En integrerad strategi

Kompetensutveckling i små- och
medelstora företag (SMEs)
Henrik Kock
HELIX
Linköpings universitet
1
Disposition
 HELIX VINN Excellence Centre
- -  Vilka motiv har SMEs för att genomföra kompetensutveckling?
 Vilka förutsättningar för kompetensutveckling finns hos SMEs?
 Vilka strategier för kompetensutveckling använder SMEs?
 Vilka resultat av kompetensutveckling kan identifieras?
 Kompetensutveckling i SMEs – vilka är framgångsfaktorerna?
Managing Mobility for Learning,
Health and Innovation
• A multi-disciplinary research programme
• A partnership between research,
companies, public sector and labor
market organizations
• An interactive research approach
Mobility:
A Generative Concept
• Mobility of people as well as ideas
• Within and between organizations and occupations
(e.g. between traditionally male and female
occupations);
• Horizontal (e.g. job rotation) as well as vertical mobility
(e.g. from lower to higher levels of authority)
• From unemployment to employment, or from being on
sick leave to getting a job.
• Voluntary or forced mobility
Research Program
Three Sub-Programs
Mobility in Relation to:
Themes:
Participation
Gender/ Equality
Leadership
Learning
Health
Promotion
Idea Development
and Entrepreneurship
The HELIX Partnership
Research and Higher Education
Companies
Linköping University, Four Departments:
Behavioural Sciences and Learning (IBL)
Management and Engineering (IEI)
Medicine and Health Sciences (IMH)
Studies of Social Change and Culture
(ISAK)
SAAB Inc,
Siemens Industrial Turbomachinery Inc,
Toyota/BT Products Inc,
Rimaster Inc,
Industrial Competence Inc,
IDC Östergötland Inc (“Industrial
Development Centre”)
Public Sector Organizations
Labor Market Organizations
The Regional Development Council of
Östergötland (Östsam)
The National Insurance Office
The County Council of Östergötland
Four Municipalities: Finspång, Linköping,
Mjölby & Norrköping
IF Metall (“Swedish Metal and Industrial
Workers’ Union”)
The Swedish Municipal Workers´ Union
UNIONEN (“A Swedish White-Collar Union”)
TRR Outplacement (“Trygghetsrådet”)
A Model of Interactive Research
Theories and
concepts
Data collection
and analysis
Problems/
issues
Research System
Conceptualisation
and interpretation
of the research
object
Practice System
Organizational
action
Problems/
issues
Local theories
För mer information om HELIX:
www.liu.se/helix
Kompetensutveckling i små- och
medelstora företag (SMEs)
Vägar till kompetensutveckling i
arbetslivet
 Formell utbildning genom kurser på eller utanför
arbetsplatsen
 Icke-formell utbildning i form av t ex seminarier,
arbetsplatsträffar, handledning, mentorskap
 Informellt lärande i och genom det dagliga arbete
 Rörlighet: rekrytering, befordran/karriärplanering och
personalrörlighet (internt och/eller externt)
 Förändringar av arbetsuppgifter och arbetsorganisation (arbetsrotation, team/projekt
organisation, flödes- och processinriktning, osv)
Varken formell utbildning eller informellt
lärande ”står på egna ben”
• Informellt lärande betydelsefullt i sig, men otillräckligt när det
gäller kunskapsbildning i relation till komplexa, icke-rutinartade
arbetsuppgifter
• För denna typ av uppgifter krävs istället tillgång till begrepp och
teoretisk kunskap för att kunna tolka och lära av gjorda erfarenheter
och för att förstå sammanhang
• Omvänt kan effekter av formell utbildning förstärkas genom koppling
till lärande i det dagliga arbetet (informellt lärande)
Kompetensutveckling i SMEs
Varför studera kompetensutveckling i småföretag?
 Hållbar utveckling av företag och organisationer är i hög grad
beroende av företagens förmåga att erbjuda möjligheter till
lärande och kompetensutveckling
 Småföretagen utgör en viktig del av arbetslivet:
- c:a 99 % av alla företag utgörs av små och medelstora
företag (SMEs)
- c:a 65% av företagsanställda finns i småföretag
 Forskning om kompetensutveckling i arbetslivet har haft en
slagsida mot större företag/organisationer:
…”90% av vad vi vet/…/ gäller mindre än 10% av alla företag”
(Mayerhofer & Larsen, 2006)
Projektet: Kompetensutveckling i SMEs

Företag/organisationer som deltar i programmet Växtkraft
Mål 3 och har bedrivits i samverkan mellan forskare vid HELIX,
Linköpings universitet, Europeiska Socialfonden (ESF) och Mål 3
organisationen i tre regioner i Sverige.

