Järnvägsverkstäderna i Kirseberg med omnejd

Översiktlig kulturmiljöutredning
Järnvägsverkstäderna i
Kirseberg med omnejd
UNDERLAG TILL FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN
Malmö stad
Skåne län
Malmö Museer
Kulturarvsenheten
Rapport 2013:019
Lars Persson, Hedda Rabe och Olga Schlyter
Översiktlig kulturmiljöutredning
Järnvägsverkstäderna i
Kirseberg med omnejd
UNDERLAG TILL FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN
Malmö stad
Skåne län
Malmö Museer
Box 406
201 24 Malmö
Tel: 040-34 10 00
Besöksadress: Malmöhusvägen
www.malmo.se/museer
Översiktlig kulturmiljöutredning
Järnvägsverkstäderna i Kirseberg med omnejd --- Underlag till fördjupad översiktsplan
Malmö stad, Skåne län
Kulturarvsenheten Rapport 2013:019
Författare: Lars Persson, Hedda Rabe och Olga Schlyter
Foto: Hedda Rabe och Olga Schlyter
Grafisk form: Anders Gutehall
Omslagsbild: Johanneslusts egnahemshus, Entré i kvarteret Uno, grönområde Hagstorp, panncentralen vid järnvägsverkstäderna,
kolonistuga i Östra Sommarstaden, omformarstation vid Byggmästaregatan och kvartersbebyggelse på Östervärn.
© Malmö Museer 2013
Innehåll
Tekniska och administrativa uppgifter
4
Inledning
5
Bakgrund och syfte
Planområdet och dess delområden
Utredningens disposition
5
5
5
Befintliga skydd och utpekanden
6
Riksintressen
ÖP
Skydd i stadsplan, detaljplan eller områdesbestämmelser
Inventeringar
Byggnadsminnen och kyrkobyggnader
Fornlämningar
Landskapshistorisk översikt
Vång och fälad
Plantagefält och uppodling
Planområdet under perioden från 1810-talet till 1910-talet
Från första världskriget till åren efter andra världskriget
Efterkrigstiden
Delområden: Historik, karaktär och värden
1. Kirsebergsstaden
2. Järnvägsverkstäderna
3. Östra sommarstadens koloniområde
4. Johanneslusts egnahemsområde
5. Johanneslusts verksamhetsområde
6. Ellstorp
7. Hagstorp
8. Östervärn
9. Tyr
10. Uno (Entré)
11. Midhem
12. Verksamhetsområde vid Byggmästaregatan
6
6
6
6
6
7
8
8
10
10
12
12
14
14
16
17
17
18
19
20
21
21
22
22
23
Referenser
24
Årets rapporter
25
Bilagor
Bilaga 1 Kartor
Bilaga 2 Foton
Tekniska och administrativa uppgifter
Län .......................................................................................................................................................................... Skåne
Kommun .................................................................................................................................................. Malmö stad
Orienteringskarta med utredningsområdet markerat.
4
MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019
Inledning
BAKGRUND OCH SYFTE
Med anledning av Malmö Stadsbyggnadskontors arbete med en Fördjupad översiktsplan (FÖP) för del av Kirseberg har Malmö Museer under september och
oktober 2013 tagit fram denna utredning om det aktuella området. Den fördjupade
översiktsplanen ska bland annat fastställa möjligheter för förtätning samt barriärbrytning i området. Syftet med denna utredning är att utgöra underlag till FÖP:en
vad gäller kulturmiljöfrågor.
PLANOMRÅDET OCH DESS DELOMRÅDEN
Planområdet är stort och heterogent. Det består av flera delområden med varierande
karaktär. De centrala delarna i området är de som i översiktsplanearbetet är betraktade som omvandlingsområden, nämligen SJ:s gamla järnvägsverkstäder i Kirseberg
samt den idag obebyggda grönytan Hagstorp. Angränsande områden ingår i planområdet eftersom de blir mer eller mindre indirekt berörda.
UTREDNINGENS DISPOSITION
I och med områdets storlek och att planeringen i detta skede är på en översiktlig nivå
så är även denna kulturmiljöutredning översiktlig. Mer detaljerade och fördjupade
utredningar bör vid behov genomföras i samband med detaljplaneläggning.
Rapporten börjar med en översikt av befintliga skydd och utpekanden av kulturmiljöer. Sedan följer landskapshistorisk översikt över området som helhet. Detta
avsnitt är skrivet av kulturgeograf Lars Persson och är baserat på kartstudier. Efter det
följer en genomgång av de olika delområdena och deras specifika historik och
karaktär, samt deras värden och antikvariska riktlinjer för framtiden. Författare för
detta kapitel är byggnadsantikvarie Olga Schlyter och praktikant Hedda Rabe.
I bilagorna finns kartor och foton i större format.
Järnvägsverkstäderna: Byggnad som ursprungligen var smedja.
Hagstorp, ett före detta koloniområde.
MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019
5
Befintliga skydd och utpekanden
RIKSINTRESSEN
Delar av planområdet ingår i riksintresseområde för kulturmiljövården (K114). Kirsebergsstaden är omnämnd som ett av uttrycken för riksintresset, i egenskap av
arbetarstadsdel. Malmö Stad har i samband med arbetet med en ny ÖP tagit fram ett
nytt förslag på avgränsning av riksintresseområdet, och i det förslaget ingår hela planområdet. I tillhörande text nämns Ellstorp som exempel på funktionalistisk arkitektur
och stadsplanering.
ÖP
Enligt Översiktsplan för Malmö 2000 är SJ-verkstädernas bebyggelsemiljö utpekat
som kulturhistoriskt särskilt värdefullt område av lokalt intresse. Det är även Ellstorps
lamellhusbebyggelse, Johanneslust egnahemsområde, Östra Sommarstaden,
Östervärn och delar av Kirseberg särskilt utmed S Bulltoftavägen och
Vattenverksvägen. Kloakpumpstationen vid motorvägsinfarten och Kirsebergs mölla
är nämnda i ÖP under rubriken ”Övriga värdefulla byggnader”.
SKYDD I STADSPLAN, DETALJPLAN ELLER OMRÅDESBESTÄMMELSER
För delar av Kirsebergsstaden finns stadsplaner från mitten av 1980-talet med så
kallat miljöskyddsområde makerat, vilket innebär att hänsyn ska tas till områdets
egenart. Det gäller bland annat gatehusbebyggelsen norr om Kirsebergs torn och
utmed Torngatan.
Den gamla bebyggelsen som tillhört Simrishamnsbanans järnvägsverkstäder i
Johanneslust är skyddad i detaljplan med skyddsbestämmelser.
För kolonierna i Östra sommarstaden finns områdesbestämmelser med syfte bland
annat att slå vakt om de kulturhistoriska värdena i området.
Järnvägsverkstadsområdet är idag inte planlagt, vilket innebär att bebyggelsen står
utanför det kontrollsystem som lovplikt vid ändring eller rivning innebär.
INVENTERINGAR
Kulturhistoriska byggnadsinventeringar av Ellstorp, Östervärn och Johanneslust
genomfördes på 1970-80-talen, vilket finns redovisat i boken Malmö stadsbebyggelse –
En översiktlig inventering från 1989. Bostadskvarteren i Ellstorp pekas ut som särskilt
värdefull miljö. Inom Östervärn är stenstadsområdet som avgränsas av Sallerupsvägen, Nobelvägen, Höstgatan och Lundavägen samt kvarteret Svante att betrakta
som en särskilt värdefull miljö. Även kloakpumpstationen av Salomon Sörensen i
kvarteret Midhem ingår i inventeringen av Östervärn och utpekas likaså som särskilt
värdefull miljö med stora arkitektoniska/arkitekturhistoriska värden. Inom Johanneslustområdet utgör egnahemsområdet en särskilt värdefull miljö. Egnahemsområdet
har arkitektoniska värden och socialhistoriska värden.
Inom ramen för projektet Storstadens arkitektur och kulturmiljö 1999-2001
genomfördes inventeringar av Malmös bostadsområden från efterkrigstiden samt
stadens industri- och verksamhetsområden. Kirsebergs bostadsbebyggelse från tiden
mellan 1945-1955 inventerades, liksom industribebyggelse i Kirsebergsstaden och
Johanneslust. Inventeringarna är beskrivande och innehåller inte någon kulturhistorisk värdering.
BYGGNADSMINNEN OCH KYRKOBYGGNADER
Inom planområdet finns inga byggnader som skyddas som byggnadsminnen enligt
Kulturminneslagen. Kirsebergs kyrka är i egenskap av kyrkobyggnad skyddad enligt
Kulturminneslagen.
6
MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019
FORNLÄMNINGAR
Dolda fornlämningar kan finnas under mark, men det finns endast ett fåtal
registrerade fornlämningar inom planområdet. Två av dessa är högar som enligt äldre
kartmaterial ska ha funnits i nuvarande kvarteret Åsgård (Ellstorp) och Malakiten
(Johanneslusts egnahemsområde). I Johanneslustgatan påträffades vid fjärrvärmeschaktning på 1980-talet spår av 1600-talsgravar. Kvarteret Uno ligger inom
fornlämningen Malmö stadslager.
