Jämställt arbete?
Organisatoriska ramar och villkor i
arbetslivet
SOU 2014:30
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs (red)
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
kvinnor
män
1974
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
1981
2015-02-05
1991
2000
2010
1
Uppläggning av seminariet
Sammanfattning av resultaten
Förändringar i segregationsmönstren
Sysselsättning och arbetstider
Arbete, hälsa och kön
Slutsatser och några förslag
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
2
Könssegregeringen minskar
Fler kvinnor i mansdominerade yrken och organisationer
Den högre utbildningen fungerar som en hävstång
Sverige är inte längre det mest könssegregerade i Europa
Kvinnor har en stabil förankring på arbetsmarknaden
Kvinnors arbetstider ökar (närmar sig sakta mäns),
kvinnors deltidsuttag minskar jämfört med andra länder
Yrkesstrukturen/näringslivet har ändrats och yrken/jobb
med högre kvalifikationskrav har blivit fler och större
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
3
Jämställda organisationer bryter ny mark
De bästa jobben finns i könsblandade yrken
bättre arbetsmiljö, bättre hälsa, högre lön och flexibla arbetstider
och högre kvalifikationskrav
såväl kvinnodominerade som mansdominerade yrken har lägre
lön än könsblandade
yrken med traditionell kvinnlig könsmärkning är mindre flexibla
och svårare att förena med familjeplikter
Jämställda organisationer fungerar bättre för företaget
flexibilitet, effektivitet, förändringsmöjligheter, förnyelse,
kompetens, lärande – och lönsamhet
Ökat intresse för jämställdhet och kunskaper om genus
nyanserade och seriösa diskussioner, konkreta
förändringsprojekt vid många företag
moderna organisationer kräver (bygger på) jämställdhet och
könsblandning
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
4
Men bilden är sammansatt
Könssegregeringen efter sektor har varit stabil de senaste 20
åren
Det finns många enkönade yrken och arbetsplatser – där de
kvinnodominerade och mansdominerade har olika
organisatoriska ramar och villkor, olika arbetsmiljö, olika lön
Detta gäller även företagandet
Det går att se både gammal och ny ojämställdhet ute på
arbetsplatserna, inne i organisationerna
Det finns många arbetsplatser som är könsuppdelade – där
kvinnor och män har olika arbetsuppgifter och positioner, olika
arbetsmiljö
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
5
Försämringar i kvinnors arbetsmiljöer
Kvinnor drabbas oftare än män av förslitningsskador
och långvariga sjukdomsperioder
Kvinnor oftare har de mest repetitiva och
handintensiva arbetsuppgifterna på arbetsplatsen
även där kvinnor och män har samma yrke
Kvinnors psykosociala arbetsmiljö har försämrats de
senaste åren medan det varit stabilt för männen vilket
innebär ökade skillnader mellan kvinnor och män
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
6
och hälsa
Kvinnor arbetar i större utsträckning inom
branscher och yrken med hög psykisk och/eller
känslomässig belastning och dåliga möjligheter till
kontroll över eget arbete
dålig funktion, otydlighet i organisationen,
komplexa mål och ansvarsområden, inga
arbetsmiljöåtgärder inom det psykosociala
området mm
ökad stress kopplad till de förväntningar som
kvinnor möter både privat och professionellt, samt i
jämkandet av förväntningarna på dessa två arenor.
Kvinnor rapporterar mer negativ stress och psykisk
ohälsa än män
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
7
Ojämställdhet görs i organisationerna, på
arbetsplatserna
Jämställdhet finns med på den formella agendan –
men jämställdhetsfrågor censureras i den informella
praktiken
Jämställdhetsåtgärder stannar på ytan
Ojämställdhet görs oreflekterat och integrerat i den
organisatoriska dagliga praktiken
Enkönade eller könshomogena arbetsplatser,
könssegregerade och könsblandade arbetsplatser
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
8
Innehållsförteckning
Kapitel 1. Jämställda organisationer – att
bryta ny mark
Lena Abrahamsson och Lena Gonäs
Kapitel 5. Att bygga genusmedvetna
organisationer – en utmaning för parterna på
arbetsmarknaden
Susanne Andersson och Eva Amundsdotter
Kapitel 2. Skandinavia: De mest
kjønnsdelte arbeidsmarkedene?
Anne Lise Ellingsœter
Kapitel 6. Hälsokonsekvenser av arbetets
organisering för kvinnor och män
Lena Karlqvist
Kapitel 3. Sysselsättningspolitik och
jämställdhet 2006-2012
Anita Nyberg
Kapitel 4. Jämställd organisering av
arbetslivet – strukturer och processer
Ulla Eriksson-Zetterquist
Kapitel 7. Arbete, hälsa och genus: betydelsen
av kön och yrkets könssammansättning för
individers villkor i arbetslivet
Sara Kjellsson, Charlotta Magnusson och Michael
Tåhlin
Kapitel 8. Företagandets villkor för kvinnor och
män
Carin Holmquist och Elisabeth Sundin
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
9
Anne Lise Ellingsœter: Skandinavia: De
mest kjønsuppdelte
arbeidsmarkedene?
