Uppgifter TMMV09

Linköping University
IEI
Johan Hedbrant
Tentamen TEN1 vt 2012
Kurs TMMV09
2012-05-28
Teoridel
1.
Ett värmekraftverk har en ångpanna som ger ifrån sig ånga med 460 oC temperatur och 7
MPa tryck. Kondenseringstemperaturen är 80 oC, så här skulle man kunna uppnå en hyfsad
verkningsgrad (ideal ångcykel antas). Dessvärre blir ångan fuktig, och på lång sikt kommer
vätskedroppar i fuktig ånga att orsaka erosionsskador på turbinskovlarna.
* Nämn en metod för kondensation mot t.ex. 80 oC utan att ångan blir fuktig?
* Hur går man tillväga?
1.
(1 p)
(4 p)
Man kan använda mellanöverhettning. Istället för att expandera ångan genom en enda turbin
använder man två turbiner (högtrycks- resp lågtrycksturbin), och tillför värme mellan dessa. Ett TSdiagram kan se ut som nedan.
1
Linköping University
IEI
Johan Hedbrant
2.
Tentamen TEN1 vt 2012
Kurs TMMV09
2012-05-28
I det strömmande vattnet i ett vattenkraftverk kan det i vissa fall uppstå så låga tryck att
vattnet nära turbinskovlarna förångas. Ångbubblorna faller snabbt ihop, men kan orsaka
skador på turbinskovlarnas ytor.
* Vad kallas fenomenet?
* Vad beror det låga undertrycket på?
* Vad kan man göra åt det?
2.
(1 p)
(3 p)
(1 p)
Fenomenet med låga tryck efter turbin- eller pumpskovlar kallas kavitation.
Vattenkraftverk med turbiner som drivs av en tryckskillnad över turbinen (t.ex. Francis- eller
Kaplanturbiner) konstrueras för att göra denna tryckskillnad så stor som möjligt. Ofta utformas
därför utloppet efter turbinen som ett ”sugrör” med en långsamt ökande area som gör att vattnets
rörelseenergi omvandlas till ett undertryck precis efter turbinen. Här vinner man effektivitet men
ökar risken för kavitation, i synnerhet vid lite högre vattentemperaturer.
Ett sätt att öka trycket (både före och efter turbinen, tryckskillnaden är densamma!) och minska
kavitationsrisken är att placera turbinen så lågt som möjligt i vattenkraftverket.
3.
En elbil kan laddas med 240 V och 70 A vilket tar 3.5 timmar. På denna energi kommer man
över 35 mil även om man kör ganska aggressivt. En bil som uppfyller miljöbilsnormen drar
4.5 liter diesel per 100 km. Energiinnehållet i diesel är 10 kWh/liter.
* Jämför energiåtgången för den sportiga elbil och den snåla miljöbilen.
* Varför blir det så här?
3.
(2 p)
(3 p)
Energin i en elbil kan grovt beräknas som Wbatt = 240 . 70 . 3.5 / 1000 kWh = 58.8 kWh.
Energianvändningen kan beräknas till 58.8 / 35 = 1.68 kWh/mil.
Energin i en dieselbil beräknas som 0.45 l diesel/mil, där diesel innehåller 10 kWh/l.
Energianvändningen kan beräknas till 4.5 kWh/mil.
En ganska ”törstig” (vad heter ”energislukande” för elbilar??) elbil använder alltså endast ca 1/3 av
energin jämfört med en snål miljöbil. Om man jämför med en snål elbil blir skillnaden förstås ännu
större. Detta beror på att el har en högre energikvalitet än bränsle, och omvandlingen till arbete i
en elmotor är effektivare än dagens kolvmotorer. En elmotor i en elbil kan utnyttja nästan all
energin i elen (90-95% verkningsgrad) till att driva bilen framåt, medan en diesel- eller ottomotor
endast kan utnyttja en fjärdedel, resten blir värme (20-25% verkningsgrad). Denna insikt är viktig
vid energiomställningen från fossilbränslen i transportsektorn: de ca 40 TWh fossil energi som
används i personbilstrafiken idag skulle gå att ersätta med 10 TWh el.
2
Linköping University
IEI
Johan Hedbrant
4.
Tentamen TEN1 vt 2012
Kurs TMMV09
2012-05-28
Bilden, tagen från en lärosite på
internet, föreställer en kylmaskin.
