detta är ett exempel

Hälsa och samhälle
DET SOCIALA
ÅLDRANDET.
EN UNDERSÖKNING OM INNEBÖRDEN AV
DET SOCIALA ÅLDRANDET OCH
BETYDELSEN AV AKTIVITETER FÖR EN
GRUPP ÄLDRE HEMTJÄNSTTAGARE I FOSIE
STADSDEL.
PAMELA DURAN
Examensarbete i Socialt arbete
51-60 p
Socionomprogrammet
Maj 2009
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
DET SOCIALA
ÅLDRANDET.
EN UNDERSÖKNING OM INNEBÖRDEN AV
DET SOCIALA ÅLDRANDET OCH
BETYDELSEN AV AKTIVITETER FÖR EN
GRUPP ÄLDRE HEMTJÄNSTTAGARE I FOSIE
STADSDEL.
PAMELA DURAN
Duran, P. Det sociala åldrandet. En undersökning om betydelsen av aktiviteter för
en grupp äldre hemtjänsttagare i Fosie Stadsdel. Examensarbete i socialt arbete
15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2009.
Åldrandet medför sociala förändringar för äldre människor. Förluster av roller och
viktiga personer i den äldres liv samt fysiska förändringar inverkar på hur den
äldre upplever sin sociala tillvaro. Samhället har en skyldighet att erbjuda den
äldre de verktyg som behövs för att uppnå välbefinnande i åldrandet. För den
äldre som bor kvar hemma erbjuder hemtjänsten kollektiva eller individuella
möjligheter till ett aktivt socialt liv. Den socialgerontologiska forskningen visar
att de faktorer som påverkar den äldres upplevelser kring det sociala åldrandet inte
innefattar några kollektiva upplevelser. I denna kvalitativa studie har jag, genom
intervjuer, undersökt hur en grupp hemtjänsttagare från stadsdelen Fosie upplever
sitt sociala åldrande och möjligheterna till aktivering som hemtjänsten erbjuder.
Resultatet visar att de äldres upplevelser är högst individuella och beroende av
den äldres förutsättningar, önskningar och personlighet.
Nyckelord: Aktiviteter, hemtjänsten, socialgerontologi, upplevelse.
2
FÖRORD
Först och främst vill jag tacka alla dem som deltog i studien, tack för att ni delade
med er av era upplevelser, erfarenheter och kunskaper.
Tack till Eva Hall och Eva Zajd, enhetschef respektive sektionschef på Fosie
stadsdels socialhemtjänst.
Malmö maj 2009
Pamela Duran
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING .......................................................................................................... 6
PROBLEMFORMULERING .............................................................................. 7
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR .............................................................. 7
AVGRÄNSNINGAR ............................................................................................. 8
FÖRFÖRSTÅELSE............................................................................................... 8
BEGREPPSDEFINITIONER............................................................................... 9
ARBETETS DISPOSITION ................................................................................. 9
METODAVSNITT............................................................................................... 10
Metodval ............................................................................................................ 10
Intervjuteknik och tillvägagångssättet ............................................................... 10
Urval och avgränsningar .................................................................................... 11
Bearbetning och analys ...................................................................................... 12
Källkritik ............................................................................................................ 12
FÖRSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN .................................................. 13
VALIDITET OCH RELIABILITET ................................................................. 13
KUNSKAPSBAKGRUND .................................................................................. 14
Åldrandet ........................................................................................................... 14
Gerontologi och det sociala åldrandet ............................................................... 14
Äldrepolitiken, nationella riktlinjer ................................................................... 15
Lagstiftning ........................................................................................................ 16
Socialtjänstlagen (2001:453) ......................................................................... 16
SoL och Äldre ................................................................................................ 16
Hentjänstens framväxt ....................................................................................... 17
Från ideologi till praktik ................................................................................ 17
Hem – tjänster ................................................................................................ 18
Malmö och hemtjänsten ................................................................................. 18
Fosie ............................................................................................................... 19
TIDIGARE FORSKNING .................................................................................. 19
TEORIAVSNITT ................................................................................................. 20
Rollteorin ....................................................................................................... 20
Aktivitetsteori ................................................................................................ 21
Tillbakadragningsteori/ Disengagemangsteori .............................................. 21
Gerontrascendensteori ................................................................................... 22
Social- ekologisk teori ................................................................................... 22
Kontinuitetsteori ............................................................................................ 22
Det goda åldrandet ur ett salutogent perspektiv............................................. 23
4
RESULTAT OCH ANALYS .............................................................................. 23
Fokusgruppen..................................................................................................... 23
Intervju 1 ............................................................................................................ 24
Intervju 2 ............................................................................................................ 24
Möjligheter, beroende och självbestämmande. .................................................. 24
Hälsoupplevelse ................................................................................................. 25
Aktivering och relationer. .................................................................................. 26
Meningsfullhet. .................................................................................................. 28
Den egna personligheten .................................................................................... 28
Tolkning av resultatet utifrån syfte och frågeställningar ................................ 30
DISKUSSION ....................................................................................................... 32
KÄLLFÖRTECKNING ...................................................................................... 34
Bilaga 1 Frågorna i SCB undersökning
Bilaga 2 Teman och frågorna till intervjuerna/ samtalet.
Bilaga 3 Samtyckesbilaga
Bilaga 4 Frågor till Eva Zajd, chef för en hemtjänstgrupp i Fosie
Bilaga 5 Redovisning av aktiviteter inom vård och omsorg 2008, Fosie
stadsdel
Bilaga 6 Godkännande av Malmö Högskolan Hälsa och samhälles etiska
prövning
5
INLEDNING
Den demografiska utvecklingen i Sverige visar på att den andelen av befolkningen
som är över 65 år blir allt fler, år 2030 kommer var femte svensk att vara
pensionär (Socialstyrelsen äldrerapport 2008, s.10). Detta innebär bland annat att
samhället måste förbereda sig för att erbjuda äldre människor goda möjligheter för
att leva ett tillfredställande åldrande.
Att kunna bo kvar hemma trots funktionsnedsättning på grund av hög ålder eller
funktionshinder är en rättighet som har blivit möjligt genom uppkomsten av
hemtjänsten. Hemtjänstens uppgift rörande äldre är att tillgodose de äldre med
den hjälp de behöver för att föra ett så normalt liv som möjligt, trots de hinder
som hög ålder och/ eller sjukdom kan innebära (Nordström, 2000 s 7).
Det är socialtjänstlagen som reglerar vilken hjälp den äldre har rätt till, bland
annat rätten till hemtjänst. En viktig utgångspunkt inom socialtjänstlagen
avseende den hjälpen den äldre får hemma är aktiveringsprincipen. Denna princip
innebär att motivera till aktivering av den enskildes egna resurser både fysiskt och
psykiskt. Den äldre ska ges möjlighet till stimulering eftersom passivitet anses
förvärra den äldres situation, både fysiskt, psykologiskt och socialt. Aktiveringen
ska utgå från omsorgstagarens behov och önskningar (Wennström 1993, s.21).
Förutom de insatser som avser fysiska behov ska kommunen se till att ordna
insatser som tillgodoser den äldres sociala behov. Enligt socialtjänstlagen 5 kap.
4§ ska kommunerna sörja för att erbjuda äldre människor möjligheten att ”leva
och bo självständigt under trygga förhållanden”, samt även verka för att den äldre
ska ha möjlighet till ”ett aktivt liv och meningsfull tillvaro i gemenskap med
andra”.
