6. Förebyggande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna

Likabehandlingsplan
Höglandskolan F-9
och fritidshemmet
2016
Gäller från 2016-11-01
Innehållsförteckning
Likabehandlingsplan ...................................................................................................................................... 1
Innehållsförteckning ..................................................................................................................................... 2
1. Höglandskolans vision med likabehandlingsarbetet .............................................................................. 3
2. Bakgrund ................................................................................................................................................. 4
3. Främjande och förebyggande arbete................................................................................................... 5
4. Kartläggning och nulägesanalys........................................................................................................... 9
5. Tydliga mål och konkreta åtgärder ....................................................................................................10
6. Förebyggande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna ....................................................................... 11
7. Uppföljning och utvärdering ...............................................................................................................14
8. Ny plan varje år .....................................................................................................................................14
Bilaga 1. Definitioner och begrepp. ............................................................................................................15
Vad är kränkande behandling?................................................................................................................15
Vad är diskriminering? ............................................................................................................................15
Vad är trakasserier? .................................................................................................................................15
Bilaga 2. Rutiner för att utreda och åtgärda ...............................................................................................16
Upptäcka ..................................................................................................................................................16
Utreda .......................................................................................................................................................18
Åtgärda .....................................................................................................................................................18
Bilaga 3 Ordningsregler ..............................................................................................................................19
Bilaga 4 Checklista ......................................................................................................................................21
2(22)
1. Höglandskolans vision med likabehandlingsarbetet
På Höglandskolan ska alla trivas och känna sig
trygga.
2. Bakgrund
Skollagen förbjuder diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och
gäller i nuvarande ordalydelse från januari 2009. Lagen syftar till att främja allas lika värde
och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Diskrimineringslagen har från
samma datum fått ett kapitel som reglerar utbildning och förbuden mot diskriminering.
I Skolverkets allmänna råd (Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, 2012)
skrivs det främjande och förebyggande arbetet fram tydligt. Höglandskolans övergripande
arbete inriktas främst på att främja en trygg miljö för lärande och utveckling. Det vardagliga
arbetet ska präglas av demokratiska arbetsformer, reflektioner kring normer och värderingar,
respekt för olikheter och alla människors lika värde.
4 (22)
3. Främjande och förebyggande arbete
Höglandskolans gemensamma målsättning med det främjande och förebyggande arbetet är att
alla elever ska känna sig trygga, ska trivas och kunna utvecklas till goda samhällsmedborgare.
På skolan finns Trygghetsteamet som består av rektor, kurator och lärare. Trygghetsteamet
arbetar med analys av kartläggningen, planering av aktiviteter och åtgärder samt med
utredning, samtal, och uppföljning i de fall kränkningar upptäckts i verksamheten. De har
också ett särskilt ansvar för att frågan om likabehandling aktualiseras i sitt arbetslag och att
planerade aktiviteter genomförs. För de äldre årskurserna stödjer också de vuxna den grupp
elever som tillhör Trygghetsgruppen. De lärare som ingår i Trygghetsteamet är:
Britt Lundblad
Mia Olofsson
Karolina Dolve
Gunilla Furskog, Staffan Pettersson
Maria Rodriguez –Olsson, Pernilla Nydén
Fritidshemmet
Förskoleklassen
Åk 1-3
Åk 4-6
Åk 7-9
Ansvar: All undervisande personal där medlemmarna i Trygghetsteamet har ett särskilt ansvar
Tidsram: Under läsåret
Utvärdering: Observationer, samtal med elever och föräldrar och genom enkäter.
Konkreta åtgärder och planerade aktiviteter i de olika arbetslagen:
Fritidshemmet

Skapa rutiner som återkommer varje dag/vecka

Närvarande och engagerade vuxna som lyssnar in barnen och bemöter dom på ett
professionellt sätt

I samtal med barnen kring konflikter ger vi dem verktyg att kunna lösa dessa.

Erbjuder utvecklingssamtal

Samtalar om hur vi är en bra kompis och hur vi är mot varandra

Vara där barnen är

Gemensamma trivselregler.

Popcorn samtal-samtal i mindre grupp tillsammans med en vuxen, samtal om t.ex.
trivsel, kompisskap, regler.,

Enkäter
5 (22)

Stärka det positiva beteendet med att t.ex. uppmärksamma ett gott språk och ett gott
uppförande
Förskoleklassen och årskurserna 1-3

Vi hälsar på varandra varje morgon.