* Vad kallas den?
(1 p)
* Beskriv hur den fungerar. (4 p)
4.
Maskinen kallas absorptionskylmaskin.
Vattenånga absorberas (”sugs upp”) i en stark lila saltlösning (burken nere t h i bilden). Eftersom
vattenångan hela tiden absorberas finns ett undertryck i förångaren (nere i mitten i bilden).
Undertrycket får flytande ljusblått vatten att sugas in och fördelas över förångarens mörkblå yta,
och vattnets förångningsvärme tas vid ganska låg temperatur från det gröna flödet genom
klimatkylan (Indoor unit). Det gröna flödet kyls därvid (”chilled” skulle passat bättre över flödet som
går ut till klimatkylan, inte under det som kommer tillbaka, som är något mer tempererat).
Den gula saltlösningen som sugit upp vattenånga är nu utspädd. Den pumpas till en koncentrator
(”Generator”, uppe t h), där värme tillförs och vatten kokas bort ut saltlösningen som åter blir
koncentrerad och tillförs igen i absorbatorn.
Det ljusblå vatten som kokats bort kondenseras till flytande fas i kondensorn (uppe i mitten).
Värmen dumpas i ett kyltorn (uppe t v ). Det flytande ljusblå vattnet sugs genom röret (tryckfall
över röret) in till förångaren och även denna cykel är sluten.
När vattenångan absorberas i saltlösningen frigörs värme. Denna värme förs bort via den mörkblå
slingan i absorbatorn som innehåller kylvätska med lägsta möjliga temperatur. Kylvätskan fortsätter
till kondensorn där den tar upp ännu mer värme vid högre temperatur innan den lämnar värmen i
kyltornet.
Absorptionskyla fungerar bra där det finns god tillgång på värme (solvärme, avfallsvärme eller billigt
bränsle). Absorptionskyla behöver inte mycket el till pumpen som ju pumpar saltlösning i flytande
fas. Vätska behöver inte mycket arbete för att pumpas mot högre tryck.
3
Linköping University
IEI
Johan Hedbrant
Tentamen TEN1 vt 2012
Kurs TMMV09
2012-05-28
Beräkningsdel
5.
Du jobbar i ett energibolag som har ett vindkraftverk i inlandsläge nära en stad.
Vindkraftverket har en trebladig propeller med 12 m diameter. Nu har det kommit klagomål
på att vingarna roterar fort och stressande så att den fina utsikten över slätten blir störd. En
tekniker i staden menar i lokaltidningen att det bara är att byta växellåda så att vingarna
endast snurrar hälften så fort. Växellådorna är effektiva, så verket ger lika mycket el ändå!
Generatorn i verket är en synkrongenerator som maximalt kan ge 50 kW. Varvtalet på
propellern är 60 varv per minut. Propellern är utformad så att propellerbladen överstegras
vid strax över 50 kW, så verket kan inte ge mer än 50 kW även om det blåser mycket.
Vindens hastighet kan grovt beskrivas av nedanstående funktion (och tabell).
* Hur mycket energi per år kan utvinnas om varvtalet på propellern är 60 varv per minut?
* Hur mycket kan utvinnas om varvtalet på propellern är 30 varv per minut?
(10 p)
5.
Vindkraftverket har en diameter på 12 m och en area på 113 m2. Vid ett varvtal på 60 rpm blir tip
speed 37.7 m/s och vid 30 rpm blir tip speed 18.8 m/s. Effektkoefficienten Cp avläses ur diagram
med löptal vid varje vindhastighet för 60 resp 30 rpm. Beräkningar för resp varvtal blir:
Varvtal
Diameter
rå
A
Omkrets
Tip speed
60
12
1,2
113,1
37,7
37,7
rpm
m
kg/m3
m2
m
m/s
m/s
Varvtal
Diameter
rå
A
Omkrets
Tip speed
30
12
1,2
113,1
37,7
18,8
rpm
m
kg/m3
m2
m
m/s
m/s
h
3
6
9
12
15
tsr
2715
3000
1975
875
195
8760
h
3
6
9
12
15
12,6
6,3
4,2
3,1
2,5
Cp (diagr) Natureff WUtvunnen WkWh
0,36
1832
660
1791
0,43
14657
6303
18908
0,31
49469
15335
30287
0,16
117259
18761
