Sagor och berättelser

Projekt
Sagor och berättelser
Hösten 2013 – Våren 2014
1
Det kompetenta barnet
Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en
tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi
ser förmågor och olikheter som en tillgång.
Projekt
Ett levande projekt som genomsyrar och
synliggörs i hela verksamheten där vi utgår
från barnens intresse, förförståelse och
förutsättningar.
Medforskande och reflekterande pedagog
Barn och pedagoger förundras och utvecklas
tillsammans samt är lyhörda och utmanar
varandra.
Ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt
innebär för oss…
Hundra språk
Många olika sätt att uttrycka, skapa och
lära sig, där alla uttryckssätt är lika
viktiga för det livslånga lärandet.
Miljön som tredje pedagog
Första pedagogen- Barnet
Andra pedagogen- Den vuxne
Tredje pedagogen- Miljön
Miljö och material ska vara tillgängligt och
inbjudande samt främja lekfulla och kreativa
mötesplatser. Dagen ska fyllas med upplevelser,
utforskande, undersökande och skapande
- både inne och ute.
Dialog
Att tillsammans kommunicera, samtala och
utveckla dialogen genom att vi skapar olika
mötesplatser (miljöer) där tankar och åsikter
respekteras.
Pedagogisk dokumentation
En dokumentation blir pedagogisk när
pedagoger tillsammans med varandra
och tillsammans med barn reflekterar
kring barns undran och upptäckter samt
försöker förstå vad barnen förstår i olika
lärprocesser.
2
Gemensamt framarbetad av förskolechef samt all personal på Klockargårds och Trollbergets förskola VT-2012
Trollbergets förskolas mål inför läsåret 13/14
1. Ett gemensamt projekt på hela förskolan som tar olika vägar beroende på
barnens intressen och nyfikenhet som vi håller i och tillsammans
dokumenterar i ett bildspel som ”växer” under året.
2. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är levande.
Detta synliggör vi i dokumentationer.
3. Öka samarbetet mellan förskolans avdelningar.
4. Vårt Reggio- Emilia inspirerade arbetssätt genomsyrar vår verksamhet utifrån de sju
”hörnstenar” vi tagit ställning till. Vi synliggör detta i våra dokumentationer.
3
Vi har i projektet valt att fokusera på följande strävansmål och riktlinjer ur förskolans läroplan Lpfö
98/10 samt följande vision ur vår plan mot diskriminering och kränkande behandling:
Normer och värden
2:1
Utveckling och
lärande 2:2
Barns inflytande
2:3
Förmåga att ta
hänsyn till och leva
sig in i andra
människors situation
samt vilja att hjälpa
andra.
Utveckla sin
skapande förmåga
och sin förmåga att
förmedla
upplevelser, tankar
och erfarenheter i
många
uttrycksformer som
lek, bild,
teckenskapande,
rörelse, sång och
musik, dans och
drama.
Utveckla sin
förmåga att förstå
och att handla efter
demokratiska
principer genom att
få delta i olika
former av
samarbete och
beslutsfattande
Förskola och hem
2:4
Att ge föräldrarna
möjligheter till
delaktighet i vår
verksamhet samt i
utvärdering av vårt
projekt.
Plan mot
diskriminering och
kränkande
behandling
Vår vision:
Jag kan, du kan,
tillsammans kan vi
mer!
4
”Sagor och berättelser”
Trollbergets förskola, Trollet
Varför:
Utifrån vår slutanalys av projektet ”I sagornas värld” ser vi att barnen visar
fortsatt intresse för sagor och berättelser. Därför väljer vi att kalla vårt fortsatta
arbete med sagor för ”Sagor och berättelser”.
Syfte/mål:
Att genom sagor och berättelser utmana barnen i de 100 språken. Med hjälp av
vårt projekt vill vi belysa kamratskap, samspel, språk och lek på ett lustfyllt
sätt.(vi vill berika barnens ordförråd och utveckla språkförmågan.)
5
S
Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla
barn som deltar. (Lpfö 98/10)
LekeLek
Språkl
Mmatik
Matematik
Likabehandlingsplan
Samarbete
l
Naturvetenskap
l
Teknik
l
Drama
Skapande
Delaktighet loch inflytande
Kropp
Motorik
6
Projekt Trollet
Detta har barnen varit delaktiga i och dessa
vägar har projektet tagit:
Overhead
Örtagården
Målning av väggen
Sagan om Greta med skisser
Skapande i rödlera
Lärplatta
Skattkartor
Pussel av bilder från Örtagården
Farmors hus med rekvisita
Närmiljö: Örtagården och Albinsro
Drama i Örtagården
Ht 2013-Vt 2014
7
Inledning
Vi inledde läsåret med ett föräldramöte där vi bjöd in en logoped från
Kärnhuset som lyfte läsandets betydelse för barns språkutvecklingen i tidig
ålder.
