Hjärta och blodomlopp

ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärta och blodomlopp
Hjärtats uppbyggnad
Pump och transportsystem
Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat
att
•
•
•
•
•
•
förse kroppens celler med viktig näring
föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen
transportera syre från lungorna till vävnaderna, och koldioxid i andra
riktningen
sprida olika hormoner och signalsubstanser som styr olika funktioner i
kroppen
vara en del av kroppens immunförsvar
hjälpa till att hålla kroppstemperaturen.
Hjärtat fungerar som en pump. Tack vare hjärtats rytmiska
sammandragningar pumpas blodet runt i det sammanhängande rörsystem som
blodkärlen är. Pumpkraften gör att det uppstår ett tryck, blodtrycket.
Stort som en knytnäve
Hjärtat är ungefär lika stort som en knuten hand. Det ligger i bröstkorgen
mellan lungorna, lite förskjutet åt vänster. Hjärtat är dessutom lite vridet så
att den högra delen är riktad framåt. Det vilar på mellangärdet, som är
skiljeväggen mellan brösthålan och bukhålan. Hjärtat skyddas av
bröstkorgens vägg som är uppbyggd av revben och muskler. Framför hjärtat
finns bröstbenet. Alldeles bakom hjärtat går matstrupen på väg ner till
magsäcken.
Hjärtat omges av en dubbel säck av bindväv. Hjärtats övre del kallas basen.
Här passerar de stora blodkärlen till och från hjärtat. Den nedre delen kallas
spetsen. När hjärtat slår kan man känna spetsens rörelser mot
bröstkorgsväggen.
Hjärtat och blodomloppet är
kroppens transportsystem.
Fördjupningsbild finns sist i
texten.
Under fosterstadiet börjar hjärtat slå redan när fostret är tre veckor gammalt.
Hjärtat slår sedan ungefär tre miljarder gånger under en människas liv.
En uthållig muskel
Hjärtat har en speciell sorts tvärstrimmig muskulatur som kallas
hjärtmuskulatur. Den skiljer sig från annan tvärstrimmig muskulatur genom
att den inte kan påverkas av viljan. Muskulaturen är också mycket uthållig,
och den vilar bara mellan hjärtslagen. Muskelcellerna är förgrenade och
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-14
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
1 (21)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärta och blodomlopp
bildar nätverk. En impuls i en muskelcell når därför snabbt andra celler, och
hela hjärtat dras samman.
Hjärtat har två ihåliga halvor. Var och en består av ett förmak dit blodet först
kommer, och en kammare som pumpar blodet vidare. Mellan halvorna finns
en tät skiljevägg. Mellan hjärtats olika hålrum finns klaffar, som öppnas och
sluts i takt med sammandragningarna.
Hela hjärtat omges av dubbla bindvävslager, hjärtsäcken. Mellan de båda
lagren finns lite vätska så att hjärtat kan röra sig.
Förmaken tar emot blod
Hjärtats förmak har tunna väggar och tar emot blod. Höger förmak tar emot
blod som kommer tillbaka från kroppen genom den övre och nedre hålvenen.
Vänster förmak tar emot blod som syresatts i lungorna.
Hjärtmuskulaturen arbetar
oberoende av viljan.
Fördjupningsbild finns sist i
texten.
Kamrarna pumpar blodet vidare
Kamrarna har tjockare väggar eftersom de pumpar blodet vidare. De utför
alltså ett större arbete än förmaken. Höger kammare pumpar blodet till
lungorna för syresättning, och kallas lilla kretsloppet. Vänster kammare
pumpar det syresatta blodet ut till kroppen via stora kroppspulsådern, aorta.
Det kallas stora kretsloppet. Störst kraft går åt till detta arbete, därför är
muskelväggen i vänster kammare tjockast.
Två typer av klaffar
Tack vare klaffar mellan förmaken och kamrarna, samt vid blodkärlen som
går ut från hjärtat, förs blodet hela tiden vidare i samma riktning. Det finns
fyra klaffar av två olika typer:
•
•
Segelklaffar finns mellan förmak och kammare i både höger och vänster
hjärthalva. Klaffarna ser ut som tunna segel. Trådar längs seglens kanter
fäster i muskelbuntar, som kallas papillarmuskler. När hjärtat dras
samman pressas seglen ihop så att klaffen blir tät.