16416
0,12
229022
27483
5359
72762 kWh
6,3
3,1
2,1
1,6
1,3
Cp (diagr) Natureff WUtvunnen WkWh
0,43
1832
788
2139
0,16
14657
2345
7036
0,1
49469
4947
9770
0,06
117259
7036
6156
0,04
229022
9161
1786
26887 kWh
tsr
2715
3000
1975
875
195
8760
Trots att det blåser lika mycket, vindkraftverket är lika stort, generatorn arbetar vid samma varvtal
(bytt växellåda) ger vindkraftverket endast lite mer är 1/3 om varvtalet sänks till hälften.
4
Linköping University
IEI
Johan Hedbrant
6.
Tentamen TEN1 vt 2012
Kurs TMMV09
2012-05-28
I ett s.k. passivhus ska uppvärmningen kunna ske med spillvärme från hushållsapparater och
kroppsvärmen från de boende själva. Man kan räkna med att denna ”gratisvärme” är i
storleksordningen 1500 W.
En bra värmeväxlare för ventilationsluft har ca 75% verkningsgrad, vilket innebär att 75%
av värmen i luften som lämnar huset värmer den uteluft som tas in i huset.
Antag att huset är en enplansvilla på 10 x 12 = 120 m², att fönstren är 4-glasfönster, och
antag att isoleringstjockleken på vindsbjälklag och väggar är lika tjocka och att inga
förluster sker genom golvet. Antag att det räcker om huset klarar en utetemperatur på
–10 oC, de perioder som är ännu kallare är oftast ganska korta. Räcker inte dessa
antaganden, så gör egna och redovisa vilka antaganden Du gjort.
* Hur tjock isolering (lika tjocka väggar och vindsbjälklag) behöver huset ha för att man ska
slippa installera ett uppvärmningssystem i huset?
(10 p)
6.
Antag att huset har måtten 10 x 12 x 2.5. Volymen blir 300 m3, fasadarean blir 110 m2, varav 16.5
m2 fönster och 93.5 m2 vägg. Vindsbjälklaget har 120 m2 area.
Ventilationsförlusterna utan vvx skulle varit n.V/3600..Cp = 0.5.300/3600.1.2.1000 = 50 W/oC. Med
en vvx med 75% verkningsgrad blir ventilationsförlusten 25%, dvs 12.5 W/oC.
Husets antas kunna hållas vid konstant innetemp 20oC med 1500 W vid utetemp -10oC. Detta ger
ett Qtot på 1500 / (20 – (-10)) = 50 W/oC. Av dessa går 12.5 W/oC till ventilationsförlusterna, kvar är
transmissionsförluster UA = 37.5 W/oC till fönster och väggar. Fönstren har U = 1 W/m2K och A =
16.5 m2, vilket ger UAfönster = 16.5 W/oC. Kvar till väggar och vind är UA = 21 W/oC. Väggar och vind
har en total area på 93.5 + 120 = 213.5 m2, vilket ger U = 21 / 213.5 = 0.0984 W/m2K.
1/U (se formel i formelsamlingen) blir 10.17, från detta subtraheras 1/7.7 = 0.13 och 1/25 = 0.04
och kvar blir / som är 10. Om glasull med = 0.033 W/mK används som isolering måste väggar
och vindsbjälklag göras ca 33 cm tjocka i ett passivhus. (I praktiken görs vindsbjälklaget avsevärt
tjockare och väggarna något tunnare.)
5
Linköping University
IEI
Johan Hedbrant
7.
Tentamen TEN1 vt 2012
Kurs TMMV09
2012-05-28
När man cyklar nån mil på en skaplig cykel går det att köra i ca 30 km/h, och kroppens
muskler presterar i runda tal 250 W. När man tar i ordentligt brukar kroppen använda
kolhydrat som bränsle, och verkningsgraden ligger runt 0.2. Man kan anta att den kolhydrat
som kroppen använder är glukos, C6H12O6, med ett energiinnehåll på 17 MJ/kg.
* Hur mycket energi använder en cyklist för att cykla 10 km?
* Hur många g CO2 avges med utandningsluften?
(5 p)
En genomsnittlig moppe går ca 50 km/h. Enligt några moppesajter går en moppe ca 3 mil på
en liter bensin (stora undantag finns, från såväl hastighet som bränsleförbrukning!). Bensin
väger 0.75 kg/liter, och antas för enkelhets skull endast bestå av oktan, C8H18.
* Hur mycket energi använder en moped för att köra 10 km?
* Hur många g CO2 avges med avgaserna?