Barn och pedagoger har tillsammans utforskat miljön i Örtagården
(Hallägraskogen).
Nyfikenhet är en stark drivkraft och vi ville veta vad som väcker barnens
intresse under våra utflykter.
Lärplattan är, för oss, ett nytt verktyg till dokumentation. Barnen har själva
fått fotografera bilder som sedan ska bli material till vårt projekt Sagor och
berättelser.
Med hjälp av bilderna får vi möjlighet att observera barnen och vilka
erfarenheter och kunskaper de har. Genom arbetet i grupper (Godisgruppen
och Ronjagruppen) erbjuds olika material och aktiviteter.
Augusti 20138
Föräldrarnas tankekarta
Vilket lärande vill du att ditt barn ska få genom vårt projekt?
Fantasi, skapande göra egna berättelser.
Stimulera inlärning. Lära sig använda ord för
att kommunicera. Lära sig lyssna och även
uttrycka sig själv och dela med sig över reflektioner.
Våga berätta en åsikt.
Lära sig lyssna på andras
berättelse, och själv våga berätta.
Våga berätta och uttrycka sig inför kompisarna.
9
Ronja-gruppen
Nu inför denna höst terminen startar vi med att dela in 21 barn i två mindre
grupper. Vi pedagoger har tillsammans med barnen kommit med förslag om
vad gruppen skulle heta. Barnen fick rösta två gånger var.
Vi var tydliga med att var och en måste få ha ett eget val
och att man behöver inte rösta som sin kompis.
Det blev en demokratisk röstning och vi pratade om vad det innebär.
Utveckla sin förmåga att förstå och
att handla efter demokratiska
principer genom att få delta i olika
former av samarbete och
beslutfattande. (Lpfö98/10)
Augusti 2013
10
När vi kom tillbaka till Örtagården så ville vi ge barnen en ny uppgift. Vi la
ut alla bilderna i naturen och barnen fick leta upp platserna på nytt. Några
platser gick lätt att hitta medan andra gav en större utmaning. Barnen
samarbetade och berättade för varandra under tiden som de letade.
Syftet med denna aktivitet var att ge tillbaka bilderna till barnen och
träna på att lyssna och berätta för varandra. Detta var något som
barnens föräldrar tog upp som en viktig punkt på vårt föräldramöte den
27 augusti när vi ställde frågan
”Vilket lärande vill du att ditt barn ska få genom vårt projekt?”.
Medforskande och reflekterande pedagog
Barn och pedagoger förundras och utvecklas
tillsammans samt är lyhörda och utmanar
varandra
Augusti 2013
11
Här har pedagoger och barnen valt ut bilder, från Örtagården.
Det här fotografierna kommer att ingå i vårat projekt ”Sagor och
berättelser”.
Vid ett möte med barnen tog vi fram fotografierna.
Barnen fick sedan gå runt i en cirkel och studera fotografierna i tysthet.
Därefter valde de ut ett foto att berätta om.
Pedagog :
-Kan du berätta varför valde du just den här bilden och vad föreställer den?
Syftet var att alla ska få möjlighet att våga berätta inför en grupp.
September-14.
12
Kan du berätta om din bild?
Här är bilderna som barnen fotograferade med hjälp av lärplattan i Örtagården
och deras första berättelser om dem.
-Den är slemmig
och går långsamt.
Det är en sten.
med bokstäver.
P, O, R, M, H,
D, T, F, I, L, D,
J.
Dialog
Att tillsammans kommunicera, samtala och utveckla
dialogen genom att vi skapar olika mötesplatser
(miljöer) där tankar och åsikter respekteras.
-Min pappa jobbar alltid med
såna dörrar.
-Det är någon som har bott där.
-Det var ritat på väggarna.
-Det var lite läskigt att gå in där.
-Jag tror det är en tjej som hade
gömt sig där inne.
-Jag var rädd.
-Den är 100 år.
Augusti 2013
13
Här har barnen valt ut ett fotografi som de sedan har studerat och
avbildat med färgpennor.
Vi upplevde att barnen såg bilderna som gemensamt material och
de valde fritt utan att fokusera på vem som har fotograferat.
Bilderna och teckningarna blev nya redskap under ett möte då vi
tillsammans reflekterade över det vi gjort och barnen åter igen fick
berätta och lyssna på varandra
Hundra språk
Många olika sätt att uttrycka, skapa
och lära sig, där alla uttryckssätt är lika
viktiga för det livslånga lärandet.
