder
blodet från hjärtat ut i kroppen kallas artärer, medan kärl som leder blodet
tillbaka till hjärtat från vävnaderna kallas vener. Små tunna kärl som kallas
kapillärer förenar artärerna med venerna. I kapillärerna sker utbytet av
näringsämnen, syre och koldioxid mellan blodet och vävnadsvätskan.
Luftvägarna förser kroppen med syre
Till luftvägarna räknas näshålan, svalget, struphuvudet, luftstrupen och
luftrören. Luftvägarna transporterar luften till och från lungorna. Den luft
som vi andas in innehåller syre. I lungorna tas en del av syrgasen upp av
lungvävnaden. Kroppen behöver syrgas för att fungera. I lungorna avges
istället koldioxid som bildats i kroppen vid ämnesomsättningen. Kroppen har
ingen användning för koldioxiden och gör sig därför av med den när man
andas ut.
Luktsinnet sitter i näshålan
Näshålan har till uppgift att värma, befukta och rena den luft som man andas
in. I näshålans tak finns sinnesceller som registrerar lukter, det vill säga
gasformiga ämnen som finns i inandningsluften.
Stämbanden ligger i svalget
Genom svalget passerar både in- och utandningsluften och den mat som vi
äter. En skyddsmekanism i struphuvudet hindrar födan från att hamna i
luftstrupen. Tack vare struphuvudet kan man även bilda ljud med hjälp av
stämbanden. När man talar kombineras olika ljud.
I lungorna syresätts blodet.
Fördjupningsbild finns sist i
texten.
Luftstrupen och luftrören
Reningen av luften fortsätter i luftstrupen och luftrören. En speciell
slemhinna med flimmerhår fångar upp främmande partiklar och hindrar dem
från att komma ned till lungorna. Flimmerhåren rör sig hela tiden åt samma
håll, därför transporteras ämnen som av misstag hamnat i luftrören uppåt
igen.
Blodet och immunförsvaret
Blodet fraktar näring och syre
En vuxen persons kropp innehåller ungefär fem liter blod. Blodet
transporterar syre, hormoner, näringsämnen, avfallsprodukter, salter och
värme.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
6 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Blodet består av blodkroppar och en vätska som kallas blodplasma.
Blodkropparna har olika funktioner:
•
Röda blodkroppar är kroppens minsta celler. De är så små att de kan
passera genom de minsta blodkärlen och nå ut i hela kroppen. Vår
blodgrupp bestäms av små markörer på de röda blodkropparnas yta.
•
De röda blodkropparna innehåller hemoglobin, som transporterar syre
och ger blodet den röda färgen.
•
Vita blodkroppar är viktiga för immunförsvaret. De skyddar kroppen mot
infektioner. Det finns olika sorters vita blodkroppar. Några kan ”äta upp”
främmande ämnen eller bakterier, medan andra bildar så kallade
antikroppar som kan bekämpa inkräktare i kroppen.
•
Blodplättar kan klumpa ihop sig och på så sätt hjälpa till att stoppa en
blödning. Man brukar säga att blodet levrar sig.
Lymfsystemet är en del av immunförsvaret
Lymfsystemet har flera olika funktioner. En av dessa är att vara en del av
immunförsvaret. Vätska pressas ut från kapillärerna i vävnaderna. En del av
vätskan sugs upp av lymfkärl i vävnaderna. Vätskan kallas då lymfa. De små
lymfkärlen samlas till större lymfkärl, som så småningom mynnar ut i stora
vener. Lymfan blandas då igen med blodet.
Lymfkärlen passerar på sin väg genom risgrynsstora lymfknutor som filtrerar
lymfan och tar hand om olika smittämnen, till exempel bakterier. I
lymfknutorna bildas också så kallade antikroppar, vilka hjälper till att
bekämpa främmande ämnen som kommit in i kroppen. Lymfknutorna finns
framför allt i armhålorna, på halsen och i ljumskarna, men även i övriga delar
av kroppen.
Mjälten filtrerar blodet
Mjälten hör också till lymfsystemet. Den ligger till vänster i buken, alldeles
under mellangärdet. Även mjälten deltar i kroppens immunförsvar genom att
filtrera blodet. Dessutom tar den hand om och bryter ner gamla röda
blodkroppar. Hos barn bildas också blod i mjälten.
Lymfsystemet ingår i
immunförsvaret.
Fördjupningsbild finns sist
i texten.