Sverige har inte längre en av de mest
könssegregerade arbetsmarknaderna i Europa
Två teorier för att förklara könssegregering:
essentialistiska uppfattningar om kön och
negativa effekter av en kvinnovänlig familjepolitik
Processer i arbetslivet kopplas till
segregationsprocesser, rekrytering och arbetets
organisering
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
10
Utvecklingen 1997-2007
Reduktion av segregeringen i Sverige, Danmark och Norge,
mellannivå i EU. Finland fortfarande hög segregationsgrad.
Tyskland – kontinentala välfärdsmodellen ngt svagare
minskning.
Storbritannien - liberala välfärdsmodellen –lik den
Skandinaviska utvecklingen.
Stigande segregationsgrad i de östeuropeiska länderna och i en
del medelhavsländer
Samband mellan stigande förvärvsfrekvens för kvinnor och
ökande segregationsnivå, varierar mellan länder och över tid.
Den vertikala segregeringen minskar i alla tre länder
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
11
Könsessensialism?
Könsessensialism: Könssegregeringen förklaras av föreställningar
om vad kvinnor och män anses vara bäst på att göra.
Kontrast mellan jämställdhetstanken i utbildningsväsende och i lika
möjligheter i arbetslivet och en ”hypersegregerad” yrkesstruktur –
arbetsgivarens internalisering av könsstereotypa föreställningar
och fördelar jobb därefter,
Studier pekar på att kön spelar roll, men verkar på olika sätt i olika
yrken.
Från vilka yrken rekrytering sker spelar roll, liksom att de som
anställs ”liknar” dem som redan arbetar på arbetsplatsen.
Glidande segregering som produceras genom daglig samhandling.
Användandet av familjevänliga rättigheter kolliderar med normen
om en gränslös idealarbetare.
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
12
Välfärdsparadoxen
Leder en stor offentlig sektor och ”kvinnovänlig” familjepolitik till hög
segregationsnivå?
Internationella forskare hävdar att familjepolitikens långa betalda
ledigheter och möjlighet till reducerad arbetstid konserverar
traditionell modersroll, hindrar karriär och leder till statistisk
diskriminering.
Andra forskare hävdar motsatsen, att politiken reducerar klass –
och könsskillnader, därför att också kvinnor med låg utbildning är
integrerade i arbetslivet.
Längden på föräldraledigheten kan ha betydelse för karriär
Förställning om glastak och förväntningar på diskriminering kan ha
betydelse, men det finns stora skillnader mellan kvinnors och mäns
villkor på lägre nivå i yrkeshierarkin.
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
13
Sysselsättningspolitik och
jämställdhet
Anita Nyberg
Studerar utvecklingen för kvinnor och män i olika
ålderskategorier vad gäller sysselsättning,
arbetslöshet, arbetstider och undersysselsättning
under perioden 2006 till 2012.
Har sysselsättningspolitiken ökat sysselsättningen
och arbetstiderna? Jobbskatteavdragen från 2007 till
2014, arbetslöshetsförsäkringen, HUS-avdraget,
sjukförsäkringen.
Skillnader mellan mikrosimuleringar och utfallsdata
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
14
Andel sysselsatta kvinnor och män i olika
ålderskategorier, %, 2006-2012, källa SCB
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
15
Faktisk genomsnittlig arbetstid, timmar per
vecka, sysselsatta kvinnor och män i olika
ålderskategorier, 2006–2012, källa SCB
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
16
Sammanfattning av utvecklingen 20062012
När det gäller sysselsättning och arbetslöshet har
ålder större betydelse än kön.
Inom varje ålderskategori, utom den allra yngsta,
är mäns sysselsättning högre än kvinnors. Ungas
situation problematisk
Andelen arbetslösa är högre för män än för
kvinnor, främst för de unga åldersgrupperna
När det gäller arbetstider har kön större
betydelse än ålder – den främsta markören för
bristen på jämställdhet på arbetsmarknaden.
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
17
Sara Kjellson, Lotta Magnusson & Michael Tåhlin:
Arbete, hälsa och genus: betydelsen av
yrkets könssammansättning för kvinnors
och mäns villkor i arbetslivet
Syfte att:
belysa hur arbetsvillkor skiljer sig mellan
mansdominerade, kvinnodominerade och
integrerade yrken och
studera hur arbetsvillkor är kopplade till hälsooch löneskillnader mellan kvinnor och män
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
18
Utgångspunkter
Utjämning efter den vertikala dimensionen utbildningskraven i yrket
Utbildningen som drivkraft
Ledningsstrukturen mansdominerad
Relativ stabilitet i yrkesstrukturen längs den
horisontella dimensionen, vad kvinnor och
män gör
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
19
Arbetsinnehåll efter yrkets
könssammansättning, genomsnitt 1974/812010 (1981-2010 för negativ stress och total
jobbkvalitet) LNU
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
20
Sjukfrånvaro (antal dagar senaste 12 mån.;
genomsnitt 2000–2010) efter kön, yrkets
könssammansättning och yrkesklass
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
21
De könsintegrerade – de bästa
jobben
Lägsta fysiska kraven
Den högsta sammantagna jobbkvaliteten
Mest flexibla arbetsvillkor,
Högsta lönenivån
Högre självskattad hälsa
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
22
Några slutsatser och förslag på
åtgärder
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
23
Det handlar om både förändring och
stabilitet
I vissa aspekter utjämning och i andra aspekter ökade
skillnader mellan könen i arbetslivet
Detta gör att det blir svårt att veta hur rörelserna i riktning
mot mer jämställdhet i arbetslivet ska tolkas.
