LRFP20
Kultur och kreativitet för lärare med inriktning
mot arbete i fritidshem, 7.5 hp
Delkurs 2 inom huvudämnet utbildningsvetenskap med inriktning
mot fritidspedagogik för grundlärare med inriktning mot arbete i
fritidshem
21 januari – 15 februari 2013
1
LRFP20 I RELATION TILL GRUNDLÄRARES UPPDRAG
Kursen ingår i Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem. I kursen får ni
möjligheter att reflektera och utveckla kritiskt tänkande kring kultur och estetik samt pröva
att vidareutveckla olika estetiska verktyg. Kursen erbjuder således kunskaper och
erfarenheter som ni kommer att använda i er framtida yrkesverksamhet, för att kunna stödja
och utmana barn och deras skapande, kreativitet och kulturella uttryck.
Kursguidens syfte är att underlätta och att tydliggöra kursens innehåll, mål och upplägg och
skall ses som ett levande dokument som kan justeras i samband vid introduktionen. Kursens
olika moment är föreläsningar, seminarier, självstudie tid och workshop. Litteratur är en
central kunskapskälla i all akademisk utbildning varför ni förväntas planera ert läsande så att
ni är förberedda till de seminarier då respektive texterna bearbetas. Seminarium är en form
för vetenskaplig diskussion i grupp med krav på aktivt deltagande.
Innehållet i kursen bygger på att ni som examinerad grundlärare med inriktning mot arbete i
fritidshem ska kunna:
visa kunskap om elevers praktiska och estetiska lärprocesser.
visa didaktiska kunskaper för undervisning gällande elevers estetiska, språkliga och
kommunikativa lärprocesser.
stimulera elevers kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva egna
idéer och lösa problem.
Fritidshemmet styrs bl.a. av läroplanen, skollagen och med stöd av Allmänna råd för Kvalitet i
fritidshem. I läroplan, Lgr 11, lyfter man fram att varje elev skall stimleras och få möjlighet att bilda
sig och växa med sina uppgifter. De estetiska, praktiska, sinnliga som de intellektuella aspekterna
skall uppmärksammas. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva,
utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Vidare beskrivs att eleverna skall
få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva stämningar och känslor. Förmåga till eget
skapande hör till det eleverna skall tillägna sig. Undervisning syftar till att stödja elever genom
målstyrda processer som syftar till utveckling och lärande. I de Allmänna råden beskrivs
fritidshemsverksamheten utgå från att barn är ständigt aktiva skapare av sin egen utveckling och sitt
eget lärande. Det är viktigt för barns meningsskapande och utforskande av omvärlden att
verksamheten är varierad och med inslag av studiebesök och utflykter, lek, fysisk aktivitet, skapande
verksamhet så som bild och form, musik, dans och drama (Kvalitet i fritidshem, 2007).
LÄRARE I KURSEN
Ansvarig för kursen är Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL)
Innehållet i denna kursguide har utarbetats i samarbete med Institutionen för Scen och
musik, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession samt Institutionen för
kulturvetenskaper.
Kursledare
Seminarieledare
Föreläsare
Lärare i kursen
Carin Blennerhed
Cecilia Wallerstedt – Seminariegrupp A
Carin Blennerhed – Seminariegrupp B
Johans Söderman – Seminariegrupp C
Lena Rosander
Maj Asplund Carlsson
Anna Klerfelt
Catarina Bengtsson, Kulturvetenskap
2
Studievägledare:
Mona Hallin, Kulturvetenskap
Magnus Pettersson, Högskolan för scen och musik, HSM
Ann – Marie von Otter, Institutionen för didaktik och pedagogisk
profession, IDPP
Rebecka Nordström Graf, Institutionen för pedagogik och
kommunikation, IPKL
Eva Bergström
KURSENS UPPLÄGG
Kursens upplägg skall betraktas som ett bildningsarbete, alltså som en för er
sammanhängande process i tre delar. Inledningsvis presenteras här de tre delarna kort, och
sedan kommer en fördjupad presentation av varje del där mål, kursmoment, kurslitteratur
och examinerande moment kopplade till varje del beskrivs. Sist sammanfattas
examinationsuppgifterna som ingår i kursen.
DEL 1: Kultur estetik och barns och ungas kulturella uttryck
Under första delen av kursen kommer ni att få ta del av litteratur kring kultur och estetik.
