Översiktlig kulturmiljöutredning Järnvägsverkstäderna i Kirseberg med omnejd UNDERLAG TILL FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2013:019 Lars Persson, Hedda Rabe och Olga Schlyter Översiktlig kulturmiljöutredning Järnvägsverkstäderna i Kirseberg med omnejd UNDERLAG TILL FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN Malmö stad Skåne län Malmö Museer Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 10 00 Besöksadress: Malmöhusvägen www.malmo.se/museer Översiktlig kulturmiljöutredning Järnvägsverkstäderna i Kirseberg med omnejd --- Underlag till fördjupad översiktsplan Malmö stad, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2013:019 Författare: Lars Persson, Hedda Rabe och Olga Schlyter Foto: Hedda Rabe och Olga Schlyter Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Johanneslusts egnahemshus, Entré i kvarteret Uno, grönområde Hagstorp, panncentralen vid järnvägsverkstäderna, kolonistuga i Östra Sommarstaden, omformarstation vid Byggmästaregatan och kvartersbebyggelse på Östervärn. © Malmö Museer 2013 Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter 4 Inledning 5 Bakgrund och syfte Planområdet och dess delområden Utredningens disposition 5 5 5 Befintliga skydd och utpekanden 6 Riksintressen ÖP Skydd i stadsplan, detaljplan eller områdesbestämmelser Inventeringar Byggnadsminnen och kyrkobyggnader Fornlämningar Landskapshistorisk översikt Vång och fälad Plantagefält och uppodling Planområdet under perioden från 1810-talet till 1910-talet Från första världskriget till åren efter andra världskriget Efterkrigstiden Delområden: Historik, karaktär och värden 1. Kirsebergsstaden 2. Järnvägsverkstäderna 3. Östra sommarstadens koloniområde 4. Johanneslusts egnahemsområde 5. Johanneslusts verksamhetsområde 6. Ellstorp 7. Hagstorp 8. Östervärn 9. Tyr 10. Uno (Entré) 11. Midhem 12. Verksamhetsområde vid Byggmästaregatan 6 6 6 6 6 7 8 8 10 10 12 12 14 14 16 17 17 18 19 20 21 21 22 22 23 Referenser 24 Årets rapporter 25 Bilagor Bilaga 1 Kartor Bilaga 2 Foton Tekniska och administrativa uppgifter Län .......................................................................................................................................................................... Skåne Kommun .................................................................................................................................................. Malmö stad Orienteringskarta med utredningsområdet markerat. 4 MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019 Inledning BAKGRUND OCH SYFTE Med anledning av Malmö Stadsbyggnadskontors arbete med en Fördjupad översiktsplan (FÖP) för del av Kirseberg har Malmö Museer under september och oktober 2013 tagit fram denna utredning om det aktuella området. Den fördjupade översiktsplanen ska bland annat fastställa möjligheter för förtätning samt barriärbrytning i området. Syftet med denna utredning är att utgöra underlag till FÖP:en vad gäller kulturmiljöfrågor. PLANOMRÅDET OCH DESS DELOMRÅDEN Planområdet är stort och heterogent. Det består av flera delområden med varierande karaktär. De centrala delarna i området är de som i översiktsplanearbetet är betraktade som omvandlingsområden, nämligen SJ:s gamla järnvägsverkstäder i Kirseberg samt den idag obebyggda grönytan Hagstorp. Angränsande områden ingår i planområdet eftersom de blir mer eller mindre indirekt berörda. UTREDNINGENS DISPOSITION I och med områdets storlek och att planeringen i detta skede är på en översiktlig nivå så är även denna kulturmiljöutredning översiktlig. Mer detaljerade och fördjupade utredningar bör vid behov genomföras i samband med detaljplaneläggning. Rapporten börjar med en översikt av befintliga skydd och utpekanden av kulturmiljöer. Sedan följer landskapshistorisk översikt över området som helhet. Detta avsnitt är skrivet av kulturgeograf Lars Persson och är baserat på kartstudier. Efter det följer en genomgång av de olika delområdena och deras specifika historik och karaktär, samt deras värden och antikvariska riktlinjer för framtiden. Författare för detta kapitel är byggnadsantikvarie Olga Schlyter och praktikant Hedda Rabe. I bilagorna finns kartor och foton i större format. Järnvägsverkstäderna: Byggnad som ursprungligen var smedja. Hagstorp, ett före detta koloniområde. MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019 5 Befintliga skydd och utpekanden RIKSINTRESSEN Delar av planområdet ingår i riksintresseområde för kulturmiljövården (K114). Kirsebergsstaden är omnämnd som ett av uttrycken för riksintresset, i egenskap av arbetarstadsdel. Malmö Stad har i samband med arbetet med en ny ÖP tagit fram ett nytt förslag på avgränsning av riksintresseområdet, och i det förslaget ingår hela planområdet. I tillhörande text nämns Ellstorp som exempel på funktionalistisk arkitektur och stadsplanering. ÖP Enligt Översiktsplan för Malmö 2000 är SJ-verkstädernas bebyggelsemiljö utpekat som kulturhistoriskt särskilt värdefullt område av lokalt intresse. Det är även Ellstorps lamellhusbebyggelse, Johanneslust egnahemsområde, Östra Sommarstaden, Östervärn och delar av Kirseberg särskilt utmed S Bulltoftavägen och Vattenverksvägen. Kloakpumpstationen vid motorvägsinfarten och Kirsebergs mölla är nämnda i ÖP under rubriken ”Övriga värdefulla byggnader”. SKYDD I STADSPLAN, DETALJPLAN ELLER OMRÅDESBESTÄMMELSER För delar av Kirsebergsstaden finns stadsplaner från mitten av 1980-talet med så kallat miljöskyddsområde makerat, vilket innebär att hänsyn ska tas till områdets egenart. Det gäller bland annat gatehusbebyggelsen norr om Kirsebergs torn och utmed Torngatan. Den gamla bebyggelsen som tillhört Simrishamnsbanans järnvägsverkstäder i Johanneslust är skyddad i detaljplan med skyddsbestämmelser. För kolonierna i Östra sommarstaden finns områdesbestämmelser med syfte bland annat att slå vakt om de kulturhistoriska värdena i området. Järnvägsverkstadsområdet är idag inte planlagt, vilket innebär att bebyggelsen står utanför det kontrollsystem som lovplikt vid ändring eller rivning innebär. INVENTERINGAR Kulturhistoriska byggnadsinventeringar av Ellstorp, Östervärn och Johanneslust genomfördes på 1970-80-talen, vilket finns redovisat i boken Malmö stadsbebyggelse – En översiktlig inventering från 1989. Bostadskvarteren i Ellstorp pekas ut som särskilt värdefull miljö. Inom Östervärn är stenstadsområdet som avgränsas av Sallerupsvägen, Nobelvägen, Höstgatan och Lundavägen samt kvarteret Svante att betrakta som en särskilt värdefull miljö. Även kloakpumpstationen av Salomon Sörensen i kvarteret Midhem ingår i inventeringen av Östervärn och utpekas likaså som särskilt värdefull miljö med stora arkitektoniska/arkitekturhistoriska värden. Inom Johanneslustområdet utgör egnahemsområdet en särskilt värdefull miljö. Egnahemsområdet har arkitektoniska värden och socialhistoriska värden. Inom ramen för projektet Storstadens arkitektur och kulturmiljö 1999-2001 genomfördes inventeringar av Malmös bostadsområden från efterkrigstiden samt stadens industri- och verksamhetsområden. Kirsebergs bostadsbebyggelse från tiden mellan 1945-1955 inventerades, liksom industribebyggelse i Kirsebergsstaden och Johanneslust. Inventeringarna är beskrivande och innehåller inte någon kulturhistorisk värdering. BYGGNADSMINNEN OCH KYRKOBYGGNADER Inom planområdet finns inga byggnader som skyddas som byggnadsminnen enligt Kulturminneslagen. Kirsebergs kyrka är i egenskap av kyrkobyggnad skyddad enligt Kulturminneslagen. 