Äldre är ingen homogen grupp, att pensioneras, eller bli 70- 80 år innebär inte
nödvändigtvis en oväntad förändring av individens värderingar eller musik, mat
och litteratur preferenser osv. En del behöver mer tid för sig själva, andra vill
umgås med andra.
För att tillgodose eventuella aktiveringsbehov hos äldre anordnar kommunens
stadsdelar och hemtjänsten olika typer av verksamheter, vissa är kollektivt
inriktade. Där får den äldre möjligheten att få sina sociala och intellektuella behov
tillgodosedda tillsammans med andra. Andra aktiviteter är endast för den enskilde,
exempelvis ledsagarbistånd för att gå på promenader.
För att försäkra en god och kvalitativ hemtjänst i enighet med socialtjänstens mål
och som framförallt tillfredställer den äldres enskilda aktiveringsbehov, är det
nödvändigt att utforma de sociala insatserna med utgångspunkt i dem de är till för,
det vill säga brukarna.
I denna uppsats har jag försökt belysa några hemtjänsttagares individuella åsikter
kring social samvaro och aktiveringsbehov samt hur hemtjänsten tillgodoser eller
inte tillgodoser dessa.
6
PROBLEMFORMULERING
Under våren 2008 genomfördes det en undersökning bland Malmö stads
hemtjänstbrukare om hur de upplevde sin hemtjänst. Frågorna (se bilaga 1) som
ställdes i undersökningen handlade om brukarnas upplevelser kring en del
aspekter av hemtjänsten. Dessa aspekter behandlade brukarnas uppfattning av
hemtjänstens utförande i förhållande till bemötande, trygghet, inflytande,
information, omfattning, utförande, upplevelser och maten.
Resultatet visade att den aspekten brukarna kände sig minst nöjda med var
upplevelser kring aktivering. Frågorna gällande detta löd, ” hur nöjd är du med
möjligheterna att få komma ut och få delta i aktiviteter du trivs med, hur ofta du
blir erbjuden att komma ut” samt ”hur personalen stödjer och hjälper dig för att
du ska kunna leva et eget liv”(se bilaga 1 med frågorna).
Som alla människor, har även äldre olika behov av socialisering och aktivering.
Malmös socialhemtjänst erbjuder sina brukare en rad aktiviteter utformade i syfte
att främja brukarnas sociala tillvaro utifrån kollektiva och enskilda önskemål, det
finns de som gärna umgås med andra och de som helst vill aktiveras enskilt.
Som resten av Malmös stadsdelar fick även Fosie stadsdel ett sämre betyg av
hemtjänsttagarna gällande upplevelsen kring aktivering. För att förstå detta
resultat och arbeta för förbättringar krävs det kunskap om vad som fungerar och
vad som inte fungerar utifrån brukarnas perspektiv. Detta är precis vad denna
kvalitativa undersökning syftar till, att vinna kunskap kring brukarnas personliga
upplevelser av insatser som rör aktivitet och social samvaro, vad de betyder för
dem och vad som är angeläget för dem att lyfta upp.
Jag har en förhoppning om att uppsatsens resultat kan bidra med användbar
kunskap gällande äldre hemtjänsttagares förhållningssätt kring aktiviteter inom
hemtjänsten.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med denna uppsats är att undersöka närmare hur en grupp äldre
hemtjänsttagare från Fosie stadsdel upplever och värderar betydelsen av
aktiviteter för sitt sociala åldrande, samt hur hemtjänsten tillfredställer deras
behov. Följande frågeställningar har använts som hjälpmedel för att besvara syftet
 Vad är aktiviteter för hemtjänstbrukarna?
 Hur ser hemtjänstbrukarna på sin egen situation med hänsyn till
aktivering?
 Hur upplever hemtjänstbrukarna sitt eget behov av aktivering, och hur
tillfredställs dessa?
 Hur påverkar brukarnas personliga situation deras förhållningssätt till
aktiviteter?
7
AVGRÄNSNINGAR
Eftersom studiens syfte är att lyfta fram brukarnas åsikter kring deras upplevelser
av det sociala åldrandet kopplat till ämnet aktiviteter inom hemtjänsten föll det
naturligt att avgränsa studiens perspektiv till brukarnas. Det hade varit intressant
att ta del av andra aktörers uppfattning kring äldres aktiveringsbehov, som
exempelvis anhöriga, biståndsfattarna från kommunen och verksamhetschefer
men det skulle ha krävt längre tid och blivit alltför omfattande för en C uppsats.
I denna studie behandlas åldrande utifrån ett socialt och delvis psykologiskt
perspektiv. Det biologiska åldrande och dess innebörd tas inte upp i studien i
fördjupad mening. Uppsatsen går inte heller in i hur brukarna uppfattar övriga
områden av hemtjänstinsatser såsom matleverans och omvårdnad (se bilaga 1),
eftersom det faller utanför uppsatsen syfte.
Detta arbete har inte heller för avsikt att uppnå andra resultat än att lyfta upp de
intervjuades personliga tankegångar och försöka förstå dem utifrån den teoretiska
referensramen.
Till sist vill jag nämna att denna uppsats initierades utifrån intresse från Fosie
stadsdels hemtjänst, därav valet av stadsdel och informanter. Uppsatsens
undersökningssyfte och utformning, samt vad arbetet kom att behandla utgör mitt
eget intresseområde.
FÖRFÖRSTÅELSE
Förförståelse innebär att vi inte endast uppfattar verkligheten genom våra sinnen
utan vi gör det även genom hur vi tolkar vad sinnena fångar (Thurén, 2004 s.53).
Om vi exempelvis ser en bild tolkar vi den utifrån våra egna referensramar; det
vill säga, det vi associerar bilden med, vilket innebär att uppfattningen av bilden
blir subjektiv beroende på den som beskriver/ upplever den.
Förförståelse är i högsta grad avhängig av de värderingar vi får genom det
samhället vi lever i (a. a. s, 58-60). Även om avsikten i vetenskapligt
forskningsarbete är att avhålla sig från all subjektivitet i forskningen, kan
forskaren aldrig bortse från den människan han/hon är och de föreställningar
han/hon har om saker och ting. Undersökningen som följer är inget undantag, trots
försök att hålla åsikter och subjektiva meningar utanför den vetenskapliga
forskningen kan dessa ha smugit sig in ändå, eftersom det inte alltid är lätt att
avgöra vad som är influerat av den egna förförståelsen eller vad som är sakligt
fakta . Viktigt är det dock att vara medveten om dessa aspekter.
Ett klart område där min egen förförståelse har smugit sig in i arbetet har varit
tanken om vilka informanter kunde vara lämpliga att ha med i studien, eftersom
jag hade en föreställning om att dessa personer skulle bidra med nyttigt och
nyanserat material för studiens syfte. En annan aspekt där min förförståelse kan ha
spelat roll är valet av datainsamlingsmetod, eftersom jag kände till arbetsmetoden
och hade tidigare använt mig av den. Bedömning var att fokusgrupper kunde
lämpa sig bäst för den informantgruppen som fanns att tillgå.
8
Det visade sig sedan att de personerna som ingick i den gruppen själva önskade
sig att bli intervjuade i grupp.
Jag vill även argumentera för att förförståelse kring de äldres situation samt
tidigare erfarenheter av att bemöta äldre har också varit fördelaktigt och bidragit
till att etablera en bra kommunikation och få bra respons från informanterna.