Med stöd av litteratur och seminarium problematiseras modest, radikal och marknadsestetik
samt kultur i relation till barns och ungas rättigheter och egna kultur som fritidshemmets
uppdrag.
DEL 2: Pedagogiskt planera och skapa en kulturproduktion.
Där efter kommer en period av praktiskt-estetiska ämnesfördjupningar i musik och rytmik,
teknik och bild. Dessa skall ge er ämnesfärdigheter och förmågor att använda flera olika
praktiskt estetiska verktyg för att stödja och utmana barns och ungas skapande, kreativitet
och kulturella uttryck på fritidshem. Vidare får ni möjligheter att diskutera det
fritidspedagogiska uppdraget och vad det innebär att stimulera varje elev att bilda sig och
växa genom meningsskapande och kulturella uttryck i praktiskt estetiska lärprocesser. I
denna del av kursen skall ni i grupp tillsammans genomföra en kulturproduktion. Här
introduceras pedagogisk planering som stöd för ett didaktiskt arbets- och förhållningssätt.
Samtidigt får ni tid att i relation till er kulturproduktion ta del av de praktiskt estetiska
ämnena. Ni skall här visa på att ni kan använda flera olika praktiskt estetiska verktyg för att
stödja och utmana barns och ungas kreativitet och kulturella uttryck på fritidshem. Vidare
ger denna del er förmåga att pedagogiskt planera, genomföra, utvärdera och digitalt
dokumentera och vidarutveckla en kulturproduktion och dess process. Kulturproduktionen
kommer ni att planera och genomföra med utgångspunkt i (a) de begrepp som behandlades i
kursens första del, (b) ämnesfördjupningarna i musik, rytmik, teknik och bild som ni tar del
av i kursens andra del och (c) fritidshemmets styrdokument.
DEL 3: Enskild reflektion
Sista delen handlar om att enskilt skriva fram er kunskap inom det fritidspedagogiska
uppdraget att stimulera varje elev att bilda sig och växa genom meningsskapande och
kulturella uttryck i praktiskt estetiska lärprocesser. Ni skall också värdera och reflektera kring
barns och ungas rätt till egen kultur där fritidshemmet kan ses som en arena för estetiska,
kommunikativa, språkliga och kulturella uttryck. I den här delen får ni möjlighet att knyta
ihop kurslitteraturen som behandlades i Del 1 med de erfarenheter ni gjort i Del 2.
3
DEL 1. KULTUR, ESTETIK OCH BARNS KULTURELLA UTTRYCK
Här presenteras nu de kursmål som är knutna till varje del, vilket innehåll och vilken
litteratur som kommer att behandlas samt hur examinationen av dessa moment är upplagd.
MÅL
Den första delen av kursen kommer att mynna ut i en första examinationsuppgift: Uppgift 1.
I den kommer du att, med stöd av litteratur och seminarium, skriva fram din kunskap kring
hur kultur och estetik kan betraktas och analyseras ur olika perspektiv och i relation till
fritidshemmets uppdrag. Vidare skall du redogöra för fritidshemmets som mötesplats och
arena för barns identitetskonstruktion, kommunikativa och språkliga lärprocesser, egna
kulturer och massmedierad och institutionell kultur.
MOMENT
INTRODUKTION
Lena Rosander föreläser kring sitt arbete med sagor och myter samt lyfter fram berättandet
som didaktiskt verktyg.
Förberedelse inför föreläsning och workshop: i skall se en av många Disneyfilmer som finns i
Prinsess-serien och fundera över och analysera filmen med genus- och etnicitet-glasögon!
Exempel på filmer att välja mellan:
• Askungen
• Törnrosa
• Lilla Sjöjungfrun
• Skönheten och Odjuret,
• Aladdin
• Pocahontas
• Mulan
• Trassel
• Prinsessan och grodan
BERÄTTANDETS PRAKTIK OCH BERÄTTELSERS OMVANDLINGAR
Föreläsning:
Maj Asplund Carlsson föreläser med utgångspunkt i myt och saga om berättandets praktik
och berättelsers omvandlingar.
Uppföljning och Workshops:
Utifrån föreläsningen kommer ni i workshop få stöd i att skapa berättelser. Uppgiften är att
skapa en berättelse utifrån vissa utgångspunkter och visa/spela upp sin berättelse för de
andra grupperna.