Finansiering från VINNOVA och från Växtkraft Mål 3

Start 2002, avslutat december 2006
Halvtidsutvärdering 2003:
flera gynnsamma resultat på individnivå och på
verksamhetsnivå, t ex










Fördjupat yrkeskunnande;
Förmåga/intresse för utvecklingsarbete;
Motivation/intresse av att lära nytt
Ökat kvalitetsmedvetande;
Ökad förändringsberedskap;
Införande av ”nya” rutiner för kompetensutveckling.
Men också svårigheter:
Hög grad av lednings- och konsultdrivet arbete
Lågt deltagande av fackliga organisationer
”Opportunism” kontra verksamhetsutvecklingsbehov
Stark tilltro till formella kurser
Slutsatser
 Halvtidsutvärderingen pekade på gynnsamma
resultat, men också på problem och fallgropar
 Varför lyckas vissa företag bättre än andra?
 Behov av en noggrannare analys
Växtkraft Mål 3 – en kort presentation
 En del av Europeiska Socialfondens arbetsmarknadsprogram; skall
stärka individer och verksamheter. Programperioden 2000-2006
omslöt c:a 20 miljarder SEK.
 Insatsområden: kompetensutveckling av anställda,
anställningsbarhet, integration & mångfald, lokal utveckling
 Regional förankrat, baserat på partnerskap
Urval och dataunderlag
Urvalskriterier
De valda företagen (n=17)
Storlek
Mellan 10 – 42 anställda
Privata resp offentliga
Privata företag
Offentliga
13
4
Varu- resp tjänsteproduktion
Varuproducerande,
Tjänsteproducerande
8
9
Personalgruppens
sammansättning
Kvinnodominerade företag
”Blandade” företag
Mansdominerade företag
6
5
6
Dataunderlag:
Intervjuer (162) med ledning, personal, fackliga företrädare
Enkät (151) till ovanstående, svarsfrekvens 57-100%
Halvtidsutvärdering 2003, 685 företag, svarsfrekvens 76%
En analys modell
Arbetsplatsens
lärmiljö
Strategier för
kompetensutveckling
Resultat och
effekter av
kompetensutveckling
Varför söker företagen stöd från Mål 3?
(halvtidsutvärderingen 2003)
Åtminstone tre grupper av motiv går att urskilja utifrån svaren
i enkätundersökningen:
 verksamhetsinriktade motiv, dvs. de som deltar för att
exempelvis möte en förändrad marknadssituation eller nya
kompetenskrav som följd av ny teknik;
 "opportunistiska" motiv, dvs. de som deltar enbart för att få
ekonomiskt stöd eller för att kompetensutveckling s a s
"ligger i tiden";
 personalrelaterade motiv, dvs. de som deltar för att tillgodose
särskilda behov av kompetensutveckling hos personalen.
Arbetsplatsens lärmiljö




Yttre faktorer
Ägarförhållanden och
branschtillhörighet,
konkurrens- och
marknadsförhållanden,
förekomst av starka
kundkrav,
snabb teknisk utveckling,







