Likabehandlingsplan Höglandskolan F-9 och fritidshemmet 2016 Gäller från 2016-11-01 Innehållsförteckning Likabehandlingsplan ...................................................................................................................................... 1 Innehållsförteckning ..................................................................................................................................... 2 1. Höglandskolans vision med likabehandlingsarbetet .............................................................................. 3 2. Bakgrund ................................................................................................................................................. 4 3. Främjande och förebyggande arbete................................................................................................... 5 4. Kartläggning och nulägesanalys........................................................................................................... 9 5. Tydliga mål och konkreta åtgärder ....................................................................................................10 6. Förebyggande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna ....................................................................... 11 7. Uppföljning och utvärdering ...............................................................................................................14 8. Ny plan varje år .....................................................................................................................................14 Bilaga 1. Definitioner och begrepp. ............................................................................................................15 Vad är kränkande behandling?................................................................................................................15 Vad är diskriminering? ............................................................................................................................15 Vad är trakasserier? .................................................................................................................................15 Bilaga 2. Rutiner för att utreda och åtgärda ...............................................................................................16 Upptäcka ..................................................................................................................................................16 Utreda .......................................................................................................................................................18 Åtgärda .....................................................................................................................................................18 Bilaga 3 Ordningsregler ..............................................................................................................................19 Bilaga 4 Checklista ......................................................................................................................................21 2(22) 1. Höglandskolans vision med likabehandlingsarbetet På Höglandskolan ska alla trivas och känna sig trygga. 2. Bakgrund Skollagen förbjuder diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och gäller i nuvarande ordalydelse från januari 2009. Lagen syftar till att främja allas lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Diskrimineringslagen har från samma datum fått ett kapitel som reglerar utbildning och förbuden mot diskriminering. I Skolverkets allmänna råd (Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, 2012) skrivs det främjande och förebyggande arbetet fram tydligt. Höglandskolans övergripande arbete inriktas främst på att främja en trygg miljö för lärande och utveckling. Det vardagliga arbetet ska präglas av demokratiska arbetsformer, reflektioner kring normer och värderingar, respekt för olikheter och alla människors lika värde. 