6 MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019 FORNLÄMNINGAR Dolda fornlämningar kan finnas under mark, men det finns endast ett fåtal registrerade fornlämningar inom planområdet. Två av dessa är högar som enligt äldre kartmaterial ska ha funnits i nuvarande kvarteret Åsgård (Ellstorp) och Malakiten (Johanneslusts egnahemsområde). I Johanneslustgatan påträffades vid fjärrvärmeschaktning på 1980-talet spår av 1600-talsgravar. Kvarteret Uno ligger inom fornlämningen Malmö stadslager. Kartutdrag från Fornsök (www.fmis.raa.se). Blå yta i väster är fornlämningen Malmö stadslager. Blå pilar pekar ut övriga registrerade fornlämningar i området. MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019 7 Landskapshistorisk översikt Figur 1 visar ett flygfotografi över området från 2007. De norra, centrala delarna av planområdet täcks av en del av Kirsebergsstaden och den öster där om belägna Beijers park. Kirsebergsstaden innehåller mycket bostadsbebyggelse. Även i sydvästra delen av planområdet finns bostadsbebyggelse i områdena Östervärn och Ellstorp, och längst i öster ligger Johanneslust egnahemsområde. Mellan Kirsebergsstaden och de övriga bostadsområdena sträcker sig ett bälte av verksamhetsområden och gröna områden såsom det obebyggda Hagstorp och Östra Sommarstadens koloniområde. Flera större vägar och järnvägssträckningar delar upp området och utgör tydliga barriärer i stadslandskapet. I väster finns Hornsgatan och de stora Stockholms- och Lundavägarna. Genom centrala delar av området sträcker sig Södra Bulltoftavägen från sydväst mot nordöst. Från bangården vid planområdets västligaste del sträcker sig kontinentalbanans järnvägsspår genom området och med stickspår in till Sj:s stora verkstadsområde. För att förstå något av hur och när området fått det nuvarande, varierande utseendet ska vi göra en tillbakablick och se hur området utnyttjats och förändrats från slutet av 1600-talet till idag. VÅNG OCH FÄLAD Från medeltiden och fram till 1800-talet hade de flesta städer tillhörande jordbruksmarker på samma sätt som byarna på landsbygden. Vid sidan av handel och hantverk bedrev en del av städernas borgare också jordbruk och kreatursuppfödning på städernas mark. Så var det också i Malmö. En första mera detaljerad bild av Malmö stads marker får vi genom en karta från 1697. Figur 2 visar en del av en kopia av denna karta ritad under 1700-talet. Inom den östra delen av stadens mark, där planområdet är beläget, fanns en av stadens åkervångar som bar namnet Kirsebergsvången. En åkervång var ett område för odling, avgränsat från omkringliggande betesmark med hägnader. Kirsebergsvången var belägen vid backen Stora Kirseberg som gett vången dess namn. Troligen var betesmarken runt vången sank, och det var därför odling skedde på höjden där avrinningen var bättre. Under medeltid och äldre modern tid användes Kirseberg och området vid ”Backarna” bland annat som avrättningsplats. Runt om vången fanns i slutet av 1600-talet stadens östra betesmark eller fälad (ytor med brun-grön färg). Kartbilden visar att det med undantag av ett hus vid Kirsebergsvången nästan helt saknades bebyggelse inom planområdet. Det ensamma huset tillhörde förmodligen vångagömmaren eller vångkarlen, den person som hade uppsikt över vången och såg till att inga kreatur tog sin in på åkermarken. Detta antyds också av namnet på det kvarter som idag ligger på platsen – Vångkarlalyckan. Väster om planområdet fanns dock redan nu en del bebyggelse vid Östervärn (ej detsamma som dagens bostadsområde Östervärn). Östervärn var den utom stadsmuren belägna bebyggelse med tillhörande inhägnad odlingsmark som kantade stadens infart från öster (nuvarande Östra Förstadsgatan). Det bör noteras att Öresund på 1600-talet nådde ända fram till planområdets västligaste del. Kustlinjen syns på kartan, norr om bebyggelsen vid Östervärn och sedan parallellt med den väg som idag är Lundavägen. Planområdet berördes av några olika vägar. I väster sträckte sig huvudvägen mellan Malmö och Lund och från denna gick en väg som sträckte sig invid Kirsebergsvångens södra sida mot byn Bulltofta, som låg strax öster om planområdet. Lundavägen och Södra Bulltoftavägen har nästan samma sträckning ännu idag. Marken i den allra östligaste delen av planområdet utgjordes av Bulltofta bys vångar. Längre söderut sträckte sig en väg från Malmö mot byn Södra Sallerup. Ännu idag har Sallerupsvägen i anslutning till planområdet samma sträckning som 1697. 8 MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019 Figur 1. Flygbild 2007. Figur 2. Geometrisk karta från1697 (renovation från 1766). Figur 3. Ägodelningskarta 1784. MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019 9 PLANTAGEFÄLT OCH UPPODLING Under andra hälften av 1700-talet utökade staden sin odlingsmark genom att inhägna och plöja upp tidigare fäladsmark (betesmark). De områden som odlades upp kallades plantager eller plantagefält. På 1780-talet hade plantagefälten söderifrån nått fram till planområdets södra och västra del (figur 3). Bebyggelsen vid Östervärn hade utökats en del sedan 1600-talets slut. Vägsystemet inom planområdet hade i princip samma form som tidigare. Fram till 1815 utvidgades plantagefälten, och även fälad norr om Kirsebergsvången hade odlats upp (figur 4). Vid ungefär samma tid enskiftades ägorna till Bulltofta by. Vid skiftet rätades gränsen mellan stadsjorden och Bulltoftas mark. Ny bebyggelse hade tillkommit i norra kanten av Kirsebergsvången, men, med undantag för en vindmölla, inte inom planområdet. Det måste dock poängteras att kartan i figur 4 inte visar den bebyggelse som uppkommit vid Östervärn. När fäladen odlades upp till plantager behövde man ett tätare vägnät för att lätt nå fram till olika åkerområden. Inom planområdet anlades flera parallella vägar mellan Kirsebergsvången i norr och Sallerupsvägen i söder. PLANOMRÅDET UNDER PERIODEN FRÅN 1810-TALET TILL 1910-TALET Markanvändningen i planområdet förändrades inte särskilt mycket mellan 1815 (figur 4) och 1850 (figur 5). Främst handlade det om att en del ängsmark plöjdes upp till åker inom plantagefälten. Däremot ökade mängden bebyggelse inom planområdet en del. Förutom allt fler hus vid Östervärn byggdes hus längs södra sidan av Kirsebergsvången, längs det som idag är Södra Bulltoftavägen. Kirsebergsvångens form framträdde fortfarande genom de vägar som sträckte sig längs dess yttersida (Norra och Södra Bulltoftavägarna). Ännu år 1850 sträckte sig Öresund ända fram till planområdets västligaste del. Det skulle dock komma att förändras då stambanan anlades från Malmö mot nordöst i slutet av 1850-talet. Utbyggnaden av järnvägen var delvis ett resultat av den ökande industrialiseringen och städernas tillväxt. Befolkningsmängden i Malmö steg nu snabbt. Stambanan blev inte den enda järnvägslinje som byggdes i Malmö, utan senare under 1800-talet tillkom t.ex. järnvägen Malmö-Ystad (1874), MalmöTrelleborg (1886) och 1898 då man byggde en ny, rakare förbindelse till Trelleborg genom den så kallade kontinentalbanan. Planområdet kom att beröras 1892 när Malmö-Simrishamns järnväg byggdes i linje med Hornsgatan samt 1914-15 då kontinentalbanan drogs om i sin nuvarande sträckning. En samlad bild av hur bebyggelse, kommunikationslinjer och markanvändning förändrades mellan 1810-talet och 1910-talet får vi av den ekonomiska kartan (häradskartan) från 1912 (figur 6). Åkermark täckte ännu 1912 en betydande del av planområdets centrala och östra del, men i väster hade stadsbebyggelsen expanderat kraftigt (kvarter med svart snedstreckning) utmed Lundavägen och vid det som idag är varuhuset Entré och bostadsområdet Östervärn. Utbyggnaden hade även berört den västra delen av Kirsebergsvången där bebyggelsen förtätats. Kirsebergsvången delades nu i öst-västlig riktning av Vattenverksvägen, en väg som anlagts på 1870talet i samband med att ett nytt vattenverk byggdes vid Bulltofta. Öster om Kirsebergsvången, precis invid gränsen mot Bulltofta bys marker, hade Beijers park anlagts 1885 på en ganska stor yta som tidigare utgjordes av åkermark. Även i västra Kirsebergsvången hade parker anlagts, Garnisonsplanteringen (1896) och Gerlachs park (1879). Den järnväg som sträcker sig in i planområdet västerifrån delades i tre olika spår. Det nordligaste spåret var järnvägen Malmö-Simrishamn, det mellersta MalmöGenarp och det sydligaste kontinentalbanan mot Trelleborg. Inom planområdet fanns nu Östervärns järnvägsstation, som låg vid Nobelvägens norra slutpunkt, där det idag finns en rondell. Trots att den utbyggda järnvägen måste ha haft viss barriäreffekt och fragmenterat området fanns ännu 1912 de nord-sydliga, parallella vägarna mellan Kirsebergsvången och Sallerupsvägen kvar. Det markområde i öster som tillhör Bulltofta by bestod nästan enbart av åkermark. 