(5 p)
7.
Cykel: Att cykla 10 km i 30 km/h med 250 W effekt (arbete) tar 1200 s och kräver
250 . 1200 = 300 kJ tekniskt arbete. Med en verkningsgrad på 0.2 krävs då en tillförd energi på 300 /
0.2 = 1500 kJ.
Glukos innehåller 17 MJ/kg, så mängden bränsle som behöver tillföras är
1.5 / 17 = 0.088 kg glukos, 88 g. Glukos C6H12O6 har en kmolvikt av 12.6 + 1.12 + 16.6 = 180 kg, och
det C som ingår i glukos har en vikt av 12.6 = 72 kg. Andelen C i glukos är alltså
72 / 180 = 0.4. Kol förbränns enligt C + O2 = CO2. 1 kmol C som väger 12 kg, förenar sig med
1 kmol O2 som väger 32 kg och bildar 1 kmol CO2 som väger 44 kg. 1 kg C ger alltså
44 / 12 = 3.67 kg CO2.
0.088 kg glukos innehåller alltså 0.088.0.4 = 0.0353 kg C, som ger 0.0353.3.67 = 0.129 kg CO2 = 129 g
CO2.
Moped: Att åka moppe 10 km kräver enligt antagandet 0.33 l bensin med formeln C8H18. 1 kmol
bensin väger 12.8 + 1.18 = 114 kg, kolet väger 12.8 = 96 kg och vätet 18 kg. Andelen C är alltså
96 / 114 = 84% och väte 16%. Enligt Dulongs approximationsformel (formelsamlingen) är
värmevärdet Hi = 0.339.c + 1.21 h = 0.339.84 + 1.21.16 = 47.7 MJ/kg = 35.7 MJ/l. Det behövs alltså
0.33.35.7 = 11.8 MJ för att åka moppe 10 km.
Den mängd bensin som behöver tillföras är 11.8 / 47.7 = 0.247 kg. Denna innehåller
0.247.0.84 = 0.208 kg C som ger 3.67.0.208 = 0.764 kg CO2 = 754 g CO2.
6
Linköping University
IEI
Johan Hedbrant
8.
Tentamen TEN1 vt 2012
Kurs TMMV09
2012-05-28
En råvara för framställning av etanol är spannmål, t.ex. vete. Spannmål kan innehålla
85 viktprocent kolhydrat (stärkelse), och 15 % protein. När spannmål fermenteras (jäses) till
etanol sönderdelas stärkelsen till glukoskedjor, som omvandlas till etanol och koldioxid
enligt formeln C6H12O6 → 2 C2H5OH + 2 CO2. Processen kan anses vara mycket
energieffektiv. Etanol har en densitet på 0.79 kg/liter och ett energiinnehåll på 29 MJ/kg.
* Hur många gram etanol kan man få vid fermentering av 1 kg spannmål?
* Hur många liter etanol blir detta?
* Hur mycket energi finns det i denna mängd etanol?
Man skulle även kunna röta samma mängd spannmål och göra biogas. Se tab nedan.
* Hur mycket energi innehåller biogasen från rötad spannmål?
* Vad finns det för fördelar med att tillverka etanol resp med att tillverka biogas?
(10 p)
8.
Ett kg spannmål innehåller 0.85 kg glukos. Glukos väger 180 g/mol (se tidigare), alltså är 0.85 kg
glukos 4.72 mol glukos. Formeln visar att 1 mol glukos ger 2 mol etanol, fermenteringen ger alltså
9.44 mol etanol. Etanol väger 12.2 + 1.5 + 16+1 = 46 g/mol. Fermentering av 1 kg spannmål ger 434
g etanol, vilket motsvarar 0.55 liter, eller 12.6 MJ.
Om man istället rötar 1 kg spannmål får man 0.85 kg kolhydrat som ger 0.85.3.9 = 3.32 kWh eller
11.9 MJ, samt 0.15 kg protein som ger 0.15.4.8 = 0.72 kWh eller 2.6 MJ, tillsammans 14.5 MJ.
Rötning av 1 kg spannmål ger alltså 14.5 MJ.
Etanol är lätt att hantera, kan blandas i bensin och användas som fordonsbränsle. Resterna efter
destilleringen är proteinrikt och kan användas som djurfoder eller rötas. Destilleringen kräver en
del insatsenergi i form av värme. Rötning av spannmål till biogas ger ett högre energiutbyte, men
biogas är svårare att hantera. Uppgraderingen från rågas till fordonsgas (avskiljning av CO2) kräver
insatsenergi i form av el.
7
Linköping University
IEI
Johan Hedbrant
Tentamen TEN1 vt 2012
Kurs TMMV09
2012-05-28
Formelsamling TMMV09 Energiomvandling
Vattenkraft och turbiner.
Energiekvationen
Bernoullis utvidgade ekvation