BEGREPPSDEFINITIONER
Hemtjänsttagare, brukare
Hemtjänsttagare och brukare är den som genom myndighetsbeslut har bistånd för
hjälp i hemmet. I denna uppsats kommer jag att använda begreppen
hemtjänsttagare och/eller brukare för att referera till äldre personer som brukar
hemtjänstens service.
Socialgerontologi
Socialgerontologi är en gren inom gerontologi, vetenskapen som studerar
åldrandet. Socialgerontologi studerar samspelet mellan individen och sin sociala
miljö. Även psykologiska omständigheter av åldrandet behandlas inom
socialgerontologin.
Aktiviteter
Aktiviteter i denna uppsats innebär alla typ av aktiviteter inom hemtjänsten som
brukarna inom hemtjänsten betraktar som sysslor som syftar till att tillgodose
deras behov av fysisk, psykiskt och social stimulans.
Upplevelse
Begreppet upplevelse används i denna uppsats som det begreppet som innefattar
känslor, åsikter och tankar som hemtjänstbrukarna uttrycker för att beskriva sina
resonemang.
ARBETETS DISPOSITION
För att åstadkomma ett logiskt sammanhang i uppsatsen och göra den mer
begriplig för läsaren har följande disposition gjorts.
I nästa avsnitt redovisas uppsatsens metodologiska tillvägagångssätt. Där beskrivs
val av forskningsansats, val av informanter, datainsamlingsmetod,
tillvägagångssättet för analysen av resultatet samt källkritiken avseende
litteraturen använd i uppsatsen. Sedan redogörs för de etiska överväganden
anknutna till vetenskaplig forskning. Därefter presenteras avsnittet
kunskapsbakgrunden, här återuppges kunskap kring äldreomsorgen och
hemtjänsten såsom historik, lagar och riktlinjer som styr den. Vidare redovisas
tidigare forskning som knyter an till området aktiveringsbehov för äldre och som
anses vara relevant för uppsatsen. Efter detta presenteras teoriavsnittet där jag
beskriver en del teorier som har varit utgångspunkt för analysen av resultatet,
därefter följer resultat och analysdelen där resultatet läggs fram och analyseras i
anslutning till de utvalda teorierna. Till sist presenteras en diskussion där jag
evaluerar uppsatsen, besvarar dess syfte samt diskuterar resultatet.
9
METODAVSNITT
I detta avsnitt redogörs för de metodologiska valen som har gjorts i uppsatsen.
Först presenteras valet av forskningsansats samt den metoden som valdes för att
samla in data. Vidare beskrivs urvalet samt överväganden och avgränsningar
kring urvalet. Därefter återger jag hur jag gick till väga för att bearbeta och
analysera resultatet. Till sist följer en argumentering kring valet av litteraturen
använda i uppsatsen.
Metodval
Enligt Eneroth (1984, s.47) innebär den kvalitativa forskningsansatsen en strävan
efter att skildra de specifika kvaliteterna som finns hos ett studerat fenomen och
få fördjupad kunskap kring det. Eftersom syftet i studien var att undersöka de
äldre brukarnas personliga åsikter kring socialt åldrande och aktivering, var
denna forskningsmetod ett självklart val.
Vidare kännetecknas kvalitativ forskningsmetod av att den kräver att forskaren
har ett någorlunda nära kontak till undersökningsobjekt för att kunna få större
inblick i och förståelse för det undersökta (Repstad, 2006 s. 11). Därför användes
kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Dessa lämpar sig om syftet med
forskningen är att få förståelse för hur ett fenomen personligen upplevs av
informanterna (Svensson & Starrin, 1996 s. 52-57). Målet med intervjuerna var
att få kunskap om brukarnas känslor, erfarenheter och åsikter, vilket krävde att
informanterna skulle vara aktiva och berätta om vad de ansåg som relevant att
fokusera på. Av dessa anledningar bestod intervjuguiden endast av teman samt en
del semistrukturerade frågor. Teman och frågorna utformades utifrån den enkäten
som användes av statistiska central byrå i den senast gjorda
brukarundersökningen om kvalitén inom Malmö stads hemtjänst (se bilaga 1 och
2). Intervjuerna har spelats in med hjälp av diktafon och har senare transkriberats
och analyserats.
Intervjuteknik och tillvägagångssättet
Som intervjuteknik användes fokusgrupper och djupintervjuer. Orsaken till detta
var helt enkelt att fyra av de sex brukarna som anmälde sig som informanter för
denna uppsats föredrog att bli intervjuade i grupp. De andra två informanterna
intervjuades var för sig då den ena informanten har svårt att ta sig ut på egen hand
och den andra fann det bekvämast så.
Fokusgrupper innebär att forskaren samlar en liten grupp människor som,
diskuterar kring ett särskilt ämne, under en begränsad tidsperiod, i denna typ av
intervjuteknik agerar intervjuaren som en samtalsledarare (Denscombe, 2000 s.
137). Det finns en del fördelar med denna typ av intervjuteknik, den är
tidsbesparande, människor får till stånd en diskussion i interaktion med varandra,
samtalsledaren introducerar ett tema och gruppen bygger upp en diskussion
tillsammans, deltagarna hjälps åt att utveckla sina resonemang med hjälp av
varandra (a. a).
Några praktiska nackdelar kan vara att samtalsledaren tappar kontrollen över
samtalet, att det blir svårt att följa en röd tråd vilket försvårar en senare analys av
samtalet. Ett annat problem med denna typ av intervjuteknik är att det kan finnas
risk för att informanterna endast vågar uttala det som anses som accepterat i
10
gruppen (Repstad, 2006 s. 83). Dock är min uppfattning att informanterna i den
aktuella fokusgruppen kunde tala fritt och avslappnat eftersom de kände varandra
sedan tidigare. Det var emellertid svårare att hålla fokus på ämnena då
informanterna ofta gled in på andra ämne, dock var detta gynnsamt för studien
eftersom de oftast kom in på ämnen som hade koppling till studiens syfte.
Djupintervjuerna med de övriga två hemtjänstbrukare var semistrukturerade och
innehöll samma ämnen som för fokusgruppens. Fokusgruppsamtalet ägde rum i
en av hemtjänstens lokaler efter önskemål av deltagarna, samtalet varade under ca
45 minuter. De två enskilda intervjuerna gjordes hemma hos brukarna efter deras
önskemål, utgångspunkten var att genom teman och frågor (se bilaga 1 och 2)
åstadkomma en berättelse hos informanterna. Detta fungerade väl då
informanterna berättade grundligt utan att jag nödvändigtvis ställde frågor.
Urval och avgränsningar
Valet av informanterna till denna undersökning gjordes med hänsyn till studiens
syfte, det vill säga att undersöka innebörden och upplevelser kring aktiviteter för
en grupp hemtjänsttagare. Enligt Rosengren och Arvidson (2002, s. 123-126) är
det syftet och forskningsintresse som ligger till grund för valet av det materialet/
undersökningsobjekt som ska användas i forskningen. Om syftet är att undersöka
ett fenomen är det troligt att man använder sig av undersökningsobjekt som kan
ge största möjliga data kring fenomenet, de som upplever fenomenet, de som har
”mest att bidra med” (a. a). För denna studies syfte var det nödvändigt att ta hjälp
av hemtjänstbrukare som var intresserade av att berätta om deras upplevelse
kring aktiviteter inom hemtjänsten.