4 (22) 3. Främjande och förebyggande arbete Höglandskolans gemensamma målsättning med det främjande och förebyggande arbetet är att alla elever ska känna sig trygga, ska trivas och kunna utvecklas till goda samhällsmedborgare. På skolan finns Trygghetsteamet som består av rektor, kurator och lärare. Trygghetsteamet arbetar med analys av kartläggningen, planering av aktiviteter och åtgärder samt med utredning, samtal, och uppföljning i de fall kränkningar upptäckts i verksamheten. De har också ett särskilt ansvar för att frågan om likabehandling aktualiseras i sitt arbetslag och att planerade aktiviteter genomförs. För de äldre årskurserna stödjer också de vuxna den grupp elever som tillhör Trygghetsgruppen. De lärare som ingår i Trygghetsteamet är: Britt Lundblad Mia Olofsson Karolina Dolve Gunilla Furskog, Staffan Pettersson Maria Rodriguez –Olsson, Pernilla Nydén Fritidshemmet Förskoleklassen Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Ansvar: All undervisande personal där medlemmarna i Trygghetsteamet har ett särskilt ansvar Tidsram: Under läsåret Utvärdering: Observationer, samtal med elever och föräldrar och genom enkäter. Konkreta åtgärder och planerade aktiviteter i de olika arbetslagen: Fritidshemmet Skapa rutiner som återkommer varje dag/vecka Närvarande och engagerade vuxna som lyssnar in barnen och bemöter dom på ett professionellt sätt I samtal med barnen kring konflikter ger vi dem verktyg att kunna lösa dessa. Erbjuder utvecklingssamtal Samtalar om hur vi är en bra kompis och hur vi är mot varandra Vara där barnen är Gemensamma trivselregler. Popcorn samtal-samtal i mindre grupp tillsammans med en vuxen, samtal om t.ex. trivsel, kompisskap, regler., Enkäter 5 (22) Stärka det positiva beteendet med att t.ex. uppmärksamma ett gott språk och ett gott uppförande Förskoleklassen och årskurserna 1-3 Vi hälsar på varandra varje morgon. Vi går igenom hur dagen ser ut. Vi finns tillhands i kapprum, omklädningsrum och matsal Tummen visar hur rasten har varit. Vi anpassar våra vuxna under rast, efter barn med särskilda behov eller/och där de flesta barnen är. Vi hjälper barnen vid behov att komma in i lekar och gemenskap. Vuxna är ute på rasterna Vuxna på busshållplatser vid hemgång Temaarbete om vänskap Massage Samtala om hur dagen varit Jobba med olikheter och allas lika värde. Samarbetsövningar/ filmer/högläsning/värderingsövningar Kartlägga riskområden Enkäter Introduktionsdagar Givna platser i klassrum och matsal Likabehandlingsplanen är en stående punkt på våra arbetslagsplaneringar Utvecklingssamtal 6 (22) Årskurserna 4-6 Eleverna har en hemlig kompis. Temadagar om vänskap genomförs under året. Vi jobbar med nätmobbning med hjälp av materialet ”I love Internet” och ”Schysst på nätet”. Vi har rollspel utifrån materialet ” Vem bryr sig?” Vi läser högläsningsböcker som tar upp mobbning. Vi ser filmer som behandlar ämnet, t ex Happy feet åk4 Sanning och konsekvens åk4-5 Bron till Terabitia åk5-6 Älska mig åk 6 Bäst i Sverige Vi bevakar nyheter och tar upp artiklar som handlar om diskriminering/kränkande behandling. Vi jobbar med hur man är en bra kompis. Vi tränar på att våga ta ställning med ”fyra hörn- övningar. Vi genomför skolans trivselenkät och diskuterar resultatet med eleverna. Vi har elever som arbetar speciellt mot mobbning och kränkande behandling i Höglands Trygghetsgrupp åk 4-6. Trygghetsgruppen har aktiviteter i klasserna. Vi använder oss av en planerings/utvärderingsbok där eleverna kan skriva till sin kontaktlärare. Vi kartlägger riskområden. Vi har elevsamtal, både enskilt och i grupp diskriminering/kränkande behandling lyfts vid utvecklingssamtalen. Vi har rastvakter på långraster. Rastvandrare hjälper oss med tillsyn. 