v2  v2
Q  m h2  h1  2 1  g z 2  z1   W
2


p1 
v12
2
 gz1  p 2 
v22
2
 gz 2  wt  p f
Tryckhöjd över vattenturbin
H "turbin"  H brutto 
v12  v22
 H förlust 12
2g
H tryckhöjd [m]
v hastighet [m/s]
Hastighetstriangel vid turbinsteg
Impulssatsen för turbinhjul
  (u1  v1u  u 2  v2u )
Pm
Relative
velocity
W
Absolute
velocity
V
r1
Specifika
energiomvandlingen
(”skovelarbetet”)
V=U+W
r2
Frame velocity U
Y
Rotor
P
 (u1  v1u  u 2  v2u )

m
Likformighetslagar för turbin
3
V1 n1 D1
  3
V2 n2 D2
2
3
2
nq
V 1 / 2
 n  3/ 4
Y
*
V 1 / 2
nq  n  3 / 4
H
P
 n  kW5 / 4
H
1/ 2
ns hk  n 
Y
n*
nq*
volymflöde
skovelarbete
varvtal
specifikt varvtal
[m3/s]
[J/kg]
[1/s]
[-]
V
1/ 2
ns kW
V
Phk
H 5/ 4
5
P1 n1 D1


P2 n2 3 D2 5
Y1 n1 D1


Y2 n2 2 D2 2
Specifikt varvtal, turbin
*
v1u
volymflöde
[m3/s]
H
höjdtryck
[m]
PkW effekt
[kW]
Phk effekt
[hk]
n
driftvarvtal
[1/min]
nq, ns kW, ns hk olika spec varvtal
ns hk = 3.65 nq
ns kW = 0.858 ns hk
ns hk = 1.166 ns kW
8
u2
u1
v2 u
Linköping University
IEI
Johan Hedbrant
Tentamen TEN1 vt 2012
Kurs TMMV09
2012-05-28
Förbränningslära.
c, h, s, o, f och n nedan är viktsprocentiga andelar av resp substans.
(CO), (H2), (H2S), (CxHy), (CO2), (N2) och (H2O) är volymprocentiga andelar av resp substans.
Teoretisk luftmängd
lt 
1  3.76  c h s
o
  