Vi går igenom hur dagen ser ut.

Vi finns tillhands i kapprum, omklädningsrum och matsal

Tummen visar hur rasten har varit.

Vi anpassar våra vuxna under rast, efter barn med särskilda behov eller/och där de
flesta barnen är.

Vi hjälper barnen vid behov att komma in i lekar och gemenskap.

Vuxna är ute på rasterna

Vuxna på busshållplatser vid hemgång

Temaarbete om vänskap

Massage

Samtala om hur dagen varit

Jobba med olikheter och allas lika värde.

Samarbetsövningar/ filmer/högläsning/värderingsövningar

Kartlägga riskområden

Enkäter

Introduktionsdagar

Givna platser i klassrum och matsal

Likabehandlingsplanen är en stående punkt på våra arbetslagsplaneringar

Utvecklingssamtal
6 (22)
Årskurserna 4-6

Eleverna har en hemlig kompis.

Temadagar om vänskap genomförs under året.

Vi jobbar med nätmobbning med hjälp av materialet ”I love Internet” och ”Schysst på
nätet”.

Vi har rollspel utifrån materialet ” Vem bryr sig?”

Vi läser högläsningsböcker som tar upp mobbning.

Vi ser filmer som behandlar ämnet, t ex
Happy feet åk4
Sanning och konsekvens åk4-5
Bron till Terabitia åk5-6
Älska mig åk 6
Bäst i Sverige

Vi bevakar nyheter och tar upp artiklar som handlar om diskriminering/kränkande
behandling.

Vi jobbar med hur man är en bra kompis.

Vi tränar på att våga ta ställning med ”fyra hörn- övningar.

Vi genomför skolans trivselenkät och diskuterar resultatet med eleverna.

Vi har elever som arbetar speciellt mot mobbning och kränkande behandling i
Höglands Trygghetsgrupp åk 4-6.

Trygghetsgruppen har aktiviteter i klasserna.


Vi använder oss av en planerings/utvärderingsbok där eleverna kan skriva till sin
kontaktlärare.
Vi kartlägger riskområden.

Vi har elevsamtal, både enskilt och i grupp

diskriminering/kränkande behandling lyfts vid utvecklingssamtalen.

Vi har rastvakter på långraster.

Rastvandrare hjälper oss med tillsyn.
7 (22)

Vi har vuxna som arbetar med dessa frågor i skolans Trygghetsteam.

Vi diskuterar arbetet mot diskriminering/kränkande behandling kontinuerligt vid
arbetslagsträffar.

Introduktionsdagar

Samarbete med kyrkan, ”Värdegrund i praktiken”
Årskurserna 7-9

Ordningsregler för skolan och klassen arbetas fram tillsammans med eleverna. De ska
vara väl förankrade och syftar till att främja trivsel, trygghet och studiero.

En klasskamp genomförs under hela läsåret. Där tränar eleverna bl.a. sammanhållning
och jobbar mot gemensamma mål.

Schema för tillsyn vid rast och lunch upprättas, för att ha god tillsyn där och när det
behövs. Vid behov kan även viss tillsyn vid busshållplatserna behövas.

Vid lärares frånvaro tar arbetslaget ansvar för att se till eleverna så långt det är möjligt.
Undvika håltimmar så gott det går.

Varje elev har en mentor så de vet vem de kan vända sig till.

Hälsosamtal genomförs i åk 7 av skolsköterskan.

Läraren bestämmer givna arbetsplatser och arbetsgrupper.

Samarbete med elevhälsan vid behov

Trivselenkät genomförs 1 gång/år, kommunens enkät 1 gång/år

Trygghetsteam bestående av vuxna har ett särskilt ansvar för alla delar i arbetet.