7 (22) Vi har vuxna som arbetar med dessa frågor i skolans Trygghetsteam. Vi diskuterar arbetet mot diskriminering/kränkande behandling kontinuerligt vid arbetslagsträffar. Introduktionsdagar Samarbete med kyrkan, ”Värdegrund i praktiken” Årskurserna 7-9 Ordningsregler för skolan och klassen arbetas fram tillsammans med eleverna. De ska vara väl förankrade och syftar till att främja trivsel, trygghet och studiero. En klasskamp genomförs under hela läsåret. Där tränar eleverna bl.a. sammanhållning och jobbar mot gemensamma mål. Schema för tillsyn vid rast och lunch upprättas, för att ha god tillsyn där och när det behövs. Vid behov kan även viss tillsyn vid busshållplatserna behövas. Vid lärares frånvaro tar arbetslaget ansvar för att se till eleverna så långt det är möjligt. Undvika håltimmar så gott det går. Varje elev har en mentor så de vet vem de kan vända sig till. Hälsosamtal genomförs i åk 7 av skolsköterskan. Läraren bestämmer givna arbetsplatser och arbetsgrupper. Samarbete med elevhälsan vid behov Trivselenkät genomförs 1 gång/år, kommunens enkät 1 gång/år Trygghetsteam bestående av vuxna har ett särskilt ansvar för alla delar i arbetet. Trygghetsgruppen består av elever som får stöd av vuxna. Deras uppgift är att på olika sätt medverka till en trygg skolmiljö. Under höst och vår planeras aktiviteter som medverkar till en trygg skolmiljö. Under våren genomförs en aktivitetsdag för åk 2. Ansvar: All undervisande personal där medlemmarna i Trygghetsteamet har ett särskilt ansvar Tidsram: Under läsåret Utvärdering: Observationer, samtal med elever och föräldrar och genom enkäter. 8 (22) 4. Kartläggning och nulägesanalys Kartläggning och nulägesanalys utgår från följande: skolans egen enkät, delar av kommunens enkät till elever i åk 4-9, Resultatet av enkäterna följs och diskuteras i respektive klass där eleverna har fått ge sina synpunkter trygghetsvandringar, frågor inför och i samband med utvecklingssamtal, hälsosamtalen och annat som framkommit i kontakt med elevhälsans personal, personalens observationer och pedagogernas reflektioner och analyser, samt elevsamtal, föräldrakontakter, rådlådan - där eleverna får lägga tips, idéer och förslag till de olika råden på skolan.. Överlag visar kartläggningen att eleverna trivs bra eller mycket bra på skolan. Raster och allmänna utrymmen, såsom korridorer och kapprum, upplevs som trygga av de allra flesta. Toaletterna är även fortsättningsvis ett problemområde. Det som upplevs som ett stort bekymmer är den otrygghet som finns när det gäller toalettdörrarnas lås. Detta är något som skolledningen har tagit upp som ett arbetsmiljöproblem och också påtalat vid skyddsrond, och kommer att arbeta vidare med tills en godtagbar lösning är på plats. Tills åtgärder har vidtagits så behöver skolans vuxna ha förståelse för att elever t.ex. önskar använda toaletten under lektionstid eller att de väljer att använda en toalett som ligger en bit bort om det känns bättre. Utifrån kartläggningen och nulägesanalysen kommer vi att arbeta även kommande år arbeta med följande övergripande prioriterande områden under läsåret: toaletterna och att det framkommer på ett tydligare sätt att de vuxna på skolan finns tillgängliga för att lyssna och kunna vända sig till för olika ändamål. Därutöver har de olika arbetslagen valt målsättningar för det konkreta arbetet med sina elever. 9 (22) 5. Tydliga mål och konkreta åtgärder Vi kommer att arbeta med följande prioriterande område under läsåret: Fritidshemmet förskoleklassen och årskurserna 1-3 Tyst måndag och onsdag i matsalen Tydliga skyltar på toaletterna som kom ihåg för att hålla toaletterna fräscha Vuxna har tillsyn i omklädningsrummen- Årskurserna 4-6 Vi har kill-och tjejtoa där det är möjligt. De som vill får gå på toan på lektionstid, om de upplever att det känns lugnare då. I matsalen har medföljande lärare extra tillsyn, även i matkön Vissa klasser har bestämda bord som de sitter vid behov Årskurserna 7-9 De som vill får gå på toan på lektionstid, om de upplever att det känns lugnare då. Trygghetsgruppen och Trygghetsteamet gör en gemensam kartläggning av toalettfrågan och föreslår åtgärder Ökad bemanning i matsalen vid läsårets början för att få en trygg och lugn start. Kan även vara aktuellt vid behov under läsåret i övrigt. Tillgängliga vuxna Årskurserna 4-9 Omklädningsrummen – fortsatt arbete från förra läsåret Tänka på hur schemat läggs för att undvika krockar Se till att eleverna inte sprider