10 MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019 Figur 4. Geometrisk karta 1815. Figur 5. Karta över Malmö stads ägor 1850. Figur 6. Häradskartan 1912. MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019 11 FRÅN FÖRSTA VÄRLDSKRIGET TILL ÅREN EFTER ANDRA VÄRLDSKRIGET Under perioden 1912-1936 tillkom det ytterligare järnväg och järnvägsanknuten verksamhet i planområdet (figur 7). Simrishamnsbanan flyttade 1913 sina järnvägsverkstäder till det som idag är Johanneslusts verksamhetsområde, mellan järnvägarna Malmö-Simrishamn och Malmö-Genarp. 1918 anlades Statens järnvägars stora verkstadsområde på åkermark söder om Kirsebergsvången. I samband med att dessa verkstäder anlades fick Simrishamnsbanan här lokalt en ny sträckning, i en stor rundad böj utmed södra sidan av SJ:s verkstadsområde. Verkstadsetableringen innebar också att det tidigare vägnätet försvann. Öster om planområdet ser man på 1936-års karta (figur 7) Bulltofta flygfält som anlades på 1920-talet. Väster om flygfältet är Johanneslusts egnahemsområde utbyggt. Det började byggas 1918. Öster om Beijers park, i planområdets nordöstligaste del, breder Östra sjukhuset ut sig. Det anlades 1935 på byn Bulltoftas tidigare jordbruksmark. Vid mitten av 1930-talet var hela Östervärn utbyggt med bostadsbebyggelse, medan området Ellstorp ännu inte var påbörjat. Bygget kom dock igång i slutet av 1930-talet och på 1947-års stadskarta (figur 8) är de funktionalistiska lamellhusen på plats. Kartan markerar också tydligt med grönt utsträckningen av Östra Sommarstadens koloniområde, liksom kolonierna i Hagstorp som låg precis norr om Östervärns station och dess långsträckta godsmagasin. EFTERKRIGSTIDEN Från andra världskriget och under de följande årtiondena förtätades även den östra delen av den gamla Kirsebergsvången. Redan 1947-års stadskarta (figur 8) redovisar omfattande planerade byggen i östra Kirseberg. I planområdets nordvästra del anslöt från 1953 Sveriges första motorväg, den så kallade autostradan. I samband med detta drogs Simrishamnsbanan om och flyttades norrut till Kontinentalbanan, och Östervärns järnvägsstation stängdes. Öster om planområdet låg Bulltofta flygfält fram till 1972. Sedan det avvecklats tillkom bostadsbebyggelse och verksamheter öster om Johanneslusts egnahemsområde. En av de senaste stora förändringarna i västra delen av planområdet är byggandet av varuhuset Entré. På kartan från 1987 (figur 9) ser man den gamla kvartersindelningen som fanns på platsen tidigare. Kartan visar också att det fortfarande är koloniområde i Hagstorp. 12 MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019 Figur 7. Stadskarta 1936. Figur 8. Stadskarta 1947. Figur 9. Ekonomiska kartan 1987. MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019 13 Delområden: Historik, karaktär och värden 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. Kirsebergsstaden SJ-verkstäderna Östra Sommarstaden Johanneslusts egnahemsområde Johanneslusts verksamhetsområde Ellstorp Hagstorp Östervärn Tyr Uno (Entré) Midhem Verksamhetsområde vid Byggmästaregatan 1. KIRSEBERGSSTADEN Historik Namnet Kirseberg är belagt sedan 1500-talet och tros ha sitt ursprung i danskans Kirsebær, då platsen var rikligt bevuxen med körsbärsträd. I början av 1800-talet fanns ett tiotal mindre jordbruk på Kirsebergsvången, kallade Kirsebergshusen, och den tidens ägostruktur kan fortfarande delvis avläsas i dagens stadsplan. En rad negativa företeelser har genom åren associerats med Kirseberg. Under 1500-talet användes höjden norr om Kirseberg till häxbål och galgbacke. Det har även funnits garnisons- och fängelsekyrkogård. 1914 byggdes Malmös nya fängelse norr om bebyggelsen på Kirseberg och på 1930-talet anlades mentalsjukhuset Malmö Östra Sjukhus i öster. Kirseberg blev en befolkad stadsdel under slutet av 1800-talet, när industrialismen ledde till en växande arbetarbefolkning. Här utanför stadsbebyggelsen växte en småhusbebyggelse fram. En ökande inflyttning från landsbygden orsakade allvarlig bostadsbrist i städerna och många levde under mycket ohälsosamma förhållanden, vilket ledde till sociala och medicinska problem. Malmö var en av de första städerna att bygga nödbostäder, i ett försök att råda bot på bostadsbristen. Detta förekom främst i de östra stadsdelarna. Vattentornet i Kirseberg från 1879 togs 1915 ur bruk och byggdes om till nödbostäder efter ritningar av arkitekterna August Ewe och Carl Melin. Samma år ritade de även kvarteret Östergård, ett så kallat storgårdskvarter som två år senare stod klart vid Södra Bulltoftavägen. Kvarteret uppfördes som arbetarebostäder av Malmö Stad, och befäste Kirseberg som arbetarstadsdel. I mitten av 1920-talet bodde här över niohundra personer i de tvåhundra bostäderna och 14 MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019 trångboddheten skulle länge bestå. På 1920-talet uppfördes bebyggelse med liknande utformning i kvarteren Österhus och Hagstorp. Det sistnämnda var tjänstebostäder uppförda av Televerket. Östergård och Österhus var närmast att betrakta som förslummat under 1960-talet, men räddades undan rivning och har sedan 70-talet genomgått upprustning och ombyggnation i omgångar. Beijers park började anläggas 1885 och blev öppen för allmänheten 1905. Den tillkom på privat initiativ som en social insats för de boende på Kirseberg. Även Gerlachs park och Garnisonsparken anlades tidigt och finns med på Häradskartan från 1912. Efter andra världskriget och en bit in på 1950-talet skedde omfattande förtätning i Kirseberg. Ny bebyggelse uppfördes efter stadsingenjör Eric Bülow-Hübes stadsplan från sent 1930-tal. Det var i huvudsak låg lamellhusbebyggelse. Därefter har det endast förekommit nybyggnation i mindre skala, exempelvis vid Kirsebergs torg som präglas av 1960-talsbebyggelse. Under 1980-talet skedde kompletteringsbebyggelse, särskilt i kvarteren närmast Lundavägen. I skrivande stund pågår nybyggnation av bostäder i kvarteret Bågen. Karaktär Kirseberg är beläget på en höjd och är den enda stadsdelen i Malmö som är kuperad. Stadsdelen ligger avskilt från resten av staden med järnväg och trafikleder som gräns. Detta ger en småstadskänsla, och miljön präglas av mångfald med blandning av bostäder, verksamheter och handel. Bebyggelsen har en varierad karaktär och skala, här finns till exempel gathus från 1860-talet och flerbostadshus från såväl sekelskiftet som från 1920-tal, 1950-tal och 1980-tal. Den äldsta bebyggelsen är koncentrerad till Kirsebergs västliga delar, norr om Kirsebergs torg. Här finns den äldre gathusbebyggelsen samlad utmed smala gator och gränder med pittoresk karaktär. Ungefär hälften av lägenheterna i Kirseberg är uppförda under 1940- och 1950talen i lamellhus i tre våningar, med fasader i gult eller rött tegel samt sadeltak belagt med röda tegelpannor. Dessa byggnader har för det mesta genomgått förändringar såsom fönsterbyten och balkonginglasningar, men det finns en sammanhållen karaktär i och med enhetligheten i material och volym. Storgårdskvarteren Östergård och Österhus är exteriört relativt välbevarade sedan byggåren, och utgör fina exempel på sin tids sociala byggande. Av de verksamhetsområden som finns inom Kirsebergsstaden sticker bebyggelsen i kvarteret Sporren ut med sin relativt välbevarade funktionalistiska 1930-talsbebyggelse. Värdefulla kulturmiljöer I stadsdelen finns rikligt med miljöer av samhällshistoriskt