Kartutdrag från Fornsök (www.fmis.raa.se). Blå yta i väster är fornlämningen Malmö stadslager. Blå pilar pekar ut övriga registrerade fornlämningar i området.
MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019
7
Landskapshistorisk översikt
Figur 1 visar ett flygfotografi över området från 2007. De norra, centrala delarna av
planområdet täcks av en del av Kirsebergsstaden och den öster där om belägna Beijers
park. Kirsebergsstaden innehåller mycket bostadsbebyggelse. Även i sydvästra delen
av planområdet finns bostadsbebyggelse i områdena Östervärn och Ellstorp, och
längst i öster ligger Johanneslust egnahemsområde. Mellan Kirsebergsstaden och de
övriga bostadsområdena sträcker sig ett bälte av verksamhetsområden och gröna
områden såsom det obebyggda Hagstorp och Östra Sommarstadens koloniområde.
Flera större vägar och järnvägssträckningar delar upp området och utgör tydliga
barriärer i stadslandskapet. I väster finns Hornsgatan och de stora Stockholms- och
Lundavägarna. Genom centrala delar av området sträcker sig Södra Bulltoftavägen
från sydväst mot nordöst. Från bangården vid planområdets västligaste del sträcker sig
kontinentalbanans järnvägsspår genom området och med stickspår in till Sj:s stora
verkstadsområde.
För att förstå något av hur och när området fått det nuvarande, varierande utseendet ska vi göra en tillbakablick och se hur området utnyttjats och förändrats från
slutet av 1600-talet till idag.
VÅNG OCH FÄLAD
Från medeltiden och fram till 1800-talet hade de flesta städer tillhörande
jordbruksmarker på samma sätt som byarna på landsbygden. Vid sidan av handel och
hantverk bedrev en del av städernas borgare också jordbruk och kreatursuppfödning
på städernas mark. Så var det också i Malmö. En första mera detaljerad bild av
Malmö stads marker får vi genom en karta från 1697. Figur 2 visar en del av en kopia
av denna karta ritad under 1700-talet.
Inom den östra delen av stadens mark, där planområdet är beläget, fanns en av
stadens åkervångar som bar namnet Kirsebergsvången. En åkervång var ett område
för odling, avgränsat från omkringliggande betesmark med hägnader. Kirsebergsvången var belägen vid backen Stora Kirseberg som gett vången dess namn. Troligen
var betesmarken runt vången sank, och det var därför odling skedde på höjden där
avrinningen var bättre. Under medeltid och äldre modern tid användes Kirseberg och
området vid ”Backarna” bland annat som avrättningsplats. Runt om vången fanns i
slutet av 1600-talet stadens östra betesmark eller fälad (ytor med brun-grön färg).
Kartbilden visar att det med undantag av ett hus vid Kirsebergsvången nästan helt
saknades bebyggelse inom planområdet. Det ensamma huset tillhörde förmodligen
vångagömmaren eller vångkarlen, den person som hade uppsikt över vången och såg
till att inga kreatur tog sin in på åkermarken. Detta antyds också av namnet på det
kvarter som idag ligger på platsen – Vångkarlalyckan. Väster om planområdet fanns
dock redan nu en del bebyggelse vid Östervärn (ej detsamma som dagens
bostadsområde Östervärn). Östervärn var den utom stadsmuren belägna bebyggelse
med tillhörande inhägnad odlingsmark som kantade stadens infart från öster (nuvarande Östra Förstadsgatan). Det bör noteras att Öresund på 1600-talet nådde ända
fram till planområdets västligaste del. Kustlinjen syns på kartan, norr om bebyggelsen
vid Östervärn och sedan parallellt med den väg som idag är Lundavägen.
Planområdet berördes av några olika vägar. I väster sträckte sig huvudvägen
mellan Malmö och Lund och från denna gick en väg som sträckte sig invid
Kirsebergsvångens södra sida mot byn Bulltofta, som låg strax öster om planområdet.
Lundavägen och Södra Bulltoftavägen har nästan samma sträckning ännu idag.
Marken i den allra östligaste delen av planområdet utgjordes av Bulltofta bys vångar.
Längre söderut sträckte sig en väg från Malmö mot byn Södra Sallerup. Ännu idag
har Sallerupsvägen i anslutning till planområdet samma sträckning som 1697.
8
MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019
Figur 1. Flygbild 2007.
Figur 2. Geometrisk karta från1697 (renovation från 1766).
Figur 3. Ägodelningskarta 1784.
MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019
9
PLANTAGEFÄLT OCH UPPODLING
Under andra hälften av 1700-talet utökade staden sin odlingsmark genom att
inhägna och plöja upp tidigare fäladsmark (betesmark). De områden som odlades
upp kallades plantager eller plantagefält. På 1780-talet hade plantagefälten söderifrån
nått fram till planområdets södra och västra del (figur 3). Bebyggelsen vid Östervärn
hade utökats en del sedan 1600-talets slut. Vägsystemet inom planområdet hade i
princip samma form som tidigare.
Fram till 1815 utvidgades plantagefälten, och även fälad norr om Kirsebergsvången hade odlats upp (figur 4). Vid ungefär samma tid enskiftades ägorna till Bulltofta
by. Vid skiftet rätades gränsen mellan stadsjorden och Bulltoftas mark. Ny bebyggelse
hade tillkommit i norra kanten av Kirsebergsvången, men, med undantag för en vindmölla, inte inom planområdet. Det måste dock poängteras att kartan i figur 4 inte
visar den bebyggelse som uppkommit vid Östervärn.
När fäladen odlades upp till plantager behövde man ett tätare vägnät för att lätt nå
fram till olika åkerområden. Inom planområdet anlades flera parallella vägar mellan
Kirsebergsvången i norr och Sallerupsvägen i söder.
PLANOMRÅDET UNDER PERIODEN FRÅN 1810-TALET TILL 1910-TALET
Markanvändningen i planområdet förändrades inte särskilt mycket mellan 1815
(figur 4) och 1850 (figur 5). Främst handlade det om att en del ängsmark plöjdes upp
till åker inom plantagefälten. Däremot ökade mängden bebyggelse inom planområdet
en del. Förutom allt fler hus vid Östervärn byggdes hus längs södra sidan av Kirsebergsvången, längs det som idag är Södra Bulltoftavägen. Kirsebergsvångens form
framträdde fortfarande genom de vägar som sträckte sig längs dess yttersida (Norra
och Södra Bulltoftavägarna).
Ännu år 1850 sträckte sig Öresund ända fram till planområdets västligaste del.
Det skulle dock komma att förändras då stambanan anlades från Malmö mot nordöst
i slutet av 1850-talet. Utbyggnaden av järnvägen var delvis ett resultat av den ökande
industrialiseringen och städernas tillväxt. Befolkningsmängden i Malmö steg nu
snabbt. Stambanan blev inte den enda järnvägslinje som byggdes i Malmö, utan
senare under 1800-talet tillkom t.ex. järnvägen Malmö-Ystad (1874), MalmöTrelleborg (1886) och 1898 då man byggde en ny, rakare förbindelse till Trelleborg
genom den så kallade kontinentalbanan. Planområdet kom att beröras 1892 när
Malmö-Simrishamns järnväg byggdes i linje med Hornsgatan samt 1914-15 då
kontinentalbanan drogs om i sin nuvarande sträckning.
En samlad bild av hur bebyggelse, kommunikationslinjer och markanvändning
förändrades mellan 1810-talet och 1910-talet får vi av den ekonomiska kartan
(häradskartan) från 1912 (figur 6). Åkermark täckte ännu 1912 en betydande del av
planområdets centrala och östra del, men i väster hade stadsbebyggelsen expanderat
kraftigt (kvarter med svart snedstreckning) utmed Lundavägen och vid det som idag
är varuhuset Entré och bostadsområdet Östervärn. Utbyggnaden hade även berört
den västra delen av Kirsebergsvången där bebyggelsen förtätats. Kirsebergsvången
delades nu i öst-västlig riktning av Vattenverksvägen, en väg som anlagts på 1870talet i samband med att ett nytt vattenverk byggdes vid Bulltofta. Öster om
Kirsebergsvången, precis invid gränsen mot Bulltofta bys marker, hade Beijers park
anlagts 1885 på en ganska stor yta som tidigare utgjordes av åkermark. Även i västra
Kirsebergsvången hade parker anlagts, Garnisonsplanteringen (1896) och Gerlachs
park (1879).
Den järnväg som sträcker sig in i planområdet västerifrån delades i tre olika spår.
Det nordligaste spåret var järnvägen Malmö-Simrishamn, det mellersta MalmöGenarp och det sydligaste kontinentalbanan mot Trelleborg. Inom planområdet
fanns nu Östervärns järnvägsstation, som låg vid Nobelvägens norra slutpunkt, där
det idag finns en rondell.
Trots att den utbyggda järnvägen måste ha haft viss barriäreffekt och fragmenterat
området fanns ännu 1912 de nord-sydliga, parallella vägarna mellan Kirsebergsvången och Sallerupsvägen kvar.