 
100  12 4 32 32 
kmol luft per kg bränsle
lt 
1  32  3.76  28  c h s
o
  
 
100
 12 4 32 32 
kg luft per kg bränsle
1  3.76  22.7   c
lt 
lt 
100
h s
o
 
  
 12 4 32 32 
mn3 luft per kg bränsle



4.76 
y
  0.5  CO   0.5  H 2   1.5  H 2 S      x  Cx H y   O2 
100 
4



mn3 luft per
mn3 bränsle
Teoretisk avgasmängd
gt 
1  c h f  s
n
o 
c h s
         3.76      
100 12  2 18  32 28
 12 4 32 32 
kmol / kg bränsle
gt 
1  44  c  18  h
o 
 64  s
c h s


 f 
 n  3.76  28      
100  12
 2
 32
 12 4 32 32 
kg / kg bränsle
gt 
22.7  c  h f  s
n
o 
c h s
    
 3.76      
100 12  2 18  32 28
 12 4 32 32 
mn3 / kg bränsle
gt 



1 
y
  79  lt  CO   H 2   H 2 S      x  Cx H y   CO2   N 2   H 2O 
100 
2



3
3
mn luft per mn bränsle
Verklig och teoretisk luftmängd, luftöverskott samt verklig och teoretisk avgasmängd
n
lv
lt
lö  lv  lt
g v  g t  lö
9
Linköping University
IEI
Johan Hedbrant
Tentamen TEN1 vt 2012
Kurs TMMV09
2012-05-28
Effektivt, undre, värmevärde (Hi)
Hi  H s 
2.5
 (9  h  f )
100
MJ / kg bränsle
H i  H s  1.982  H 2O
MJ / mn3 bränsle
o

H i  0.339  c  0.105  s  1.21  h    0.0251 f
8

MJ / kg bränsle
H i  19.22  0.217  f
MJ / kg bränsle
10
Linköping University
IEI
Johan Hedbrant
Tentamen TEN1 vt 2012
Kurs TMMV09
2012-05-28
Ångcykler, kraftvärme.
Enkel, ideal ångcykel
Verkningsgrad

wturb  w pump
  1
qin
 1
qout
qin
TL
Tm
Tm: ur verkningsgradssynpunkt effektiv medeltemperatur vid värmeupptagning mellan 2 och 3.
Kraftvärme
tot 
wut, turbin  qut, till fjv
qin, bränsle
T-s-diagram med tryck- och entalpikurvor (betecknas här ”i”)
11
Linköping University
IEI
Johan Hedbrant
Tentamen TEN1 vt 2012
Kurs TMMV09
2012-05-28
Energianvändning i byggnader
Klimatlast
Pklimat  Q tot  Tinne  Tute 
W
där
Årligt energibehov för uppvärmning
Wår,uppv 
Q tot  Gt
1000
W/oC
Avloppsförluster (varmvattenförluster)
Wavlopp  5  lgh  0.05  area
kWh
lgh
area
U-värden (förr: K-värden) för väggar
Gradtimmar
1
Q tot  UA  n  Vinne 
   Cpluft
3600
kWh/dygn
antalet lägenheter i byggnaden
bruksarean i byggnaden
m2
U-värden (förr: K-värden) för vind inkl tak
(VVS-Handboken, s 7:28. Förlags AB VVS, Stockholm 1974)
12
Linköping University
IEI
Johan Hedbrant
Tentamen TEN1 vt 2012
Kurs TMMV09
2012-05-28
Normaltemperaturer
U-värden för fönster
2-glasfönster
3-glasfönster
4-glasfönster
(VVS-Handboken, s 7:1. Förlags AB VVS, Stockholm 1974)
U = 2.5
U = 1.75
U=1
 = 0.03
 = 0.033
 = 0.1
 = 0.13
 = 0.14
Värmeövergångstal
Vindskyddat läge (inomhus)
Anblåst yta (utomhus)
Data för luft
Densitet
Värmekapacitivitet
Fönsterarea
(antag 15% av fasadens area)
Luftombyte (tumregel):
0.5 oms/h