Blir det verkligen mer jämställt? Eller är det bara öar av
jämställdhet, dvs. visserligen positiva resultat men i det
stora hela blir det mest variationer inom ojämställdheten?
Går det framåt eller står det stilla? Går det fort eller
långsamt?
Och hur kan vi påverka utvecklingen i rätt riktning?
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
24
Men också …
Om vi ska kunna ta fler steg i riktning mot ökad
jämställdhet i arbetslivet måste vi kunna hantera och
motverka organisationsförändringar, bieffekter och
andra tendenser som går åt fel håll, dvs. sådant som
fungerar som återställare av den ojämställda
genusordningen
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
25
En första ”enkel” och självklar åtgärd
Förbättring av konkreta arbetsmiljöer och arbetsvillkor i
flera av de verksamheter, yrken och arbetsorganisationer
där många kvinnor arbetar
både fysisk och psykosocial arbetsmiljö
akuta behov
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
26
Mer kunskap om kvinnors arbeten och
arbetsmiljöer
Vi vet ganska mycket om mäns arbeten, arbetsmiljöer,
arbetsplatser, yrken och företagande
även det sällan uttalas att det handlar om just mäns
Vi behöver komplettera med motsvarande ”könsneutrala”
forskning om kvinnors
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
27
Mer forskning om genus och organisation
Hur ser en jämställd eller en ojämställd arbetsorganisation
egentligen ut?
det handlar ju inte enbart om antalet kvinnor och män eller
om könssegregering och könsblandning
det handlar även om fördomar, normer, villkor, arbetsmiljö,
hälsa, möjligheter, makt, inflytande, status och respekt inne
på arbetsplatsen och inne i yrket
Hur förändras könsmönstren i olika delar av arbetslivet och i
olika sociala grupper?
Vad har dessa olika könsmönster för betydelse, vad de får för
effekter ?
för arbetslivet i stort, för företagen och organisationerna, för kvinnor
och män
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
28
Och mer tillämpad genusforskning
Vi behöver mer kunskap om när och hur fungerar
jämställdhet som en konkret förutsättning för goda och
attraktiva arbetsmiljöer och för effektiva och innovativa
arbetsorganisationer
Och utveckling av metoder för att använda jämställdhet
som ett praktiskt och naturligt redskap i företagens
generella förändrings- och effektiviseringsarbeten
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
29
Men det är inte alltid så enkelt …
Det kan vara problematiskt att hänga upp jämställdhet på
begrepp som tillväxt eller innovation
jämställdhet är inte alltid direkt eller kortsiktigt lönsamt för
enskilda företag och organisationer
rättvisa och demokrati har andra värden, drivkrafter och
tidshorisonter
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
30
Bara jämställdhets- och
kvinnofrågor?
Risk att skillnader mellan olika yrkens/sektorers lön, hälsa,
arbetsvillkor, företagande och möjligheter att kombinera
karriär och familj begränsas till kvinno- eller jämställdhetsproblem
istället för de reella arbetsmarknads- och arbetsmiljöproblem
som de många gånger är
Risk att diskussioner om ojämställdhet reduceras till att
handla om bara kvinnor, om brist på kvinnor i vissa yrken,
om kvinnors problem i arbetslivet eller om könsskillnader i
hälsa, arbetstid eller liknande
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
31
Forskning om män
Vi behöver mer forskning om olika grupper av män och
maskuliniteter och deras kopplingar till olika arbeten och
yrken
Här finns en del förklaringar till den seghet som
karaktäriserar den könsuppdelade arbetsmarknaden
Och här ligger en del av lösningen
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
32
Kvinnor och mäns liv och arbete – på lika
villkor
Jämställdhet mellan kvinnor och män är en självklarhet för
nya generationer av kvinnor och män som träder in på
arbetsmarknaden
föräldraförsäkringen tas för given, barnomsorgen likaså
Men kombinationen av karriär och familj är i många
situationer fortfarande olöst
löntagarbegreppet har fortfarande ett besvärligt ojämställt
innehåll
Här varierar det givetvis mellan olika sociala grupper och delar
av arbetslivet
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
33
Lösningar
Men en del av lösningen ligger kanske i en utveckling av
föräldraförsäkringen för att möjliggöra att män tar ut en
större del än idag
En annan del av lösningen ligger på organisationsnivå där
det för alla anställda och företagare oavsett kön måste bli
legitimt att ha ansvar för familj och barn
Arbetstidsfrågan – heltid som en rättighet, utjämna
skillnader i arbetstidsuttaget mellan kvinnor och män
Lena Abrahamsson & Lena Gonäs
2015-02-05
34