ut sig i omklädningsrummet så att det går smidigare mellan klassbyten. Schema för detta sätts upp på dörrarna till omklädningsrummen. Lärare kan gå in (knackar först) om det behövs Om det finns särskilda skäl kan en elev byta om i eget rum Uppmana eleverna att tidigast 10 minuter före idrottlektionens början gå ner för att byta om. 10 (22) 6. Förebyggande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna För definition av begreppet diskriminering, se bilaga 1. Vår målsättning är att ingen elev på Höglandskolan ska bli diskriminerad eller missgynnad av skäl som går under diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Detta gäller alltid när personal i skolans verksamhet bemöter och fattar beslut rörande elever. Vi ska sträva efter att ha ett normkritiskt förhållningssätt. Skolans främjande och förebyggande arbete med eleverna riktas in på olika områden* under läsåren och enligt ett rullande schema. Utöver det som anges i denna plan kan det uppstå behov att i en grupp eller klass arbeta med någon ytterligare diskrimineringsgrund under året. 2016-2017 Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning 2017-2018 Funktionshinder 2018-2019 Sexuell läggning 2019-2020 Kön *Skolan behöver inte i sitt förebyggande arbete ha med diskriminering på grund av ålder och könsöverskridande identitet Diskrimineringsgrunden religion och etnisk tillhörighet Vår målsättning är att alla elever ska under året ha deltagit i olika aktiviteter som främjar elevers rätt till lika utrymme och lika behandling under skoltid, oberoende av kön. Konkreta åtgärder och aktiviteter: Fritidshemmet, förskoleklassen och åk 1-3 Vi läser sagor/berättelser. Vi sjunger sånger om barn i olika länder Vi ser film t ex Rättens riddare om olika religioner. Vi samtalar om barn i olika länder. Vi bjuder in några personer som representerar olika trosuppfattningar. I vårt gemensamma tema i So/No – Samhälle – och på elevens val – Likabehandlingbehandlar vi etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning på olika sätt. Till exempel : - Vi läser texter/berättelser/dikter, ser film och diskuterar tillsammans. (Pelle Svanslös ,Bamse och Katitzi) 11 (22) - Värderingsövningar/ fyra hörn/dilemman/våga ta ställning - Vi besöker Svenska kyrkan och Pingstkyrkan. - Elevernas arbete resulterar i en gemensam föreställning (åk 1-3) för föräldrar Årskurserna 4-6 Vi arbetar med Sveriges minoritetsfolkgrupper, judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. I åk 4 fokuserar vi på samerna och deras kultur Vi pratar om andra religioners högtider för att få ökad förståelse om andra kulturer När vi läser om världsreligionerna tar vi också upp om hur folk kan diskrimineras på grund av religion. Vi följer med i media och tar upp aktuella händelser inom detta område Vi ser på film och diskuterar utifrån dessa. Filmer vi ser är t ex: Jalla, Jalla! Ett öga rött Skruva den som Beckham Se upp för dårarna Rebellen, ”om rasism Mediekompassen, ”flyktingkatastrofen” och ”romer och andra nationella minoriteter” Banderoll-vem är svensk Andrea hälsar på Årskurserna 7-9 Följande planeras vi att genomföra under året. Årskurserna 7-9 Realia Julsånger och psalmer Koppling mellan matkultur och religion Kristendom och Judendom Demokrati och rättigheter Etniska dilemman 12 (22) Kultur och identitet Förintelsen Kulturella olikheter Åk7: Realia – Moderna språk (spanska, tyska, franska samt engelska ) Kristendom, Judendom, Islam (Syskonreligionerna).