KULTUR OCH ESTETIK
Catarina Bengtsson och Mona Hallin leder en heldag med föreläsningar och
gruppdiskussioner kring centrala begrepp i kursen och dess kopplingar till fritidshemmets
och skolans kulturuppdrag. Teman som behandlas är skolan som kulturell institution med
utbildningsuppdrag, skolans kultur och ”modesta estetik” i relation till marknadens estetik
samt radikal estetik, meningsskapande och lärande. Inför föreläsning och moment:
4
Läs litteratur och förebered dig på diskussionsfrågor
Följande litteratur är aktuell till det här tillfället:
Aulin-Gråhamn, Lena, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (2004). Skolan och
den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur
Claesdotter, Annika (2011, maj). Vill utmana ungas världar. Fotnoten 2:20-23.
http://www.lararnasnyheter.se/slojdforum/2011/05/11/vill-utmana-ungasvarldar
Läroplan för grundskolan, föreskoleklassen och fritidshemmet 2011, sid 7-10.
När du läser, reflektera över följande frågor:
Vilka sätt att förstå och definiera kultur avspeglas i läroplanen?
Hur skulle du beskriva det som kan tänkas utgöra ”det gemensamma kulturarvet”? Vari
består detta ”gemensamma” anser du? Problematisera här också valet av bestämd form i
läroplansskrivningen (”det gemensamma kulturarvet”).
På vilka sätt skulle du säga att ett gemensamt kulturarv bidrar till att skapa en ”trygg
identitet”?
Hur tolkar du begreppet ”kulturell mångfald”?
Diskutera eventuella intressekonflikter för verksamheten och aspekter av inkludering
respektive exkludering när det gäller att arbeta med ”det gemensamma kulturarvet”
respektive ”kulturell mångfald”?
Ser du några möjligheter som professionell att i en verksamhetsplan formulera vad ett
arbete med ”det gemensamma kulturarvet” respektive ”kulturell mångfald” skulle kunna
innebära?
Vad lägger Aulin-Gråhamn, Persson och Thavenius i begreppen skolans ”modesta estetik”,
populärkulturens ”marknadsestetik” respektive ”den radikala estetiken”?
Hur förhåller begreppen sig till och påverkar varandra?
Vad skulle en radikal estetik i skolan och på fritidshemmet kunna bidra med till ungas
meningsskapande och lärande? Relatera gärna till egna skolerfarenheter och arbete med
barn.
KULTUR ESTETIK OCH BARNS RÄTT I PEDAGOGIKEN
Föreläsning:
Anna Klerfelt föreläser och kommer att utgå från hur fritidsbarnet Oskar driver med
vuxenvärlden i sina språkliga metaforer kring vuxnas rädsla för barns digitala verksamhet.
Det innebär att relationerna mellan kultur, estetik och barns rättigheter kommer att
diskuteras. Vi kommer också att diskutera fritidshemmet som kulturell praktik, med en unik
potential att stödja barns rätt att göra sin röst hörd genom estetiska uttryck. Tillsammans
kommer vi att avslöja myter kring skapande.
Litteraturseminarium
Litteraturen Vygotskij, Lev S (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen, Klerfelt, Anna &
Qvarsell, Birgitta (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken, bearbetas på
5
seminarium med hjälp av modellen Cooperative Learning och fokus är barns rätt i
pedagogiken och fritidshemmet som en arena för att stödja barns kreativitet och skapande.
Följande litteratur är aktuell till det här tillfället:
Vygotskij, Lev S (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen
Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (2012). Kultur, estetik och barns rätt i
pedagogiken.
EXAMINERANDE KURSUPPGIFT 1
Som examination på den första delen av kursen ska du göra en skriftlig uppgift och lämna in
på GUL. Detta följs av ett granskningsseminarium där ni i era grupper läser och kommenterar
varandras texter. Den text du skriver i uppgift 1 kommer att utgöra bakgrund och ingång till
er gruppgemensamma planering av kulturproduktion och dess process som genomförs i
kursens andra del. I tredje delen av kursen kommer du att arbeta vidare på den här texten
utifrån de erfarenheter du gör under Del 2.