Inre faktorer
Arbetsuppgifternas karaktär,
förändrade (särskilt ökade)
kompetenskrav i arbetet,
den enskilde individens motivation för att
delta i kompetensutveckling,
stöd från ledning och närmaste chef,
arbetsplatsen klimat,
ledningens och personalens tidigare
erfarenheter av kompetensutveckling,
facklig medverkan i beslut om
kompetensutveckling
Två typer av lärmiljöer:
 En stödjande lärmiljö:
- stimulerande och utvecklande arbetsuppgifter
- möjligheter till feedback och att reflektera över metoder och
resultat
- ett utvecklingsinriktat klimat
- deltagande i förändring och utveckling av arbetet
- tillgång till lärstöd i arbetet
- förekomst av externa krav, t ex från kunder
 En begränsande lärmiljö: låg grad av ovanstående
Två huvudtyper av strategier för
kompetensutveckling:
En formell strategi: huvudsakligen baserad på
kurser för personalen (interna/externa)
 En integrerad strategi: baserad på en kombination
och integration mellan olika metoder, t ex kurser i
kombination med förändrad arbetsorganisation,
införande av kvalitetssystem, osv.
Resultat/effekter
På individnivå:
- ökad yrkeskompetens hos individen,
- kunna utföra nya arbetsuppgifter
- ökad motivation för lärande
- ökad helhetsbild av verksamheten
- ökat självförtroende
På verksamhetsnivå:
- förbättrade kundrelationer, ökat kvalitetsmedvetande, ökad
konkurrenskraft, etc.
Analysmodellen
Arbetsplatsens
lärmiljö:
-stödjande
-begränsande
Strategier för
kompetensutveckling:
-formell strategi
-integrerad strategi
Effekter av kompetensutveckling:
-individ
-verksamhet
Externt och internt förändringstryck
Externt
förändringstryck
Högt
Lågt
Verktygsföretaget
Det grafiska företaget
Försäkringsmäklarföretaget
Bad- och friskvårdsanläggningen IT-konsultföretaget
IT-företaget
Det privata vårdföretaget
Hälsoföretaget
Det kommunala vårdboendet
Vitvarubutiken
Låg- och mellanstadieskolan
Träindustriföretaget
Förskolan
Husdjursföretaget
Medieföretaget
Lågt
Maskinserviceföretaget
Motorföretaget
Internt förändringstryck
Högt
Förändringstryck och strategier för kompetensutveckling
Formell strategi (F)
Integrerad strategi (I)
Externt
förändringstryck
Högt
Lågt
Försäkringsmäklarföretaget(F)
Bad- och friskvårdsanläggningen (I)
Det kommunala vårdboendet (F)
Vitvarubutiken (F)
Låg- och mellanstadieskolan (F)
Träindustrin (F)
Förskolan (F)
Husdjursföretaget (F)
Medieföretaget (F)
Verktygsföretaget (I)
Det grafiska företaget (I)
IT-konsultföretaget (I)
IT-företaget (I)
Det privata vårdboendet (I)
Hälsoföretaget (I)
Maskinserviceföretaget (I)
Motorföretaget (I)
Internt förändringstryck
Lågt
Högt
Företag
Typ av motiv
Strategi
Bad- och friskvårdsanläggn
Verksamhetsinriktad
Integrerad
Det grafiska företaget
Verksamhetsinriktad
Integrerad
Det privata vårdboendet
Verksamhetsinriktad
Integrerad
Hälsoföretaget
Verksamhetsinriktad
Integrerad
IT-företaget
Verksamhetsinriktad
Integrerad
IT-konsultföretaget
Verksamhetsinriktad
Integrerad
Maskinserviceföretaget
Verksamhetsinriktad
Integrerad
Motorföretaget
Verksamhetsinriktad
Integrerad
Verktygsföretaget
Verksamhetsinriktad
Integrerad
Det kommunala vårdboendet
Verksamhetsinriktad
Formell
Försäkringsmäklarföretaget
Oppor/personaldrivet
Formell
Förskolan
Oppor/personaldrivet
Formell
Husdjursföretaget
Oppor/personaldrivet
Formell
Låg- och mellanstadieskolan
Oppor/personaldrivet
Formell
Medieföretaget
Oppor/personaldrivet
Formell
Träindustrin
Oppor/personaldrivet
Formell
Vitvarubutiken
Oppor/personaldrivet
Formell
Vilken betydelse har lärmiljön?
Individperspektivet
Effekter







Ökat yrkeskunnande
Utföra nya arbetsuppgifter
Intresse för utvecklingsarbete
Bättre helhetsbild av verksamheten
Kunskaper utanför arbetet
Intresse för att lära nytt
Ökad tillit till egen förmåga?
** p<.01
* p<.05
Stödjande lärmiljö Begränsande lärmiljö
Medelvärde
Medelvärde
Sign
2.68
2.56
2.63
2.84
2.33
2.81
2.61
2.07
1.75
2.10
2.05
1.95
2.28
2.12
**
**
*
**
*
**
**
Vilken betydelse har den använda strategin?
Individperspektivet
Integrerad strategi
Formell strategi
Effekter
Medelvärde