För att komma i kontakt med hemtjänstbrukare som kunde tänka sig att ingå i
studien bad jag en sektionschef inom hemtjänsten i Fosie om hjälp, eftersom hon
kände brukarna, och det skulle vara svårt för mig att komma i kontakt med dem
på egen hand. Repstad (1999, s. 46) beskriver en god informant som den som på
något sätt kan problematisera, och bidra med betydelsefull information om
forskningsämnet utifrån egna upplevelser (a. a). Jag hade en förväntning om att
kunna få hjälp av informanter som hade olika åsikter kring aktivering och därmed
upplevde det sociala åldrandet på olika sätt, men vid informationsmötet upptäckte
jag att det inte verkade finnas något intresse hos brukarna att delta i studien.
Jag fick till slut hjälp med att komma i kontakt med en grupp brukare som träffas
regelbundet på café och andra verksamheter. Jag fick träffa dessa brukare under
en utav deras sociala träff och informera dem om min uppsats. De flesta brukare
kände en aning skepticism och uttalade då att de inte trodde de hade mycket att
bidra med. Men ytterligare upplysning kring arbetets syfte och uppläggning, samt
en del samtal mellan de brukare som var intresserade i att delta och de som inte
var det gav som resultat fyra stycken brukare som gärna ville dela med sig av
sina erfarenheter och åsikter.
För mig var det viktigt att ha med informanter som var aktiva och utnyttjade
hemtjänstens sociala verksamheter samt brukare som inte själva hade möjlighet
till att delta i de aktiviteterna som anordnas av hemtjänsten. Jag tyckte att dessa
brukare också behöver komma till tals i en undersökning kring hur äldre upplever
det sociala åldrandet och vad aktiviteter och aktivering, eller brist på dessa
11
innebär för dem. Dessa brukares åsikter ansågs också angelägna för att få fram
hur hemtjänsten tillgodoser även dessa människors behov. Med utgångspunkt i
detta bad jag samma person som tidigare hjälpt mig att ta kontakt med första
gruppen, att även hjälpa mig att komma i kontakt med brukare som inte deltar i
några aktiviteter, och fråga om de ville vara med i studien. På det sättet fick jag
kontakt med ytterligare två stycken brukare.
Det som låg till grunden för urvalet var att informanterna var äldre
hemtjänsttagare eftersom studien behandlar det sociala åldrandet och betydelsen
av aktiviteter för den äldre. Ålder, kön och civilstånd var aspekter som jag hade
övervägt som relevanta för hur äldre upplever behovet av aktiviteter och hur
dessa ska utformas. Men det var inte upp till mig vilka brukare valde att delta i
studien så jag fick helt enkelt bara önska och hoppas på mångfald och nyansering
bland de som valde att delta i studien.
Urvalet blev tills sist sex stycken informanter, alla över 80 år, tre kvinnor och tre
män, alla ensamboende med olika hemtjänstinsatser. Fokusgruppen bestod av två
män och två kvinnor som alla känner varandra eftersom de träffas regelbundet på
de aktiviteterna hemtjänsten ordnar. De andra två informanterna är av olika skäl
inte med på sociala aktiviteter.
Bearbetning och analys
Jag har i denna uppsats använt mig av ett hermeneutiskt förhållningssätt för att
tolka mina resultat. Hermeneutik betyder tolkningslära (Thurén 2004, s.45-45),
och är den vetenskapsfilosofin som sysslar med att förstå ett fenomen genom att
tolka det. Målet med tolkningen är att ”vinna en giltig och gemensam förståelse av
textens mening” (Kvale, 1997 s. 49-50). Den hermeneutiska tolknings- och
förståelseprocessen innebär att forskaren ständigt pendlar mellan delar och helhet
vilket innebär en kontinuerlig fördjupning av det som menas i texten. Forskaren
går igenom texten först för att få en helhetsbild, och går sedan tillbaka för att hitta
särskilda teman som ger mer förståelse av helheten. Detta medför en djup
behandling av texten. Jag har alltså analyserat de bandade intervjuerna genom att
transkribera dem och sedan försökt hitta citat som innehåller relevant information
för studiens syfte. Dessa citat har varit utgångspunkt för identifiering av olika
teman som har ansetts som relevanta för studiens syfte (Denscombe, 1998 s. 248).
Dessa teman har senare jämförts med de presenterade teorierna. Eftersom jag i
denna studie intresserar mig för och återger informanternas subjektiva upplevelser
kring socialt åldrande och aktivitetsbehoven präglas mitt arbete av ett relativistiskt
synsätt (Thurén, 1991, s.10). Därför är någon absolut sanning knappast möjligt att
uppnå, utan det rör sig snarare om rimliga tolkningar och troliga förklaringar med
utgångspunkt i teorin. Jag har, med hänsyn till detta, använt mig av förhållandevis
många citat eftersom jag ansåg att det var centralt att ha med hur informanterna
själva yttrar sig om ämnet.
Källkritik
All litteratur som har använts i denna uppsats är skriven av väl kända forskare
med en lång erfarenhet och auktoritet inom ämnet. Materialet som kommer från
internetkällor är hämtad från statens myndigheter såsom regeringens hemsida,
socialstyrelsen, folkhälsoinstitutet, och statistiska centralbyrå. Detta borde, enligt
min mening, innebära att dessa källor innehar en hög grad av tillförlitlighet
12
Gällande informationen om Fosies hemtjänstorganisering har jag valt att ta hjälp
av en chef för en hemtjänstgrupp i Fosie, för att på det sättet få tydlig och konkret
information.
FÖRSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN
Denna uppsats har genomgått den etiska prövningen som Malmö Högskola
fakultet Hälsa och Samhälle kräver för genomförande av forskningsprojekt (se
bilaga 6). Eftersom det inte bedömdes uppstå några etiska svårigheter i samband
med genomförandet av studien, godkändes studiens forskningsämne samt dess
metodologiska tillvägagångssätt innan studien påbörjades.
Med syfte att, under arbetets gång, uppfylla de etiska kraven som ställs på
forskningsarbete har följande gjorts. Informationskravet uppfylldes genom att
tydligt upplysa deltagarna både muntligt och skriftligt om studiens syfte samt
deras roll i studien (se bilaga 3). För att uppfylla samtyckeskravet har
informanterna kontaktas personligen och blivit tillfrågade angående ett eventuellt
deltagande i denna uppsats, för att på så sätt undvika missförstånd. Deltagarna har
även informerats om frivilligheten i deltagandet, samt friheten att avbryta
medverkandet när som helst. Gällande konfidentialitetskravet har deltagarna
erbjudits avidentifiering i den skriftliga rapporten samt försäkrats konfidentialitet i
övrigt. Ändamålet för arbetet har tydliggjorts, det vill säga, de informanterna som
har ingått i studien har informerats om att det insamlade data endast kommer att
användas till denna studie och den inspelade intervjun kommer att raderas.
Därmed är även nyttjandekravet uppfyllt (SFS 2003:460).
VALIDITET OCH RELIABILITET
Begreppet validitet beskrivs av Rosengren och Arvidson (2002, s. 195- 198) som
det som benämner att man forskar det man har tänkt sig att forska om, eller att
verkligen mäta det vi avser att mäta, det vill säga om vår studie är giltig. Detta är
lättare att avgöra om det finns kvantitativa, jämförbara resultat. Validitet i
kvalitativa termer, som då är ansatsen i min studie, innebär enligt Svensson och
Starrin (1996, s. 212-217) att forskaren kontrollerar trovärdigheten igenom hela
studien, exempelvis genom att ha empiri som stöder det resultatet forskaren
kommer fram till. I kvantitativa undersökningar försäkrar sig forskaren om att
studien innehåller en hög validitet genom att jämföra resultat och hitta statistiska
databaserat samband. I denna studie är detta inte aktuellt eftersom det inte går att
mäta brukarnas åsikter, eller hitta någon sanning eftersom en sådan inte finns.