Trygghetsgruppen består av elever som får stöd av vuxna. Deras uppgift är att på olika
sätt medverka till en trygg skolmiljö. Under höst och vår planeras aktiviteter som
medverkar till en trygg skolmiljö. Under våren genomförs en aktivitetsdag för åk 2.
Ansvar: All undervisande personal där medlemmarna i Trygghetsteamet har ett särskilt
ansvar
Tidsram: Under läsåret
Utvärdering: Observationer, samtal med elever och föräldrar och genom enkäter.
8 (22)
4. Kartläggning och nulägesanalys
Kartläggning och nulägesanalys utgår från följande:


skolans egen enkät,
delar av kommunens enkät till elever i åk 4-9,
Resultatet av enkäterna följs och diskuteras i respektive klass där eleverna har fått ge
sina synpunkter






trygghetsvandringar,
frågor inför och i samband med utvecklingssamtal,
hälsosamtalen och annat som framkommit i kontakt med elevhälsans personal,
personalens observationer och pedagogernas reflektioner och analyser,
samt elevsamtal, föräldrakontakter,
rådlådan - där eleverna får lägga tips, idéer och förslag till de olika råden på skolan..
Överlag visar kartläggningen att eleverna trivs bra eller mycket bra på skolan. Raster och
allmänna utrymmen, såsom korridorer och kapprum, upplevs som trygga av de allra flesta.
Toaletterna är även fortsättningsvis ett problemområde. Det som upplevs som ett stort
bekymmer är den otrygghet som finns när det gäller toalettdörrarnas lås. Detta är något som
skolledningen har tagit upp som ett arbetsmiljöproblem och också påtalat vid skyddsrond, och
kommer att arbeta vidare med tills en godtagbar lösning är på plats. Tills åtgärder har
vidtagits så behöver skolans vuxna ha förståelse för att elever t.ex. önskar använda toaletten
under lektionstid eller att de väljer att använda en toalett som ligger en bit bort om det känns
bättre.
Utifrån kartläggningen och nulägesanalysen kommer vi att arbeta även kommande år arbeta
med följande övergripande prioriterande områden under läsåret: toaletterna och att det
framkommer på ett tydligare sätt att de vuxna på skolan finns tillgängliga för att lyssna och
kunna vända sig till för olika ändamål. Därutöver har de olika arbetslagen valt målsättningar
för det konkreta arbetet med sina elever.
9 (22)
5. Tydliga mål och konkreta åtgärder
Vi kommer att arbeta med följande prioriterande område under läsåret:
Fritidshemmet förskoleklassen och årskurserna 1-3

Tyst måndag och onsdag i matsalen

Tydliga skyltar på toaletterna som kom ihåg för att hålla toaletterna fräscha

Vuxna har tillsyn i omklädningsrummen-
Årskurserna 4-6




Vi har kill-och tjejtoa där det är möjligt.
De som vill får gå på toan på lektionstid, om de upplever att det känns lugnare då.
I matsalen har medföljande lärare extra tillsyn, även i matkön
Vissa klasser har bestämda bord som de sitter vid behov
Årskurserna 7-9




De som vill får gå på toan på lektionstid, om de upplever att det känns lugnare då.
Trygghetsgruppen och Trygghetsteamet gör en gemensam kartläggning av
toalettfrågan och föreslår åtgärder
Ökad bemanning i matsalen vid läsårets början för att få en trygg och lugn start. Kan
även vara aktuellt vid behov under läsåret i övrigt.
Tillgängliga vuxna
Årskurserna 4-9
Omklädningsrummen – fortsatt arbete från förra läsåret





Tänka på hur schemat läggs för att undvika krockar
Se till att eleverna inte sprider ut sig i omklädningsrummet så att det går smidigare
mellan klassbyten. Schema för detta sätts upp på dörrarna till omklädningsrummen.
Lärare kan gå in (knackar först) om det behövs
Om det finns särskilda skäl kan en elev byta om i eget rum
Uppmana eleverna att tidigast 10 minuter före idrottlektionens början gå ner för att
byta om.
10 (22)
6. Förebyggande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna
För definition av begreppet diskriminering, se bilaga 1.
Vår målsättning är att ingen elev på Höglandskolan ska bli diskriminerad eller missgynnad av
skäl som går under diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder.
Detta gäller alltid när personal i skolans verksamhet bemöter och fattar beslut rörande elever.
Vi ska sträva efter att ha ett normkritiskt förhållningssätt.
Skolans främjande och förebyggande arbete med eleverna riktas in på olika områden* under
läsåren och enligt ett rullande schema.
Utöver det som anges i denna plan kan det uppstå behov att i en grupp eller klass arbeta med
någon ytterligare diskrimineringsgrund under året.
2016-2017
Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning
2017-2018
Funktionshinder
2018-2019
Sexuell läggning
2019-2020
Kön
*Skolan behöver inte i sitt förebyggande arbete ha med diskriminering på grund av ålder och
könsöverskridande identitet
Diskrimineringsgrunden religion och etnisk tillhörighet
Vår målsättning är att alla elever ska under året ha deltagit i olika aktiviteter som främjar
elevers rätt till lika utrymme och lika behandling under skoltid, oberoende av kön.
Konkreta åtgärder och aktiviteter:
Fritidshemmet, förskoleklassen och åk 1-3

Vi läser sagor/berättelser.