(SO) Kultur och identitet (TX) Koppling mellan matkultur och religion Matkultur (HKK) Julsånger och psalmer (MU) Kulturella olikheter (Livskunskap/EV) under vårterminen Åk8: Realia – Moderna språk (spanska, tyska, franska samt engelska) Hinduism, Buddha, Demokrati mot rättigheter (SO) Kultur och identitet (Textil) Matkultur (HKK) Julsånger och psalmer (MU) Kulturella olikheter (Livskunskap/EV) under vårterminen ÅK9 Realia – Moderna språk (spanska, tyska, franska samt engelska) Etniska dilemman, Förintelsen Aktuella händelser t.ex. flyktingar (SO) Kultur och identitet (Textil) Minoritets språk (SV) / Matkultur (HKK) Julsånger och psalmer (MU) Kulturella olikheter (Livskunskap/EV) under vårterminen 13 (22) 7. Uppföljning och utvärdering I de enkäter som genomförts och vid t.ex. utvecklingssamtal framkommer att eleverna i stor utsträckning känner sig trygga i skolan. Det har också kommit signaler om att det finns oro och ibland rädsla för enstaka elever som av andra upplevs som oförutsägbara och där det förekommit att elever känt sig skrämda. I dessa specifika fall har särskilda insatser satts in och ett nära samarbete med både familjer, BUP och socialtjänst har varit viktigt. De fokusområden vi haft har varit miljön i matsalen, omklädningsrummen och otrygghet i att använda skolans toaletter. Inför det kommande året behöver vi fortsätta arbeta för att förbättra dessa områden. Vad gäller toaletterna har det som framkommit från eleverna gjort att vi planerar att tillsammans med eleverna i Trygghetsgruppen göra en djupare analys av vad som upplevs otryggt med toaletterna och tillsammans komma fram till hur vi kan förbättra situationen. I vår enkät framkommer att tryggheten i omklädningsrummen förbättrats. Skolans trygghetsteam har haft planerade träffar under året för att hjälpas åt med skolans arbete för att främja en trygg skolmiljö. Det har funnits tid avsatt i schemat för några i teamet vilket har varit bra. Kurator har inte haft möjlighet att delta vilket skulle vara önskvärt. Vi behöver också se till att de planerade träffarna verkligen genomförs då de är viktiga för att vi tillsammans ska få ännu bättre överblick och kunna hjälpas åt både med det förebyggande arbetet och med de ärenden som uppstår. Arbetslagen har följt de planerade aktiviteterna som både vad gäller det kontinuerliga förebyggande arbetet i vardagen och de mer planerade aktiviteterna som planeradesinför året. Vi har under året haft särskilt fokus på diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning, och arbetslagen har utifrån detta genomfört olika aktiviteter. Årkurs 7-9 fick bl.a. besök av vuxna elever från SFI och KomVux som kom till klasserna och berättade om sina liv och upplevelser om att starta om i ett nytt land. Rutinerna fungerar bättre och bättre, men det behövs ett kontinuerligt arbete med att förankra det dagliga arbetet bland både personal och elever. En stående punkt på arbetslagens dagorordning ska vara trygghets- och likabehandlingsfrågor. Skolan behöver upprätta ännu tydligare rutiner med roller och ansvar när det gäller anmälning av kränkande behandling. Det kommer därför att finnas en ärendegång som komplement till våra rutiner, som beskriver hur ett ärende ska hanteras. 8. Ny plan varje år På skolan finns Trygghetsteamet som träffas under läsåret enligt en plan som fastställs under hösten. Gruppen består av en lärarrepresentant från olika årskurser, kurator i mån av möjlighet och verksamheternas två rektorer. De elever som ingår i Trygghetsgruppen görs delaktiga i arbetet med planen och kommer med synpunkter på innehållet. Under året samlar Trygghetsteamet in underlag för att utvärdera de åtgärder som vidtagits och i övrigt följa upp likabehandlingsarbetet. Under nästa läsår upprättas en ny plan. Detta arbete kommer att påbörjas i mars/april då vi tittar på genomförda enkäter, går igenom och diskuterar de samtal vi haft med eleverna för att få underlag för en ny kartläggning och analys. Utifrån denna kartläggning och analys jobbar arbetslagen sedan fram nya mål och åtgärder kommande år. Föräldrarna ges möjlighet att involveras i arbetet med likabehandlingsplanen genom att komma in med synpunkter via Vklass, föräldramöten och annan kontakt med skolan. Utifrån detta arbetas sedan nästa års plan fram. 14 (22) Bilaga 1. Definitioner och begrepp. Vad är kränkande behandling? Begreppet ”kränkande behandling” används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkande behandling kan vara handlingar som är: • fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag eller knuffar), • verbala (t.ex. att bli kallad vid öknamn, att bli hotad eller kallad hora, bög, svartskalle, mm) • psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning) • kroppsspråk (miner, peka finger, himla med ögonen, ignorera). • text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms). Vad är diskriminering? Diskriminering är en handling eller struktur som utestänger eller kränker en person (behöver inte vara medveten eller aktiv). Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Vad är trakasserier? Trakasserier är en aktiv, medveten handling som kränker en person och som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Källa: Skolverkets allmänna råd 15 (22) Bilaga 2. Rutiner för att utreda och åtgärda Upptäcka ● Samtal om elevens upplevelse av sin situation i skolan vid utvecklingssamtal ● Enkätsvaren på de enkäter som ges under läsåret ● Vuxna är ute/bland eleverna på alla raster ● Trygghetsgruppen arbetar främjande under handledning av lärare för att skapa ett gott psykosocialt klimat på skolan. De kan också vända sig till vuxna på skolan om de upptäcker att elever blir utsatta eller är ensamma. ● Vuxna uppmärksammar om elevers beteende förändras, ofta förekommande värk eller frånvaro. Arbetsgång vid kränkande behandling/diskriminering A: Personal får kännedom om situation/händelse genom egen observation eller genom att någon berättar. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Aktivitet Agera om situationen är pågående Anmäla till rektor (blankett på Örnkom) Anmälan till huvudman. Utredande samtal så snart som möjligt med inblandade elever, och ev. fler som kan ha information om situationen. Överenskommelse med den/de elever som utsatt annan elev för att det inte ska hända igen. Dokumenteras, kopia till rektor. Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare så snart som möjligt, helst samma dag. Återkoppling till rektor– vad visade utredningen? Återkoppling till huvudman om vad utredningen visade. Uppföljande samtal med utsatt elev och den/de som utsatt annan elev. Dokumenteras, kopia till rektor. Återkoppling till vårdnadshavare efter uppföljning. Ytterligare uppföljning om det bedöms behövas. Dokumenteras, kopia till rektor. Avslut av ärende efter uppföljning och kommunikation med utsatt elev och dennes vårdnadshavare. Om händelsen anses vara utredd och åtgärdad informeras även elev som utsatt annan elev och dennes vårdnadshavare att ärendet är avslutat. Ansvar All personal Den som uppmärksammat situationen. Gäller all personal. Rektor I första hand mentor/klasslärare. I första hand mentor/klasslärare Mentor/Klasslärare Rektor I första hand mentor/klasslärare Mentor/Klasslärare Mentor/Klasslärare Rektor 16 (22) B: Vid upprepad kränkning, eller där det bedöms vara behövligt, kontaktar personalen rektor eller någon ur skolans Trygghetsteam. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Aktivitet Agera om situationen är pågående Anmäla till rektor (blankett på Örnkom) Anmälan till huvudman. Utredande samtal så snart som möjligt med inblandade elever, och ev. fler som kan ha information om situationen. Överenskommelse med den/de elever som utsatt annan elev för att det inte ska hända igen. Bedöma vilka andra åtgärder som är aktuella utifrån situationen. Dokumenteras, kopia till rektor. I vissa fall kan en större utredning behöva göras där även elevhälsan och centralt stöd kan behövas. Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare så snart som möjligt, helst samma dag. Återkoppling till rektor och mentor/klasslärare Återkoppling till huvudman Uppföljande samtal med utsatt elev och den/de som utsatt annan elev. Dokumenteras, kopia till rektor. Återkoppling till vårdnadshavare efter uppföljning. Ytterligare uppföljning om det bedöms behövas. Dokumenteras, kopia till rektor. Avslut av ärende efter uppföljning och kommunikation med utsatt elev , dennes vårdnadshavare och mentor/klasslärare. Om händelsen anses vara utredd och åtgärdad informeras även elev som utsatt annan elev och dennes vårdnadshavare att ärendet är avslutat. Ansvar All personal Den som uppmärksammat situationen. Gäller all personal. Rektor Trygghetsteamet