Eftersom denna studie baserar sig på olika sanningar är alla dessa giltiga och
trovärdiga.
Vidare, menar Svensson och Starrin att en användbar syn på validitet i kvalitativa
studier nämligen är att denna ska ”bedömas utifrån sin kontext”(a. a, s. 212), alltså
att validiteten är unik för varje studie och att denna avgörs av intervjuaren och
intervjuade, vilket kan tillämpas på denna studie. I en praktisk mening innebär
detta att jag kan försöka ge validitet åt min studie genom att se till att den
redovisning jag ger stämmer med det syftet jag hade med studien, vilket då
medför att jag har undersökt det jag hade för avsikt att undersöka.
13
Med reliabilitet å andra sidan, avses hur tillförlitligt studiens resultat kan vara
(Thurén 2004, s.22). Hur exakt har jag mätt det jag skulle mäta i min studie, och
hur trovärdiga har mina mätinstrument varit, om någon annan utförde samma
studie, skulle den personen få samma resultat? Reliabilitet är svårmätt i kvalitativ
forskning då forskningen påverkas av subjektiva faktorer exempelvis forskarens
interaktion med undersökningsobjekt. Jag vet inte om någon annan skulle få
andra resultat på samma studie, det skulle säkerligen vara avhängigt av
forskarens sätt att mäta samma fenomen.
KUNSKAPSBAKGRUND
Först följer en kort introduktion i vad åldrande och framförallt socialt åldrande
kan innebära. Därefter följer en redovisning av de nationella politiska målen inom
området äldre och den aktuella lagstiftning som gäller för kommunernas arbete
kring äldre. Senare framförs bakgrund och historik kring hemtjänsten som
serviceaktör, detta syftar till att redogöra för hur hemtjänsten föddes. Vidare
redogörs för begreppet hemtjänst - er. Sist presenteras kunskap om Malmö och
Fosie stadsdels socialhemtjänst och vilka aktiviteter stadsdelen erbjuder sina
hemtjänstbrukare.
Åldrandet
Att vi människor åldras är ett faktum, men att specifikt bestämma vad som är
normalt åldrande för var och en av oss är svårt. Det finns gemensamma
kännetecken på hur det kan vara att åldras, men det är olika från individ till
individ när förändringarna och dess biverkningar är igång. Biologiskt åldrande
innebär en förändring i både den kronologiska och den funktionella åldern, med
den första menas hur gamla vi faktiskt är alltså hur länge vi har levt sedan födseln,
medan den andra säger mer om vår prestationsförmåga, den fysiska och även
psykiska konditionen (Viidik, 2002 s.18). Den funktionella åldern skiljer sig bland
äldre beroende på individuella, sociala och psykologiska faktorer. Det
psykologiska åldrandet medför förändringar i personligheten, intelligensen,
inlärningsförmågan, och minnet. Det sociala åldrandet syftar till de förändringar
som sker kring socialisering, förmågan till anpassning till nya roller, exempelvis
att lämna sin roll som arbetare, att acceptera den nya rollen som pensionär är en
stor, omtumlande övergång, som kan innebära rubbningar för en äldre människa,
de sociala förändringarna blir påtagligare och är ett bevis på att man åldras
(Tornstam, 2005 s.144-145). Det är dock viktigt att studera hela livsloppets
utveckling för att förstå vad som är normalt och för vem.
Gerontologi och det sociala åldrandet
Gerontologi är den vetenskapen som studerar åldrandet, den introducerades 1903
av den franska professorn Élie Metchnokoff. Gerontologi är en tvärvetenskap som
inbegriper vetenskaplig studie av åldersprocesserna, vetenskaplig studie av äldre
personer, studie av äldre och åldrandet utifrån andra perspektiv såsom historiskt
och filosofiskt, samt användning av alla dessa kunskaper för äldres välbefinnande
(Dehlin & Rundgren, 2000, s.25). Det är många som har intresserat sig för att
studera åldrandet, framförallt med syftet att kunna hitta ett sätt att behålla
ungdomen. Gerontologi som forskningsämne tog fart för ca 60 år sedan, som en
14
effekt av att den ökade andel äldre i de industrialiserade länderna (a. a). Den delen
av gerontologin som sysslar med det biologiska åldrandet är geriatriken, medan
socialgerontologin studerar de psykologiska, sociala och psykosociala delar av
åldrandet.
Socialgerontologin föddes 1946 då den amerikanska psykologiorganisationen
startade en avdelning med syfte att studera åldrandet (biologiska processer som
leder till att man blir gammal) och ålderdomen (att genom ådrandet, bli gammal).
Ytterligare en faktor till utvecklingen av socialgerontologin var första utgivning
av tidskriften ”Journal of Gerontology”, som fortfarande innehar ledningen bland
gerontologiska tidskrifter (Tornstam 1992, s 13). Socialgerontologin studerar den
äldre i förhållande till samhället, miljö och andra individer utifrån:
 De sociala faktorerna som påverkar individens hälsa, beteende och
levnadsförhållanden under livsloppet
 Vilka faktorer som skapar skillnader i levnadsförhållanden och
upplevelser mellan individer och grupper under den senare delen av livet
 Hur samhällsförhållanden influerar individen
 ”Hur äldres upplevelser och funktionssätt påverkas av grupptillhörighet
såsom kön, socialklass och familjesituation” (Sammuelsson 2000, s 248).
Det är högst individuellt hur den äldre uppfattar sitt åldrande, men samhället har
ett ansvar för att tillhandahålla de verktygen den äldre behöver för att nå
välbefinnande i ålderdomen, framför allt om den äldre inte har möjlighet att
tillgodose sina behov på egen hand. Hur detta ansvar uttrycker sig är genom lagar,
riktlinjer och ramar för vård och omsorg av äldre.
Äldrepolitiken, nationella riktlinjer
Enligt regeringens äldrepolitik ska äldre ges möjlighet till att ”leva ett
självständigt liv med god kvalité” (www.regeringen.se/sb/d/1954/a/18814). Det är
dock kommunerna som har det yttersta ansvaret för att erbjuda en kvalitativ
äldreomsorg, men regeringen har ett övergripande ansvar för att se till att
mobilisera resurser genom olika satsningar i form av ekonomiska medel,
lagstiftning, satsning på forskning osv. för att kommunerna ska kunna erbjuda den
äldre ett tryggt och värdigt åldrande. Inte minst ska regeringen granska hur
kommunerna lever upp till de lagar och riktlinjer som finns kring äldrepolitiken,
detta genom tillsynsmyndigheten Länsstyrelsen.
Vidare är det regeringens eftersträvan ”att äldre ska kunna leva ett aktivt liv, ha
inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med
bibehållet oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till vård och omsorg”.