SKRIFTLIG INLÄMNINGSUPPGIFT:
Kultur och estetik kan betraktas och analyseras ur olika perspektiv och i relation till
fritidshemmets uppdrag. I denna uppgift ska du redogöra för de sätt som gåtts igenom i
kursen, t.ex. radikal och modest estetik. Vidare skall du redogöra för fritidshemmets som
mötesplats och arena för barns identitetskonstruktion, kommunikativa och språkliga
lärprocesser, egna kulturer och massmedierad och institutionell kultur.
Förslag till upplägg:
Beskriv och redogör för begreppen kultur och estetik och hur dessa kan betraktas och
analyseras ur olika perspektiv.
Diskutera med hjälp av litteraturen fritidshemmet som mötesplats och arena för barns
identitetskonstruktion, kommunikativa och språkliga lärprocesser, egna kulturer och
massmedierad och institutionell kultur.
Beskriv din förståelse av fritidshemmets uppdrag att erbjuda elever en meningsfull,
stimulerande och utvecklande fritid där praktiskt estetiska lärprocesser kan skapa
förutsättningar för barns kulturella uttryck, meningsskapande och utforskande av
omvärlden. Utgå från litteratur, teorier och styrdokument.
Inlämning:
Uppgift 1 skall lämnas in på GUL i projektgruppens mapp den 1 februari. Du ska skriva en
text på 2 sidor.
Använd Times, storlek 12 och radavstånd 1. Referera till litteraturen enligt APA-manualen.
http://www.utbildning.gu.se/digitalAssets/1366/1366320_apa-lathunden-2012.pdf.
GRANSKNINGSSEMINARIUM
Därefter skall ni i projektgruppen ha granskningsseminarium. Varje medlem i gruppen läser
allas manus i den egna gruppens mapp i GUL och ger skriftlig konstruktiv respons på en av
medlemmarnas text. Responsen skall vara på ca ½ A4-sida. Vem som responderar på vilket
arbete bestämmer ni inom projektgruppen. Tanken med respons är att den som skriver ska
få stöd i att fördjupa sin text. Därför bör responsen också syfta till att lyfta fram både det
6
som är bra och det som kan utvecklas. Det innebär att du också måste berätta varför något
är bra och hur man kan utveckla det som bör utvecklas. Respons och deltagande i
granskningsseminarium är en viktig del av examinationen och alltså obligatoriskt.
DEL 2. PEDAGOGISKT PLANERA OCH SKAPA EN
KULTURPRODUKTION MED STÖD AV PRAKTISKT ESTETISKA
VERKTYG
MÅL
Denna del i kursen handlar om att få färdigheter och grundläggande förmåga att pedagogiskt
planera, genomföra, utvärdera och digitalt dokumentera en kulturproduktion och
produktionens process. Ni skall också kunna använda flera olika praktiskt estetiska verktyg
för att stödja barns och ungas kreativitet och kulturella uttryck på fritidshem.
MOMENT:
WORKSHOPS OCH PEDAGOGISK PLANERING
BILD
Bild är ett språk, ett sätt att uttrycka idéer och tankar. Vi lever i ett allt mer visuellt
orienterat samhälle. Vi har bilder över allt; i böcker och tidningar, TV, internet, konst och
arkitektur. Ja till och med hur vi klär oss är ju ett visuellt uttryck. Ofta har bildskapande
parats ihop med talang. Ett språk som bara ett fåtal behärskar. Hur kan vi hjälpa barn att se
möjligheter att uttrycka sig och utveckla idéer visuellt? Hur kan man berätta med bilder?
Vi kommer att jobba hela klassen med att berätta om en företeelse och vi kommer använda
oss av flera verktyg och uttryckssätt; teckning, måleri, fotografi med mera. När ska man
använda det ena och när ska man använda det andra? Vad har bilder som inget annat språk
har?
TEKNIK/KONSTRUKTION
Hänger kreativitet och teknik ihop?
”För att förstå teknikens roll för individen, samhället och naturen behöver den teknik som
omger oss göras synlig och begriplig.”(skolverket)
Användning av vardagsteknik är en integrerad del i de flesta aktiviteter i hemmet, på
arbetsplatsen och i samhället och kan därför betraktas som en viktig förutsättning för
människans möjlighet till delaktighet i sin livssituation. Ett viktigt tema är ett inkluderande
och brett perspektiv på teknik. Ett annat tema är ett medborgarperspektiv på teknik och
teknisk bildning som möjlighet för utvecklat demokratiskt deltagande i ”tekniksfären”. För
att möta elevernas tekniska livsvärld kommer också belysas hur nya tekniska medier används
och kan användas i verksamheten.