och socialhistoriskt värde. Bebyggelse från olika epoker med sin tids karaktär är arkitekturhistoriskt värdefulla och har miljöskapande värden. Exempel: x Småskalig gathusbebyggelse från sent 1800-tal/tidigt 1900-tal x Det sociala byggandet (tex Östergård och Österhus) x Välfärdssamhällets byggnation (40-50-talets lamellhusbebyggelse i tegel) x Områdets nyckelbyggnader (tex skolor, kyrka, fängelse, sjukhus) x Historiska gatusträckningar och strukturer (tex Norra och Södra Bulltoftavägen) x Parker med historisk hävd (tex Garnisonsparken, Gerlachs park och Beijers park) Riktlinjer för framtiden x Inventeringar med syfte att mer specifikt identifiera värden och hur de kommer till uttryck i bebyggelsemiljön. x Identifiera platser för möjlig förtätning. x Långsiktigt skydda de kulturhistoriska värdena genom bestämmelser i detaljplan. MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019 15 2. JÄRNVÄGSVERKSTÄDERNA Historik Då Malmö Centralstation med bangård byggdes ut och om från 1913 blev det ont om plats för tillhörande verkstäder. Ett väl beläget samt rymligt område för dessa var vid Kirseberg, där Statens Järnvägar anlade en stor lok- och vagnverkstad 1918. Sydost om detta område hade Simrishamnbanan några år tidigare anlagt sina verkstäder. SJ:s verkstäder omfattade två mycket stora verkstadsbyggnader; lokverkstaden och vagnverkstaden. Utöver detta fanns byggnader för kontor, smedja, hjulverkstad, ångcentral, portvakt, förråd med mera. Det fanns ett bostadshus för personalen vid Hagstorpsgatan och i sydost anlades kolonier. Verkstäderna togs i bruk 1919 och för ritningarna stod Fabriksbyggnadsbyrån i Stockholm. Centralt i området anlades en liten plantering. I verkstäderna reparerades och moderniserades lok och vagnar. Från början var det omkring 500-600 man anställda, vilket under 1920- och 30-talet ökade betydligt. Som mest arbetade här 1100 personer, och det var Malmös näst största arbetsplats. På 1950-talet togs ångloken ur drift och motorverkstaden avvecklades, vilket medförde att SJ:s verkstad krympte efter det. Den stora lokverkstaden avvecklades 1980 och revs strax därefter. 1991 bolagiserades vagnverkstaden i Kirseberg genom en försäljning till SJ:s helägda dotterbolag TGOJ (Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar). År 2000 uppgick antalet anställda till hundra personer. Sedan dess har ytterligare omstruktureringar skett och området hyrs idag i huvudsak ut till andra verksamheter. Ytterligare kolonier tillkom under första halvan av 1900-talet väster om tjänstebostadshuset vid Hagstorpsgatan, och kolonierna i sydost utvidgades västerut under andra halvan av 1900-talet. Invid järnvägen i områdets sydvästra del uppfördes under andra halvan av 1900talet en industribyggnad, idag använd av ett återvinningsföretag. På platsen för den rivna lokverkstaden i områdets östra del ligger idag ett bussgarage med verkstad. Karaktär Verkstadsområdet är ett slutet område med endast en in- och utfart, i norr vid Södra Bulltoftavägen. Järnvägarna går i en halvcirkel runt området och utgör en barriär. Bebyggelsen är i huvudsak koncentrerad till norra delen av området, medan den södra delen består dels av en vildvuxen grönyta, dels av kolonilotter. Västra delen av området består av ett stort spårområde i anslutning till vagnverkstaden. Även norr om spårområdet, utmed verkstadsområdets norra gräns, finns kolonilotter. Av den ursprungliga bebyggelsen på området är de för verksamheten väsentliga byggnaderna bevarade, bortsett från den stora lokverkstaden. Flera mindre förrådsbyggnader samt portvakten har också rivits. Den bebyggelse som kommit till efter 1910-talet består av exempelvis en marketenteribyggnad (matsal) från ca 1950-60-tal, en stor tillbyggnad till huvudförrådet samt bussgaraget på platsen för lokverkstaden. På det hela taget är det fortfarande verkstadsbebyggelsen från 1910-talet som dominerar området. Bebyggelsen har en arkitektur som är karaktäristisk för den tidens industribyggnader. Fasaderna är robusta i sitt uttryck, murade i rött tegel. Utformningen är saklig men dekorativ, med rundbågiga fönstervalv, trappstegsfriser vid takfoten och fasaderna rytmiskt indelade med lisener. Stora fönsterpartier och taklanterniner släpper in ljus i verkstadslokalerna. Den lilla grönytan som ursprungligen hade en dekorativ plantering består idag av en gräsmatta, men den är en centralpunkt i området kring vilken de historiska byggnaderna är placerade. Utemiljön i övrigt präglas av de omfattande spårsystemen samt bevarade traverser och lastkajer. Värdefulla kulturmiljöer Verkstäderna har varit i kontinuerlig bruk i snart 100 år, och det var en gång en av stadens största arbetsplatser. Det lokalhistoriska värdet är därmed stort. Från en teknikhistorisk synvinkel berättar området med dess byggnader och tekniska strukturer om forna tiders transportsystem och kommunikationstekniker. Den äldre bebyggelsen är tidstypisk i sin utformning och har en relativt välbevarad karaktär. 16 MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019 Den har stora arkitekturhistoriska och miljöskapande värden. Odling har lång hävd i området. Riktlinjer för framtiden x Inventeringar med syfte att mer specifikt identifiera värden och hur de kommer till uttryck i bebyggelse och strukturer (tex grönytor, traverser, ledningsstolpar, stoppbockar, järnvägsspår). Eventuella siktlinjer och samband mellan de gamla byggnaderna bör studeras. x Identifiera platser för möjlig förtätning. x Utreda och ta fram antikvariska riktlinjer för omvandling av industribebyggelse till nya funktioner. x Långsiktigt skydda de kulturhistoriska värdena genom bestämmelser i detaljplan. 3. ÖSTRA SOMMARSTADENS KOLONIOMRÅDE Historik Östra Sommarstadens koloniområde anlades 1921 av Malmö stad med hjälp av nödhjälpsarbeten. Även tidigare användes marken för odling och det fanns skjul där det hölls grisar, höns och kaniner. Kolonirörelsens uppkomst hänger samman med industrialiseringen i slutet av 1800-talet. Det uppstod en massinflyttning till städerna från landsbygden med trångboddhet, osunda bostäder, sociala och medicinska problem som följd. De välbeställa hade egna landställen och sommarvillor, vilket fattiga arbetarfamiljer saknade. Socialfilantropiska rörelser uppstod som betonade vikten av att stadens arbetare fick tillgång till ljus, grönska och egen mark att odla på. Kolonirörelsen spreds till Sverige från Tyskland. De första kolonilotterna i Malmö anlades vid Pildammarna i Södra Förstaden år 1895. Kolonirörelsen växte sig allt starkare och kunde karaktäriseras som sin tids gröna våg. Omkring 1930 låg det ett pärlband av kolonilotter i stadens utkanter, från öst till väst. Vid den här tiden var antalet kolonilotter cirka 3600, med främst trädgårdskolonier men även potatiskolonier. I förhållande till folkmängden var Malmö den mest kolonitäta staden i Sverige. Karaktär Östra Sommarstaden har kvar sin ursprungliga utbredning, plan och lottindelning. Kolonilotterna är jämnstora och alla lotter har en kolonistuga. En del stugor är äldre och troligen från början av 1920-talet då koloniområdet anlades. Gångarna är grusade och ofta kantade av gunnebostängsel. Värdefulla kulturmiljöer Det har historiskt sett funnits många kolonier i närområdet som försvunnit allt eftersom stadsbebyggelsen brett ut sig. Östra Sommarstaden finns kvar med bevarad plan och utbredning sedan 1921. Området som helhet är kulturhistoriskt värdefullt. Koloniområdet har ett visst kulturhistoriskt skydd genom områdesbestämmelser. 4. JOHANNESLUSTS EGNAHEMSOMRÅDE Historik Namnet Johanneslust kommer från ett värdshus som under 1800-talet låg i nuvarande kvarteret Johanneslust söder om Sallerupsvägen. Järnvägen Malmö-Genarp gick tvärs genom området på nuvarande Singelgatan och Genarpsgatan, denna järnväg lades ned 1948. 