Matsmältning och urinvägar
Mag-tarmkanalen bryter ner födan
Mag-tarmkanalen omfattar alla de delar som hjälper till att bryta ned maten
som man äter, så att kroppens celler kan använda de olika näringsämnen som
födan innehåller. Till mag-tarmkanalen räknas därför munhålan, svalget,
matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen och
ändtarmen. Dessutom hör spottkörtlarna, levern och bukspottkörteln till magtarmkanalen, eftersom de bildar olika vätskor, sekret, som bryter ned födan.
Det finns även små körtlar i magsäckens och tarmarnas slemhinna.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
7 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Munnen, matstrupen och matsäcken
Den första sönderdelningen av födan sker i munnen med hjälp av tänderna.
På tungan finns sinnesceller som känner hur maten smakar. Födan blandas
med saliv från spottkörtlarna, och förs sedan genom svalget till matstrupen
när man sväljer. Matstrupen fungerar som ett transportrör och leder maten
vidare ner till magsäcken, som innehåller sur magsaft. Där börjar en kemisk
och mekanisk nedbrytning av det man ätit.
Tunntarmen och tjocktarmen
Den nedbrutna födan förs vidare till tolvfingertarmen. Här tillförs sekret i
form av galla från levern och bukspott från bukspottkörteln. Tack vare
sekretet kan födan sönderdelas ytterligare till sina minsta beståndsdelar.
Sedan sugs näringsämnena upp genom tunntarmarnas väggar och vidare ut i
blodet.
Det tar 12-15 timmar för maten
att passera mag-tarmkanalen.
Fördjupningsbild finns sist i
texten.
Det som blir kvar när näringsämnena sugits upp förs vidare till tjocktarmen.
Där tas vatten och en del vitaminer upp av blodet. Resterna lämnar kroppen
genom ändtarmen som avföring.
Njurarna renar blodet
Njurarna har viktiga funktioner i kroppen. Njurarna utsöndrar
avfallsprodukter från ämnesomsättningen och kroppsfrämmande ämnen, som
till exempel läkemedel. Njurarna ser också till att mängden vätska och salter i
kroppen är på en lagom nivå. De håller även surhetsgraden i kroppen på en
jämn nivå och påverkar blodtrycket. Det hormon som styr bildningen av röda
blodkroppar kommer också från njurarna.
Njurarna ligger inbäddade i ett tjockt fettlager högt uppe i buken mot
ryggsidan. Blodet cirkulerar hela tiden genom njurarna, och med hjälp av en
sinnrik mekanism filtreras avfallsprodukter och överflödigt vatten bort. På så
sätt bildas urinen. Ämnen som kroppen behöver tas dock tillvara och förs
tillbaka till blodet. Filtreringen sker i cirka en miljon små enheter i varje
njure.
Urinen töms genom urinvägarna
Till urinvägarna räknas urinledarna, urinblåsan och urinröret. Urinen förs
vidare genom urinledarna till urinblåsan där den tillfälligt kan lagras.
Urinblåsans vägg innehåller rikligt med glatt muskulatur som utvidgas
vartefter blåsan fylls. När ungefär 2,5 deciliter urin har samlats börjar man
känna sig kissnödig. Urinblåsan töms sedan genom urinröret när vi kissar.
I njurarna filtreras
avfallsprodukter och vatten
bort.
Fortplantning, hormoner och kroppstemperaturen
Könsorgan och fortplantning
Tack vare könsorganen kan människan fortplantas. Fortplantning innebär att
en ny individ utvecklas från en äggcell som befruktats av en sädescell.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
8 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Mannens könsorgan
Mannens könsorgan består av testiklarna, bitestiklarna, sädesledarna, prostata
och penis. Testiklarna ligger i pungen. Här bildas sädescellerna som sedan
mognar i bitestiklarna.
Vid samlaget förs sädescellerna med mannens penis in i kvinnans slida.
Mannens könsorgan.
Fördjupningsbild finns
sist i texten.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
9 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Kvinnans könsorgan
Till kvinnans könsorgan räknas äggstockarna, äggledarna, livmodern, slidan,
blygdläpparna och klitoris. Äggstockarna ligger långt ner i buken.
Varje månad lossnar ett moget ägg från äggstockarna. Ägget fångas upp av
de trattformiga äggledarna, som för ägget vidare ned till livmodern. Ägget
befruktas om det träffar på en sädescell som simmat dit från slidan. Det
befruktade ägget bäddas in i livmoderns slemhinna och börjar växa genom att
det delas upprepade gånger. Så småningom kan man urskilja ett litet foster
som växer till ett barn.
Hormoner styr kroppen
Det hormonella systemet styr tillsammans med nervsystemet allt som sker i
kroppen. De två systemen arbetar inte självständigt, utan samarbetar på ett
invecklat sätt. Nervsystemet styr mer över kroppen och är snabbare än
hormonsystemet.