Vi finner och löser vardagsproblem i tekniken!
Det är framförallt de dåliga och tokiga idéerna som är viktiga! … för att komma på en bra idé
måste man våga komma på nittionio dåliga också. Kreativitet handlar inte om att hitta en
lösning på ett problem utan flera, att ställa nya frågor. Du får lära dig betydelsen av
kreativitet när du löser problem med teknikens hjälp i olika workshops.
7
MUSIK
I alla workshops i musik utvecklar studenterna sin musikaliska repertoar med inriktning mot
barn i lägre skolåldern. Vidare samtalar vi om musikens funktion, i ett socialt och personligt
perspektiv.
Under första halvdagen ges kunskaper om grund-musikaliska element som rytm och melodi,
sånger med rörelser, lekar, rytmer i kroppen. Vi lär känna varandra genom musik och
skapande. Därefter fortsätter dagen efter lunch med att spela på allt som låter, improvisera
musik. Betoningen ligger på samspel och gestaltning genom musik och ljud. Vi leder och
följer. Under den tredje halvdagen fokuserar vi på komposition och barns texter. Vi gör egna
tonsättningar samt repeterar det vi gjort i tidigare workshops.
PEDAGOGISK PLANERING
Till stöd för planering av kulturproduktionen kommer ni ha följande modell. I rutan nedan
anges först delmoment i en pedagogisk planeringsprocess. I den nedersta kursiva delen
anges hur momenten blir en del av kulturproduktionen i kursen.
MALL - PEDAGOGISK PLANERING
BAKGRUND
I en bakgrund görs kartläggning i elevgrupp. Sedan analyserar och formulerar arbetslaget
verksamheten och barns meningsskapande. Att kartlägga handlar både om att skapas
kunskap om vad barn uttrycker som meningsfullt men också att förstå aspekter som ramar,
strukturella faktorer, barnens önskemål och erfarande, kunskaper och intressen i relation
till uppdraget enligt styrdokumenten.
VAD OCH VARFÖR
Här skall formuleras syfte och kopplas mot mål i styrdokument om vad som ska
åstadkommas. Frågor som skall ställas; Varför är det just detta vi prioriterar? Viktigt är
relevans och genomförbarhet.
I en involveringspedagogisk process samverkar arbetslaget med elevgruppen kring frågor
som formulerar mål, mening, arbetssätt, genomförande och redovisningsformer för
kulturproduktionen. Avgränsningar tydliggör produktionen och bör formuleras. Frågor att
ställa sig är: Vad vill vi åstadkomma, bilda kunskap om? Vad vill vi skapa för miljöer med och
för barn? Vad vill vi att barnen skall erfara, utveckla, lära, uppleva och utforska? Vidare skall
barnen vara delaktiga i processen och utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta
ansvar. Detta sker genom att eleverna deltar i planering och utvärdering av den dagliga
undervisningen och få välja ämnen, teman och aktiviteter.
HUR (GENOMFÖRANDE)
Här bestäms med vilka metoder, material och praktiskt estetiska verktyg ni ska arbeta. Vad
behöver förberedas? Vilka erfarenheter finns i barngruppen? Hur blir barnen delaktiga? Hur
introducera så att det uppfattas som meningsfullt, lärorikt och lustfyllt? Hur skall
verksamheten organiseras och vem som gör vad.
DOKUMENTATION
Hur skall verksamheten, processen, barns lärande dokumenteras? Hur följer vi upp? Vad
skall utvärderas? Hur skall utvärderingen ske? Vad är viktigt att göra reflektioner över?
Dokumentera processen och den pedagogiska planeringen?
8
UTVÄRDERING OCH REFLEKTION
Måluppfyllelse/process? Varför? På vilket sätt görs barn delaktiga? Hur kan det
självständiga arbetet utvecklas? Vad är viktigt att arbeta vidare med, lärdomar?
PEDAGOGISK PLANERING AV ER KULTURPRODUKTION
BAKGRUND
I er kulturproduktion arbetar ni inte utifrån elever utan utifrån era egna förutsättningar och
det ni gemensamt kommer fram till efter era tankar och idéer kring litteraturen och era
utkast.
