undersökn för att se om olika tumörer har olika proteinmönster

Kan man använda proteinuppsättningen som ” fingeravtryck ” för att
särskilja olika cancerceller?
Erik Norberg
Cancer är ett samlingsnamn för mycket farliga sjukdomar där fel i genernas DNA leder till
okontrollerad celldelning. Nuförtiden insjuknar ungefär var tredje person i någon form av
cancer och omkring 45 000 maligna (elakartade) cancerfall rapporteras årligen i Sverige.
Det finns cirka 200 olika sorters cancer där alla har sina specifika egenskaper.
Eftersom det finns många olika cancersorter kan det vid diagnostisering ibland vara svårt att
särskilja till synes lika tumörer åt. Möjligheten att man från tumörceller kan erhålla
”fingeravtryck” baserat på cellers olika uppsättning av proteiner skulle revolutionera
diagnostisering av cancer. Det skulle även öka förståelsen för molekylära skillnader mellan
till synes lika tumörer och öka möjligheten att hitta nya mål för läkemedel.
Flercelliga organismer består av en mängd olika cell- och vävnadssorter som alla har specifika
särdrag. Trots olikheterna måste de kunna samarbeta och kommunicera med varandra. Ett
vanligt sätt är att cellen signalerar med hjälp av proteiner. Signaleringen regleras då av
enzymer som antingen kopplar på eller tar bort fosfatgrupper från proteinerna.
Här presenteras ett försök att utveckla en enkel diagnostikmetod för att särskilja olika
tumörceller. De främsta problemen med att analysera dessa proteiner är att de förekommer i
mycket låg koncentration i cellen samt att de ingår i komplexa reaktionsvägar. Genom att
blockera de enzym som tar bort fosfatgrupperna får man indirekt en bild av de proteiner som
kan ha en fosfatgrupp påkopplad. Dessa kommer då att ha fosfatgrupper påkopplade, vilket
gör dem lättare att hitta.
I min undersökning har jag har på så sätt ökat halten av proteiner med fosfatgrupper
påkopplade och har analyserat flera olika tumörsorters specifika ”fingeravtryck”. Jag har
påvisat kraftiga skillnader mellan cancersorter av olika ursprung, exempelvis prostatacancer
och bröstcancer. För att ytterligare utvärdera denna metod ska jag fortsättningsvis analysera
tumörceller av samma ursprung.
Detta kan ge upphov till nya behandlingformer mot olika sjukdomar, däribland cancer.
Genom att min metod gör det lättare att hitta dessa proteiner som vanligtvis finns i mycket
små mängder, kan man kanske finna nya sådana. Om möjligt skulle man kunna rikta
läkemedelsdesign mot dessa proteiner.
Examensarbete i biologi, 20p, VT 2005
Institutionen för biologisk grundutbildning & Institutionen för Genetik & Patologi – Avdelningen för
Medicinsk genetik, Uppsala Universitet
Handledare: Dr Magnus Molin