Fickklaffar finns där lungpulsådern lämnar höger kammare, och där aorta
lämnar vänster kammare. Klaffarna tillåter bara att blodet pumpas ut ur
kamrarna. Om blodet försöker ta motsatt väg stängs klaffarna
automatiskt.
Hjärtat består av två ihåliga
halvor med två förmak och
kammare. Fördjupningsbild
finns sist i texten.
När klaffarna öppnas och stängs uppstår ett ljud som läkaren kan höra på
bröstkorgen med hjälp av ett stetoskop. För varje hjärtslag hörs två toner.
Hjärtats funktion
Även hjärtmuskeln behöver blod
Även om hjärtats viktigaste funktion är att pumpa runt blodet i kroppen, så är
det beroende av att ha en egen blodförsörjning. Därför har hjärtat två
kranskärl.
www.infomedica.se
Kranskärlen förser hjärtat
med blod. Fördjupningsbild
finns sist i texten.
Reviderad: 2004-01-14
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
2 (21)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärta och blodomlopp
Kranskärlen är små artärer som kommer direkt från stora kroppspulsådern,
aorta, där den lämnar vänster kammare. Kärlen förgrenas och bildar ett
nätverk runt hjärtat.
Kranskärlen förser hjärtmuskeln med blod när hjärtat vilar mellan slagen.
Blodet leds sedan bort genom kransvener, som töms i höger förmak.
Hjärtslagen startas av impulser
Hjärtslagen sätts igång i en liten del av hjärtat som kallas sinusknutan. Den
består av specialiserade hjärtmuskelceller i väggen i höger förmak. I dessa
muskelceller startar regelbundna urladdningar. Genom hjärtmuskelvävnadens
uppbyggnad sprids impulsen snabbt till båda förmaken.
Vid övergången mellan höger förmak och höger kammare finns en annan
grupp specialiserade muskelceller som kallas AV-knutan. Här stannar
impulsen upp något så att förmaken ska hinna tömmas fullständigt. Sedan får
kamrarna en impuls att dra ihop sig.
Impulsen skickas därefter vidare genom den så kallade His´ska bunten. Den
går mellan de båda kamrarna ner till hjärtats spets, och vidare upp en liten bit
längs kamrarnas yttre väggar. Även His´ska bunten består av specialiserade
hjärtmuskelceller. De har liknande egenskaper som nerver.
Hjärtats slag startas av
impulser från sinusknutan i
hjärtats högra förmak.
Fördjupningsbild finns sist i
texten.
Sinusknutan, AV-knutan och His´ska bunten kallas för hjärtats
retledningssystem. Impulsen som startat i sinusknutan når snabbt hela hjärtat
och leder till en sammandragning, eller ett hjärtslag. Innan nästa hjärtslag
kommer måste hjärtat vila lite.
Hjärtat kan inte styras med viljan
Hjärtmuskelvävnaden är alltså unik eftersom den arbetar på egen hand, utan
att styras av viljan. Det sympatiska och parasympatiska nervsystemet
påverkar dock hjärtat.
Dessa två nervsystem styr aktiviteten i våra inre organ, och påverkas inte av
viljan. Det sympatiska nervsystemet sätts igång när kroppens krafter behöver
mobiliseras, till exempel i stressituationer, och gör bland annat att pulsen
ökar och blodtrycket höjs. Det parasympatiska nervsystemet är mest aktivt
vid vila. Det har motsatt effekt på kroppen, exempelvis att pulsen minskar
och blodtrycket sjunker.
Vid vila brukar antalet hjärtslag, eller hjärtfrekvensen normalt ligga mellan
60 och 80 slag per minut. Vältränade personer kan ha ännu lägre vilopuls.
Om man anstränger sig blir hjärtfrekvensen mycket högre, och kan närma sig
200 slag per minut.