Vi sjunger sånger om barn i olika länder

Vi ser film t ex Rättens riddare om olika religioner.

Vi samtalar om barn i olika länder.

Vi bjuder in några personer som representerar olika trosuppfattningar.

I vårt gemensamma tema i So/No – Samhälle – och på elevens val – Likabehandlingbehandlar vi etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning på olika sätt.
Till exempel :
- Vi läser texter/berättelser/dikter, ser film och diskuterar tillsammans.
(Pelle Svanslös ,Bamse och Katitzi)
11 (22)
- Värderingsövningar/ fyra hörn/dilemman/våga ta ställning
- Vi besöker Svenska kyrkan och Pingstkyrkan.
- Elevernas arbete resulterar i en gemensam föreställning (åk 1-3) för föräldrar
Årskurserna 4-6

Vi arbetar med Sveriges minoritetsfolkgrupper, judar, romer, samer, sverigefinnar och
tornedalingar.

I åk 4 fokuserar vi på samerna och deras kultur

Vi pratar om andra religioners högtider för att få ökad förståelse om andra kulturer

När vi läser om världsreligionerna tar vi också upp om hur folk kan diskrimineras på
grund av religion.

Vi följer med i media och tar upp aktuella händelser inom detta område

Vi ser på film och diskuterar utifrån dessa. Filmer vi ser är t ex:
Jalla, Jalla!
Ett öga rött
Skruva den som Beckham
Se upp för dårarna
Rebellen, ”om rasism
Mediekompassen, ”flyktingkatastrofen” och ”romer och andra nationella minoriteter”
Banderoll-vem är svensk
Andrea hälsar på
Årskurserna 7-9
Följande planeras vi att genomföra under året.
Årskurserna 7-9

Realia

Julsånger och psalmer

Koppling mellan matkultur och religion

Kristendom och Judendom

Demokrati och rättigheter

Etniska dilemman
12 (22)

Kultur och identitet

Förintelsen

Kulturella olikheter
Åk7:

Realia – Moderna språk (spanska, tyska, franska samt engelska )

Kristendom, Judendom, Islam (Syskonreligionerna).(SO)

Kultur och identitet (TX)

Koppling mellan matkultur och religion
Matkultur (HKK)

Julsånger och psalmer (MU)

Kulturella olikheter (Livskunskap/EV) under vårterminen
Åk8:

Realia – Moderna språk (spanska, tyska, franska samt engelska)

Hinduism, Buddha, Demokrati mot rättigheter (SO)

Kultur och identitet (Textil)

Matkultur (HKK)

Julsånger och psalmer (MU)

Kulturella olikheter (Livskunskap/EV) under vårterminen
ÅK9

Realia – Moderna språk (spanska, tyska, franska samt engelska)

Etniska dilemman, Förintelsen
Aktuella händelser t.ex. flyktingar (SO)

Kultur och identitet (Textil)

Minoritets språk (SV) / Matkultur (HKK)

Julsånger och psalmer (MU)