1901 föreslogs av stadsplanerare Anders Nilsson att en del i Johanneslust skulle bli park, och en annan del skulle bli fabriksområde. I slutet av 1910-talet ersattes parkförslaget av staden som tog initiativ till att bygga egnahemsområde istället, i ett försök att lösa rådande bostadsproblem. En arkitekttävling utsåg arkitekt C Åkerbladh, vars uppdrag var att utföra ritningar till de tilltänkta egnahemmen, då man hade höga ambitioner gällande arkitekturen. Enligt programmet skulle bostadsområdet bestå av både friliggande hus och parhus. 1918 byggde staden arton hus i MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019 17 Johanneslust. Återstående tomter bebyggdes av privatpersoner i början av 1920-talet. Vid Sallerupsvägen uppfördes ett radhusområde med hus i 1½ och två våningar mellan 1928-1933. Egnahemsrörelsen uppstod i slutet av 1800-talet med syfte att mindre bemedlade människor skulle få bättre boenden. Liksom kolonirörelsen var det en reaktion på den ökade befolkningstillväxten. Det var också ett sätt att motverka emmigration som uppstod till följd av de svåra levnadsförhållandena i landet. Rörelsen resulterade bland annat i särskilda byggnadstyper, som till exempel den typiska egnahemsvillan – ett mindre bostadshus med källare (för förvaring av egenodlad mat) och relativt stor trädgård. Karaktär Johanneslust har, trots att de enskilda husen i många fall har genomgått många förändringar, kvar den typiska karaktären av ett egnahemsområde. 1 ½-plansvillorna är enhetligt utformade vad gäller volym samt placering på tomten, vilket skapar den karaktäristiska gatubilden med ”likadana” hus på rad. Stadsplanen är även den tidstypiskt utformad med vissa gator som är lätt svängda. De relativt stora och gamla uppväxta trädgårdarna som avgränsas mot gatan med häck, låga rabatter eller staket ger området en lummig karaktär. Till det bidrar också att den centrala Johanneslustgatan har en alléplantering med lindar. Den vanligast förekommande hustypen är den traditionella ”egnahemsvillan”, som från början innehöll två lägenheter med kök och två rum i bottenvåningen och kök och ett rum i övervåningen samt gemensam entré. Husens karaktär var från början enhetlig med typiskt skånskt formspråk, såsom vitputsade fasader, branta tegelbelagda sadeltak, och avsaknad av taksprång på gavlarna. Idag är flertalet hus förändrade vad gäller fasad- och takmaterial, fönsterutformning med mera. Radhusområdet vid Sallerupsvägen karaktäriseras av en rätvinklig stadsplan, där byggnadskropparna ligger placerade utmed gator och trädgårdarna är vända mot det andra kvarterets trädgårdar. Byggnaderna har fasader av puts eller tegel. Även här är en stor del av husen förändrade vad gäller material och utformning, men i och med de enhetliga volymerna och oftast bevarade dörr- och fönstersättningen finns en stark sammanhållen karaktär kvar. Värdefulla kulturmiljöer Egnahemsbebyggelsen och den tidstypiska stadsplanen är av arkitekturhistoriskt värde, och kopplingen till egnahemsrörelsen är samhällshistoriskt intressant. Radhusen vid Sallerupsvägen är relativt ovanliga för sin tillkomsttid. Varje enskild byggnad, oavsett bevarandegrad, kan ha stort miljöskapande värde i och med enhetligheten vad gäller byggnadsvolym och placering på tomten. Riktlinjer för framtiden x Inventeringar med syfte att mer specifikt identifiera värden och hur de kommer till uttryck i bebyggelsemiljön. x Långsiktigt skydda de kulturhistoriska värdena genom bestämmelser i detaljplan. 5. JOHANNESLUSTS VERKSAMHETSOMRÅDE Historik Under 1890-talet kom tre olika järnvägar att beröra sydvästra Johanneslust; MalmöSimrishamns järnväg 1892, Malmö-Genarps järnväg 1894 och Malmö-Kontinentens järnväg 1898 (som förband Malmö med Trelleborg). 1909 förstatligades den sistnämnda banan och har fram 2000-talet trafikerats med tåg till Ystad och Danmark, numera går dessa tåg under jord och genom Hyllie sedan Citytunneln öppnades för trafik 2010. Malmö-Simrishamns järnvägs största godsvara var jordbruksprodukter, och banan blev statlig 1943. Fram till 1970-talet trafikerades den av persontåg, efter det övergick persontrafiken till Simrishamn över Ystad. Malmö-Simrishamns järnväg (MSJ) hade tidigare sina järnvägsverkstäder vid Malmö C, liksom Statens Järnvägar. Till en följd av bangårdsutvidgningen vid 18 MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019 Malmö C flyttades verkstäderna hit, till området öster om Östervärns station 1913. Samtidigt drogs Simrishamnsbanan om i en vid båge och SJ:s verkstäder förlades norr om banan och MSJ förlades söder om. I järnvägsverkstäderna, som togs i bruk 191415, utfördes i första hand underhåll och reparationer på MSJ:s lok och vagnar. År 1950 var 86 personer var verksamma på MSJ. Ungefär vid den tiden började ångloken successivt tas ur drift vilket medförde att en del av verksamheten upphörde. Istället användes byggnaderna för banunderhåll av SJ:s banavdelning. Åkeriföretaget Svelast hade en stor styckegodsterminal i den stora verkstadshallen fram slutet av 1980-talet. I början av 2000-talet byggdes den för Friskis & Svettis. Under 1900-talet har det förlagts industrier vid Singelgatan vars nuvarande bebyggelse främst är från 1900-talets andra hälft. Karaktär Simrishamnsbanan bevarade verkstadsbyggnader med den gamla industriarkitekturen i gult och rött tegel sätter sin prägel på norra delen av området. Här finns också stora tomma ytor, som är planlagda för bostadsbebyggelse. Industribebyggelsen kring Singelgatan består av stora, låga byggnader mitt på fastigheterna vilket ger en tydlig känsla av industriområde. Värdefulla kulturmiljöer Verksamhetsområdet kring Singelgatan består av bebyggelse utan särskilda kulturhistoriska värden. Bebyggelsen som ingått i MSJ:s verkstadsområde är kulturhistoriskt värdefull, och den är försedd med skydd i gällande detaljplan. 6. ELLSTORP Historik Området mellan Nobelvägen, Sallerupsvägen och Kontinentalbanan (anlagd 1898) var ännu lantligt långt in på 1900-talet. Här låg gårdarna Sofiero, Idaborg och Ellstorp. I slutet av 1930-talet började bostadsområdet som idag finns på platsen att byggas, och det fick namn efter den sistnämnda gården. Bostadsområdet uppfördes i HSB:s regi och var ett av de första storskaliga bostadsområdena i staden. För stadsplanen från 1937 stod stadsingenjör Erik BülowHübe, och den är tydligt präglad av tidens funktionalistiska ideal. Fristående lamellhus kring rymliga gårdar bryter av mot tidigare stadsbyggnadstradition. Husen ritades av arkitekten Thorsten Roos som studerat arkitektur i Berlin och var tydligt inspirerad av tysk funktionalism. Ljust putsade fasader, platta tak och uppglasade trapphus kännetecknar arkitekturen. Något mer traditionell stil har byggnaderna med sadeltak i kvarteret Åsgård, ritade av Fritz Österlind 1943. Sedan uppförandet har byggnaderna fått en varierad färgsättning i olika kulörer, och vissa byggnader har förvanskats genom att fasaderna klätts med plåt. Av äldre bilder att döma var färgsättningen ursprungligen enhetlig och ljus. Ellstorpsparken anlades i samband med att bostadshusen byggdes. Kvarteret Bredablick har fått sin form efter de båda järnvägssträckningar som avgränsat ytan. Här har det funnits trävaruhandel ungefär sedan bostadsområdet tillkom. Längst norrut i kvarteret uppfördes en hyresfastighet med studentbostäder några år efter millennieskiftet. Karaktär Bostadsområdet Ellstorp är präglat av den funktionalistiska stadsplanen vars ledord var ljus, luft och rymd. De höga byggnaderna är i huvudsak placerade i nord-sydlig riktning, vilket släpper in mycket ljus i området. Förutom de gårdar som bildas mellan husen finns två stora grönytor inne i bostadsområdet, Lillgården och Storgården. I princip alla hus har också förgårdsmark mellan entréfasad och gata. Utmed Sallerupsvägen i söder finns butikslängor i ett plan mellan lamellhusen, vilket skapar en avgränsning av området mot den stora vägen. Bebyggelsen har i stora drag kvar sin ursprungliga tidstypiska 1930-talskaraktär, bortsett från de byggnader närmast Nobelvägen som blivit förvanskade med plåtinklädnader. MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019 19 Trävaruhandeln i kvarteret Bredablick består till större delen av enklare lagerlokaler. Fastigheten är sluten åt alla håll utom åt söder, med infart från Sallerupsvägen. Värdefulla kulturmiljöer Den utpräglat funktionalistiska stadsplanen och arkitekturen i Ellstorp är arkitekturhistoriskt värdefull. Det finns även miljöskapande värden i hur gaturum och gårdar är uppbyggda. Bebyggelsen i kvarteret Bredablick av begränsat kulturhistoriskt värde. Riktlinjer för framtiden x Inventeringar med syfte att mer specifikt identifiera värden och hur de kommer till uttryck i bebyggelsemiljön. x Långsiktigt skydda de kulturhistoriska värdena genom bestämmelser i detaljplan. 