September 2013
14
Vi använd våra fotografier som pussel i samarbetslekar.
Dessa pussel hade olika svårighetsgrader.
I denna aktivitet kunde vi se att barnen samarbetade och använde sig av olika
strategier för att lösa uppgiften. Efter en stund fick barnen byta stationer och
vi skapade ny konstellationer.
Att lägga pussel är bra
matematisk träning på att
noggrant titta på former för
att kunna få alla pusselbitar
på rätt plats. Genom att se
likheter när det gäller bild,
färg, form och läge söker de
sedan fler lämpliga bitar
och prövar sig fram.
(Barn och matematik,
Skolverket)
September 2013
15
Skapande av Örtagården
Här reflekterade och samarbetade barnen utifrån fotografierna från Örtagården.
Barnen fick möjlighet att återskapa sina egna minnesbilder från Örtagården. De
skissade först upp Örtagården och därefter målade de med olika sorters färg.
Dialog
Att tillsammans kommunicera, samtala och
utveckla dialogen genom att vi skapar olika
mötesplatser (miljöer) där tankar och åsikter
respekteras.
November 2013 16
Sago-stund
Syftet är att barnen ska bli inspirerade
och nyfikna att skapa sina egna sagor.
Vi valde medvetet ut en folksaga som vi
läste tillsammans. Vi skapade en ”magisk”
miljö kring sagoberättandet.
Några barn blev inspirerade av miljön och
andra av sagoberättandet.
Detta var en introduktion till att barnen
skulle få en upplevelse av hur man
använder sin fantasi.
Oktober 2013
17
Barnen har med hjälp av fotografierna från
Örtagården påbörjat egna sagor i vårt
projektarbete. Barnen arbetade i tre olika
grupper och skapade tre olika sagor. Sagorna
heter:
”Sniglis”, ”Törnrosa och häxan surtant” och
”Ninjago”.
Vi samtalade med barnen kring hur vi kan
skapa sagorna. På vilket sätt kan vi göra ?
Vilket material kan vi använda ? Vi ville att
barnen skulle ”äga” sina sagor och att vi
använde oss av de ”hundra språken”. Vi
arbetade med en saga i taget. Vi började med
sagan om ”Sniglis”.
Vi försökte synliggöra för barnen om den
”röda tråden” tillsammans med fotografierna de
valt. Vi samtalade kring hur en saga är
uppbyggd. Hur börjar en saga? Hur är
händelseförloppet? Hur avslutas sagan?
November 2013
18
Drama
Här tydliggjorde vi händelseförloppet genom att dramatisera sagan om ”Sniglis”.
Vi tog med oss ett rött snöre som symboliserade den ”Röda tråden” i sagan. Vi såg att
det blev stor aktivitet mellan barnen och oss vuxna. Vi upplevde ett samspel kring det
verbala språket samt en kombination mellan kroppsuppfattning och rumsuppfattning.
Här diskuterade vi var de skulle gräva ner ”bokstavsstenen” ,
som fanns i sagan om ”Sniglis”.
November 2013
19
Vi gav barnen möjlighet att använda olika uttrycksätt i sitt skapande av sagan
om ”Sniglis”. Här utmanade vi barnen med att rita sagan på overheadspapper
och sedan delge sagan till de övriga kompisarna.
Vi bjöd in barnen från Älvan att delta.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
självständighet och tillit till sin egen förmåga. (Lpfö 98/10)
November 2013
20
Här fick barnen ytterligare möjlighet att uttrycka sig i sagan om ”Sniglis”. I
rödleran skapades snigeln ”Sniglis” och myran Oskar. Här utvecklade
barnen sin skapande förmåga och förmedlade sina upplevelser med att
utforska med hjälp av rödleran.
Hundra språk
Många olika sätt att uttrycka, skapa
och lära sig, där alla uttryckssätt är lika
viktiga för det livslånga lärandet.
November 2013
21
Uppstarten av sagan om ”Ninjago”
Här berättade författarna om sagan
”Ninjago”.
Utifrån dessa fyra fotografier skapades en saga som heter ”Ninjago.
Vi uppmärksammade på att barnen visade stort intresse kring ”Ninjago” efter det
att de hade lyssnat på sagan. Detta gjorde att vi tog reda på fakta om ”Ninjago”.
Februari 2014
22
Skisser av olika Ninjor.
Här skissade barnen efter ”Ninjago” figurer som de hittade på
internet. Bland flickorna blev det ett stort intresse när de upptäckte att
det fanns en ”flick Ninja”.