Kulturella olikheter (Livskunskap/EV) under vårterminen
13 (22)
7. Uppföljning och utvärdering
I de enkäter som genomförts och vid t.ex. utvecklingssamtal framkommer att eleverna i stor
utsträckning känner sig trygga i skolan. Det har också kommit signaler om att det finns oro
och ibland rädsla för enstaka elever som av andra upplevs som oförutsägbara och där det
förekommit att elever känt sig skrämda. I dessa specifika fall har särskilda insatser satts in och
ett nära samarbete med både familjer, BUP och socialtjänst har varit viktigt.
De fokusområden vi haft har varit miljön i matsalen, omklädningsrummen och otrygghet i att
använda skolans toaletter. Inför det kommande året behöver vi fortsätta arbeta för att förbättra
dessa områden. Vad gäller toaletterna har det som framkommit från eleverna gjort att vi
planerar att tillsammans med eleverna i Trygghetsgruppen göra en djupare analys av vad som
upplevs otryggt med toaletterna och tillsammans komma fram till hur vi kan förbättra
situationen. I vår enkät framkommer att tryggheten i omklädningsrummen förbättrats.
Skolans trygghetsteam har haft planerade träffar under året för att hjälpas åt med skolans
arbete för att främja en trygg skolmiljö. Det har funnits tid avsatt i schemat för några i teamet
vilket har varit bra. Kurator har inte haft möjlighet att delta vilket skulle vara önskvärt. Vi
behöver också se till att de planerade träffarna verkligen genomförs då de är viktiga för att vi
tillsammans ska få ännu bättre överblick och kunna hjälpas åt både med det förebyggande
arbetet och med de ärenden som uppstår.
Arbetslagen har följt de planerade aktiviteterna som både vad gäller det kontinuerliga
förebyggande arbetet i vardagen och de mer planerade aktiviteterna som planeradesinför året.
Vi har under året haft särskilt fokus på diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet och
religion eller annan trosuppfattning, och arbetslagen har utifrån detta genomfört olika
aktiviteter. Årkurs 7-9 fick bl.a. besök av vuxna elever från SFI och KomVux som kom till
klasserna och berättade om sina liv och upplevelser om att starta om i ett nytt land.
Rutinerna fungerar bättre och bättre, men det behövs ett kontinuerligt arbete med att förankra
det dagliga arbetet bland både personal och elever. En stående punkt på arbetslagens
dagorordning ska vara trygghets- och likabehandlingsfrågor. Skolan behöver upprätta ännu
tydligare rutiner med roller och ansvar när det gäller anmälning av kränkande behandling. Det
kommer därför att finnas en ärendegång som komplement till våra rutiner, som beskriver hur
ett ärende ska hanteras.
8. Ny plan varje år
På skolan finns Trygghetsteamet som träffas under läsåret enligt en plan som fastställs under
hösten. Gruppen består av en lärarrepresentant från olika årskurser, kurator i mån av möjlighet
och verksamheternas två rektorer. De elever som ingår i Trygghetsgruppen görs delaktiga i
arbetet med planen och kommer med synpunkter på innehållet. Under året samlar
Trygghetsteamet in underlag för att utvärdera de åtgärder som vidtagits och i övrigt följa upp
likabehandlingsarbetet. Under nästa läsår upprättas en ny plan. Detta arbete kommer att
påbörjas i mars/april då vi tittar på genomförda enkäter, går igenom och diskuterar de samtal
vi haft med eleverna för att få underlag för en ny kartläggning och analys. Utifrån denna
kartläggning och analys jobbar arbetslagen sedan fram nya mål och åtgärder kommande år.
Föräldrarna ges möjlighet att involveras i arbetet med likabehandlingsplanen genom att
komma in med synpunkter via Vklass, föräldramöten och annan kontakt med skolan. Utifrån
detta arbetas sedan nästa års plan fram.
14 (22)
Bilaga 1. Definitioner och begrepp.
Vad är kränkande behandling?
Begreppet ”kränkande behandling” används som ett samlingsbegrepp för olika former av
kränkningar. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker
principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck.
Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkning kan
äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar utförs
av och drabbar såväl barn som vuxna.
En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas
på allvar.
Kränkande behandling kan vara handlingar som är:
• fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag eller knuffar),
• verbala (t.ex. att bli kallad vid öknamn, att bli hotad eller kallad hora, bög, svartskalle, mm)
• psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning)
• kroppsspråk (miner, peka finger, himla med ögonen, ignorera).
• text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms).
Vad är diskriminering?
Diskriminering är en handling eller struktur som utestänger eller kränker en person (behöver
inte vara medveten eller aktiv). Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas,
direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om
missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I
skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering.
Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.
Vad är trakasserier?
Trakasserier är en aktiv, medveten handling som kränker en person och som har samband med
någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier avser kränkningar
grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Homofobi avser motvilja mot eller förakt
för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer.
Källa: Skolverkets allmänna råd
15 (22)
Bilaga 2. Rutiner för att utreda och åtgärda
Upptäcka
● Samtal om elevens upplevelse av sin situation i skolan vid utvecklingssamtal
● Enkätsvaren på de enkäter som ges under läsåret