7. HAGSTORP Historik Hagstorp kallar vi den kilformade grönytan mellan bostadsområdet Ellstorp och järnvägen. Från 1892 fram till 1950-talet gick Malmö-Simrishamns järnväg (MSJ) i områdets södra kant, och Östervärns station låg vid nuvarande rondellen Nobelvägen-Hornsgatan. Öster om stationsbyggnaden fanns magasinsbyggnader och norr om stationsområdet bredde ett koloniområde ut sig. Koloniområdet var anlagt 1911-12 och det sträckte sig ända upp till Södra Bulltoftavägen i norr och till Lundavägens koloniområde i väster. Redan tidigare hade här dock funnits vissa odlingslotter. Området delades in i stora lotter på 1200 kvm, så kallade storbrukskolonier som skulle räcka för odling till både husbehov och viss avsalu. 1914-15 försvann flera lotter och området delades i två, då Kontinentalbanan fick en ny sträckning tvärs genom kolonierna (den nuvarande järnvägssträckningen i områdets norra kant). Koloniområdet mellan bostadsområdet Ellstorp och järnvägen kom att kallas Hagstorp. 1953 drogs Simrishamnsbanan om så att den sammanföll med Kontinentalbanan. Sträckan mellan Malmö C och Österväns station revs liksom stationshuset. Kvar blev en säckstation med godsbangård som användes in på 1980-talet. Koloniområdet naggades ytterligare i kanten 1961, då Södra Bulltoftavägen fick en ny dragning och förbands med Hornsgatan och Nobelvägen i rondellen som då anlades. Tidigare mynnade Södra Bulltoftavägen i Lundavägen mellan järnvägen och Gerlachs park. På 1990-talet avvecklades koloniområdet. En av de mest välbevarade stugorna skänktes till Slottsträdgården där den kom att tjänstgöra som café. Det fanns fortfarande kolonier i Hagstorp år 1995, men då förbindelsen till Öresundsbron började förberedas kring 1997 användes området som upplagsplats. Karaktär Området är en obebyggd, vildvuxen grönyta som bitvis upplevs som natur. Det före detta spårområdet efter Simrishamnsbanan har efterlämnat en öppen plats, och det tidigare koloniområdet har lämnat rester i form av fruktträd, bärbuskar och blomsterväxter. Som en gräns mellan de två delarna finns en ridå i öst-västlig riktning, bestående av björkar och korkalmar. Hagstorp är inhägnat av ett nätstaket, men ändå tillgängligt för fotgängare. Området är flitigt utnyttjat kanske framför allt av folk som rastar sina hundar. Det är en unik miljö i staden där inget är tillrättalagt. Värdefulla kulturmiljöer Området har en lång kontinuitet som grönyta, och bakgrunden som koloniområde är intressant. De historiska spåren är dock svårtydda idag. 20 MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019 8. ÖSTERVÄRN Historik Området Östervärn är avgränsat av Nobelvägen, Sallerupsvägen, Lundavägen och Hornsgatan. Här fanns det under 1600-talet kålgårdar och fiskdammar. Vid 1800talets mitt hade området fortfarande en lantlig karaktär. I hörnet av Lundavägen och Sallerupsvägen låg Värnhemsgården, som ägdes av en förmögen och inflytelserik man vid namn Jeppa Andersson. I slutet av 1800-talet byggdes småskalig gathusbebyggelse utmed landsvägen mot Lund, dvs Lundavägen. I kvarteret Yngve började stadsmässig kvartersbebyggelse uppföras på 1890-talet, vid samma tid som järnvägen drogs norr om kvarteret och Östervärns station anlades. Vid sekelskiftet 1900 fortsatte utbyggnaden av området med ytterligare kvartersbebyggelse utmed Lundavägen. Stadsingenjör Anders Nilsson lade 1903 ut områdets kvarter i sin stadsplan över Malmö. Östervärnsgatan fick sin dragning med Östervärns station i fonden. Byggnationen av Östervärn avstannade på grund av ekonomiskt kärva tider i anslutning till första världskriget. Inte förrän vid slutet av 1920-talet byggdes hela kvarteret Heimdal vid Sallerupsvägen och stora delar av kvarteret Frey och år 1939 uppfördes vid Östervärnsgatan kvarteren Balder och Brage. Karaktär Området utgörs av sluten kvartersstad med blandad bebyggelse. Fasadmaterialen är i huvudsak rött tegel eller puts. Vissa gatusträckningar har en mer enhetlig karaktär, med 1920- och 30-talshus i en tidstypisk karaktär. Stilmässigt är det i huvudsak klassicistiskt präglad arkitektur, och de yngre byggnaderna har drag av funktionalism. Mot Lundavägen finns mer monumentala sekelskifteshus, samt ett par byggnader från den gamla småskaliga gathusbebyggelsen. År 2013 pågår nybyggnation i kvarteret Vidar. Värdefulla kulturmiljöer Kvartersstaden med dess varierade men bitvis sammanhållna bebyggelse är av kulturhistoriskt värde. Här finns bebyggelse från olika tidsåldrar som är arkitekturhistoriskt värdefull och som har miljöskapande värden i de tydligt definierade gaturummen. Den gamla utfartsbebyggelsen utmed Lundavägen utgör ett äldre historiskt tidsskikt av stort värde. Riktlinjer för framtiden x Inventeringar med syfte att mer specifikt identifiera värden och hur de kommer till uttryck i bebyggelsemiljön. x Långsiktigt skydda de kulturhistoriska värdena genom bestämmelser i detaljplan. 9. TYR Historik Kvarteret Tyr består dels av en fastighet med verksamheter i söder och dels av ett mindre koloniområde i norr. Koloniområdets västligaste del, närmast Lundavägen, är en rest av Malmös äldsta bevarade koloniområde anlagt 1905 av Malmö Försköningsoch Planteringsförening. Det var ett litet område med cirka 40 mycket små lotter. Öster om Lundavägens kolonier tillkom på 1910-talet ytterligare kolonier (se avsnitt Hagstorp), och den östra delen av dagens koloniområde är från den tiden. Koloniområdet i kvarteret Tyr begränsades i öster 1961 när Södra Bulltoftavägen drogs under järnvägen och genom kolonierna. Samtidigt anlades en gata kallad Midhemsvägen mellan Lundavägen och Södra Bulltoftavägen, som skar av koloniområdet i sydväst. På så vis försvann en stor del av det år 1905 anlagda området. Midhemsvägen försvann igen i slutet av 1980-talet, då ytan gjordes om till kvartersmark. I den södra delen av nuvarande kvarteret Tyr fanns vid sekelskiftet 1900 äldre gathusbebyggelse utmed Lundavägen samt industriverksamhet, bland annat mejeri. MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019 21 Nuvarande byggnad med bland annat bilverkstad och outletbutik uppfördes på 1980-talet för bilförsäljning. På kontinentalbanan norr om kolonierna låg Lundavägens hållplats. Den döptes år 2000 om till Östervärn (ej att förväxla med gamla Östervärns station längre söderut). Karaktär Kvarteret Tyr är omringat av trafikleder och i norr löper järnvägen. Kontrasten inom kvarteret är stor mellan den bevarade lilla resten av Lundavägens koloniområde och bilhallen/outletbutiken med dess parkeringsytor. Koloniområdet är låst för obehöriga och kan inte nås av allmänheten. Värdefulla kulturmiljöer Koloniområdet anlagt 1905-1910 har ett kulturhistoriskt värde. Det är den resterande biten av Malmös äldsta koloniområde, och den enda kvarvarande resten av ett tidigare betydligt större område. Bebyggelsen i södra delen av kvarteret är av ringa antikvariskt intresse. Riktlinjer för framtiden x Bevara koloniområdet och ge det ett långsiktigt skydd genom bestämmelser i detaljplan. 