Hjärthalvorna arbetar samordnat
Hjärtat växlar rytmiskt mellan två tillstånd. Det kan antingen dras samman,
vilket kallas systole, eller vila, diastole. Höger och vänster hjärthalva arbetar
synkroniserat, det vill säga båda halvorna pumpar respektive vilar samtidigt.
En sammandragning och en avslappning gör tillsammans ett hjärtslag.
www.infomedica.se
När hjärtat vilar fylls
kamrarna med blod.
Fördjupningsbild finns
sist i texten.
Reviderad: 2004-01-14
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
3 (21)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärta och blodomlopp
Under vilofasen, diastole, fylls hjärtat med blod. Klaffarna mellan förmaken
och kamrarna är öppna, medan klaffarna ut från kamrarna är stängda. Under
sammandragningen, systole, öppnas klaffen till lungpulsådern, och blod
pumpas från höger kammare ut till lungorna för att syresättas. Samtidigt
öppnas klaffen till stora kroppspulsådern, och blod pumpas från vänster
kammare ut i kroppen. Klaffarna mellan förmaken och kamrarna stängs för
att hindra blodet att rinna tillbaka. Det skapar den första hjärttonen som
läkaren hör genom att lyssna med ett stetoskop.
När kamrarna har tömts stängs klaffarna mot blodkärlen igen. Det hörs som
den andra hjärttonen. Hjärtat fylls sedan igen. Hela förloppet upprepas för
varje hjärtslag.
När man vilar eller bara rör sig lite pumpas cirka fem-sex liter blod per minut
ut ur vardera kammare. Detta kallas hjärtats minutvolym. Det är också den
mängd blod som finns i kroppen. Om man anstränger sig mycket kan hjärtat
pumpa ut 25–30 liter blod i kroppen per minut.
EKG visar hur hjärtat slår
Med hjälp av elektrokardiografi, EKG, kan man se hur hjärtat slår.
Sjukvårdspersonal fäster elektroder på bröstkorgen, armarna och benen.
Elektroderna registrerar de elektriska signaler som skapas av hjärtat när det
slår. Sedan överförs signalerna till en kurva på en skärm eller pappersremsa.
Kurvans utseende och avstånden mellan de olika vågorna ger viktig
information vid olika sjukdomar i hjärtat. Läkaren kan bland annat se om
hjärtat slår oregelbundet eller om man har haft en hjärtinfarkt.
Blodomloppet
Kroppens transportsystem
Blodomloppet är kroppens transportsystem. Tack vare blodomloppet, eller
cirkulationen, kan syre, näringsämnen samt olika hormoner och
signalsubstanser föras runt i kroppen. Blodet cirkulerar i blodkärlen och tar
med sig de olika ämnena. Blodet för även bort avfall som bildats vid
ämnesomsättningen.
Blodkärlen bildar nätverk
Blodkärlen bildar ett sammanhängande nätverk i kroppen. De är
huvudsakligen av tre slag:
•
•
Artärer kallas de blodkärl som leder blodet från hjärtat. De har tjockare
väggar än venerna eftersom artärerna innehåller ett tjockare lager av
glatta muskelceller och elastiskt bindväv. Därmed blir artärerna töjbara
och kan ta emot och föra vidare det blod som pumpas ut från hjärtat. De
stora artärerna delar upp sig i allt mindre förgreningar som når ut i hela
kroppen.
Vener leder blodet till hjärtat. De tunna väggarna gör att kärlen kan tänjas
och kan därför innehålla stora mängder blod. Venerna i nedre
kroppshalvan har invändiga klaffar. Dessa hindrar blodet från att rinna
www.infomedica.se
Venernas klaffar hindrar
blodet från att rinna i fel
riktning. Fördjupningsbild finns
sist i texten.
Reviderad: 2004-01-14
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
4 (21)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärta och blodomlopp
baklänges. Små vener förenas med andra små vener till stora vener.
Slutligen tömmer venerna sig i hjärtat.
•
Kapillärer heter de minsta kärlen som förenar artärerna med venerna.
Kärlen har ungefär samma diameter som en röd blodkropp. Kapillärernas
väggar är mycket tunna och består bara av ett enda cellager. Därför kan
vätska, näringsämnen och avfallsprodukter med lätthet passera till och
från vävnaderna.