Kvinnans könsorgan.
Fördjupningsbild finns
sist i texten.
Hormoner bildas i så kallade endokrina organ. Sköldkörteln,
bisköldkörtlarna och binjurarna är exempel på endokrina organ. Hormonerna
går direkt ut i blodet, och transporteras sedan ut i kroppen där de påverkar
olika funktioner. Även exempelvis tarmar, lever, njurar och hud producerar
hormoner.
Hormonerna samverkar
Det finns många olika hormoner med olika uppgifter. Varje hormon påverkar
bestämda celler som de har till uppgift att styra. Hormonerna påverkar bland
annat tillväxten, könsmognaden och ämnesomsättningen, samt reglerar saltoch vattenbalansen i kroppen.
Det är ett fint samspel mellan de olika hormonerna. Mekanismen kallas för
återkoppling eller feedback, och innebär att bildningen av hormon minskar
om det redan finns mycket av just det hormonet. Alternativt bildas mer
hormon om det finns för lite av det i kroppen. Hormoner kan också parvis ha
motsatt effekt, till exempel att öka eller minska mängden socker i blodet.
Genom att det bildas mer av det ena hormonet och mindre av det andra styrs
blodsockernivån till rätt nivå.
"Temostat" styr kroppstemperaturen
Kroppens inre temperatur är ungefär 37 grader Celsius om man är frisk.
Temperaturen styrs av temperaturcentrum i hjärnan, som fungerar ungefär
som en termostat. Temperaturcentrum får information dels från blodet som
passerar förbi, och dels från områden ute i kroppen som känner av köld och
värme.
Hormonerna bildas i olika
körtlar. Fördjupningsbild
finns sist i texten.
Temperaturcentrum påverkar kroppstemperaturen genom nervsystemet och
hormonsystemet. Om kroppstemperaturen är för hög gör sig kroppen av med
värme genom att blodet styrs till huden där det sedan kyls av. Om
kroppstemperaturen istället är för låg måste värmeproduktionen öka. Det sker
framför allt genom att musklerna ökar sin aktivitet. Mer långsiktigt påverkas
kroppstemperaturen av sköldkörtelhormon, som styr ämnesomsättningen.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
10 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Fördjupning och länkar
Läs frågor och svar i Fråga doktorns svarsbank
I avdelningen Fråga doktorn finns en sökbar svarsbank. Den innehåller
vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, knuten
till Infomedica. Det finns också möjligheter att ställa en fråga direkt till
läkargruppen.
Pion
Pion är en referensdatabas för patientinformation. Där kan man söka fram
titlar på artiklar, böcker, elektroniska dokument och informationsbroschyrer,
med mera. Om man bor i Dalarna, Värmland eller Kalmar län kan man
beställa litteratur och få den hemskickad. De som bor i andra delar av Sverige
kan genom Pion få tips på titlar som sedan kan lånas på det lokala biblioteket.
http://www.pion.net/
Fördjupning
Fördjupad information finns att läsa i:
•
Människokroppen – fysiologi och anatomi
Bjålie; Jan G; Haug, Egil; Sand, Olav; Sjaastad, Øystein V, Toverud,
Kari C
Faktagranskning: Gunnel Bjerneroth
Liber AB 1998
•
Den fantastiska människokroppen
Dietrichs, Espen; Hurlen, Petter; Toverud, Kari C
Översättning: Gunnel Bjerneroth
Bonnier Utbildning 1994 (finns även som CD-rom)
•
Människans fysiologi och anatomi
Nienstedt, Walter; Hänninen, Osmo; Arstila, Antti; Björkquist, StigEyrik; Franson, Peter; Kvist, Ulrik
Almqvist & Wiksell Förlag 1993
•
Anatomi och fysiologi
Sonesson, Bertil och Gun
Liber AB 2001
Redaktion
Manusförfattare
Gunnel Bjerneroth, docent i anestesiologi och intensivvård, Uppsala
Faktagranskare
Lars-Olof Hensjö, specialist i allmänmedicin och medicinsk chef,
Infomedica.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
11 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Illustrationer
Kari C Toverud
Allt innehåll är granskat och godkänt av Infomedicas huvudredaktion,
medicinske chef och redaktionsråd
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
12 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Fördjupningsbilder
Cellerna bildar organ
Fostrets celler får tidigt sina uppgifter. Alla celler behåller samma
grundstruktur och samma arvsmassa, men några blir experter på att röra sig,
medan andra exempelvis tar emot information, sköter fortplantning eller
ämnesomsättning. På så sätt bildas olika vävnader, som i sin tur bygger upp
olika organ.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
13 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Cellens uppbyggnad
•
•
•
•
•
•
•
Runt cellen finns en tunn hinna, cellmembran.