10. UNO (ENTRÉ) Historik Kvarteret Uno uppstod i sin nuvarande form i samband med att detaljplanen för köpcentret Entré vann laga kraft 2005. Tidigare låg här fem kvarter; Ymer, Walter, Uno, Thor och Theodor. De två sistnämnda var från början ett kvarter, men delades 1892 när järnvägen drogs här. Strax före sekelskiftet 1900 bebyggdes dessa kvarter med bostadshus i nyrenässansstil. Under saneringsvågen i slutet av 1900-talet revs byggnaderna och kvarteren kom sedan att länge stå obebyggda. I och med byggandet av köpcentret Entré, som öppnade 2009, försvann den gamla kvarters- och gatustrukturen. Karaktär Idag består Uno enbart av ett stort köpcentrum uppfört som en stor byggnadsvolym. Det finns en gångpassage över till kvarteret Rolf. Volymen bryter kraftigt av mot kvartersstaden väster om. Värdefulla kulturmiljöer Bebyggelsen i kvarteret Uno är av ringa antikvariskt intresse. 11. MIDHEM Historik Lundavägen, den gamla landsvägen mot Lund, kantades vid slutet av 1800-talet av villor och småhus. På platsen där kvarteret Midhem idag ligger byggdes 1889 en villa av köpmannen Nils Daniel Hjort som han kallade Midhem efter initialerna i sina barns namn. I närheten låg ett annat hus som hette Villa Montgomerey. Mellan dessa två byggdes 1910 Malmö Östra Barnkrubba, ritad av arkitekt Axel Stenberg. Barnkrubbor fanns under 1900-talets första decennier och tog under arbetstid hand om barn till fattiga, förvärvsarbetande mödrar. De drevs i synnerhet av välgörenhetsföreningar. Byggnaden fanns kvar till slutet av 1980-talet, då en hotell tillkommit. Hotellet fungerar idag som boende för nyanlända asylsökande. Karaktär Kvarteret Midhem kantas av trafikleder och är anpassat för biltrafikens ändamål. Det finns relativt mycket grönska och stora träd bevarade, vilket ger en lummig karaktär. Byggnaderna (bensinmack, snabbmatsrestaurang och hotell) utgörs av typbyggnader 22 MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019 från respektive företag. Framför det fd hotellet, i fastighetsgräns mot Lundavägen, finns några gamla grindstolpar bevarade, troligen från Villa Midhem. Värdefulla kulturmiljöer Bebyggelsen i kvarteret Midhem är av ringa antikvariskt intresse. Det som finns bevarat av äldre karaktär är vegetationen som påminner om de lummiga villatomter som fanns här. 12. VERKSAMHETSOMRÅDE VID BYGGMÄSTAREGATAN Historik I östra delen av området byggdes strax efter sekelskiftet 1900 Rosendals avloppspumpstation, där stadens avloppsvatten pumpades ut i Öresund och Sege å, sedan det passerat ett rensgaller. Pumpstationen ritades av dåvarande stadsarkitekt Salomon Sørensen och stod klar 1908. Förutom maskinhuset som finns kvar idag fanns från början även ett bostadshus för personalen och ett luftningstorn. Bostadshuset revs i samband med att motorvägen anlades precis invid pumpstationen. Pumpstationen är fortfarande i bruk, men idag pumpas vattnet till Sjölunda avloppsreningsverk. Längre västerut i området ligger byggnader med koppling till järnvägen. Här anlade SJ i början av 1930-talet byggnader med anknytning till den elektriska tågdriften. Bevarat från den tiden är en omformarstation i rött tegel (där växelström omformas till likström) ritad av SJ:s dåvarande chefsarkitekt Folke Zettervall. Den har på senare år byggts samman med en ny tillbyggnad som rymmer Banverkets trafikledningscentral. Mellan avloppspumpstationen och järnvägsbyggnaderna finns ett större ställverk. Här låg fram till åtminstone 1960-talet ett koloniområde. Karaktär Området ligger avskuret av trafikleder och är glest bebyggt med byggnader av industriell karaktär. Avloppspumpstationen har en anslående utformning, vars byggda form för tankarna till en kyrka med kor och tillbyggda kapell, trots dess enbart tekniska funktion. Genom sitt exponerade läge invid infarten till staden utgör byggnaden ett landmärke. Omformarstationen är en gedigen, hög tegelbyggnad av industrikaraktär med stora, småspröjsade fönster. Värdefulla kulturmiljöer Avloppspumpstationen är en nyckelbyggnad och ett landmärke med höga arkitekturhistoriska värden. Omformarstationen ritad av Folke Zettervall har också ett visst kulturhistoriskt värde. Riktlinjer för framtiden x Långsiktigt skydda de kulturhistoriska värdena genom bestämmelser i detaljplan. MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019 23 Referenser REFERENSLISTA Litteratur Jubileumsutgåva Malmö Centralstation, Malmö Centralstation, Dess historiska utveckling och ombyggnad under åren 1913-1933, 1934. Andersson, Helge, Malmö förskönings- och planteringsförening: Malmö försköningsoch planteringsförening 100 år, 1981. Bender, Birgit: Gator i Malmö. Malmö Stadsarkiv 1999. Häger, Bengt-Åke, (red. Bjurling, Oscar): Levnadsnivåer, undervisning och vård. Malmö stads historia. Femte delen/1914-1939, 1986. Häger, Bengt-Åke, (red. Bjurling, Oscar): I skuggan av världskrig och världskris. Malmö stads historia. Femte delen/1914-1939, 1986. Malmö stadsbyggnadskontoret: Malmö stadsbebyggelse, en översiktlig inventering, 1989. Malmöguiden, 2007 Melchert, Daniel & Lund, Carola: Industri- och verksamhetsmiljöer i Malmö. En översiktlig inventering. Länsstyrelsen Skåne Län och Malmö Kulturmiljö 2002. Ohlsson, Rolf, Bjurling, Oscar (red.): I kranens tid. Malmö stads historia. Sjunde delen/1939-1990, 1994. Tykesson, Tyke & Magnusson Staaf, Björn: Arkitekterna som formade Malmö – En modern stad växer fram 1878-1945, 1996. Tyke Tykesson (red): Bostadsmiljöer i Malmö, Inventering. Del 1: 1945-1955. Länsstyrelsen Skåne län och Malmö kulturmiljö 2001. Tykesson, Tyke & Hedar, Emma: Kulturmiljön kring Värnhem, 2004. Tykesson, Magnusson Staaf, Hansson, Reisnert och Brunnberg (red.): Guide till Malmös arkitektur. 2001. Schlyter, Olga: Kulturhistorisk utredning, Simrishamnsbanans järnvägsverkstäder, Malmö Kulturmiljö, Enheten för kulturmiljövård Rapport 2006:010. Kartmaterial Kartmaterial. Internetreferenser Jernhusen. www.jernhusen.se Mitt hjärtas Malmö. www.mitthjartasmalmo.se Östra Sommarstaden. www.sommarstaden.org Malmö Stadsatlas www.malmo.se VA-Syd www.vasyd.se Riksantikvarieämbetets Fornsök www.fmis.raa.se 24 MALMÖ MUSEER | KULTURARVSENHETEN | RAPPORT 2013:019 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport: Kulturarvsenheten Rapport 2013:001 Maria Johansson och Anders Reisnert Byggnadsdokumentation. Stinshuset – dokumentation inför flyttning av byggnad. Fastigheten Hamnen 21:147 i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:002 Lina Bjermqvist och Helena Nilsson Antikvarisk rapport. Limhamns kapellkrematorium - Byte av plåtmaterial på tak. Malmö kyrkogårdsförvaltning, Limhamns socken i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:003 Lina Bjermqvist Antikvarisk rapport. Västra Skrävlinge kyrka – Invändig restaurering.Malmö kyrkliga samfällighet, Västra Skrävlinge socken i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:004 Maria Johansson och Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk utredning. Kronetorps gård – Dokumentation och riktlinjer inför detaljplan. Fastigheten Kronetorp 1:1 i Burlövs kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:005 Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk utredning. Sege Park – Fd Malmö östra sjukhus. Fastigheten Östra sjukhuset 2 i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:012 Maria Johansson och Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk dokumentation. Malmö Stora Valskvarn. Fastigheten Triton 6 i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:013 Lars Persson och Pia Gunnarsson Wallin Kulturhistorisk utredning. Kronetorpsområdet- En studie av ett riksintresseområde för kulturmiljövården och hur riksintresseområdets kulturmiljövärden kan beaktas vid en exploatering. Fastigheten Kronetorp 1:1 m.fl. i Burlövs kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:014 Pia Gunnarsson Wallin och Niklas Ingmarsson Byggnadsminnesutredning. Bensinstationen på Mariedalsvägen