Artärerna för blodet ut i kroppen
Varje gång hjärtat pumpar ut blod i artärerna utvidgas de lite. Detta kan man
känna i pulsen, till exempel vid handleden.
Eftersom artärernas väggar innehåller glatt muskulatur kan blodkärlens
diameter ändras när muskulaturen dras samman eller slappnar av. Om
aktiviteten ökar i kroppens "stressystem", det sympatiska nervsystemet, leder
det till att kärlen blir trängre. Då minskar blodflödet ut till vävnaderna. Om
aktiviteten däremot minskar så får det motsatt effekt, det vill säga att kärlen
vidgas och blodflödet ökar. Tack vare att blodflödet kan regleras genom
enskilda kärl, så styrs blodet till de organ som för stunden bäst behöver det.
Några av de större artärerna är:
•
Stora kroppspulsådern, aorta, är den största artären, och utgår direkt från
vänster kammare. Aorta har en diameter på ungefär 2,5 centimeter.
Kärlet går först uppåt i en båge, och fortsätter sedan ned bakom hjärtat
genom bröst- och bukhålan tills den så småningom delar sig i två grenar.
En till vardera sidan av den nedre kroppshalvan.
•
Arm-huvudartären utgår från aortabågen och delar relativt omgående upp
sig i två artärer. Den ena, höger nyckelbensartär, går till höger arm. Den
andra, höger gemensamma halsartär går till höger sida av halsen och
huvudet. Vänster gemensamma halsartär och vänster nyckelbensartär
utgår direkt från aortabågen.
•
Axelartären är en direkt fortsättning av nyckelbensartären. Artären byter
därefter namn ytterligare en gång till överarmsartären. I armbågen delas
den upp till två artärer: strålbensartären som går på underarmens
tumsida, och armbågsbensartären som fortsätter på underarmens
lillfingersida. I handen har dessa båda artärer kontakt med varandra. De
bildar två kärlbågar från vilka fingrarnas artärer utgår. När man ”tar
pulsen” är det strålbensartären man känner vid handleden.
•
Den gemensamma halsartären delar upp sig på varje sida, i höjd med
struphuvudet, till inre och yttre halsartären. Pulsen kan lätt kännas på
halsen före det ställe där artären delar sig. Den inre halsartären förser
ögat och hjärnan med blod, medan den yttre halsartären går till halsen
och huvudet.
www.infomedica.se
Genom artärerna pumpas
syresatt blod ut i kroppen.
Fördjupningsbild finns sist i
texten.
Reviderad: 2004-01-14
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
5 (21)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
•
Revbensartärerna utgår från den del av aorta som passerar genom
brösthålan. Blodkärlen går mellan revbenen och förser bröstkorgsväggen
med blod.
•
Inälvsartären utgår från den del av aorta som går genom bukhålan.
Artären delar upp sig och går till magsäcken, levern och mjälten. Från
mjältartären utgår även små artärer till bukspottkörteln.
•
Övre och nedre tarmkäxartären utgår från bukaorta och förser
tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen och ändtarmen med blod.
•
Njurartärerna och binjureartärerna utgår också från bukaorta.
•
Gemensamma tarmbensartärerna kallas de två artärer som bildas vid
bukaortas slut, nära fjärde ländkotan. Blodkärlen delar upp sig i lilla
bäckenet till inre tarmbensartären som förser bäckenorganen med blod,
och yttre tarmbensartären som fortsätter ner till benet.
•
Lårbensartären är en direkt fortsättning av den yttre tarmbensartären. På
knäets baksida byter artären namn till knävecksartären. Den delar sedan
upp sig i främre och bakre skenbensartären, som fortsätter ned i
underbenet. Från bakre skenbensartären utgår vadbensartären till vadens
muskler. De båda skenbensartärerna möts och bildar en blodkärlbåge i
fotsulan från vilken tårnas artärer utgår.
•
Lungpulsådern utgår direkt från höger kammare. Den delar direkt upp sig
till två lungartärer, en till varje lunga. Blodkärlen leder syrefattigt blod
till lungorna där koldioxid avges och syrgas tas upp. Dessa artärer är
alltså ett undantag från regeln att artärer leder syrerikt blod.