För att uppnå dessa mål ska kommunerna få till stånd insatser som erbjuder god
och kvalitativ vård och omsorg, detta med hjälp av de privata, kommunala och
ideella aktörer som finns inom kommunen. Att på ett friare sätt kunna välja
omsorgsgivare menar regeringen bidrar till att äldreomsorgen utgår från ett
individuellt perspektiv med hänsyn till de äldres egna behov och önskningar
Socialstyrelsen är den statliga myndighet som bland annat bevakar att människors
rätt till vård och omsorg tillgodoses. Socialstyrelsens äldreenhet, som är en del av
socialtjänstavdelningen på socialstyrelsen, arbetar med att utveckla kvaliteten
inom vården och omsorgen för äldre. Detta görs genom uppföljning och
utvärderingar av verksamheter i hela landet, framtagning av kunskapsbaserade
15
riktlinjer och normer samt genom nationell tillsyn över hur läns och kommunala
verksamheter arbetar, exempelvis hur kommunen handlägger ärenden kring äldre
(www.socialstyrelsen.se/om_sos/organisation/socialtjanst/enheter/ald).
Lagstiftning
Det är viktigt att veta vad kommunerna och därmed stadsdelarna har för
skyldigheter gentemot sina invånare gällande utformningen av verksamheter och
insatser som finns tillgängliga för dem. Därav följande lagpresentation.
Socialtjänstlagen (2001:453)
Socialtjänsten (1 kap. 1 §) ska ”på demokratins och solidaritetens grund främja
människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet och levnadsvillkor, och
aktivt deltagande i samhällslivet”. Arbetet ska utgå ifrån människors
självbestämmande och integritet och detta skall vara grunden i
handläggningsarbetet .
Uppkomsten av den socialtjänstlagen som 1982 ersatte de tidigare
barnavårdslagarna, nykterhetsvårdslagen och socialhjälpslagen innebar en
förändring i synen på människor som behövde hjälp av samhället. Människor sågs
inte längre som oförmögna att påverka sin livssituation, myndigheternas
kontrollerande funktion som bestämde över individens liv kom att inta en
hjälpande funktion istället som skulle se till hela individen i ett helhetsperspektiv
och inte enbart hans eller hennes problem satta ur kontext (Nordström & Thunved
2007, s. 31).
Socialtjänstlagen anger vilket ansvar varje kommun har gentemot sina
medborgare och på vilket sätt detta ansvar skall tas. Den beskriver också de
riktlinjerna som kommunen har att följa för att ge god service samt utifrån vilka
principer dessa ska ges. Exempel på detta är följande.
3 kap. 1§ anger socialnämndens funktion, där ingår bland annat att inrätta
allmänna och individriktade insatser för kommunernas invånare.
3 kap. 5§ anger att ”alla insatser för den enskilde skall utformas och genomföras
tillsammans med honom”
3 kap. 6§ ”socialnämnden bör genom hemtjänst, dagsverksamhet eller annan
likande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt
med andra”
4 kap. 1§ den som inte själv kan tillgodose sina behov har rätt till bistånd av
socialnämnden. Genom biståndet ska den enskilde tillförsäkras en skälig
levnadsnivå, biståndet skall vara utformat så att det stärker individens möjlighet
att leva ett självständigt liv.
SoL och Äldre
Det är för denna uppsats angeläget att även återge de paragraferna som särskilt
berör äldre människor, eftersom det är det som ligger till grund för all hjälp de får.
Enligt SoL 5 kap. 4§ ”skall socialnämnden verka för att äldre människor får
möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktivt
och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra”. Detta innebär bland annat att
kommunen ska sörja för att tillgodoses den äldres behov av att få bo kvar hemma
om den äldre så vill, rätten till sjukvård hemma, hemtjänst, aktiv sysselsättning
16
osv. Utgångspunkten är de individuella behoven, att den äldre i största möjliga
utsträckning ska välja själv samt att den äldres liv blir så normalt som möjligt.
Socialnämnden ska bidra till att bryta den äldres eventuella isolerande situation
samt arbeta för att ge den äldre möjligheten för social stimulering (Nordström &
Thunved 2007, s 119-125).
Hemtjänstens framväxt
Från ideologi till praktik
Idén om att kunna bo kvar hemma när man var äldre och sjuk kommer
ursprungligen från England. I Sverige tog Röda korset efter denna idé och
initierade på frivillig basis första hemtjänsten i Sverige på 1950 talet. Innan detta
skedde, var all omsorg och vård av äldre hänvisat till institutioner som
ålderdomshem och fattigvårdsanstalt eller anhöriga och välgörenhet (Nordstöm,
2000 s. 11).
Under samma period, 1950 talet, satte också den offentliga debatten om
äldrevården igång på allvar, med Ivar Johansson på spetsen. Han menade att med
hjälp av statliga bidrag var det möjligt för hemtjänsten att ersätta
ålderdomshemmen (a. a, s 13). Motståndare menade att samhället inte hade
resurser för att erbjuda alla medborgare den rätten, medan anhängare kontrade
med att kostnaderna inte alls behövde blir så höga om man utnyttjade hemmafruar
som billig arbetskraft (a. a).
Diskussionen hade tagit fart men inget praktiskt hände förrän senare, dock gav
perioden 1947- 1955 upphov till uppkomsten av en ny ideologi kring vård av
äldre, nämligen hemmaboendeideologin, som skilde sig från den tidigare
fattigvårdsprägel, och förankrade sig i ett socialrättsligt förhållningssätt kring vård
av äldre. Några bidragande orsaker till att denna nya ideologi föddes skedde var
förändringar som skedde i landet som den kontinuerliga urbaniseringen, den
ekonomiska progressionen landet gick igenom samt att den inofficiella gruppen av
omsorgsgivare, d v s kvinnorna, började arbeta (a. a).
Den faktiska förändringen kom med stiftandet av socialhjälpslagen, som infördes
1956 och innebar ett socialpolitiskt koncept som stadgade att det inte längre
handlade om frivillighet utan att det var en medborlig rättighet att få ekonomisk
och social trygghet. Senare stipulerades det även att äldrevård skulle ges med
respekt till människors integritet och med hänsyn till individens behov och
önskemål, samt att öppna insatser skulle prövas innan vård på institution blev
aktuell (a. a).
Rekryteringskriterierna för de som skulle arbeta med de äldre utgick ifrån att det
inte behövdes en särskild utbildning utan det räckte med vilja och
medmänsklighet. Därför bestod arbetskraften av hemmafruar som tidigare stått
utanför arbetsmarknaden. På grund av den tidens rådande arbetsbrist var det inte
heller tal om att göra detta yrke till ett attraktivt sådant så att andra som redan
hade arbete sökte sig till detta, därför sattes lönerna medvetet längre än
motsvarande på marknaden och anställningsformerna innefattade endast
timanställning (Szebehely 2003, s. 27-28).
17
På det sättet var den sociala hemhjälpen född som ideologi samt i praktiken, som
komplement till institutionsvården. Fler verksamheter likt Röda Korsets startades i
hela landet, 1960 var det 26 kommuner som inte erbjöd hemtjänst.
Socialtjänstlagen som trädde i kraft 1982, reglerade de äldres rätt till bistånd i
hemmet samt de stödinsatser som kommunerna är skyldiga att erbjuda de äldre för
att tillgodose försörjning och livsförig i övrig, utom vårdinsatser, samt erbjuda
den äldre skälig levnadsnivå. Detta innebär i praktiken att den äldre kan bo
hemma med hjälp dygnet runt i form av bland annat larmhjälp samt jour- och
dagverksamheter som främjar en kvalitativ levnadsnivå som även tar hänsyn till
de äldres sociala behov.
I juni 2008 var det 9,5 procent av Sveriges äldre, 65 år och äldre, som fick insatser
från hemtjänsten (Socialstyrelsen Äldrerapport 2008, s. 15).