Det markområde i öster som tillhör Bulltofta by bestod nästan enbart av
åkermark.
10
MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019
Figur 4. Geometrisk karta 1815.
Figur 5. Karta över Malmö stads ägor 1850.
Figur 6. Häradskartan 1912.
MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019
11
FRÅN FÖRSTA VÄRLDSKRIGET TILL ÅREN EFTER ANDRA VÄRLDSKRIGET
Under perioden 1912-1936 tillkom det ytterligare järnväg och järnvägsanknuten
verksamhet i planområdet (figur 7). Simrishamnsbanan flyttade 1913 sina
järnvägsverkstäder till det som idag är Johanneslusts verksamhetsområde, mellan
järnvägarna Malmö-Simrishamn och Malmö-Genarp. 1918 anlades Statens järnvägars stora verkstadsområde på åkermark söder om Kirsebergsvången. I samband
med att dessa verkstäder anlades fick Simrishamnsbanan här lokalt en ny sträckning, i
en stor rundad böj utmed södra sidan av SJ:s verkstadsområde. Verkstadsetableringen
innebar också att det tidigare vägnätet försvann.
Öster om planområdet ser man på 1936-års karta (figur 7) Bulltofta flygfält som
anlades på 1920-talet. Väster om flygfältet är Johanneslusts egnahemsområde
utbyggt. Det började byggas 1918. Öster om Beijers park, i planområdets
nordöstligaste del, breder Östra sjukhuset ut sig. Det anlades 1935 på byn Bulltoftas
tidigare jordbruksmark.
Vid mitten av 1930-talet var hela Östervärn utbyggt med bostadsbebyggelse,
medan området Ellstorp ännu inte var påbörjat. Bygget kom dock igång i slutet av
1930-talet och på 1947-års stadskarta (figur 8) är de funktionalistiska lamellhusen på
plats. Kartan markerar också tydligt med grönt utsträckningen av Östra Sommarstadens koloniområde, liksom kolonierna i Hagstorp som låg precis norr om Östervärns station och dess långsträckta godsmagasin.
EFTERKRIGSTIDEN
Från andra världskriget och under de följande årtiondena förtätades även den östra
delen av den gamla Kirsebergsvången. Redan 1947-års stadskarta (figur 8) redovisar
omfattande planerade byggen i östra Kirseberg. I planområdets nordvästra del anslöt
från 1953 Sveriges första motorväg, den så kallade autostradan. I samband med detta
drogs Simrishamnsbanan om och flyttades norrut till Kontinentalbanan, och
Östervärns järnvägsstation stängdes.
Öster om planområdet låg Bulltofta flygfält fram till 1972. Sedan det avvecklats
tillkom bostadsbebyggelse och verksamheter öster om Johanneslusts egnahemsområde.
En av de senaste stora förändringarna i västra delen av planområdet är byggandet
av varuhuset Entré. På kartan från 1987 (figur 9) ser man den gamla kvartersindelningen som fanns på platsen tidigare. Kartan visar också att det fortfarande är
koloniområde i Hagstorp.
12
MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019
Figur 7. Stadskarta 1936.
Figur 8. Stadskarta 1947.
Figur 9. Ekonomiska kartan 1987.
MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019
13
Delområden: Historik, karaktär och värden
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
Kirsebergsstaden
SJ-verkstäderna
Östra Sommarstaden
Johanneslusts egnahemsområde
Johanneslusts verksamhetsområde
Ellstorp
Hagstorp
Östervärn
Tyr
Uno (Entré)
Midhem
Verksamhetsområde vid Byggmästaregatan
1. KIRSEBERGSSTADEN
Historik
Namnet Kirseberg är belagt sedan 1500-talet och tros ha sitt ursprung i danskans
Kirsebær, då platsen var rikligt bevuxen med körsbärsträd. I början av 1800-talet
fanns ett tiotal mindre jordbruk på Kirsebergsvången, kallade Kirsebergshusen, och
den tidens ägostruktur kan fortfarande delvis avläsas i dagens stadsplan. En rad
negativa företeelser har genom åren associerats med Kirseberg. Under 1500-talet
användes höjden norr om Kirseberg till häxbål och galgbacke. Det har även funnits
garnisons- och fängelsekyrkogård. 1914 byggdes Malmös nya fängelse norr om
bebyggelsen på Kirseberg och på 1930-talet anlades mentalsjukhuset Malmö Östra
Sjukhus i öster.
Kirseberg blev en befolkad stadsdel under slutet av 1800-talet, när industrialismen
ledde till en växande arbetarbefolkning. Här utanför stadsbebyggelsen växte en
småhusbebyggelse fram. En ökande inflyttning från landsbygden orsakade allvarlig
bostadsbrist i städerna och många levde under mycket ohälsosamma förhållanden,
vilket ledde till sociala och medicinska problem. Malmö var en av de första städerna
att bygga nödbostäder, i ett försök att råda bot på bostadsbristen. Detta förekom
främst i de östra stadsdelarna. Vattentornet i Kirseberg från 1879 togs 1915 ur bruk
och byggdes om till nödbostäder efter ritningar av arkitekterna August Ewe och Carl
Melin. Samma år ritade de även kvarteret Östergård, ett så kallat storgårdskvarter som
två år senare stod klart vid Södra Bulltoftavägen. Kvarteret uppfördes som
arbetarebostäder av Malmö Stad, och befäste Kirseberg som arbetarstadsdel. I mitten
av 1920-talet bodde här över niohundra personer i de tvåhundra bostäderna och
14
MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019
trångboddheten skulle länge bestå. På 1920-talet uppfördes bebyggelse med liknande
utformning i kvarteren Österhus och Hagstorp. Det sistnämnda var tjänstebostäder
uppförda av Televerket. Östergård och Österhus var närmast att betrakta som förslummat under 1960-talet, men räddades undan rivning och har sedan 70-talet
genomgått upprustning och ombyggnation i omgångar.
Beijers park började anläggas 1885 och blev öppen för allmänheten 1905. Den
tillkom på privat initiativ som en social insats för de boende på Kirseberg. Även
Gerlachs park och Garnisonsparken anlades tidigt och finns med på Häradskartan
från 1912.
Efter andra världskriget och en bit in på 1950-talet skedde omfattande förtätning i
Kirseberg. Ny bebyggelse uppfördes efter stadsingenjör Eric Bülow-Hübes stadsplan
från sent 1930-tal. Det var i huvudsak låg lamellhusbebyggelse. Därefter har det
endast förekommit nybyggnation i mindre skala, exempelvis vid Kirsebergs torg som
präglas av 1960-talsbebyggelse. Under 1980-talet skedde kompletteringsbebyggelse,
särskilt i kvarteren närmast Lundavägen. I skrivande stund pågår nybyggnation av
bostäder i kvarteret Bågen.
Karaktär
Kirseberg är beläget på en höjd och är den enda stadsdelen i Malmö som är kuperad.
Stadsdelen ligger avskilt från resten av staden med järnväg och trafikleder som gräns.
Detta ger en småstadskänsla, och miljön präglas av mångfald med blandning av
bostäder, verksamheter och handel. Bebyggelsen har en varierad karaktär och skala,
här finns till exempel gathus från 1860-talet och flerbostadshus från såväl sekelskiftet
som från 1920-tal, 1950-tal och 1980-tal.
Den äldsta bebyggelsen är koncentrerad till Kirsebergs västliga delar, norr om
Kirsebergs torg. Här finns den äldre gathusbebyggelsen samlad utmed smala gator
och gränder med pittoresk karaktär.
Ungefär hälften av lägenheterna i Kirseberg är uppförda under 1940- och 1950talen i lamellhus i tre våningar, med fasader i gult eller rött tegel samt sadeltak belagt
med röda tegelpannor. Dessa byggnader har för det mesta genomgått förändringar
såsom fönsterbyten och balkonginglasningar, men det finns en sammanhållen
karaktär i och med enhetligheten i material och volym.
Storgårdskvarteren Östergård och Österhus är exteriört relativt välbevarade sedan
byggåren, och utgör fina exempel på sin tids sociala byggande. Av de verksamhetsområden som finns inom Kirsebergsstaden sticker bebyggelsen i kvarteret Sporren
ut med sin relativt välbevarade funktionalistiska 1930-talsbebyggelse.
Värdefulla kulturmiljöer
I stadsdelen finns rikligt med miljöer av samhällshistoriskt och socialhistoriskt värde.
Bebyggelse från olika epoker med sin tids karaktär är arkitekturhistoriskt värdefulla
och har miljöskapande värden.
Exempel:
x Småskalig gathusbebyggelse från sent 1800-tal/tidigt 1900-tal
x Det sociala byggandet (tex Östergård och Österhus)
x Välfärdssamhällets byggnation (40-50-talets lamellhusbebyggelse i tegel)
x Områdets nyckelbyggnader (tex skolor, kyrka, fängelse, sjukhus)
x Historiska gatusträckningar och strukturer (tex Norra och Södra Bulltoftavägen)
x Parker med historisk hävd (tex Garnisonsparken, Gerlachs park och Beijers
park)
Riktlinjer för framtiden
x Inventeringar med syfte att mer specifikt identifiera värden och hur de
kommer till uttryck i bebyggelsemiljön.
x Identifiera platser för möjlig förtätning.
x Långsiktigt skydda de kulturhistoriska värdena genom bestämmelser i
detaljplan.
MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019
15
2. JÄRNVÄGSVERKSTÄDERNA
Historik
Då Malmö Centralstation med bangård byggdes ut och om från 1913 blev det ont
om plats för tillhörande verkstäder. Ett väl beläget samt rymligt område för dessa var
vid Kirseberg, där Statens Järnvägar anlade en stor lok- och vagnverkstad 1918.
Sydost om detta område hade Simrishamnbanan några år tidigare anlagt sina
verkstäder.
SJ:s verkstäder omfattade två mycket stora verkstadsbyggnader; lokverkstaden och
vagnverkstaden. Utöver detta fanns byggnader för kontor, smedja, hjulverkstad,
ångcentral, portvakt, förråd med mera. Det fanns ett bostadshus för personalen vid
Hagstorpsgatan och i sydost anlades kolonier. Verkstäderna togs i bruk 1919 och för
ritningarna stod Fabriksbyggnadsbyrån i Stockholm. Centralt i området anlades en
liten plantering. I verkstäderna reparerades och moderniserades lok och vagnar. Från
början var det omkring 500-600 man anställda, vilket under 1920- och 30-talet
ökade betydligt. Som mest arbetade här 1100 personer, och det var Malmös näst
största arbetsplats. På 1950-talet togs ångloken ur drift och motorverkstaden
avvecklades, vilket medförde att SJ:s verkstad krympte efter det. Den stora lokverkstaden avvecklades 1980 och revs strax därefter.
1991 bolagiserades vagnverkstaden i Kirseberg genom en försäljning till SJ:s
helägda dotterbolag TGOJ (Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar).
År 2000 uppgick antalet anställda till hundra personer. Sedan dess har ytterligare
omstruktureringar skett och området hyrs idag i huvudsak ut till andra verksamheter.
Ytterligare kolonier tillkom under första halvan av 1900-talet väster om
tjänstebostadshuset vid Hagstorpsgatan, och kolonierna i sydost utvidgades västerut
under andra halvan av 1900-talet.
Invid järnvägen i områdets sydvästra del uppfördes under andra halvan av 1900talet en industribyggnad, idag använd av ett återvinningsföretag. På platsen för den
rivna lokverkstaden i områdets östra del ligger idag ett bussgarage med verkstad.
Karaktär
Verkstadsområdet är ett slutet område med endast en in- och utfart, i norr vid Södra
Bulltoftavägen. Järnvägarna går i en halvcirkel runt området och utgör en barriär.
Bebyggelsen är i huvudsak koncentrerad till norra delen av området, medan den södra
delen består dels av en vildvuxen grönyta, dels av kolonilotter. Västra delen av
området består av ett stort spårområde i anslutning till vagnverkstaden. Även norr om
spårområdet, utmed verkstadsområdets norra gräns, finns kolonilotter.
Av den ursprungliga bebyggelsen på området är de för verksamheten väsentliga
byggnaderna bevarade, bortsett från den stora lokverkstaden. Flera mindre förrådsbyggnader samt portvakten har också rivits. Den bebyggelse som kommit till efter
1910-talet består av exempelvis en marketenteribyggnad (matsal) från ca 1950-60-tal,
en stor tillbyggnad till huvudförrådet samt bussgaraget på platsen för lokverkstaden.
På det hela taget är det fortfarande verkstadsbebyggelsen från 1910-talet som
dominerar området. Bebyggelsen har en arkitektur som är karaktäristisk för den
tidens industribyggnader. Fasaderna är robusta i sitt uttryck, murade i rött tegel.
Utformningen är saklig men dekorativ, med rundbågiga fönstervalv, trappstegsfriser
vid takfoten och fasaderna rytmiskt indelade med lisener. Stora fönsterpartier och
taklanterniner släpper in ljus i verkstadslokalerna. Den lilla grönytan som ursprungligen hade en dekorativ plantering består idag av en gräsmatta, men den är en
centralpunkt i området kring vilken de historiska byggnaderna är placerade. Utemiljön i övrigt präglas av de omfattande spårsystemen samt bevarade traverser och
lastkajer.
Värdefulla kulturmiljöer
Verkstäderna har varit i kontinuerlig bruk i snart 100 år, och det var en gång en av
stadens största arbetsplatser. Det lokalhistoriska värdet är därmed stort. Från en
teknikhistorisk synvinkel berättar området med dess byggnader och tekniska strukturer om forna tiders transportsystem och kommunikationstekniker. Den äldre
bebyggelsen är tidstypisk i sin utformning och har en relativt välbevarad karaktär.
16
MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019
Den har stora arkitekturhistoriska och miljöskapande värden. Odling har lång hävd i
området.
Riktlinjer för framtiden
x Inventeringar med syfte att mer specifikt identifiera värden och hur de
kommer till uttryck i bebyggelse och strukturer (tex grönytor, traverser,
ledningsstolpar, stoppbockar, järnvägsspår). Eventuella siktlinjer och samband
mellan de gamla byggnaderna bör studeras.
x Identifiera platser för möjlig förtätning.
x Utreda och ta fram antikvariska riktlinjer för omvandling av industribebyggelse
till nya funktioner.
x Långsiktigt skydda de kulturhistoriska värdena genom bestämmelser i
detaljplan.
3. ÖSTRA SOMMARSTADENS KOLONIOMRÅDE
Historik
Östra Sommarstadens koloniområde anlades 1921 av Malmö stad med hjälp av
nödhjälpsarbeten. Även tidigare användes marken för odling och det fanns skjul där
det hölls grisar, höns och kaniner.
Kolonirörelsens uppkomst hänger samman med industrialiseringen i slutet av
1800-talet. Det uppstod en massinflyttning till städerna från landsbygden med trångboddhet, osunda bostäder, sociala och medicinska problem som följd. De välbeställa
hade egna landställen och sommarvillor, vilket fattiga arbetarfamiljer saknade. Socialfilantropiska rörelser uppstod som betonade vikten av att stadens arbetare fick tillgång
till ljus, grönska och egen mark att odla på. Kolonirörelsen spreds till Sverige från
Tyskland. De första kolonilotterna i Malmö anlades vid Pildammarna i Södra Förstaden år 1895. Kolonirörelsen växte sig allt starkare och kunde karaktäriseras som sin
tids gröna våg. Omkring 1930 låg det ett pärlband av kolonilotter i stadens utkanter,
från öst till väst. Vid den här tiden var antalet kolonilotter cirka 3600, med främst
trädgårdskolonier men även potatiskolonier. I förhållande till folkmängden var
Malmö den mest kolonitäta staden i Sverige.
Karaktär
Östra Sommarstaden har kvar sin ursprungliga utbredning, plan och lottindelning.
Kolonilotterna är jämnstora och alla lotter har en kolonistuga. En del stugor är äldre
och troligen från början av 1920-talet då koloniområdet anlades. Gångarna är grusade
och ofta kantade av gunnebostängsel.
Värdefulla kulturmiljöer
Det har historiskt sett funnits många kolonier i närområdet som försvunnit allt
eftersom stadsbebyggelsen brett ut sig. Östra Sommarstaden finns kvar med bevarad
plan och utbredning sedan 1921. Området som helhet är kulturhistoriskt värdefullt.
Koloniområdet har ett visst kulturhistoriskt skydd genom områdesbestämmelser.
4. JOHANNESLUSTS EGNAHEMSOMRÅDE
Historik
Namnet Johanneslust kommer från ett värdshus som under 1800-talet låg i
nuvarande kvarteret Johanneslust söder om Sallerupsvägen. Järnvägen Malmö-Genarp gick tvärs genom området på nuvarande Singelgatan och Genarpsgatan, denna
järnväg lades ned 1948.
1901 föreslogs av stadsplanerare Anders Nilsson att en del i Johanneslust skulle bli
park, och en annan del skulle bli fabriksområde. I slutet av 1910-talet ersattes
parkförslaget av staden som tog initiativ till att bygga egnahemsområde istället, i ett
försök att lösa rådande bostadsproblem. En arkitekttävling utsåg arkitekt C Åkerbladh, vars uppdrag var att utföra ritningar till de tilltänkta egnahemmen, då man
hade höga ambitioner gällande arkitekturen. Enligt programmet skulle bostadsområdet bestå av både friliggande hus och parhus. 1918 byggde staden arton hus i
MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019
17
Johanneslust. Återstående tomter bebyggdes av privatpersoner i början av 1920-talet.
Vid Sallerupsvägen uppfördes ett radhusområde med hus i 1½ och två våningar
mellan 1928-1933.
Egnahemsrörelsen uppstod i slutet av 1800-talet med syfte att mindre bemedlade
människor skulle få bättre boenden. Liksom kolonirörelsen var det en reaktion på den
ökade befolkningstillväxten. Det var också ett sätt att motverka emmigration som
uppstod till följd av de svåra levnadsförhållandena i landet. Rörelsen resulterade bland
annat i särskilda byggnadstyper, som till exempel den typiska egnahemsvillan – ett
mindre bostadshus med källare (för förvaring av egenodlad mat) och relativt stor
trädgård.