1
1 1  2
1

 
 ...  n 
U  i 1 2
n  u
U-värden för vägg med flera skikt
Värmekonduktiviteter
Cellplast (frigolit)
Glasull, mineralull
Sågspån
Spånplatta
Trä, tvärs fibrerna
W/(m2oC)
W/(m2oC)
W/(m2oC)
W/(moC)
W/(moC)
W/(moC)
W/(moC)
W/(moC)
i = 7.7
u = 25
 = 1.2
Cp = 1000
W/(m2oC)
W/(m2oC)
kg/m3
J/(kgK)
 = 0.15
 = 0.25
 = 0.6
 = 0.8
 = 1.3
 = 1.7
Gasbetong (lätt-, blå-)
Murbruk
Tegel
Glas
Gipsplatta
Betong
W/(moC)
W/(moC)
W/(moC)
W/(moC)
W/(moC)
W/(moC)
Sv Byggstandard (äldre)
Sv Byggstandard (äldre)
Data för vatten
Densitet
Värmekapacitivitet
13
 = 1000
Cp = 4200
kg/m3
J/(kgK)
Linköping University
IEI
Johan Hedbrant
Tentamen TEN1 vt 2012
Kurs TMMV09
2012-05-28
Vindkraft
Vindens natureffekt
  A  v3

Wkin 
2
Löptal, 
=
vingspetsarnas hastighet
ostörd vindhastighet
Effektkoefficient, cp
cp =
vindturbinens effekt
natureffekt
Utnyttjningstid, 
=
årsenergi
maximal effekt
Ohms lag
U=R.I
Elektrisk effekt
P=U.I
14
Linköping University
IEI
Johan Hedbrant
Tentamen TEN1 vt 2012
Kurs TMMV09
2012-05-28
Tillgodoräknande av poäng från duggan till tentan…
Tentan i detta ämne, liksom i många andra av Mekvärmes kurser, består av en Teoridel med 4
uppgifter à 5p, samt en Beräkningsdel med 4 uppgifter à 10p. Maximalt antal poäng är 60p.
Betygsgränserna 40-60% ger betyget 3, 60-80% betyget 4 och 80-100% betyget 5.
Duggan går efter VT1, och omfattar första halvan av kursen. Vt 2012 innehöll VT1 momenten
Vatten, Vind, Ångcykler och Byggnad. Duggan motsvarar en halv tenta, alltså en Teoridel med 2
uppgifter à 5p, samt en Beräkningsdel med 2 uppgifter à 10p. Maximalt antal poäng är 30p.
Tidigare utvärderingar har noterat att man skulle kunna få godkänt på hela kursen om man fick
ett bra resultat på tentan. Tentaresultaten 40% motsvarar 24p, vilket ligger väl under duggans
maxresultat. Det föreslogs därför att duggans resultat inte skulle tillgodoräknas fullt ut -- en
lämplig nivå bedömdes vara att man fick tillgodoräkna sig poäng motsvarande EN teoriuppgift
samt EN beräkningsuppgift på tentan. Tillgodoräknandet skulle även ske så att poängen endast
kunde tillgodoräknas motsvarande kursinnehåll (VT1). Vidare skulle duggans teoripoäng endast
tillgodoräknas tentans teoripoäng, och motsvarande för beräkningspoängen. Tillgodoräknandet
skulle inte heller kunna leda till högre poäng än motsvarande poäng på tentan. Duggan är inte
obligatorisk, och man ska ha chans till maxpoäng även om man bara tenterar.
Poängen tillgodogörs alltså enligt följande figur:
Teoripoängen från duggan summeras. Maximalt 5p förs vidare till tentan. Dessa poäng räknas
samman med tentans teoripoäng från motsvarande del av kursen (VT1). Max 10 poäng av dessa
kan sedan summeras till tentaresultatet.
Motsvarande sker för beräkningspoängen, fast med 10p istället.
15