Hem – tjänster
Innebörden av begreppet hemtjänst anges inte i lagen, utan det inbegriper alla
tjänster/ insatser som utförs hemma hos brukaren. Detta innebär alltså den
praktiska hjälpen den äldre behöver för att upprätthålla ett gott liv trots
ålderdomens hinder (Wennström 1993, s16). Insatserna innehåller allt från
personligt omvårdnad, inköp av matvaror, skötsel av hemmet, hjälp till att komma
ut, etcetera. Det är den äldre som ansöker om den hjälp han eller hon anser sig
behöva, och det är kommunens biståndsbedömare eller hemtjänstassistenten som
utreder dessa behov, med underlag i Socialtjänstlagen, om den äldre har rätt till
den ansökta hjälpen. Hjälpinsatserna varierar från kommun till kommun och
likaså gör behoven från individ till individ. Insatserna ska dock utföras enligt
socialtjänstlagens principer av bland annat självbestämmande (a. a).
Malmö och hemtjänsten
Cirka 6000 personer får stöd och hjälp i sitt hem av äldreomsorgen i Malmö
(Hansen 2008, s. 9). Genom hemtjänsten kan den äldre få hjälp med städning,
tvätt, inköp, och måltidsservice d v s leverans av mat. Den äldre kan också få
hjälp dygnet runt med personlig omvårdnad som innefattar hjälp med att äta,
dricka, personlig hygien, på och avklädning samt förflyttning. Den som behöver
hjälp med att komma ut kan få ledsagarservice som komplement till hemtjänsten,
den äldre kan också ansöka om trygghetslarm för att känna sig tryggare om han
eller hon har fysiska eller psykiska problem. Även telefonservice erbjuds för att
göra det ännu tryggare för den äldre att bo hemma. För att ansöka om insatser ska
den äldre ta kontakt med den hemvårdsinspektören som finns i den stadsdelen där
den äldre bor, sedan görs det en utredning och behovet av insatserna prövas,
därefter beviljas eller avslås ansökan av insatser i hemmet. Det finns inga regler
på hur många timmar den äldre kan få eftersom biståndet är ges efter den äldres
behov och endast om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt (www.malmo.se).
Förutom lagstiftning enligt Socialtjänstlagen följer hemtjänsten i Malmö de
riktlinjerna som anges i Malmö stads äldreomsorgsplan. I denna anges de
kvalitetsområden som ska ligga till grund för utförande av hemtjänstservicen.
Dessa områden är bemötande, trygghet, inflytande, information, omfattning,
utförande, upplevelser och maten.
18
Fosie
Följande information kommer från Ewa Zajd, sektionschef för en hemtjänsts
grupp i Fosie stadsdel. Jag valde att tala med någon som arbetar på stadsdelen och
som kunde förklara hur hemtjänsten var organiserad där eftersom jag ansåg att det
var det bästa sättet att få preciserat och tydligt information om Fosies hemtjänst
(se bilaga 4 med frågorna).
Ewa har ansvar för en hemtjänstgrupp i Fosie och arbetar med personalansvar,
arbetsmiljöansvar, budgetansvar, samt med att se till att brukarna får den insatsen
som de har blivit beviljade enligt Socialtjänstlagen.
Fosie stadsdels hemtjänst ger hjälp till cirka 1050 personer. Hemtjänsten är
geografiskt områdesindelad, det är 10 hemtjänstgrupper som hjälper brukarna och
en speciell hemtjänstgrupp som hjälper personer med demenssjukdomar. Det finns
även en kvälls och nattpatrull och en larmcentral som besvarar larm. Förutom
detta finns det tre dagverksamheter för de som har demenssjukdomar, boendestöd
för psykiskt funktionshindrade, telefonservice, ledsagarservice, avlösare i hemmet
samt en mötesplats som är öppen för alla malmöbor, och ett serviceboende.
Varje brukare har en kontaktperson som ser till att de insatserna som brukaren har
blivit beviljad utförs. Allt arbete redovisas i datasystem. Genom att ge brukaren
möjlighet att bestämma tider för insatserna, samt lyssna på brukarnas önskemål
kring insatserna ser hemtjänsten i Fosie till att principen av medinflytande som
eftersträvas i socialtjänstlagen efterföljs.
För att främja den sociala tillvaron hos hemtjänstbrukarna (exempelvis sociala
verksamheter, aktiviteter, promenader etc.) anordnas caféverksamheter,
promenader, brukarna får följa med vid inköp av varor, utfärder, samt extra fest
vid högtider. Dessa aktiviteter är öppna för alla hemtjänstbrukare som vill delta
(se även bilaga 5, med redovisning av aktiviteter inom vård och omsorg utförda
2008).
TIDIGARE FORSKNING
I detta avsnitt kommer jag att kort introducera för läsaren forskning som har tagit
upp vikten av aktiviteter och socialt umgänge för den äldres hälsa.
Thoraues Olsson (1990) behandlar i sin doktorsavhandling ”… om äldre
människors sociala omsorgsbehov och deras omsorgssituation ” de äldres
praktiska, emotionella och existentiella omsorgsbehov. Hon sökte svaret på varför
vissa äldre inte får sina behov tillgodosedda. Hon kom fram till att äldreomsorgen
lätt tillgodoser den äldres praktiska behov men inte de existentiella som handlar
bland annat om att den äldre blir medveten om att det inte är lång tid kvar till
bortgången och behöver därför hitta mening i nuet, ett sammanhang och hjälp
med att förbereda bortgången. Hon tar fasta på värdet i sociala relationer med
hänsyn till detta. Vidare menar hon att lagen praktiskt inte uppfyller sin plikt då
de äldres existentiella behov inte tas i hänsyn (SoS-rapport 1994:13, s.52-53).
19
Folkhälsoinstitutets rapport ”Liv till åren” (2004) behandlar hälsobefrämjande och
sjukdomsförebyggande insatser för äldre. Denna rapport är en genomgång av
kunskapsläget kring de faktorer som främjar en god hälsa hos äldre. Studien går
igenom en rad vetenskapliga rapporter samt olika insatser som har gett upphov till
bättre hälsa hos äldre. Slutsatsen är att det inte är möjligt att endast ange en faktor
som gör att den äldre känner en livskvalité och mår bra utan att det handlar om en
kombination av flera. Dock poängteras att rekreation, socialt stöd, naturkontakt,
fysisk träning och boendemiljö har en viktig inverkan i del äldres hälsa (a. a, s.6264). Med detta menas bland annat att en kombination av nöje, och sociala
aktiviteter ger påtaglig mindre risk för att den äldres hälsa försämras. Vidare
konstateras att det även finns samband med hur den äldre mår och den miljön den
äldre lever i, eftersom miljön påverkar den äldres förmåga att utföra aktiviteter
och känslan av självbestämmande och/eller beroende.
I Socialstyrelsens äldrerapport (2008, s. 48) undersöks bland annat
dagverksamheternas roll och funktion i vården och omsorgen om äldre.
Undersökningen gjordes genom att ta hjälp av länsstyrelsernas kunskap och
erfarenhet av dagverksamheter. Enligt länsstyrelserna är dessa verksamheter till
för funktionshindrade och äldre som har behov av social aktivering och samvaro,
dess syfte är att hjälpa dessa grupper att behålla eller förbättra sin hälsa samt att
avlösa anhöriga. Länsstyrelserna menar att dessa verksamheter är ”viktiga för att
bryta isoleringen, känna gemenskap och göra något meningsfullt” vilket är en
viktig del av äldrepolitikens riktlinjer (a. a, s.49). Vidare beskrivs
dagverksamheter som betydelsefulla för den äldre som bor kvar hemma och är
ensam, eftersom den äldre kan finna gemenskap, hitta intressen och dela dem med
andra (a. a, s.51).