Karaktär
Johanneslust har, trots att de enskilda husen i många fall har genomgått många
förändringar, kvar den typiska karaktären av ett egnahemsområde. 1 ½-plansvillorna
är enhetligt utformade vad gäller volym samt placering på tomten, vilket skapar den
karaktäristiska gatubilden med ”likadana” hus på rad. Stadsplanen är även den
tidstypiskt utformad med vissa gator som är lätt svängda. De relativt stora och gamla
uppväxta trädgårdarna som avgränsas mot gatan med häck, låga rabatter eller staket
ger området en lummig karaktär. Till det bidrar också att den centrala Johanneslustgatan har en alléplantering med lindar.
Den vanligast förekommande hustypen är den traditionella ”egnahemsvillan”,
som från början innehöll två lägenheter med kök och två rum i bottenvåningen och
kök och ett rum i övervåningen samt gemensam entré. Husens karaktär var från
början enhetlig med typiskt skånskt formspråk, såsom vitputsade fasader, branta
tegelbelagda sadeltak, och avsaknad av taksprång på gavlarna. Idag är flertalet hus
förändrade vad gäller fasad- och takmaterial, fönsterutformning med mera.
Radhusområdet vid Sallerupsvägen karaktäriseras av en rätvinklig stadsplan, där
byggnadskropparna ligger placerade utmed gator och trädgårdarna är vända mot det
andra kvarterets trädgårdar. Byggnaderna har fasader av puts eller tegel. Även här är
en stor del av husen förändrade vad gäller material och utformning, men i och med
de enhetliga volymerna och oftast bevarade dörr- och fönstersättningen finns en stark
sammanhållen karaktär kvar.
Värdefulla kulturmiljöer
Egnahemsbebyggelsen och den tidstypiska stadsplanen är av arkitekturhistoriskt
värde, och kopplingen till egnahemsrörelsen är samhällshistoriskt intressant. Radhusen vid Sallerupsvägen är relativt ovanliga för sin tillkomsttid. Varje enskild byggnad, oavsett bevarandegrad, kan ha stort miljöskapande värde i och med
enhetligheten vad gäller byggnadsvolym och placering på tomten.
Riktlinjer för framtiden
x Inventeringar med syfte att mer specifikt identifiera värden och hur de
kommer till uttryck i bebyggelsemiljön.
x Långsiktigt skydda de kulturhistoriska värdena genom bestämmelser i detaljplan.
5. JOHANNESLUSTS VERKSAMHETSOMRÅDE
Historik
Under 1890-talet kom tre olika järnvägar att beröra sydvästra Johanneslust; MalmöSimrishamns järnväg 1892, Malmö-Genarps järnväg 1894 och Malmö-Kontinentens
järnväg 1898 (som förband Malmö med Trelleborg). 1909 förstatligades den
sistnämnda banan och har fram 2000-talet trafikerats med tåg till Ystad och Danmark, numera går dessa tåg under jord och genom Hyllie sedan Citytunneln
öppnades för trafik 2010. Malmö-Simrishamns järnvägs största godsvara var jordbruksprodukter, och banan blev statlig 1943. Fram till 1970-talet trafikerades den av
persontåg, efter det övergick persontrafiken till Simrishamn över Ystad.
Malmö-Simrishamns järnväg (MSJ) hade tidigare sina järnvägsverkstäder vid
Malmö C, liksom Statens Järnvägar. Till en följd av bangårdsutvidgningen vid
18
MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019
Malmö C flyttades verkstäderna hit, till området öster om Östervärns station 1913.
Samtidigt drogs Simrishamnsbanan om i en vid båge och SJ:s verkstäder förlades norr
om banan och MSJ förlades söder om. I järnvägsverkstäderna, som togs i bruk 191415, utfördes i första hand underhåll och reparationer på MSJ:s lok och vagnar. År
1950 var 86 personer var verksamma på MSJ. Ungefär vid den tiden började
ångloken successivt tas ur drift vilket medförde att en del av verksamheten upphörde.
Istället användes byggnaderna för banunderhåll av SJ:s banavdelning. Åkeriföretaget
Svelast hade en stor styckegodsterminal i den stora verkstadshallen fram slutet av
1980-talet. I början av 2000-talet byggdes den för Friskis & Svettis.
Under 1900-talet har det förlagts industrier vid Singelgatan vars nuvarande bebyggelse främst är från 1900-talets andra hälft.
Karaktär
Simrishamnsbanan bevarade verkstadsbyggnader med den gamla industriarkitekturen
i gult och rött tegel sätter sin prägel på norra delen av området. Här finns också stora
tomma ytor, som är planlagda för bostadsbebyggelse.
Industribebyggelsen kring Singelgatan består av stora, låga byggnader mitt på
fastigheterna vilket ger en tydlig känsla av industriområde.
Värdefulla kulturmiljöer
Verksamhetsområdet kring Singelgatan består av bebyggelse utan särskilda
kulturhistoriska värden. Bebyggelsen som ingått i MSJ:s verkstadsområde är kulturhistoriskt värdefull, och den är försedd med skydd i gällande detaljplan.
6. ELLSTORP
Historik
Området mellan Nobelvägen, Sallerupsvägen och Kontinentalbanan (anlagd 1898)
var ännu lantligt långt in på 1900-talet. Här låg gårdarna Sofiero, Idaborg och
Ellstorp. I slutet av 1930-talet började bostadsområdet som idag finns på platsen att
byggas, och det fick namn efter den sistnämnda gården.
Bostadsområdet uppfördes i HSB:s regi och var ett av de första storskaliga
bostadsområdena i staden. För stadsplanen från 1937 stod stadsingenjör Erik BülowHübe, och den är tydligt präglad av tidens funktionalistiska ideal. Fristående lamellhus kring rymliga gårdar bryter av mot tidigare stadsbyggnadstradition. Husen ritades
av arkitekten Thorsten Roos som studerat arkitektur i Berlin och var tydligt inspirerad av tysk funktionalism. Ljust putsade fasader, platta tak och uppglasade trapphus
kännetecknar arkitekturen. Något mer traditionell stil har byggnaderna med sadeltak
i kvarteret Åsgård, ritade av Fritz Österlind 1943. Sedan uppförandet har byggnaderna fått en varierad färgsättning i olika kulörer, och vissa byggnader har förvanskats genom att fasaderna klätts med plåt. Av äldre bilder att döma var färgsättningen
ursprungligen enhetlig och ljus. Ellstorpsparken anlades i samband med att bostadshusen byggdes.
Kvarteret Bredablick har fått sin form efter de båda järnvägssträckningar som
avgränsat ytan. Här har det funnits trävaruhandel ungefär sedan bostadsområdet
tillkom. Längst norrut i kvarteret uppfördes en hyresfastighet med studentbostäder
några år efter millennieskiftet.
Karaktär
Bostadsområdet Ellstorp är präglat av den funktionalistiska stadsplanen vars ledord
var ljus, luft och rymd. De höga byggnaderna är i huvudsak placerade i nord-sydlig
riktning, vilket släpper in mycket ljus i området. Förutom de gårdar som bildas
mellan husen finns två stora grönytor inne i bostadsområdet, Lillgården och Storgården. I princip alla hus har också förgårdsmark mellan entréfasad och gata. Utmed
Sallerupsvägen i söder finns butikslängor i ett plan mellan lamellhusen, vilket skapar
en avgränsning av området mot den stora vägen.
Bebyggelsen har i stora drag kvar sin ursprungliga tidstypiska 1930-talskaraktär,
bortsett från de byggnader närmast Nobelvägen som blivit förvanskade med plåtinklädnader.
MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019
19
Trävaruhandeln i kvarteret Bredablick består till större delen av enklare lagerlokaler. Fastigheten är sluten åt alla håll utom åt söder, med infart från Sallerupsvägen.
Värdefulla kulturmiljöer
Den utpräglat funktionalistiska stadsplanen och arkitekturen i Ellstorp är arkitekturhistoriskt värdefull. Det finns även miljöskapande värden i hur gaturum och gårdar är
uppbyggda. Bebyggelsen i kvarteret Bredablick av begränsat kulturhistoriskt värde.
Riktlinjer för framtiden
x Inventeringar med syfte att mer specifikt identifiera värden och hur de
kommer till uttryck i bebyggelsemiljön.
x Långsiktigt skydda de kulturhistoriska värdena genom bestämmelser i detaljplan.
7. HAGSTORP
Historik
Hagstorp kallar vi den kilformade grönytan mellan bostadsområdet Ellstorp och
järnvägen. Från 1892 fram till 1950-talet gick Malmö-Simrishamns järnväg (MSJ) i
områdets södra kant, och Östervärns station låg vid nuvarande rondellen
Nobelvägen-Hornsgatan. Öster om stationsbyggnaden fanns magasinsbyggnader och
norr om stationsområdet bredde ett koloniområde ut sig. Koloniområdet var anlagt
1911-12 och det sträckte sig ända upp till Södra Bulltoftavägen i norr och till
Lundavägens koloniområde i väster. Redan tidigare hade här dock funnits vissa
odlingslotter. Området delades in i stora lotter på 1200 kvm, så kallade storbrukskolonier som skulle räcka för odling till både husbehov och viss avsalu. 1914-15
försvann flera lotter och området delades i två, då Kontinentalbanan fick en ny
sträckning tvärs genom kolonierna (den nuvarande järnvägssträckningen i områdets
norra kant). Koloniområdet mellan bostadsområdet Ellstorp och järnvägen kom att
kallas Hagstorp.