● Vuxna är ute/bland eleverna på alla raster
● Trygghetsgruppen arbetar främjande under handledning av lärare för att skapa ett gott
psykosocialt klimat på skolan. De kan också vända sig till vuxna på skolan om de
upptäcker att elever blir utsatta eller är ensamma.
● Vuxna uppmärksammar om elevers beteende förändras, ofta förekommande värk eller
frånvaro.
Arbetsgång vid kränkande behandling/diskriminering
A: Personal får kännedom om situation/händelse genom egen observation eller genom att
någon berättar.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Aktivitet
Agera om situationen är pågående
Anmäla till rektor (blankett på Örnkom)
Anmälan till huvudman.
Utredande samtal så snart som möjligt
med inblandade elever, och ev. fler som
kan ha information om situationen.
Överenskommelse med den/de elever som
utsatt annan elev för att det inte ska hända
igen. Dokumenteras, kopia till rektor.
Kontakta inblandade elevers
vårdnadshavare så snart som möjligt,
helst samma dag.
Återkoppling till rektor– vad visade
utredningen?
Återkoppling till huvudman om vad
utredningen visade.
Uppföljande samtal med utsatt elev och
den/de som utsatt annan elev.
Dokumenteras, kopia till rektor.
Återkoppling till vårdnadshavare efter
uppföljning.
Ytterligare uppföljning om det bedöms
behövas.
Dokumenteras, kopia till rektor.
Avslut av ärende efter uppföljning och
kommunikation med utsatt elev och dennes
vårdnadshavare. Om händelsen anses vara
utredd och åtgärdad informeras även elev
som utsatt annan elev och dennes
vårdnadshavare att ärendet är avslutat.
Ansvar
All personal
Den som uppmärksammat
situationen. Gäller all
personal.
Rektor
I första hand
mentor/klasslärare.
I första hand
mentor/klasslärare
Mentor/Klasslärare
Rektor
I första hand
mentor/klasslärare
Mentor/Klasslärare
Mentor/Klasslärare
Rektor
16 (22)
B: Vid upprepad kränkning, eller där det bedöms vara behövligt, kontaktar personalen rektor
eller någon ur skolans Trygghetsteam.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Aktivitet
Agera om situationen är pågående
Anmäla till rektor (blankett på
Örnkom)
Anmälan till huvudman.
Utredande samtal så snart som möjligt
med inblandade elever, och ev. fler
som kan ha information om
situationen.
Överenskommelse med den/de elever
som utsatt annan elev för att det inte
ska hända igen.
Bedöma vilka andra åtgärder som är
aktuella utifrån situationen.
Dokumenteras, kopia till rektor.
I vissa fall kan en större utredning
behöva göras där även elevhälsan och
centralt stöd kan behövas.
Kontakta inblandade elevers
vårdnadshavare så snart som möjligt,
helst samma dag.
Återkoppling till rektor och
mentor/klasslärare
Återkoppling till huvudman
Uppföljande samtal med utsatt elev
och den/de som utsatt annan elev.
Dokumenteras, kopia till rektor.
Återkoppling till vårdnadshavare efter
uppföljning.
Ytterligare uppföljning om det
bedöms behövas.
Dokumenteras, kopia till rektor.
Avslut av ärende efter uppföljning och
kommunikation med utsatt elev ,
dennes vårdnadshavare och
mentor/klasslärare. Om händelsen
anses vara utredd och åtgärdad
informeras även elev som utsatt annan
elev och dennes vårdnadshavare att
ärendet är avslutat.
Ansvar
All personal
Den som uppmärksammat
situationen. Gäller all
personal.
Rektor
Trygghetsteamet
Trygghetsteamet
Ansvarig i
Trygghetsteamet
Rektor
Trygghetsteamet
Trygghetsteamet
Trygghetsteamet
Rektor
17 (22)
Utreda
Elev – elev
Samtal enskilt med inblandade elever. Vi måste vara uppmärksamma på den utsatta elevens
vilja och önskningar om vidare samtal med inblandade. Kontakt med vårdnadshavare.
Elevvårdsteamet kopplas in. Anmälan omgående till rektor och huvudman.
Uppföljning med samtal inom en vecka med den utsatte eleven, och därefter efterföljande
uppföljningar efter behov.
Vuxen - elev
Scenario 1
Den vuxne själv uppmärksammar att han/hon har kränkt en elev. Den vuxne ber eleven om
ursäkt och pratar om det inträffade. Om fler varit inblandade i situationen ska man prata om
situationen med alla dem. Hemmet informeras om incidenten. Anmälan omgående till rektor
och huvudman.
Uppföljning med samtal inom en vecka med den utsatte eleven, och därefter efterföljande
uppföljningar efter behov.
Scenario 2
Den vuxne uppmärksammar inte kränkningen utan eleven berättar om detta för annan vuxen.
Trepartssamtal där eleven får ha en samtalsledare den känner sig trygg med. Vårdnadshavare
informeras om incidenten. Anmälan omgående till rektor och huvudman.
Uppföljning med samtal inom en vecka med den utsatte eleven, och därefter efterföljande
uppföljningar efter behov.
Scenario 3
Den vuxne uppmärksammar inte kränkningen utan den uppmärksammas av kollega. Kollegan
samtalar med den vuxne som kränkt eleven. Trepartssamtal där eleven får ha en samtalsledare
den känner sig trygg med. Vårdnadshavare informeras. Anmälan omgående till rektor och
huvudman.
Uppföljning med samtal inom en vecka med den utsatte eleven, och därefter efterföljande
uppföljningar efter behov.
Elev – vuxen
Tillsägelse från den vuxne. Samtal; tvåparts- eller trepartssamtal beroende på situation.
Vårdnadshavare kontaktas. Rektor informeras. Elevvårdsteamet kopplas in om det inte
upphör.
Uppföljning med samtal inom en vecka med den utsatte, och därefter efterföljande
uppföljningar efter behov.
Åtgärda
● Dokumentera alla samtal och insatser.
● Anmälan till arbetsmiljöverket, socialtjänst, polis där det är befogat
● Uppföljning genom samtal med berörda och genom enkäter under läsåret
18 (22)
Bilaga 3 Ordningsregler
Höglandskolans ordningsregler för trivsel, trygghet och studiero
Åk F-3 samt fritidshemmets avdelningar