VAD OCH VARFÖR
Ni skall i er kulturproduktion arbeta med att lyfta fram värden som finns i Lgr 11 och er
produktion skall berätta och delge något. Här bör ni ställa liknande frågor som ovan. Vad vill
vi berätta, delge andra, uttrycka, bilda kunskap om? Utöver stöd i styrdokument använd också
tidigare och nuvarande kurslitteratur. Formulera Varför!
HUR
Här ställs frågan hur ni skall genomföra och med vad för verktyg det skall ske.
DOKUMENTATION
Ni skall dokumentera hela processen samt dokumentera i relation till planeringen
(planeringen kan ändras under resans gång)
UTVÄRDERING OCH RELEKTION
Nu skall ni utvärdera och analysera hela processen vilket utgörs av planering, genomförande
och redovisning. Vad har vi gjort, Hur har vi gjort detta och blev det som vi tänkt oss? Nådde vi
mål eller blev det ribba ut? Vad för slutsatser drar vi av det gemensamma arbetet och vad kan
vidareutvecklas? Hur kan vi använda oss av dessa kunskaper i en kulturproduktion med barn
på fritidshem?
EXAMINERANDE KURSUPPGIFT 2.
Ovan har beskrivits en modell för pedagogisk planering som är användbar för planering av
projekt inom fritidshemmet eller annan pedagogisk verksamhet. Denna modell ska ni
tillämpa på planering av den kulturproduktion som ni kommer att redovisa som
examinerande uppgift i kursens andra del. Uppgift 2 syftar till att ni når mål i kursplanen om
att visa grundläggande förmåga att pedagogiskt planera, genomföra, utvärdera och
dokumentera en kulturproduktion och produktionens process.
Sammanfattningsvis ska ni i uppgift 2:
Tillsammans i gruppen skriva en gemensam planering för kulturproduktionen. Ta som
utgångspunkt (a) innehållet i de texter som ni skrev som uppgift 1, dvs. förståelsen för de
teoretiska begrepp som behandlats i kursens föreläsningar och litteratur, (b) något värde
som ni väljer att arbeta med ur läroplanen (Lgr 11).
Diskutera er planering tillsammans med er seminarieledare.
9
Självständigt arbeta med att genomföra kulturproduktionen och dokumentera processen. Ni
ska använda er av de olika praktiskt estetiska verktyg ni får kunskap om i denna del av
kursen.
Redovisa er produktion den 14 februari.
Analysera och utvärdera er kulturproduktion inom gruppen och skriv ner förslag till
vidareutveckling av produktion och dess process. Hela processen skall dokumenteras digitalt
och lämnas in i projektgruppens mapp i GUL.
Några saker att tänka på:
Under VFU kurs 2 kommer ni att genomföra ett mindre temaarbete/tvärvetenskapligt
projekt i fritidshemmets praktik tillsammans med elever. Där kommer ni att använda er av
samma modell av pedagogisk planering som här. Eftersom det i denna kurs inte finns tillgång
till varken VFU eller elever att arbeta med görs en planering utifrån era intressen och det ni
gemensamt kommer fram till att ni vill berätta om/ uttrycka i relation till läroplanens
grundläggande värden.
Er produktionen skall alltså berätta, uttrycka och delge något – ett värde som ni väljer ur
Lgr11. Att uttrycka något är att vara medverkande skapare av värden i ett sammanhang.
De olika praktiskt estetiska verktyg ni får kunskap om i kursen skall hjälpa er att både förstå
hur ni kan stödja och utmana barns och ungas kreativitet och kulturella uttryck på fritidshem
men också vara verktyg för det ni arbetar med i er kulturproduktion.
DEL 3. ENSKILD REFLEKTION
MÅL
I denna sista uppgift handlar det om värderingsförmåga och förhållningssätt. Ni skall nå mål
om att kunna diskutera det fritidspedagogiska uppdraget att stimulera varje elev att bilda sig
och växa genom meningsskapande och kulturella uttryck i praktiskt estetiska lärprocesser. Ni
skall också kunna reflektera kring barns och ungas rätt till egen kultur samt fritidshemmet
som arena för estetiska, kommunikativa, språkliga och kulturella uttryck.
LITTERATUR SOM BEARBETAS
Aulin-Gråhamn, Lena, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (2004). Skolan och
den radikala estetiken
Vygotskij, Lev S (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen
Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (2012). Kultur, estetik och barns rätt i
pedagogiken.
Till uppgiften skall också styrdokument användas.