Barnen tog reda på fakta om ”Ninjagos” ursprung. Ninja kan
översättas till en ”dold person”.
Det handlade om strider mellan de onda och de goda. Vi pratade
om de olika karaktärerna i vår saga. Vi samtalade om vilka roller
som finns i deras saga.
.
Februari 2014.
23
”Ninjagovägg”
Nu har vi pratat med barnen om hur vi ska gestalta sagan om ”Ninjago”.
Barnen har kommit fram till att de ville göra en miljö som ser ut som i ”Ninjago” med
Japanskt skelett tempel. Under arbetets process samtalades det om att göra en teater av sagan
”Ninjago”. Barnen hade tidigare kommit fram till att det fanns olika karaktärer i sagan.
Februari 2014
24
Här tillverkas rekvisita till ”Ninjago” sagan, som
kommer att bli en teater
Vi har vid några tillfällen spelat teater från sagan om ”Ninjago”. Vi har då spelat
utan rekvisita. Barnen har medverkat och filmat teatern och de upptäckte då att det
fattades rekvisita. Barnen sa bla: - Kan vi göra dörren ? Kan vi göra eldsnurran?
osv… För att ta reda på hur vi skulle skapa denna rekvisita gjorde barnen skisser. Vi
märkte ganska snabbt att rekvisitan var betydelsefull i teatern och flera saker
tillverkas för att teatern skulle få en helhet. Alla var intresserade och engagerade.
April 2014
25
I flera veckor tillverkade vi olika rekvisita till vår
teater. Vi använde oss av olika material och olika
tekniker.
Hundra språk
Många olika sätt att uttrycka, skapa och lära
sig, där alla uttryckssätt är lika viktiga för det
livslånga lärandet.
Här har barnen använt återvunnet material
April 2014
26
Här fick barnen möjlighet att använda sig
av ny teknik i sitt skapandet av rekvisita.
April 2014
27
Bild och ordjakt
Här fick barnen i uppgift att samarbeta kring några av våra fotografier från Örtagården.
Gemensamt fick de leta upp de gömda fotografierna och fundera ut hur vilket ord som
förknippas med fotografiet. Varje fotografi benämndes med ett ord vad det föreställde.
Därefter skulle de skiva ner ordet . Vi ville se vilka olika strategier barnen använder sig
av. Vissa barn tog kommanot och andra var iakttagande. Här kunde vi pedagoger se och
höra hur de samarbetade och ljudade kring skriftspråket.
- Jag tänkte. Fick hjälp av Mari
och jag kan många bokstäver
-
- Jag har sagt
bokstäverna
- Jag har
skrivit
Vi turas om:
Jag gjorde S
Jag gjorde V
Jag gjorde A
Jag gjorde M
Jag gjorde P
- Jag sa bokstaven A, För
jag har det i mitt namn
April 2014
28
Utflykt till Örtagården
Vid nästa besök började vi med att jämföra de olika orden till fotografierna som
barnen skrev förra gången. De fick sedan leta upp platserna på Örtagården, där
fotografierna är tagna och bilda de ord som de föreställer. Barnen valde sin bokstav
som fanns i ordet och organiserade sig sedan för att bilda ordet. Orden är skapade
utifrån de nio fotografierna
Här upptäckte barnen som var åskådare
att de inte kunde ljuda ihop ordet för
att det var spegelvänt. Vi pedagoger
utmanade då barnen genom att ställa
frågan
- Hur ska ni placera ER, så att
åskådarna kan ljuda ihop ordet?
Maj 2014
29
Teater
Här dramatiserade vi sagan om ”Ninjago”
genom att en pedagog läste upp sagan och
barnen agerade som skådespelare. Detta
spelades upp för de andra förskolebarnen.
”Skådespelarnas” kommentarer efter
dramatisering var bl.a – Det var nervöst och
konstigt.
Responsen på dramatiseringen
från publiken, var att de tyckte
det var jättebra.
April 2014
30
Avslutning på projektet
Vi bjöd in barnens föräldrar till vår avslutning på hembygdsgården på Trollberget.
Barnen spelade upp teatern sagan om ”Ninjago”. Det var även med på en tipsrunda
som handlade om vårt projekt ”Sagor och berättelse”.
Barnen tog ansvar för att rekvisitan kom till teaterplatsen.
Barn och föräldrar
genomförde tipsrundan
tillsammans.
31
Maj 2014
Föräldrars delaktighet i vår verksamhet
Förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt
samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen
för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan.
(Lpfö 98/10)
2013-2014
32