Vi hälsar på varandra och säger hej då när vi går hem.
Vi är rädda om och hjälper varandra.
Vi ska ha någon att vara med.
Vi lyssnar på varandra.
Vi håller arbetsro på lektionen/ medverkar till lugn och ro på fritidshemmet.
Vi använder ett vårdat språk.
Vi kommer in när det ringer/ på fritidstid i samråd med fritidshemmets personal.
Vi städar upp efter oss.
Vi är rädda om skolans/fritidshemmets material och lokaler.
Vi är ute på rasterna och håller oss inom anvisat område.
Vi kastar snöboll på anvisat område.
Vi går i korridorer.
Vi lämnar mobiltelefonen till läraren eller låter den ligga i väskan.
Åk 4-6









Vi är rädda om vår skola och hjälps åt att hålla snyggt på vår skola.
Vi använder ett vårdat språk.
Vi respekterar varandra.
På vår skola kommer vi i tid till lektionerna och har med oss rätt material.
Vi lämnar kepsar/mössor och ytterskor i kapprummet.(inneskor rekommenderas)
Vi får ha mobiler på lektioner vid vissa tillfällen, om läraren tillåter detta.
Vi är ute på rasterna.
Vi äter inte godis och tuggummi på skoltid.
Vi lämnar inte skolans område utan lärares tillåtelse.
19 (22)
Åk 7-9