Hjärta och blodomlopp
Venerna för blodet till hjärtat
Venerna samlar upp blodet ute i kroppen och leder det tillbaka till hjärtat. Vid
muskelsammandragningar i armarna och benen trycks venerna ihop. Blodet
pressas i rätt riktning tack vare klaffarna. Man brukar kalla fenomenet för
muskelpumpen.
Venerna är antingen djupa eller ytliga. Ofta går två djupa vener bredvid varje
artär. Blodkärlen har som regel samma namn, men undantag finns. De ytliga
venerna motsvaras inte av artärer. Vener har ofta kontakt med varandra och
bildar nätverk i kroppen.
Några av kroppens större vener är:
•
Lungvenerna. De transporterar det syrerika blodet från lungorna till
vänster förmak. Två lungvener kommer från varje lunga. Dessa kärl
följer inte regeln att vener transporterar syrefattigt blod.
•
Ytliga vener på armar och ben som går alldeles under huden. Blodkärlen
tömmer sig i djupare belägna vener i skulder- och ljumskregionen. Det
finns inga artärer som följer dessa vener. De ytliga venerna hjälper till
www.infomedica.se
Venerna transporterar det
syrefattiga blodet tillbaka
till hjärtat. Fördjupningsbild
finns sist i texten.
Reviderad: 2004-01-14
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
6 (21)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärta och blodomlopp
reglera kroppstemperaturen genom att blodet avger överskottsvärme när
blodkärlen passerar nära huden.
•
Portådern. Den har inte heller någon artär som följer den. Portådern
samlar upp blod från magsäcken, bukspottkörteln, mjälten och tarmarna,
och för det vidare till levern där ämnen i blodet tas omhand.
•
Fingrarnas vener. De töms i underarmens vener, som fortsätter i form av
överarmens vener, axelvenen och nyckelbensvenen.
•
Inre halsvenen, som samlar upp blod från huvudet och halsen, och
tömmer blodet i övre hålvenen.
•
Yttre halsvenen. Den tar emot blod från bland annat nacken och halsens
ytliga delar, och tömmer blodet i nyckelbensvenen.
•
Arm-halsvenen, som tar emot blod från nyckelbensvenen och inre
halsvenen på varje sida. De båda sidornas arm-halsvener går ihop till
övre hålvenen.
•
Övre hålvenen. Den samlar upp blod från hela övre kroppshalvan, det vill
säga huvud, hals, arm och bröstkorg. Venen tömmer blodet i hjärtats
högra förmak.
•
Tårnas vener, som tömmer blodet i vadens vener. De fortsätter som
lårvenen och inre tarmbensvenen.
•
Yttre tarmbensvenen. Den tar emot blod från bäckenorganen.
•
Inre och yttre tarmbensvenen, som förenas till gemensamma
tarmbensvenen. De båda gemensamma tarmbensvenerna går ihop och
bildar nedre hålvenen.
•
Nedre hålvenen. Den tar emot blod från nedre kroppshalvan, det vill säga
ben, bäcken och buk. Venen tömmer blodet i hjärtats högra förmak.
Kapillärerna är de minsta blodkärlen
I kapillärerna sker ett ständigt utbyte av näringsämnen och slaggprodukter.
Totalt finns det cirka 100 000 kilometer kapillärer i kroppen. Genom
kapillärernas tunna väggar avger blodet syre och näringsämnen till
vävnaderna. Samtidigt gör sig vävnaderna av med koldioxid och andra
avfallsprodukter från ämnesomsättningen.
Även en hel del vätska lämnar kapillärerna och blandas med vävnadsvätskan.
Det mesta av vätskan sugs upp igen i slutet av kapillärerna. Den
överskottsvätska som blir kvar i vävnaderna sugs istället upp av
lymfkapillärer och förs tillbaka till blodomloppet.
I kapillärerna lämnar blodet
syre och näring till
vävnaderna.
Fördjupningsbild finns sist i
texten.