EXAMINERANDE KURSUPPGIFT 3.
Sista uppgiften består av att enskilt skriva en tentamenstext. I uppgift 1 beskrev ni er
förståelse för kursens centrala begrepp. Uppgift 2 var en kulturproduktion. Ni ska gå tillbaka
till texten ni skrev i uppgift 1 genom att bygga ut den med en reflektion över den
10
kulturproduktion ni just har redovisat. Vilken slags estetik och vilken kultursyn blev synlig i
just er produktion? Hur stämde er produktion med fritidshemmets uppdrag och värden?
Sammantaget för uppgift 1 och 3 skall ni skriva minst 4 sidor. Uppgiften lämnas i
inlämningen på GUL senast 19 februari, klockan 24.00.
EXAMINERANDE MOMENT
De obligatoriska/examinerande momenten innebär att ha deltagit i litteraturseminarium och
kulturproduktionens hela process med godkänt resultat. Den examinerande skriftliga
uppgiften består av en kollega respons samt en individuell uppgift (uppgift 1 och 3). Om du
av någon anledning inte är godkänd i något av kursmomenten vid kursen slut och av den
anledningen måste komplettera kursinnehållet så ska dessa kompletteringar skickas till
examinator/kursledare för omexamination senast 25 februari kl. 12.00
BEDÖMNINGSKRITERIER
I kursen används en tregradig betygsskala. Underkänd, Godkänd samt Väl Godkänd.
Studenternas prestationer i de obligatoriska/examinerande momenten utgör det
sammanlagda underlaget för bedömningen. För att du skall bedömas Godkänd i kursen skall
du ha genomfört kursens obligatoriska moment på ett sådant sätt att du kan anses ha
uppnått kursmålen. För att bedömas Väl godkänd i kursen skall du förutom att ha uppnått
kriterierna för godkänt skall du också visa fördjupad vetenskaplig förmåga att självständigt i
din enskilda text reflektera kring kultur, estetik och barns och ungas kreativitet och estetiska
lärprocesser på fritidshem.
Studenten har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha
underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen,
IPKL, och skall vara skriftlig. I de fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar
bör studenten garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle)
under tid av åtminstone ett år med utgångspunkt från kursens tidigare upplägg.
LATHUND FÖR PLANERING AV STUDIERNA
Datum
Tid
Innehåll
Vem
21 jan
8.30 – 9.00
Introduktion
Blennerhed
9.00 – 11.00
FÖRELÄSNING
”att använda berättande som grund”
Lena Rosander
(grundskollärare)
11.00 – 12.00
Presentation av seminarieledare
Litteratur
BE036
B1 114
B1 116
Wallerstedt, Söderman
13.00 – 16.00
22 jan
8.00 – 16.00
23 jan
9.00 – 12.00
Inläsningstid samt se på en Disney film
”princess-tema”
INLÄSNINGSTID
Var
Skolan och den radikala
estetiken
FÖRELÄSNING
”berättandets praktik och berättelsers
omvandlingar”
Maj Asplund Carlsson
BE 015
Workshop ”Att skapa berättelser”
Seminariegrupp A
Seminariegrupp B
Seminariegrupp C
Kultur och estetik
Maj Asplund Carlsson
Cecilia Wallerstedt
Carin Blennerhed
B1134
B1135
B 2216
13.00 -16.00
24 jan
9.00 – 12.00
Catarina Bengtsson
Mona Hallin
Skolan och den radikala
estetiken
B1134
B1135
11
13.00 – 16.00
25 jan
9.00 – 16.00
B2 213
C1 05
Måltiden
BE015
Inläsning – Seminariegrupp B
MUSIK/RYTMIK – Seminariegrupp A
TEKNIK – Seminariegrupp C
28 jan
9.00 -16.00
Magnus
Ann Marie
Kultur, estetik och barns
rätt i pedagogiken
(Klerfelt & Qvarsell),
Fantasi och kreativitet i
barndomen ( Vygotskij),
Cyberage narratives –
creative computing in
after school centres.