1953 drogs Simrishamnsbanan om så att den sammanföll med Kontinentalbanan.
Sträckan mellan Malmö C och Österväns station revs liksom stationshuset. Kvar blev
en säckstation med godsbangård som användes in på 1980-talet.
Koloniområdet naggades ytterligare i kanten 1961, då Södra Bulltoftavägen fick
en ny dragning och förbands med Hornsgatan och Nobelvägen i rondellen som då
anlades. Tidigare mynnade Södra Bulltoftavägen i Lundavägen mellan järnvägen och
Gerlachs park.
På 1990-talet avvecklades koloniområdet. En av de mest välbevarade stugorna
skänktes till Slottsträdgården där den kom att tjänstgöra som café. Det fanns fortfarande kolonier i Hagstorp år 1995, men då förbindelsen till Öresundsbron började
förberedas kring 1997 användes området som upplagsplats.
Karaktär
Området är en obebyggd, vildvuxen grönyta som bitvis upplevs som natur. Det före
detta spårområdet efter Simrishamnsbanan har efterlämnat en öppen plats, och det
tidigare koloniområdet har lämnat rester i form av fruktträd, bärbuskar och blomsterväxter. Som en gräns mellan de två delarna finns en ridå i öst-västlig riktning,
bestående av björkar och korkalmar. Hagstorp är inhägnat av ett nätstaket, men ändå
tillgängligt för fotgängare. Området är flitigt utnyttjat kanske framför allt av folk som
rastar sina hundar. Det är en unik miljö i staden där inget är tillrättalagt.
Värdefulla kulturmiljöer
Området har en lång kontinuitet som grönyta, och bakgrunden som koloniområde är
intressant. De historiska spåren är dock svårtydda idag.
20
MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019
8. ÖSTERVÄRN
Historik
Området Östervärn är avgränsat av Nobelvägen, Sallerupsvägen, Lundavägen och
Hornsgatan. Här fanns det under 1600-talet kålgårdar och fiskdammar. Vid 1800talets mitt hade området fortfarande en lantlig karaktär. I hörnet av Lundavägen och
Sallerupsvägen låg Värnhemsgården, som ägdes av en förmögen och inflytelserik man
vid namn Jeppa Andersson. I slutet av 1800-talet byggdes småskalig gathusbebyggelse
utmed landsvägen mot Lund, dvs Lundavägen. I kvarteret Yngve började stadsmässig
kvartersbebyggelse uppföras på 1890-talet, vid samma tid som järnvägen drogs norr
om kvarteret och Östervärns station anlades. Vid sekelskiftet 1900 fortsatte
utbyggnaden av området med ytterligare kvartersbebyggelse utmed Lundavägen.
Stadsingenjör Anders Nilsson lade 1903 ut områdets kvarter i sin stadsplan över
Malmö. Östervärnsgatan fick sin dragning med Östervärns station i fonden.
Byggnationen av Östervärn avstannade på grund av ekonomiskt kärva tider i
anslutning till första världskriget. Inte förrän vid slutet av 1920-talet byggdes hela
kvarteret Heimdal vid Sallerupsvägen och stora delar av kvarteret Frey och år 1939
uppfördes vid Östervärnsgatan kvarteren Balder och Brage.
Karaktär
Området utgörs av sluten kvartersstad med blandad bebyggelse. Fasadmaterialen är i
huvudsak rött tegel eller puts. Vissa gatusträckningar har en mer enhetlig karaktär,
med 1920- och 30-talshus i en tidstypisk karaktär. Stilmässigt är det i huvudsak
klassicistiskt präglad arkitektur, och de yngre byggnaderna har drag av funktionalism.
Mot Lundavägen finns mer monumentala sekelskifteshus, samt ett par byggnader
från den gamla småskaliga gathusbebyggelsen. År 2013 pågår nybyggnation i
kvarteret Vidar.
Värdefulla kulturmiljöer
Kvartersstaden med dess varierade men bitvis sammanhållna bebyggelse är av
kulturhistoriskt värde. Här finns bebyggelse från olika tidsåldrar som är
arkitekturhistoriskt värdefull och som har miljöskapande värden i de tydligt definierade gaturummen. Den gamla utfartsbebyggelsen utmed Lundavägen utgör ett äldre
historiskt tidsskikt av stort värde.
Riktlinjer för framtiden
x Inventeringar med syfte att mer specifikt identifiera värden och hur de
kommer till uttryck i bebyggelsemiljön.
x Långsiktigt skydda de kulturhistoriska värdena genom bestämmelser i detaljplan.
9. TYR
Historik
Kvarteret Tyr består dels av en fastighet med verksamheter i söder och dels av ett
mindre koloniområde i norr. Koloniområdets västligaste del, närmast Lundavägen, är
en rest av Malmös äldsta bevarade koloniområde anlagt 1905 av Malmö Försköningsoch Planteringsförening. Det var ett litet område med cirka 40 mycket små lotter.
Öster om Lundavägens kolonier tillkom på 1910-talet ytterligare kolonier (se avsnitt
Hagstorp), och den östra delen av dagens koloniområde är från den tiden.
Koloniområdet i kvarteret Tyr begränsades i öster 1961 när Södra Bulltoftavägen
drogs under järnvägen och genom kolonierna. Samtidigt anlades en gata kallad
Midhemsvägen mellan Lundavägen och Södra Bulltoftavägen, som skar av koloniområdet i sydväst. På så vis försvann en stor del av det år 1905 anlagda området.
Midhemsvägen försvann igen i slutet av 1980-talet, då ytan gjordes om till
kvartersmark.
I den södra delen av nuvarande kvarteret Tyr fanns vid sekelskiftet 1900 äldre
gathusbebyggelse utmed Lundavägen samt industriverksamhet, bland annat mejeri.
MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019
21
Nuvarande byggnad med bland annat bilverkstad och outletbutik uppfördes på
1980-talet för bilförsäljning.
På kontinentalbanan norr om kolonierna låg Lundavägens hållplats. Den döptes
år 2000 om till Östervärn (ej att förväxla med gamla Östervärns station längre
söderut).
Karaktär
Kvarteret Tyr är omringat av trafikleder och i norr löper järnvägen. Kontrasten inom
kvarteret är stor mellan den bevarade lilla resten av Lundavägens koloniområde och
bilhallen/outletbutiken med dess parkeringsytor. Koloniområdet är låst för obehöriga
och kan inte nås av allmänheten.
Värdefulla kulturmiljöer
Koloniområdet anlagt 1905-1910 har ett kulturhistoriskt värde. Det är den resterande biten av Malmös äldsta koloniområde, och den enda kvarvarande resten av ett
tidigare betydligt större område. Bebyggelsen i södra delen av kvarteret är av ringa
antikvariskt intresse.
Riktlinjer för framtiden
x Bevara koloniområdet och ge det ett långsiktigt skydd genom bestämmelser i
detaljplan.
10. UNO (ENTRÉ)
Historik
Kvarteret Uno uppstod i sin nuvarande form i samband med att detaljplanen för
köpcentret Entré vann laga kraft 2005. Tidigare låg här fem kvarter; Ymer, Walter,
Uno, Thor och Theodor. De två sistnämnda var från början ett kvarter, men delades
1892 när järnvägen drogs här. Strax före sekelskiftet 1900 bebyggdes dessa kvarter
med bostadshus i nyrenässansstil. Under saneringsvågen i slutet av 1900-talet revs
byggnaderna och kvarteren kom sedan att länge stå obebyggda.
I och med byggandet av köpcentret Entré, som öppnade 2009, försvann den
gamla kvarters- och gatustrukturen.
Karaktär
Idag består Uno enbart av ett stort köpcentrum uppfört som en stor byggnadsvolym.
Det finns en gångpassage över till kvarteret Rolf. Volymen bryter kraftigt av mot
kvartersstaden väster om.
Värdefulla kulturmiljöer
Bebyggelsen i kvarteret Uno är av ringa antikvariskt intresse.
11. MIDHEM
Historik
Lundavägen, den gamla landsvägen mot Lund, kantades vid slutet av 1800-talet av
villor och småhus. På platsen där kvarteret Midhem idag ligger byggdes 1889 en villa
av köpmannen Nils Daniel Hjort som han kallade Midhem efter initialerna i sina
barns namn. I närheten låg ett annat hus som hette Villa Montgomerey. Mellan dessa
två byggdes 1910 Malmö Östra Barnkrubba, ritad av arkitekt Axel Stenberg.
Barnkrubbor fanns under 1900-talets första decennier och tog under arbetstid hand
om barn till fattiga, förvärvsarbetande mödrar. De drevs i synnerhet av välgörenhetsföreningar. Byggnaden fanns kvar till slutet av 1980-talet, då en hotell tillkommit.