Stora kretsloppet når nästan hela kroppen
Blodomloppet består av ett sammanhängande system av blodkärl. Men det
brukar ändå delas upp i två delar: stora och lilla kretsloppet. Vid varje
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-14
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
7 (21)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärta och blodomlopp
hjärtsammandragning pumpas lika mycket blod ut i stora och lilla
kretsloppet.
Det stora kretsloppet är den blodcirkulation som når hela kroppen, förutom
lungorna. Blodet som pumpas ut från hjärtats vänstra kammare, genom aorta
och artärerna, når kapillärnät ute i kroppen. Där transporteras syre och
näringsämnen ut i vävnaderna, medan avfallsprodukter från
ämnesomsättningen tas upp av blodet. Sedan går blodet tillbaka till hjärtats
högra förmak genom venerna.
Lilla kretsloppet går till lungorna
Lilla kretsloppet kallas även lungkretsloppet. Hjärtats högra kammare
pumpar blodet till lungorna genom lungartärerna. I lungorna tar blodet upp
syre och gör sig samtidigt av med koldioxid. Det syresatta blodet går tillbaka
till hjärtats vänstra förmak genom lungvenerna, och fortsätter sedan till
vänster kammare.
Blodet går alltså genom hjärtat två gånger. En gång genom vänster hjärthalva
på väg ut i kroppen genom stora kretsloppet, och en gång genom höger
hjärthalva på väg till lungorna i lilla kretsloppet.
Blodomloppet består av två
olika kretslopp.
Fördjupningsbild finns sist i
texten.
Två olika blodtryck
Med blodtrycket menar man det tryck som uppstår i kärlen när hjärtat pumpar
ut blodet. När man får sitt blodtryck mätt brukar man få höra två värden, till
exempel 120/70 mmHg. Värdet 120 kallas det systoliska trycket. Det är
trycket som uppstår när hjärtat dras samman, och vänster kammare pumpar ut
blodet i aorta.
Värdet 70 kallas det diastoliska trycket, och visar vilket tryck det är i stora
kroppspulsådern, aorta, när hjärtat vilar. När man säger blodtrycket menar
man som regel trycket i artärerna i stora kretsloppet. Trycket i artärerna i lilla
kretsloppet är betydligt lägre. I venerna är trycket så lågt som 5–10 mmHg.
Blodtrycket varierar med åldern. Barn har lägre blodtryck än vuxna. Ett
blodtryck som är högt hos en ung person kan vara lagom för en lite äldre
person. Det är framför allt det diastoliska trycket, när hjärtat vilar, som är
viktigt när läkaren bedömer blodtrycket.
Kroppen styr blodtrycket
Flera olika saker påverkar blodtrycket:
•
I aortabågen, där den gemensamma halsartären delar sig, finns små
områden som känner av blodtrycket. Dessa skickar sedan informationen
till en del i hjärnans förlängda märg som styr blodtrycket. Resultatet blir
antingen att blodtrycket ökar eller minskar, beroende på vilket tryck som
dessa områden fått information om.
•
I halspulsådern finns mottagare, receptorer, som registrerar hur mycket
koldioxid och syrgas blodet innehåller. När det finns mycket koldioxid i
blodet ökar blodtrycket för att mer blod ska nå lungorna, och där kunna
göra sig av med koldioxiden.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-14
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
8 (21)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
•
I njurarna bildas hormonet renin när blodtrycket är så lågt att njurarna får
för lite blod. Hormonet aktiverar ett annat ämne som stimulerar
binjuremärgen till att bilda hormonet aldosteron. Resultatet blir att
blodtrycket och blodflödet ökar.
•
I binjurarna bildas substanserna adrenalin och noradrenalin. Ämnena
frisätts när det sympatiska nervsystemet stimuleras. Det leder till att
blodtrycket stiger.
Hjärta och blodomlopp
Fostrets blodomlopp
Hos fostret fungerar blodomloppet annorlunda. Under fosterstadiet används
inte lungorna. Fostrets blod tar istället upp syre och avger koldioxid i
moderkakan. Den ersätter inte bara lungorna hos fostret, utan även njurarna
och mag-tarmkanalen. Det syrefattiga blodet når moderkakan via
navelartärer. Syre- och näringsrikt blod lämnar moderkakan genom en
navelven.