Innanför membranet finns en trögflytande vätska, cytoplasma.
Mitokondrier är cellens ”kraftverk”.
Ribosomer är små korn som tillsammans bygger upp proteiner.
Endoplasmatiska retiklet och Golgi-apparaten är nätverk av platta rör
och blåsor. De fungerar bland annat som cellens transportsystem.
Lysosomer är cellens renhållnings- och nedbrytningsanläggning.
Cellens kärna är en slags kommandocentral som styr alla dess
funktioner. Kärnan innehåller också arvsmassan, DNA.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
14 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Muskelvävnad
Cellerna i muskelvävnaden är långsträckta. De kallas därför ofta
muskelfibrer. Cellerna kan dra ihop sig så att muskeln förkortas. Tack vare
det kan man röra på sig. Kroppen innehåller tre typer av muskelvävnad:
skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur och glatt muskulatur.
De stora muskler som man bland annat har i armar och ben kallas
skelettmuskulatur, eller tvärstrimmig muskelvävnad. Om man tittar på
muskelvävnaden i mikroskop ser man tvärgående ränder.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
15 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Huden
Huden har tre olika lager: överhuden, läderhuden och underhuden. De
yttersta cellagren i överhuden består av döda och förhornade celler som
kallas hornlager.
Läderhuden innehåller rikligt med blodkärl som tillför syrgas och
näringsämnen, samt transporterar bort avfallsprodukter. Blodcirkulationen i
läderhuden är också viktig för att kroppen ska kunna hålla rätt
kroppstemperatur. I läderhuden finns även lymfkärl, känselkroppar, nerver,
hårsäckar, talgkörtlar och svettkörtlar.
Underhuden består av porös bindväv och många fettceller.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
16 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Ryggraden
I varje ryggradskota finns ett hål. Eftersom kotorna är staplade på varandra
till en pelare bildas en kanal genom hålen. I denna kanal går ryggmärgens
nerver väl skyddade. Hos en vuxen person når ryggmärgen ner till första eller
andra ländkotan. Längre ned innehåller ryggradskanalen nerver från
ryggmärgen.
Mellan kotorna ligger mellankotsskivor eller disker. Diskerna består av en
ring av broskvävnad med en geléaktig kärna. De är stötdämpande och gör att
man kan röra ryggraden.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
17 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Skelettmuskulaturen
Skelettmuskulatur bygger upp de stora muskler som bland annat finns i armar
och ben. Denna typ av muskulatur kan påverkas av viljan, och den arbetar
snabbt, men är inte så uthållig.
Från hjärnan leds information genom nervtrådar, som har kontakt med
musklerna. När en impuls når muskeln drar den ihop sig.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
18 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Hjärnan
Hjärnan fungerar som kroppens kommandocentral. Stora hjärnan är mest
utvecklad och innehåller centra för bland annat muskelrörelser, känsel, syn,
tal, lukt, hörsel och minne. Först när hjärnan nås av informationen blir man
medveten om den.
Lilla hjärnan styr rörelser och balans. I hjärnstammen finns områden som
reglerar andning och blodcirkulation.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
19 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Ryggmärg och nerver
Ryggmärgen innehåller nerver som leder information till och från hjärnan.
Nervcellerna har utskott som kan vara över en meter långa. De har kontakt
antingen med andra nervtrådar, muskelceller eller körtlar. Flera nervtrådar
löper tillsammans i en bindvävsskida och kallas då nerv. Nervtrådarna
isoleras av ett fettämne som heter myelin.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
20 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Hörsel- och balansinnet
Ljud består egentligen av vågor. När ljudvågorna når trumhinnan sätts den i
rörelse. Vågrörelsen förmedlas vidare av de tre hörselbenen, som även
förstärker ljudet. Sinnesceller i snäckan omvandlar vågrörelserna till
nervimpulser, som sedan leds vidare till hjärnan genom hörselnerven.
I båggångarna sitter celler som sköter balansen. Nervimpulserna leds sedan
vidare till hjärnan via balansnerven.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
21 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Hjärtat
Hjärtat har fyra hålrum som består av två förmak och två kamrar. Höger
förmak tar emot blod från kroppen genom övre och nedre hålvenen. Mellan
hjärtats förmak och kamrar finns klaffar som öppnas och sluts i takt med
hjärtats sammandragningar.
Från höger förmak kommer blodet ner i höger kammare, som sedan pumpar
blodet till lungorna för syresättning.