Hotellet fungerar idag som boende för nyanlända asylsökande.
Karaktär
Kvarteret Midhem kantas av trafikleder och är anpassat för biltrafikens ändamål. Det
finns relativt mycket grönska och stora träd bevarade, vilket ger en lummig karaktär.
Byggnaderna (bensinmack, snabbmatsrestaurang och hotell) utgörs av typbyggnader
22
MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019
från respektive företag. Framför det fd hotellet, i fastighetsgräns mot Lundavägen,
finns några gamla grindstolpar bevarade, troligen från Villa Midhem.
Värdefulla kulturmiljöer
Bebyggelsen i kvarteret Midhem är av ringa antikvariskt intresse. Det som finns
bevarat av äldre karaktär är vegetationen som påminner om de lummiga villatomter
som fanns här.
12. VERKSAMHETSOMRÅDE VID BYGGMÄSTAREGATAN
Historik
I östra delen av området byggdes strax efter sekelskiftet 1900 Rosendals
avloppspumpstation, där stadens avloppsvatten pumpades ut i Öresund och Sege å,
sedan det passerat ett rensgaller. Pumpstationen ritades av dåvarande stadsarkitekt
Salomon Sørensen och stod klar 1908. Förutom maskinhuset som finns kvar idag
fanns från början även ett bostadshus för personalen och ett luftningstorn. Bostadshuset revs i samband med att motorvägen anlades precis invid pumpstationen. Pumpstationen är fortfarande i bruk, men idag pumpas vattnet till Sjölunda avloppsreningsverk.
Längre västerut i området ligger byggnader med koppling till järnvägen. Här
anlade SJ i början av 1930-talet byggnader med anknytning till den elektriska tågdriften. Bevarat från den tiden är en omformarstation i rött tegel (där växelström omformas till likström) ritad av SJ:s dåvarande chefsarkitekt Folke Zettervall. Den har på
senare år byggts samman med en ny tillbyggnad som rymmer Banverkets trafikledningscentral.
Mellan avloppspumpstationen och järnvägsbyggnaderna finns ett större ställverk.
Här låg fram till åtminstone 1960-talet ett koloniområde.
Karaktär
Området ligger avskuret av trafikleder och är glest bebyggt med byggnader av
industriell karaktär. Avloppspumpstationen har en anslående utformning, vars
byggda form för tankarna till en kyrka med kor och tillbyggda kapell, trots dess
enbart tekniska funktion. Genom sitt exponerade läge invid infarten till staden utgör
byggnaden ett landmärke. Omformarstationen är en gedigen, hög tegelbyggnad av
industrikaraktär med stora, småspröjsade fönster.
Värdefulla kulturmiljöer
Avloppspumpstationen är en nyckelbyggnad och ett landmärke med höga
arkitekturhistoriska värden. Omformarstationen ritad av Folke Zettervall har också
ett visst kulturhistoriskt värde.
Riktlinjer för framtiden
x Långsiktigt skydda de kulturhistoriska värdena genom bestämmelser i detaljplan.
MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019
23
Referenser
REFERENSLISTA
Litteratur
Jubileumsutgåva Malmö Centralstation, Malmö Centralstation, Dess historiska
utveckling och ombyggnad under åren 1913-1933, 1934.
Andersson, Helge, Malmö förskönings- och planteringsförening: Malmö försköningsoch planteringsförening 100 år, 1981.
Bender, Birgit: Gator i Malmö. Malmö Stadsarkiv 1999.
Häger, Bengt-Åke, (red. Bjurling, Oscar): Levnadsnivåer, undervisning och vård.
Malmö stads historia. Femte delen/1914-1939, 1986.
Häger, Bengt-Åke, (red. Bjurling, Oscar): I skuggan av världskrig och världskris.
Malmö stads historia. Femte delen/1914-1939, 1986.
Malmö stadsbyggnadskontoret: Malmö stadsbebyggelse, en översiktlig inventering,
1989.
Malmöguiden, 2007
Melchert, Daniel & Lund, Carola: Industri- och verksamhetsmiljöer i Malmö. En
översiktlig inventering. Länsstyrelsen Skåne Län och Malmö Kulturmiljö 2002.
Ohlsson, Rolf, Bjurling, Oscar (red.): I kranens tid. Malmö stads historia. Sjunde
delen/1939-1990, 1994.
Tykesson, Tyke & Magnusson Staaf, Björn: Arkitekterna som formade Malmö – En
modern stad växer fram 1878-1945, 1996.
Tyke Tykesson (red): Bostadsmiljöer i Malmö, Inventering. Del 1: 1945-1955.
Länsstyrelsen Skåne län och Malmö kulturmiljö 2001.
Tykesson, Tyke & Hedar, Emma: Kulturmiljön kring Värnhem, 2004.
Tykesson, Magnusson Staaf, Hansson, Reisnert och Brunnberg (red.): Guide till
Malmös arkitektur. 2001.
Schlyter, Olga: Kulturhistorisk utredning, Simrishamnsbanans järnvägsverkstäder,
Malmö Kulturmiljö, Enheten för kulturmiljövård Rapport 2006:010.
Kartmaterial
Kartmaterial.
Internetreferenser
Jernhusen. www.jernhusen.se
Mitt hjärtas Malmö. www.mitthjartasmalmo.se
Östra Sommarstaden. www.sommarstaden.org
Malmö Stadsatlas www.malmo.se
VA-Syd www.vasyd.se
Riksantikvarieämbetets Fornsök www.fmis.raa.se
24
MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019
Årets rapporter
Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie
Kulturarvsenheten Rapport:
Kulturarvsenheten Rapport 2013:001
Maria Johansson och Anders Reisnert
Byggnadsdokumentation. Stinshuset – dokumentation inför
flyttning av byggnad. Fastigheten Hamnen 21:147 i Malmö stad,
Skåne län.
Kulturarvsenheten Rapport 2013:002
Lina Bjermqvist och Helena Nilsson
Antikvarisk rapport. Limhamns kapellkrematorium - Byte av
plåtmaterial på tak. Malmö kyrkogårdsförvaltning, Limhamns
socken i Malmö stad, Skåne län.
Kulturarvsenheten Rapport 2013:003
Lina Bjermqvist
Antikvarisk rapport. Västra Skrävlinge kyrka – Invändig
restaurering.Malmö kyrkliga samfällighet, Västra Skrävlinge
socken i Malmö stad, Skåne län.
Kulturarvsenheten Rapport 2013:004
Maria Johansson och Olga Schlyter
Byggnadsantikvarisk utredning. Kronetorps gård –
Dokumentation och riktlinjer inför detaljplan. Fastigheten
Kronetorp 1:1 i Burlövs kommun, Skåne län.
Kulturarvsenheten Rapport 2013:005
Olga Schlyter
Byggnadsantikvarisk utredning. Sege Park – Fd Malmö östra
sjukhus. Fastigheten Östra sjukhuset 2 i Malmö stad, Skåne län.
Kulturarvsenheten Rapport 2013:012
Maria Johansson och Olga Schlyter
Byggnadsantikvarisk dokumentation. Malmö Stora Valskvarn.
Fastigheten Triton 6 i Malmö stad, Skåne län.
Kulturarvsenheten Rapport 2013:013
Lars Persson och Pia Gunnarsson Wallin
Kulturhistorisk utredning. Kronetorpsområdet- En studie av ett
riksintresseområde för kulturmiljövården och hur
riksintresseområdets kulturmiljövärden kan beaktas vid en
exploatering. Fastigheten Kronetorp 1:1 m.fl. i Burlövs kommun,
Skåne län.
Kulturarvsenheten Rapport 2013:014
Pia Gunnarsson Wallin och Niklas Ingmarsson
Byggnadsminnesutredning. Bensinstationen på Mariedalsvägen i
Malmö – En stadsmack från bilismens genombrotts år.
Fastigheten Tomtebo 13 i Malmö stad, Skåne län.
Kulturarvsenheten Rapport 2013:015
Pia Gunnarsson Wallin och Niklas Ingmarsson
Byggnadsminnesutredning. Caltex bensinstation i Mörarp – En
landsortsmack från bilismens genombrotts år. Fastigheten Byttan
13 i Helsingborgs stad, Skåne län.
Kulturarvsenheten Rapport 2013:016
Lars Persson
Kulturgeografisk utredning. Vägar till S:t Olof – troliga
pilgrimsvägar i sydöstra Skåne under äldre tid. Simrishamns
kommun m.fl., Skåne län.
Kulturarvsenheten Rapport 2013:017
Kulturarvsenheten Rapport 2013:006
Lina Bjermqvist
Antikvarisk rapport. Sankt Andreas kyrka – Ombyggnadsarbeten.
Malmö kyrkliga samfällighet, Malmö socken i Malmö stad, Skåne
län.
Olga Schlyter och Hedda Rabe
Fd Kürzels fabriker – underlag till detaljplan. Fastigheterna
Fredriksborg 7 och 10 i Malmö stad, Skåne län.