I fostrets hjärta finns två förbikopplingar, eftersom blodet inte behöver nå
lungorna. Dels finns ett hål mellan höger och vänster förmak. Dels finns ett
extra kärl mellan lungpulsådern och aorta. Förbikopplingarna stängs när
barnet föds.
Fördjupning och länkar
Läs frågor och svar i Fråga doktorns svarsbank
I avdelningen Fråga doktorn finns en sökbar svarsbank. Den innehåller
vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, knuten
till Infomedica. Det finns också möjligheter att ställa en fråga direkt till
läkargruppen.
Pion
Pion är en referensdatabas för patientinformation. Där kan man söka fram
titlar på artiklar, böcker, elektroniska dokument och informationsbroschyrer,
med mera. Om man bor i Dalarna, Värmland eller Kalmar län kan man
beställa litteratur och få den hemskickad. De som bor i andra delar av Sverige
kan genom Pion få tips på titlar som sedan kan lånas på det lokala biblioteket.
http://www.pion.net/
Fördjupning
Fördjupad information finns att läsa i:
•
Människokroppen – fysiologi och anatomi
Bjålie; Jan G; Haug, Egil; Sand, Olav; Sjaastad, Øystein V, Toverud,
Kari C
Faktagranskning: Gunnel Bjerneroth
Liber AB 1998
•
Den fantastiska människokroppen
Dietrichs, Espen; Hurlen, Petter; Toverud, Kari C
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-14
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
9 (21)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
•
•
Hjärta och blodomlopp
Översättning: Gunnel Bjerneroth
Bonnier Utbildning 1994 (finns även som CD-rom)
Människans fysiologi och anatomi
Nienstedt, Walter; Hänninen, Osmo; Arstila, Antti; Björkquist, StigEyrik; Franson, Peter; Kvist, Ulrik
Almqvist & Wiksell Förlag 1993
Anatomi och fysiologi
Sonesson, Bertil och Gun
Liber AB 2001
Redaktion
Manusförfattare
Gunnel Bjerneroth, docent i anestesiologi och intensivvård, Uppsala.
Faktagranskare
Lars-Olof Hensjö, specialist i allmänmedicin och medicinsk chef,
Infomedica.
Illustrationer
Kari C Toverud
Allt innehåll är granskat och godkänt av Infomedicas huvudredaktion,
medicinska chef och redaktionsråd.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-14
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
10 (21)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärta och blodomlopp
Fördjupningsbilder
Blodomloppet
Hjärtat pumpar ut syresatt blod i kroppen genom artärerna (röda på bilden).
Blodet leds tillbaka till hjärtat genom venerna (blåa på bilden) för att
syresättas på nytt i lungorna. Blodet transporterar också näringsämnen,
hormoner, avfallsprodukter med mera.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-14
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
11 (21)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärta och blodomlopp
Hjärtmuskulaturen
Hjärtat är uppbyggt av tvärstrimmig muskulatur som inte påverkas av viljan.
Muskelcellerna bildar nätverk. Därför sprids nervimpulserna i en muskelcell
snabbt till andra celler, och hela hjärtat dras samman.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-14
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
12 (21)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärta och blodomlopp
Hjärtats förmak och kammare
Hjärtat har fyra hålrum som består av två förmak och två kamrar. Höger
förmak tar emot blod från kroppen genom övre och nedre hålvenen. Mellan
hjärtats förmak och kamrar finns klaffar som öppnas och sluts i takt med
hjärtats sammandragningar.
Från höger förmak kommer blodet ner i höger kammare, som sedan pumpar
blodet till lungorna för syresättning.
Från lungorna återvänder blodet till vänster förmak och vidare till vänster
kammare. Därifrån pumpas det syresatta blodet ut i kroppen via stora
kroppspulsådern, aorta. Där blodet lämnar hjärtats kamrar finns klaffar, som
hindrar blodet från att rinna tillbaka.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-14
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
13 (21)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärta och blodomlopp
Kranskärlen
Kranskärlen transporterar blod till hjärtat när det vilar mellan hjärtslagen.