Trygghetsteamet Ansvarig i Trygghetsteamet Rektor Trygghetsteamet Trygghetsteamet Trygghetsteamet Rektor 17 (22) Utreda Elev – elev Samtal enskilt med inblandade elever. Vi måste vara uppmärksamma på den utsatta elevens vilja och önskningar om vidare samtal med inblandade. Kontakt med vårdnadshavare. Elevvårdsteamet kopplas in. Anmälan omgående till rektor och huvudman. Uppföljning med samtal inom en vecka med den utsatte eleven, och därefter efterföljande uppföljningar efter behov. Vuxen - elev Scenario 1 Den vuxne själv uppmärksammar att han/hon har kränkt en elev. Den vuxne ber eleven om ursäkt och pratar om det inträffade. Om fler varit inblandade i situationen ska man prata om situationen med alla dem. Hemmet informeras om incidenten. Anmälan omgående till rektor och huvudman. Uppföljning med samtal inom en vecka med den utsatte eleven, och därefter efterföljande uppföljningar efter behov. Scenario 2 Den vuxne uppmärksammar inte kränkningen utan eleven berättar om detta för annan vuxen. Trepartssamtal där eleven får ha en samtalsledare den känner sig trygg med. Vårdnadshavare informeras om incidenten. Anmälan omgående till rektor och huvudman. Uppföljning med samtal inom en vecka med den utsatte eleven, och därefter efterföljande uppföljningar efter behov. Scenario 3 Den vuxne uppmärksammar inte kränkningen utan den uppmärksammas av kollega. Kollegan samtalar med den vuxne som kränkt eleven. Trepartssamtal där eleven får ha en samtalsledare den känner sig trygg med. Vårdnadshavare informeras. Anmälan omgående till rektor och huvudman. Uppföljning med samtal inom en vecka med den utsatte eleven, och därefter efterföljande uppföljningar efter behov. Elev – vuxen Tillsägelse från den vuxne. Samtal; tvåparts- eller trepartssamtal beroende på situation. Vårdnadshavare kontaktas. Rektor informeras. Elevvårdsteamet kopplas in om det inte upphör. Uppföljning med samtal inom en vecka med den utsatte, och därefter efterföljande uppföljningar efter behov. Åtgärda ● Dokumentera alla samtal och insatser. ● Anmälan till arbetsmiljöverket, socialtjänst, polis där det är befogat ● Uppföljning genom samtal med berörda och genom enkäter under läsåret 18 (22) Bilaga 3 Ordningsregler Höglandskolans ordningsregler för trivsel, trygghet och studiero Åk F-3 samt fritidshemmets avdelningar Vi hälsar på varandra och säger hej då när vi går hem. Vi är rädda om och hjälper varandra. Vi ska ha någon att vara med. Vi lyssnar på varandra. Vi håller arbetsro på lektionen/ medverkar till lugn och ro på fritidshemmet. Vi använder ett vårdat språk. Vi kommer in när det ringer/ på fritidstid i samråd med fritidshemmets personal. Vi städar upp efter oss. Vi är rädda om skolans/fritidshemmets material och lokaler. Vi är ute på rasterna och håller oss inom anvisat område. Vi kastar snöboll på anvisat område. Vi går i korridorer. Vi lämnar mobiltelefonen till läraren eller låter den ligga i väskan. Åk 4-6 Vi är rädda om vår skola och hjälps åt att hålla snyggt på vår skola. Vi använder ett vårdat språk. Vi respekterar varandra. På vår skola kommer vi i tid till lektionerna och har med oss rätt material. Vi lämnar kepsar/mössor och ytterskor i kapprummet.(inneskor rekommenderas) Vi får ha mobiler på lektioner vid vissa tillfällen, om läraren tillåter detta. Vi är ute på rasterna. Vi äter inte godis och tuggummi på skoltid. Vi lämnar inte skolans område utan lärares tillåtelse. 19 (22) Åk 7-9 Vi kommer i tid lektionerna och har rätt arbetsmaterial med oss. Vi arbetar på lektionerna och stör ej varandra. Vi håller rent och snyggt omkring oss, och vi vårdar skolans saker både inomhus och utomhus. Vi respekterar stängda klassrumsdörrar. Vi använder ett vårdat språk och använder inte någon form av hot, våld eller kränkande behandling. Vi tar av oss ytterkläder. Under idrottslektionerna även huvudbonader. Mobiltelefoner lämnas i skåpet eller i korgen under lektionerna. Fotografering och filmning är endast tillåtet när det sker som en del av undervisning eller dokumentation. Vi avstår från godis och dylikt under skoltid, med