Ökat yrkeskunnande
Utföra nya arbetsuppgifter
Bättre helhetsbild av verksamheten
Intresse för att lära nytt
Ökad tillit till egen förmåga?
** p<.01
* p<.05
2.49
2.30
2.65
2.63
2.43
Medelvärde
Sign
2.19
1.97
2.07
2.47
2.32
*
*
**
-
Vilken betydelse har lärmiljön?
Verksamhetsperspektivet
Effekter






Ökat kvalitetsmedvetande
Förbättrade kundrelationer
Ökad konkurrenskraft
Uppmärksammat dold kompetens
Ökad motivation
Ökad förändringsberedskap?
** p<.01
* p<.05
Stödjande lärmiljö
Medelvärde
2.87
2.31
2.33
2.34
2.53
2.44
Begränsande lärmiljö
Medelvärde
Sign
2.40
1.82
2.03
1.84
2.10
2.08
**
**
*
*
**
*
Vilken betydelse har den använda strategin?
Verksamhetsperspektivet
Integrerad strategi
Formell strategi
Effekter
Medelvärde






Ökat kvalitetsmedvetande
Förbättrade kundrelationer
Ökad konkurrenskraft
Uppmärksammat dold kompetens
Ökad motivation
Ökad förändringsberedskap?
** p<.01
* p<.05
2.84
2.41
2.65
2.32
2.54
2.34
Medelvärde
2.31
1.73
2.07
1.75
2.11
2.03
Sign
**
**
**
*
*
*
Analysmodellen
Arbetsplatsens
lärmiljö:
-stödjande
-begränsande
Strategier för
kompetensutveckling:
-formell strategi
-integrerad strategi
Effekter av kompetensutveckling:
-individ
-verksamhet
Olika förutsättningar för att nå resultat av
kompetensutveckling- två ”bilder”
• Verksamhetsinriktade motiv
för kompetens-utveckling
• Integrerade strategier för
kompetensutveckling
• En stödjande lärmiljö i
företaget
utgör mer gynnsamma
förutsättningar för att nå
resultat från kompetensutveckling
• Svag närvaro av
verksamhetsinriktade motiv
för komp.utv
• Kursbaserade strategier för
komp.utv
• En begränsande lärmiljö i
företaget
utgör mer ogynnsamma
förutsättningar för att nå
resultat från kompetensutveckling
Hur viktig är lärmiljön resp. den strategi
som använts för ”läreffekterna”?




Både lärmiljön och den använda strategin har betydelse
Högre effekter: stödjande lärmiljö + integrerad strategi
Lägre effekter: begränsande lärmiljö + formell strategi
Den stödjande lärmiljön verkar ”öppna upp” för användning
av integrerade strategier, vilket ökar möjligheten till
gynnsammare lärresultat
 Stödjande lärmiljö  integrerad strategi  högre effekter
 Begränsande lärmiljö  formell strategi  lägre effekter
Behov av integrerade system för
kompetensutveckling på arbetsplatser
Stödsystem för
lärande: ledarskap,
handledning,
arbetsplatsträffar
Utbildning genom
kurser på eller
utanför
arbetsplatsen
Kunskaper,
färdigheter,
förhållningssätt
Individuell/kollektiv
kompetens
Lärande i och genom
det dagliga arbetet
(informellt lärande)
Kompetensutveckling i SMEs – ”Critical success factors”
 Förändringstryck
 Ledningens motiv och val
av strategi/metod
 Tillgång till HR-kompetens
 Tillgång till tid
 Delaktighet
 Facklig medverkan
 Stödjande ledning och
utvecklingsinriktat klimat
 Lärstöd
 Motiverade medarbetare
 Kompetensutveckling
som individuellt och
organisatoriskt lärande
Litteratur
Kock, H., Gill, A. & Ellström, P-E. (2008). Why do small enterprises
participate in a programme for competence development.
Journal of Workplace Learning, 20, 3, 181-194.
Kock, H. (red.)(2009). Att leda och organisera kompetensutveckling
på arbetsplatsen. Lund: Gleerups