Blodet leds in i hjärtats två kranskärl från stora kroppspulsådern. Kranskärlen
förgrenar sig i ett nätverk runt hela hjärtat och förser hjärtats celler med syre
och näring. Blodet leds sedan tillbaka till hjärtats högra förmak genom
kransvenerna.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-14
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
14 (21)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärta och blodomlopp
Hjärtslagen
De elektriska impulser som får hjärtat att slå bildas i sinusknutan.
Urladdningar sprids snabbt till båda förmaken. Härifrån går signaler till ett
nervcentrum som kallas AV-knutan. Impulsen skickas därefter vidare genom
den His´ska bunten, som är så kallade retledningar.
Impulsen som startat i sinusknutan når snabbt hela hjärtat och leder till ett
hjärtslag. Innan nästa hjärtslag kommer måste hjärtat vila lite.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-14
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
15 (21)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärta och blodomlopp
Hjärtats arbetssätt
1. Från de båda hålvenerna strömmar syrefattigt blod från venerna in i höger
förmak. Från de fyra lungvenerna kommer syresatt blod in i vänster förmak.
2. Klaffarna mellan förmak och kammare öppnas, så att kamrarna kan fyllas
med blod.
3. Klaffarna till förmaken stängs.
4. Från sinusknutan i högra förmaket utgår en slagimpuls som sprids i
hjärtmuskeln. Kamrarnas väggar drar hastigt ihop sig och blod pressas fram
mot klaffarna i kroppspulsådern och lungartären. Dessa öppnar sig och
släpper ut blodet.
5. När slaget är över och en ny avslappningsfas börjar, stängs klaffarna i
kroppspulsådern och lungpulsådern.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-14
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
16 (21)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärta och blodomlopp
Venklaffar
Muskler som ligger intill venerna hjälper till att pressa blodet tillbaka till
hjärtat (1). Venklaffar hindrar blodet att rinna tillbaka när musklerna slappnar
av (2). De vita pilarna visar i vilken riktning blodet rinner.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-14
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
17 (21)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärta och blodomlopp
Artärerna
Artärerna utgår från hjärtat och förgrenar sig i allt mindre blodkärl. Genom
artärerna pumpar hjärtat ut syresatt blod i kroppen. Eftersom artärerna i sina
väggar innehåller glatt muskulatur kan kärlens diameter ändras när
muskulaturen dras samman eller slappnar av. Kärlen vidgas varvid blodflödet
ökar. Tack vare att blodflödet kan fördelas genom enskilda kärl så går blodet
till de organ som för stunden bäst behöver det.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-14
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
18 (21)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärta och blodomlopp
Venerna
Venerna bildar nätverk i kroppen. De leder det syrefattiga blodet till hjärtat,
och vidare till lungorna för att syresättas på nytt. Venerna är antingen djupa
eller ytliga. Ofta löper två djupa vener bredvid varje artär.
De ytliga venerna hjälper kroppen att hålla temperaturen genom att blodet
lämnar ifrån sig överskottsvärme när det passerar nära huden.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-14
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
19 (21)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärta och blodomlopp
Kapillärerna
Mellan de minsta artärerna och venerna finns ett nät av mycket små blodkärl
som kallas kapillärer. De är så små att bara en röd blodkropp åt gången kan
tränga sig igenom.
Kapillärerna har en mycket tunn vägg med små öppningar så att
näringsämnen och syre från blodet kan komma igenom och nå ut till cellerna
i kroppens vävnader. Kapillärerna tar också upp koldioxid och andra
avfallsprodukter som bildas vid cellernas ämnesomsättning.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-14
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
20 (21)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Hjärta och blodomlopp
Lilla och stora kretsloppet
Det lilla kretsloppet transporteras blodet från hjärtat till lungorna för att
syresättas. Blodet leds sedan tillbaka till hjärtat igen.
Från hjärtat pumpas det syrerika blodet vidare ut genom artärerna i stora
kretsloppet. I kapillärerna lämnar blodet syre och näringsämnen till
vävnaderna ute i kroppen. Sedan leds blodet tillbaka till hjärtat genom
venerna.
www.infomedica.se
Reviderad: 2004-01-14
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
21 (21)