i Malmö – En stadsmack från bilismens genombrotts år. Fastigheten Tomtebo 13 i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:015 Pia Gunnarsson Wallin och Niklas Ingmarsson Byggnadsminnesutredning. Caltex bensinstation i Mörarp – En landsortsmack från bilismens genombrotts år. Fastigheten Byttan 13 i Helsingborgs stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:016 Lars Persson Kulturgeografisk utredning. Vägar till S:t Olof – troliga pilgrimsvägar i sydöstra Skåne under äldre tid. Simrishamns kommun m.fl., Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:017 Kulturarvsenheten Rapport 2013:006 Lina Bjermqvist Antikvarisk rapport. Sankt Andreas kyrka – Ombyggnadsarbeten. Malmö kyrkliga samfällighet, Malmö socken i Malmö stad, Skåne län. Olga Schlyter och Hedda Rabe Fd Kürzels fabriker – underlag till detaljplan. Fastigheterna Fredriksborg 7 och 10 i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:018 Lina Bjermqvist Antikvarisk rapport. Oxie kyrka – Byte av läktarorgel. Malmö kyrkliga samfällighet, Oxie socken i Malmö kommun, Skåne län. Carola Lund och Maria Johansson Arbeten utförda 1955-2012. Malmö Opera och Intiman. Malmö Förskönings- och Planteringsförenings insatser gällande Malmö Opera och Intiman. Fastigheten Västra Klagstorp 11:70 i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:008 Kulturarvsenheten Rapport 2013:019 Carola Lund och Maria Johansson Arbeten utförda 2002-2013. Kvarndala gård – Malmö Försköningsoch Planteringsförenings insatser gällande Kvarndala gård. Fastigheten Västra Klagstorp 11:70 i Malmö stad, Skåne län. Lars Persson, Hedda Rabe och Olga Schlyter Översiktlig kulturmiljöutredning. Järnvägsverkstäderna i Kirseberg med omnejd. Underlag till fördjupad översiktsplan. Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:007 Kulturarvsenheten Rapport 2013:009 Maria Lundberg och Maria Johansson Arbeten utförda 1997-2010. Katrinetorps gård – Malmö Förskönings- och Planteringsförenings insatser på Katrinetorp. Fastigheten Lockarp 44:1 i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:010 Lina Bjermqvist och Helena Nilsson Antikvarisk rapport. Västra Klagstorps kyrka – Uppförande av utvändig ramp samt invändiga förändringar. Malmö kyrkliga samfällighet, Västra Klagstorps socken i Malmö kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:011 Helena Nilsson Antikvarisk rapport. Bunkeflo kyrka- Ramp samt dörr för nödutrymning. Malmö kyrkliga samfällighet, Bunkeflo socken i Malmö kommun, Skåne län. Bilaga 1 Kartor till landskapshistorisk översikt Lars Persson, Malmö Museer Oktober 2013 Källförteckning: 1. Ortofoto från 2007. 2. Geometrisk karta från 1697 (renovation från 1766). 3. Karta från 1784: Ägodelning över Malmö stads östra plantagefält, beteshagar och Spillepengsmarken. 4. Geometrisk karta över östra plantagelyckorna och betesmark, från år 1815. 5. Karta över Malmö stads tillhöriga och utanför kanalen belägna ägor. Från år 1850. *DPODHNRQRPLVNDNDUWDQ´KlUDGVNDUWDQ´IUnQ 7. Karta från 1936: Karta över Malmö, stadsingenjörskontoret. 8. Karta över Malmö. 1947. (NRQRPLVNDNDUWDQ´*XODNDUWDQ´VYDUW-vit version från 1987. 1. Flygfoto 2007 2. Geometrisk karta från 1697 (renovation från 1766) 3. Ägodelningskarta 1784 4. Geometrisk karta 1815 5. Karta över Malmö stads ägor 1850 6. Häradskartan 7. Stadskarta 1936 8. Stadskarta 1947 9. Ekonomiska kartan 1987 Bilaga 2 Bilder Hedda Rabe och Olga Schlyter, Malmö Museer Samtliga foton i färg är tagna under maj och oktober 2013 1. Kirsebergsstaden Bülow-Hübes karta 1939 över Kirseberg. Källa: Malmö Stadsatlas. Vänster: Äldre fotografi av Kirseberg, sett från Lundavägen, årtal okänt. Höger: Östergård sett från Södra Bulltoftavägen, årtal okänt. Vänster: Östergårdsgatan från väster, årtal okänt. Höger: Äldre fotografi av gata med gathus i Kirseberg, årtal okänt. 1 Vänster: Östergård vid Östergårdsgatan. Höger: Vattenverksvägen. Gården i kvarteret Österhus. Bebyggelse i kvarteret Kyllret (2006). 2 2. SJ-verkstäderna Karta över området, år 1925. Bildkälla: Jubileumsutgåva Malmö Centralstation, 1934. Vagnverkstaden med travers i förgrunden. Bildkälla: Jubileumsutgåva Malmö Centralstation, 1934. 3 SJ-verkstädernas område, vy från Huvudförrådets tak söderut över gården med prydlig plantering, ång- och kraftcentralen i fonden. Bildkälla: Jubileumsutgåva Malmö Centralstation, 1934. Interiören i Vagnverkstaden. Bildkälla: Jubileumsutgåva Malmö Centralstation, 1934. 4 Vagnverkstaden med portar och banspår. Den gamla värmecentralen sett från norr. Vänster: Kontorsbyggnaden från nordväst. Höger: Travers och spår, vagnverkstaden skymtas till vänster. 5 Detaljbild, Värmecentralens fönster på södra fasaden. Den gamla hjulverkstaden från väster. Vagnverkstad från söder. 6 3. Östra Sommarstadens koloniområde Kolonistuga av äldre karaktär. Näckrosgången. 7 4. Johanneslusts egnahemsområde Bulltofta flygfält, 1923. Det nybyggda egnahemsområdet skymtas i vänstra hörnet. Hörnet mellan Johanneslustgatan och Gärsnäsgatan. 8 Silvåkragatan. Den typiska karaktären för egnahemshusen i Johanneslust framgår i bilden. Radhus på Singelgatan. Detaljbilder på ornament i form av olika djur ovanför dörrar, Bågegatan. 9 5. Johanneslust verksamhetsområde Lokstall tillhörande Simrishamns järnvägsverkstäder, 1948. Bildkälla: Sveriges Lokstationer Stora verkstadsbyggnaden, tidigare tillhörande Simrishamns järnvägsverkstäder. Idag omvandlad till träningscentret Friskis & Svettis. 10 6. Ellstorp Äldre flygbild över Ellstorp. Årtal okänt. Byggnader vid Sallerupsvägen, med spårvägen i förgrunden. Årtal okänt. 11 Idaborgsgatan. Sofierogatan. 12 7. Hagstorp Flygbild 1938-47. Lägg märke till hur järnvägen har delat koloniområdet, som här sträcker sig ända bort till Södra Bulltoftavägen. Källa: Malmö Stadsatlas (malmo.se) Östervärns järnvägsstation. Årtal okänt. 13 Vänster: Idag är det ett vildvuxet grönområde med bl.a. fruktträd och björkar. Höger: Den fem meter höga banvallen som avgränsar Hagstorp i norr. En känsla av en öde plats mitt i staden. 14 8. Östervärn Lundavägen 1880. Den enda bebyggelsen på bilden som står kvar är det högsta huset och det lilla huset till vänster därom. Lundavägen 2013. De två byggnaderna i gul kulör från 1850 står tätt intill de betydligt högre och monumentala sekelskifteshusen. Lundavägen nr 9, kring sekelskiftet och idag. 15 Hörnet Vårgatan/Mellangatan. Vänster: Hus på Östervärngatan med inklädd fasad. Höger: Vårgatan med dess klassicistiska byggnader och lätt svängda gata. 16 9. Tyr Plan över Lundavägens koloniområde, årtal okänt. Lundavägen löper i övre kant på bilden. Lundavägens hållplats vid kontinentalbanan, som år 2000 döptes om till Östervärns station. Årtal okänt. Bildkälla: Sydsvenskan 17 Äldre gathusbebyggelse med industriverksamhet i bakgrunden. Årtal okänt. Dagens bebyggelse; försäljningsanläggning, från nordväst. 18 10. Uno (Entré) En äldre flygbild över motorvägsinfarten till Malmö. Där motorvägen möter Hornsgatan ligger kvarteren Teodor (närmast Lundavägen), Uno och Ymer med dåvarande bostadsbebyggelse. Bildkälla: Bilder i Syd (www.bilderisyd.se) Idag består de sammanslagna kvarteren av ett enda stort byggnadskomplex, varuhuset Entré. 19 11. Midhem Rondellen vid Hornsgatan-Lundavägen i sin tidigare form med korsande järnväg. Flygbild över Hornsgatan-Lundavägen 1967. Midhem är det grönbevuxna kvarteret till höger i bilden. Lägg även märke till hur tydligt man ser vart det gamla spåret för Simrishamnsbanan har gått genom kvarteret Teodor, till vänster i bilden. Bildkälla: IBL Bildbyrå 20 Malmö Östra Barnkrubba, ritad av Axel Stenberg 1910, låg i kvarteret Midhem. Midhem idag. Vänster: Hotell. Höger: Snabbmatsrestaurang. 21 12. Verksamhetsområde vid Byggmästaregatan Byggnader som hör till den elektriska tågdriften med omformarstationen till vänster i bilden. Kloakpumpstationen intill Stockholmsvägen, ritad av Salomon Sörensen 1900. 22