(Klerfelt, Anna , 2006)
A504 (HSM)
B2 232
Inläsning – seminariegrupp C
MUSIK/RYTMIK – Seminariegrupp B
Magnus
9.00 – 12.30
TEKNIK – Seminariegrupp A
BILD – seminariegrupp A
(inläsningstid på eftermiddagen)
Ann Marie
Rebecka
D502 (HSM)
Muntzingsalen
B 2 232
B 2 236
9.00 – 16.00
MUSIK/RYTMIK – Seminariegrupp C
Magnus
A504 (HSM)
9.00 – 16.00
TEKNIK – Seminariegrupp B
Ann Marie
B 2 232
8.30 – 12.00
Bild -Seminariegrupp C
(Inläsningtid – seminariegrupp A + B)
Rebecka
B2 236
FÖRELÄSNING
”Kultur och estetik och barns rätt i
pedagogiken”
Anna Klerfelt
B 3313
8.30 – 12.00
Bild – Seminariegrupp B
Rebecka
B2 236
10.00 – 12.00
Litteraturseminarium (obligatoriskt) –
Seminariegrupp C
Seminariegrupp A
Söderman
Wallerstedt
B1116
B1135
13.00 – 15.00
Seminariegrupp B
Blennerhed
B2 213
1 feb
8.00 – 16.00
SKRIVTID SAMT INLÄMNING UPPGIFT 1 I
GUL PROJEKTGRUPP
4 feb
9.00 – 11.00
Introduktion till kulturproduktion och
pedagogisk planering
Mona Hallin
Cecilia Wallerstedt
Johan Söderman
Carin Blennerhed
BE015
11.00 – 12.00
Kort respons på kollegas uppgift 1
13.00 – 15.00
Handledning av pedagogisk planering
Seminariegrupp A
Seminariegrupp B
Seminariegrupp C
Wallerstedt
Blennerhed
Söderman
B1116
B1133
B1135
15.00 – 16.00
Projektgruppsarbete/planering av
kulturproduktion i projektgrupperna
Projektgruppsarbete/planering av
kulturproduktion i projektgrupperna
29 jan
30 jan
13.00 – 16.00
31 jan
5 feb
8.00 – 12.00
12
13.00 – 16.00
6 feb
9.00 – 12.00
13.00 – 16.00
BILD – Seminariegrupp A
MUSIK/RYTMIK – Seminariegrupp B
TEKNIK – Seminariegrupp C
BILD – Seminariegrupp B
MUSIK/RYTMIK – Seminariegrupp C
TEKNIK – Seminariegrupp A
Rebecka
Magnus
Ann Marie
Rebecka
Magnus
Ann Marie
B 2 236
A504(HSM)
B 2 232
B 2 236
Schélestudion
(HSM)
BILD – Seminariegrupp C
MUSIK/RYTMIK – Seminariegrupp A
TEKNIK – Seminariegrupp B
Rebecka
Magnus
Ann Marie
B2 236
A 502 (HSM)
B 2 232
Tillgång till salar - projektgruppsarbete
BILD
MUSIK/RYTMIK
TEKNIK
Rebecka
Magnus
Ann Marie
B 2 236
A 504 (HSM)
B 2 232
Handledning av kulturproduktion
Seminariegrupp A
Seminariegrupp B
Seminariegrupp C
Wallerstedt
Söderman
Blennerhed
B 1 116
B 1 135
B 2 213
Wallerstedt
Blennerhed
Hallin
B1 116
B1 135
B2 213
Hallin
Wallerstedt
Blennerhed
Söderman
B1 116
B1 135
B2 213
Inlämning av planering via GUL
projektgruppsmapp.
7 feb
8 feb
10.00 - 15.00
9.00 – 11.00
11 feb
13.00 – 16.00
8.00 – 16.00
Kulturproduktion i projektgrupper
Kulturproduktion i projektgrupper
12 feb
8.00 – 16.00
Kulturproduktion i projektgrupper
13 feb
8.00 – 16.00
Kulturproduktion i projektgrupper
14 feb
9.00 – 16.00
Redovisningar av kulturproduktion
Seminariegrupp A
Seminariegrupp B
Seminariegrupp C
15 feb
8.00- 12.00
Projektgruppsarbete
13.00 – 15.00
Handledning utvärdering/analys
Seminariegrupp A
Seminariegrupp B
Seminariegrupp C
18 feb
8.00 – 12.00
Projektgruppsarbete - inlämning av hela
pedagogisk planering på GUL
19 feb
13.00 – 16.00
8.00 – 16.00
Enskild skrivtid uppgift 3
Enskild skrivtid uppgift 3 INLÄMNING 24.00
13