undantag för det som säljs på ”fiket”. Tänk på allergier! Snöbollskastning är endast tillåtet nere på grusplanen, med de som frivilligt deltar. Cyklar och mopeder parkeras endast på anvisad plats, och fordon används bara för transport till och från skolan. Särskilda regler finns för mopeder/traktorer i kommunen. Vi lämnar inte skolans område utan tillstånd. För alla gäller följande konsekvenser om reglerna inte följs: 1. Tillsägelse, samtal 3. Rapport till mentor/klasslärare 2. Kontakta hemmet 3. Elevvårdsmöte där beslut fattas om vidare åtgärder. Vid skadegörelse kan man bli ersättningsskyldig. I enlighet med skollagens 5 kap kan en lärare eller rektor när situationen kräver det, fatta beslut om vissa åtgärder i de fall eleven inte lyssnar på tillsägelse. Besluten gäller utvisning från lektionslokalen (§7), kvarsittning (§8) och omhändertagande av föremål (§22 och §23). Beslutet ska vara proportionerligt i förhållande till situationen. 20 (22) Bilaga 4 Checklista Arbetsgång och ansvar Checklista vid kränkande behandling A: Personal får kännedom om situation/händelse genom egen observation eller genom att någon berättar. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. Aktivitet Agera om situationen är pågående Anmäla till rektor (blankett på Örnkom) Anmälan till huvudman. Utredande samtal så snart som möjligt med inblandade elever, och ev. fler som kan ha information om situationen. Överenskommelse med den/de elever som utsatt annan elev för att det inte ska hända igen. Dokumenteras, kopia till rektor. Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare så snart som möjligt, helst samma dag. Återkoppling till rektor– vad visade utredningen? Återkoppling till huvudman om vad utredningen visade. Uppföljande samtal med utsatt elev och den/de som utsatt annan elev. Dokumenteras, kopia till rektor. Återkoppling till vårdnadshavare efter uppföljning. Ytterligare uppföljning om det bedöms behövas. Dokumenteras, kopia till rektor. Avslut av ärende efter uppföljning och kommunikation med utsatt elev och dennes vårdnadshavare. Om händelsen anses vara utredd och åtgärdad informeras även elev som utsatt annan elev och dennes vårdnadshavare att ärendet är avslutat. Ansvar All personal Den som uppmärksammat situationen. Gäller all personal. Rektor I första hand mentor/klasslärare. Datum & Sign. I första hand mentor/klasslärare Mentor/Klasslärare Rektor I första hand mentor/klasslärare Mentor/Klasslärare Mentor/Klasslärare Rektor 21 (22) B: Vid upprepad kränkning, eller där det bedöms vara behövligt, kontaktar personalen rektor eller någon ur skolans Trygghetsteam. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. Aktivitet Agera om situationen är pågående Anmäla till rektor (blankett på Örnkom) Anmälan till huvudman. Utredande samtal så snart som möjligt med inblandade elever, och ev. fler som kan ha information om situationen. Överenskommelse med den/de elever som utsatt annan elev för att det inte ska hända igen. Bedöma vilka andra åtgärder som är aktuella utifrån situationen. Dokumenteras, kopia till rektor. I vissa fall kan en större utredning behöva göras där även elevhälsan och centralt stöd kan behövas. Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare så snart som möjligt, helst samma dag. Återkoppling till rektor och mentor/klasslärare Återkoppling till huvudman Uppföljande samtal med utsatt elev och den/de som utsatt annan elev. Dokumenteras, kopia till rektor. Återkoppling till vårdnadshavare efter uppföljning. Ytterligare uppföljning om det bedöms behövas. Dokumenteras, kopia till rektor. Avslut av ärende efter uppföljning och kommunikation med utsatt elev , dennes vårdnadshavare och mentor/klasslärare. Om händelsen anses vara utredd och åtgärdad informeras även elev som utsatt annan elev och dennes vårdnadshavare att ärendet är avslutat. Ansvar All personal Den som uppmärksammat situationen. Gäller all personal. Rektor Trygghetsteamet Datum & Sign. Trygghetsteamet Ansvarig i Trygghetsteamet Rektor Trygghetsteamet Trygghetsteamet Trygghetsteamet Rektor 22 (22)