Kulturarvsenheten Rapport 2013:018
Lina Bjermqvist
Antikvarisk rapport. Oxie kyrka – Byte av läktarorgel. Malmö
kyrkliga samfällighet, Oxie socken i Malmö kommun, Skåne län.
Carola Lund och Maria Johansson
Arbeten utförda 1955-2012. Malmö Opera och Intiman. Malmö
Förskönings- och Planteringsförenings insatser gällande Malmö
Opera och Intiman. Fastigheten Västra Klagstorp 11:70 i Malmö
stad, Skåne län.
Kulturarvsenheten Rapport 2013:008
Kulturarvsenheten Rapport 2013:019
Carola Lund och Maria Johansson
Arbeten utförda 2002-2013. Kvarndala gård – Malmö Försköningsoch Planteringsförenings insatser gällande Kvarndala gård.
Fastigheten Västra Klagstorp 11:70 i Malmö stad, Skåne län.
Lars Persson, Hedda Rabe och Olga Schlyter
Översiktlig kulturmiljöutredning. Järnvägsverkstäderna i Kirseberg
med omnejd. Underlag till fördjupad översiktsplan. Malmö stad,
Skåne län.
Kulturarvsenheten Rapport 2013:007
Kulturarvsenheten Rapport 2013:009
Maria Lundberg och Maria Johansson
Arbeten utförda 1997-2010. Katrinetorps gård – Malmö
Förskönings- och Planteringsförenings insatser på Katrinetorp.
Fastigheten Lockarp 44:1 i Malmö stad, Skåne län.
Kulturarvsenheten Rapport 2013:010
Lina Bjermqvist och Helena Nilsson
Antikvarisk rapport. Västra Klagstorps kyrka – Uppförande av
utvändig ramp samt invändiga förändringar. Malmö kyrkliga
samfällighet, Västra Klagstorps socken i Malmö kommun, Skåne
län.
Kulturarvsenheten Rapport 2013:011
Helena Nilsson
Antikvarisk rapport. Bunkeflo kyrka- Ramp samt dörr för
nödutrymning. Malmö kyrkliga samfällighet, Bunkeflo socken i
Malmö kommun, Skåne län.
Bilaga 1
Kartor till landskapshistorisk översikt
Lars Persson, Malmö Museer
Oktober 2013
Källförteckning:
1. Ortofoto från 2007.
2. Geometrisk karta från 1697 (renovation från 1766).
3. Karta från 1784: Ägodelning över Malmö stads östra plantagefält, beteshagar och
Spillepengsmarken.
4. Geometrisk karta över östra plantagelyckorna och betesmark, från år 1815.
5. Karta över Malmö stads tillhöriga och utanför kanalen belägna ägor. Från år 1850.
*DPODHNRQRPLVNDNDUWDQ´KlUDGVNDUWDQ´IUnQ
7. Karta från 1936: Karta över Malmö, stadsingenjörskontoret.
8. Karta över Malmö. 1947.
(NRQRPLVNDNDUWDQ´*XODNDUWDQ´VYDUW-vit version från 1987.
1. Flygfoto 2007
2. Geometrisk karta från 1697 (renovation från 1766)
3. Ägodelningskarta 1784
4. Geometrisk karta 1815
5. Karta över Malmö stads ägor 1850
6. Häradskartan
7. Stadskarta 1936
8. Stadskarta 1947
9. Ekonomiska kartan 1987
Bilaga 2
Bilder
Hedda Rabe och Olga Schlyter, Malmö Museer
Samtliga foton i färg är tagna under maj och oktober 2013
1. Kirsebergsstaden
Bülow-Hübes karta 1939 över Kirseberg. Källa: Malmö Stadsatlas.
Vänster: Äldre fotografi av Kirseberg, sett från Lundavägen, årtal okänt. Höger: Östergård sett från Södra
Bulltoftavägen, årtal okänt.
Vänster: Östergårdsgatan från väster, årtal okänt. Höger: Äldre fotografi av gata med gathus i Kirseberg, årtal
okänt.
1
Vänster: Östergård vid Östergårdsgatan. Höger: Vattenverksvägen.
Gården i kvarteret Österhus.
Bebyggelse i kvarteret Kyllret (2006).
2
2. SJ-verkstäderna
Karta över området, år 1925. Bildkälla: Jubileumsutgåva Malmö Centralstation, 1934.
Vagnverkstaden med travers i förgrunden. Bildkälla: Jubileumsutgåva Malmö Centralstation, 1934.
3
SJ-verkstädernas område, vy från Huvudförrådets tak söderut över gården med prydlig plantering,
ång- och kraftcentralen i fonden. Bildkälla: Jubileumsutgåva Malmö Centralstation, 1934.
Interiören i Vagnverkstaden. Bildkälla: Jubileumsutgåva Malmö Centralstation, 1934.
4
Vagnverkstaden med portar och banspår.
Den gamla värmecentralen sett från norr.
Vänster: Kontorsbyggnaden från nordväst. Höger: Travers och spår, vagnverkstaden skymtas till vänster.
5
Detaljbild, Värmecentralens fönster på södra fasaden.
Den gamla hjulverkstaden från väster.
Vagnverkstad från söder.
6
3. Östra Sommarstadens koloniområde
Kolonistuga av äldre karaktär.
Näckrosgången.
7
4. Johanneslusts egnahemsområde
Bulltofta flygfält, 1923. Det nybyggda egnahemsområdet skymtas i vänstra hörnet.
Hörnet mellan Johanneslustgatan och Gärsnäsgatan.
8
Silvåkragatan. Den typiska karaktären för egnahemshusen i
Johanneslust framgår i bilden.
Radhus på Singelgatan.
Detaljbilder på ornament i form av olika djur ovanför dörrar, Bågegatan.
9
5. Johanneslust verksamhetsområde
Lokstall tillhörande Simrishamns järnvägsverkstäder, 1948. Bildkälla: Sveriges Lokstationer
Stora verkstadsbyggnaden, tidigare tillhörande Simrishamns järnvägsverkstäder. Idag omvandlad till träningscentret Friskis & Svettis.
10
6. Ellstorp
Äldre flygbild över Ellstorp. Årtal okänt.
Byggnader vid Sallerupsvägen, med spårvägen i förgrunden. Årtal okänt.
11
Idaborgsgatan.
Sofierogatan.
12
7. Hagstorp
Flygbild 1938-47. Lägg märke till hur järnvägen har delat koloniområdet,
som här sträcker sig ända bort till Södra Bulltoftavägen. Källa: Malmö
Stadsatlas (malmo.se)
Östervärns järnvägsstation. Årtal okänt.
13
Vänster: Idag är det ett vildvuxet grönområde med bl.a. fruktträd och björkar. Höger: Den fem meter höga
banvallen som avgränsar Hagstorp i norr.
En känsla av en öde plats mitt i staden.
14
8. Östervärn
Lundavägen 1880. Den enda bebyggelsen på bilden som står kvar är det
högsta huset och det lilla huset till vänster därom.
Lundavägen 2013. De två byggnaderna i gul kulör från 1850 står tätt intill
de betydligt högre och monumentala sekelskifteshusen.
Lundavägen nr 9, kring sekelskiftet och idag.
15
Hörnet Vårgatan/Mellangatan.
Vänster: Hus på Östervärngatan med inklädd fasad. Höger: Vårgatan med dess klassicistiska byggnader och lätt
svängda gata.
16
9. Tyr
Plan över Lundavägens koloniområde, årtal okänt. Lundavägen löper i övre kant på bilden.
Lundavägens hållplats vid kontinentalbanan, som år 2000
döptes om till Östervärns station. Årtal okänt. Bildkälla:
Sydsvenskan
17
Äldre gathusbebyggelse med industriverksamhet i bakgrunden. Årtal okänt.
Dagens bebyggelse; försäljningsanläggning, från nordväst.
18
10. Uno (Entré)
En äldre flygbild över motorvägsinfarten till Malmö. Där motorvägen möter Hornsgatan ligger kvarteren Teodor
(närmast Lundavägen), Uno och Ymer med dåvarande bostadsbebyggelse. Bildkälla: Bilder i Syd
(www.bilderisyd.se)
Idag består de sammanslagna kvarteren av ett enda stort byggnadskomplex, varuhuset Entré.
19
11. Midhem
Rondellen vid Hornsgatan-Lundavägen i sin tidigare form med korsande järnväg.
Flygbild över Hornsgatan-Lundavägen 1967. Midhem är det grönbevuxna kvarteret till höger i
bilden. Lägg även märke till hur tydligt man ser vart det gamla spåret för Simrishamnsbanan
har gått genom kvarteret Teodor, till vänster i bilden. Bildkälla: IBL Bildbyrå
20
Malmö Östra Barnkrubba, ritad av Axel Stenberg 1910, låg i kvarteret Midhem.
Midhem idag. Vänster: Hotell. Höger: Snabbmatsrestaurang.
21
12. Verksamhetsområde vid Byggmästaregatan
Byggnader som hör till den elektriska tågdriften med omformarstationen till vänster i bilden.
Kloakpumpstationen intill Stockholmsvägen, ritad av Salomon Sörensen 1900.
22