Från lungorna återvänder blodet till vänster förmak och vidare till vänster
kammare. Därifrån pumpas det syresatta blodet ut i kroppen via stora
kroppspulsådern, aorta. Där blodet lämnar hjärtats kamrar finns också klaffar
för att förhindra att blodet rinner tillbaka.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
22 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Lungorna
I lungblåsorna tas syrgas upp i blodet från inandningsluften. Syrgasen
transporteras från lungblåsorna till de röda blodkropparna i kapillärerna, som
är de smalaste blodkärlen. Blodet fortsätter via lungvenerna tillbaka till
hjärtat och förs sedan vidare ut i kroppen.
Blodet i lungornas kapillärer avger också koldioxid som transporterats dit
från kroppens vävnader. Koldioxiden lämnar sedan kroppen genom
utandningsluften.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
23 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Lymfsystemet
Från blodomloppet pressas vätska ut genom de smalaste blodkärlen,
kapillärererna, till omgivande vävnader. En del av vätskan, som innehåller
rikligt med proteiner och vita blodkroppar, sugs upp av lymfkärlen. Sedan
transporteras lymfvätskan vidare till lymfkörtlarna, där den renas från
skadliga ämnen, som exempelvis bakterier, innan vätskan återgår till
blodcirkulationen via halsvenerna. Under ett dygn bildas två till fyra liter
lymfa.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
24 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Matsmältningen
Matsmältningen startar i munnen där enzymer från spottkörtlarna börjar bryta
ner maten. I magsäcken bildas magsaft, som förstör de flesta bakterier som
följt med födan. Magsaften innehåller även ämnen som behövs för den
fortsatta nedbrytningen av maten.
I levern bildas bland annat galla som behövs för nedbrytningen av fett. I
bukspottkörteln bildas enzymer och exempelvis hormonet insulin som
reglerar blodsockret. Vatten och näringsämnen tas upp i tunn- och
tjocktarmen.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
25 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Njurarna
Njurarna reglerar kroppens vatten- och salthalt samt surhetsgrad. Dessutom
har njurarna flera andra viktiga funktioner, bland annat att bilda hormoner,
delta i regleringen av blodtrycket, delta i bildningen av röda blodkroppar,
tillverka glukos och aktivera vitamin D.
Urin består till största delen av vatten med upplösta salter,
nedbrytningsprodukter från ämnesomsättningen, samt olika ämnen som
filtrerats bort för att inte skada kroppen.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
26 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Mannens könsorgan
Testiklarna innehåller sammanlagt flera hundra meter sädeskanaler. I
sädeskanalernas väggar finns omogna celler som utvecklas till spermier. I
bitestiklarna sker den slutliga mognaden av spermierna.
Sädesblåsorna är små säckar som mynnar i sädesledarna. Sädesblåsorna
innehåller ett segt sekret, sädesvätska, som blandas med spermierna.
Tillsammans med dessa samt sekret från prostata utgör detta mannens
sperma.
Penis innehåller tre stycken svällkroppar, som är uppbyggda ungefär som en
tvättsvamp, och fylls med blod när mannen blir sexuellt upphetsad och får
erektion.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
27 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Kvinnans könsorgan
Äggstockarna innehåller äggblåsor. I varje blåsa finns förstadiet till ett ägg.
Efter varje menstruation börjar flera ägg och äggblåsor växa. Hormon från
hypofysen stimulerar tillväxten.
En blåsa spricker i mitten av menstruationscykeln. Det mogna ägget lämnar
äggstocken och fångas upp av en av de två äggledarna, där det också kan
befruktas. Ägget förs vidare till livmodern genom rörelser av flimmerhår och
muskelsammandragningar i äggledarnas väggar. Det tar tre till fem dygn för
ägget att nå livmodern.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
28 (29)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Människokroppen - en översikt
Hormonsystemet
Kroppens hormonsystem består av ett flertal körtlar som har till uppgift att
bilda speciella signalämnen, hormoner. Hormonerna sprids med hjälp av
blodet. De kan därför nå hela kroppen.
•
•
•
•
•
Hypofysen bildar ett flertal hormoner, som i sin tur styr bildningen av
andra hormoner.
Sköldkörteln bildar viktiga hormoner som reglerar kroppens
ämnesomsättning och aktiviteten i cellerna.
I binjurarna bildas flera olika hormoner, som reglerar omsättningen av
socker och salt i kroppen, samt könshormoner.
Bukspottkörteln bildar hormonerna insulin och glukagon som reglerar
blodsockernivån.
Äggstockarna och testiklarna bildar och utsöndrar könshormoner.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-15
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
29 (29)