Vi kommer i tid lektionerna och har rätt arbetsmaterial med oss.
Vi arbetar på lektionerna och stör ej varandra.
Vi håller rent och snyggt omkring oss, och vi vårdar skolans saker både inomhus och
utomhus.
Vi respekterar stängda klassrumsdörrar.
Vi använder ett vårdat språk och använder inte någon form av hot, våld eller
kränkande behandling.
Vi tar av oss ytterkläder. Under idrottslektionerna även huvudbonader.
Mobiltelefoner lämnas i skåpet eller i korgen under lektionerna.
Fotografering och filmning är endast tillåtet när det sker som en del av undervisning
eller dokumentation.
Vi avstår från godis och dylikt under skoltid, med undantag för det som säljs på
”fiket”. Tänk på allergier!
Snöbollskastning är endast tillåtet nere på grusplanen, med de som frivilligt deltar.
Cyklar och mopeder parkeras endast på anvisad plats, och fordon används bara för
transport till och från skolan. Särskilda regler finns för mopeder/traktorer i
kommunen.
Vi lämnar inte skolans område utan tillstånd.
För alla gäller följande konsekvenser om reglerna inte följs:
1. Tillsägelse, samtal
3. Rapport till mentor/klasslärare
2. Kontakta hemmet
3. Elevvårdsmöte där beslut fattas om vidare åtgärder.
Vid skadegörelse kan man bli ersättningsskyldig.
I enlighet med skollagens 5 kap kan en lärare eller rektor när situationen kräver det, fatta
beslut om vissa åtgärder i de fall eleven inte lyssnar på tillsägelse. Besluten gäller utvisning
från lektionslokalen (§7), kvarsittning (§8) och omhändertagande av föremål (§22 och §23).
Beslutet ska vara proportionerligt i förhållande till situationen.
20 (22)
Bilaga 4 Checklista
Arbetsgång och ansvar
Checklista vid kränkande behandling
A: Personal får kännedom om situation/händelse genom egen
observation eller genom att någon berättar.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
Aktivitet
Agera om situationen är pågående
Anmäla till rektor (blankett på Örnkom)
Anmälan till huvudman.
Utredande samtal så snart som möjligt
med inblandade elever, och ev. fler som
kan ha information om situationen.
Överenskommelse med den/de elever
som utsatt annan elev för att det inte ska
hända igen. Dokumenteras, kopia till
rektor.
Kontakta inblandade elevers
vårdnadshavare så snart som möjligt,
helst samma dag.
Återkoppling till rektor– vad visade
utredningen?
Återkoppling till huvudman om vad
utredningen visade.
Uppföljande samtal med utsatt elev och
den/de som utsatt annan elev.
Dokumenteras, kopia till rektor.
Återkoppling till vårdnadshavare efter
uppföljning.
Ytterligare uppföljning om det bedöms
behövas.
Dokumenteras, kopia till rektor.
Avslut av ärende efter uppföljning och
kommunikation med utsatt elev och
dennes vårdnadshavare. Om händelsen
anses vara utredd och åtgärdad
informeras även elev som utsatt annan
elev och dennes vårdnadshavare att
ärendet är avslutat.
Ansvar
All personal
Den som uppmärksammat
situationen. Gäller all
personal.
Rektor
I första hand
mentor/klasslärare.
Datum & Sign.
I första hand
mentor/klasslärare
Mentor/Klasslärare
Rektor
I första hand
mentor/klasslärare
Mentor/Klasslärare
Mentor/Klasslärare
Rektor
21 (22)
B: Vid upprepad kränkning, eller där det bedöms vara
behövligt, kontaktar personalen rektor eller någon ur skolans
Trygghetsteam.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
Aktivitet
Agera om situationen är pågående
Anmäla till rektor (blankett på
Örnkom)
Anmälan till huvudman.
Utredande samtal så snart som möjligt
med inblandade elever, och ev. fler
som kan ha information om
situationen.
Överenskommelse med den/de elever
som utsatt annan elev för att det inte
ska hända igen.
Bedöma vilka andra åtgärder som är
aktuella utifrån situationen.
Dokumenteras, kopia till rektor.
I vissa fall kan en större utredning
behöva göras där även elevhälsan och
centralt stöd kan behövas.
Kontakta inblandade elevers
vårdnadshavare så snart som möjligt,
helst samma dag.
Återkoppling till rektor och
mentor/klasslärare
Återkoppling till huvudman
Uppföljande samtal med utsatt elev
och den/de som utsatt annan elev.
Dokumenteras, kopia till rektor.
Återkoppling till vårdnadshavare efter
uppföljning.
Ytterligare uppföljning om det
bedöms behövas.
Dokumenteras, kopia till rektor.
Avslut av ärende efter uppföljning och
kommunikation med utsatt elev ,
dennes vårdnadshavare och
mentor/klasslärare. Om händelsen
anses vara utredd och åtgärdad
informeras även elev som utsatt annan
elev och dennes vårdnadshavare att
ärendet är avslutat.
Ansvar
All personal
Den som uppmärksammat
situationen. Gäller all
personal.
Rektor
Trygghetsteamet
Datum & Sign.
Trygghetsteamet
Ansvarig i
Trygghetsteamet
Rektor
Trygghetsteamet
Trygghetsteamet
Trygghetsteamet
Rektor
22 (22)