TEORIAVSNITT
I detta avsnitt presenteras bakgrund om och teorier kring äldres sociala åldrande.
Följande teorier kring åldrandets socialpsykologi härstammar från fenomenet
interaktionism, som har som utgångspunkt individen i samspel med sin sociala
miljö. Det är sociologerna Cooley och Mead som ligger bakom interaktionism
som begrepp. Cooley menade att ”individen inte kan existera utan sitt sociala
sammanhang” och Mead menade att individen formas genom ”signifikanta
symboler” som avgör hur andra uppfattar och bekräftar oss, en sådan symbol
menade han var språket (Tornstam, 1992 s. 116).
Rollteorin
Denna teori förklarar hur den äldre anpassar sig till åldrandet utifrån de rollerna
han har. Enligt rollteorin spelar vi människor olika roller under våra liv, dessa kan
vara rollen som mamma, dotter, socionom, osv. De sociala rollerna som individen
har spelat i sitt liv bygger dennes identitetsuppfattning, vilket är centralt för
individens självförtroende. Hur individen accepterar de rollförändringar som
inträffar i livet är avgörande för hur anpassningen till åldrandet sker. Somliga
rollförluster ersätts av andra, som exempelvis yrkesrollen. Den äldre blir
pensionär och kan sysselsätta med andra aktiviteter. Förlusten av rollen som
20
maka/ make som ersätts av rollen som änka/änkling är svårare att ersätta, och
detsamma gäller med förlusten av sociala roller som följer med vid
pensioneringen (Samuelsson 2000, s 251). Socialgerontologen Geist tolkar dessa
rollkonflikter vidare för att förstå särskilda situationer som uppstår i samband med
åldrandet, som exempelvis att den äldre tillskrivs en roll utifrån hans nya
förutsättningar som när den äldre blir beroende på grund av sjukdom eller annat
och omgivningen ställer nya förväntningar på individen som går ut på att tro att
individen inte klarar sig själv och ger honom mindre utrymme för
självbestämmande, eller medinflytande i beslut om sitt eget bästa. Detta kan leda
till att individen anpassar sig till omgivningens förväntningar och därmed förlorar
sin självbild (Tornstam, 1992 s. 139).
Aktivitetsteori
Enligt denna teori är aktivering avgörande för att den äldre ska uppleva ett
meningsfullt åldrande, därför är det just denna teori som ligger till grund för de
bestämmelserna och riktlinjer som finns i äldrepolitiken. Denna teori påstår att de
äldre som är aktiva, det vill säga, sysselsätter sig med olika aktiviteter och håller
kontakt med andra kommer att blir mer tillfreds med sitt liv än de som inte är
aktiva. Om den äldre behåller de intressen och roller han/hon hade innan
pensioneringen samt försöker ersätta dem som inte kan behållas finns det bättre
förutsättningar för honom/ henne att trivas i ålderdomen. Detta gäller även
bevarandet av sociala kontakter alternativt skapandet av nya, eftersom det ger den
äldre bra utgångspunkter för ett innehållsrikt åldrande. Att hålla sig aktiv står i
samma linje med samhällets strävan efter att individer ska vara produktiva,
eftersom detta också anses integrera individen i samhällslivet istället för
inaktivitet som leder till isolering (Samuelsson 2000, s.253).
Tillbakadragningsteori/ Disengagemangsteori
Denna teori utgår ifrån att äldre människor har ett behov av att göra sig friare från
samhället, precis som samhället ”stöter ut” de gamla, drar sig de äldre tillbaka
självmant både genom att inta mindre roller än de tidigare och genom att
socialisera i mindre grad med andra och samhället generellt. Dessa påståenden
kan väcka uppror och motstånd om de uppfattas som diskriminerande från
samhällets sida gentemot de äldre, men förespråkarna för denna teori menar att
detta sker som en naturlig, ömsesidig process som inte är kopplad till negativa
känslor av obehag hos den äldre, utan detta sker i överensstämmelse mellan den
äldre och omgivningen, och medför harmoni för den äldre (Tornstam 1992, s.171174). Den äldres disengagemang från samhället kan ske på ett psykologisk och en
social plan. Den sociala tillbakadragningen kan förklaras som att den äldre
minskar sin sociala interaktion med omgivning i kvantiteten, medan den
psykologiska tillbakadragningen å andra sidan går ut på att individen inte längre
intresserar sig för att interagera med andra kvantitativt, det vill säga
engagemanget finns inte hos den äldre. Dessa hänger ihop, det vill säga om den
äldre drar sig tillbaka socialt finns det skäl att tro att han inte är särskilt
emotionellt intresserad i att ha ett stort socialt umgänge. Men det finns sådana
människor som drar sig tillbaka socialt men fortfarande är emotionellt intresserade
i av att umgås med andra och tvärtom sådana som inte alls är intresserade men av
olika anledningar tvingas att umgås med andra. Dock är det för denna teori ett
21
grundläggande påstående att den äldre behöver disengagera sig eftersom behovet
av att leva upp till krav om aktivering leder till otillfredsställelse (a. a).
Gerontrascendensteori
Lars Tornstam, professor i socialgerontologi har utarbetat denna teori med
bakgrund i bland annat Jungs psykologiska teorier om livets två perioder där den
första perioden handlar om att förstå sin omgivning och den andra perioden
handlar om att förstå sig själv (Hagberg 2000, s.180). Tornstam tolkar detta för att
utveckla en egen teori om vad åldrandet kan innebära för individen. Han använder
sig av begreppen ”kosmisk transcendens” och ”ego transcendens”. Det första
begreppet innebär en ”överskridande av gränser till universum” till något annat
mer själsligt, vilket gör att individen blir med ”sammansatt med naturen och
universum, tid och rumsuppfattningen omdefinieras döden blir mindre hotande
och känslan av att tillöra tidigare och kommande generationer ökar”.
Egotranscendensen innebär minskat intresse för sociala relationer, materiella ting,
samt mer upptagenhet av sitt inre och mindre åt andra (Samuelsson 2000, s. 256).
Tornstam menar att samhörighet med universumet och naturen kan upplevas för
den äldre som att vara en del av något större istället för att känna sig isolerad
(Tornstam 1992, s. 285-287). Med hänsyn till tid och rum menas det att gränserna
för dessa suddas ut. Vidare och som en följd av den nya känslan av
sammansättning med universum avtar fokuset på självet och det egna livet, och
riktas istället på allt liv. Detta medför att ångesten och rädslan kring den egna
döden minskar då den äldre känner samhörighet med livet (a. a).
Social- ekologisk teori
Den social- ekologiska teorin tar fasta på individens sociala miljö påverkar dennes
upplevelse av tillvaron. Hur individens behov och önskningar tillgodoses
underlättas eller kompliceras av individens fysiska och sociala miljö. Individens
tillfredställelse kring livet och sin situation beror starkt på hur han/hon interagerar
med sin sociala miljö (Tornstamn1992, s. 211-212). En hypotes som styrker denna
teori är att ”ju mer begränsningar en individs förmågor är i förhållande till den
omgivande miljön, desto större inverkan kommer skilda miljöer att ha” (a. a).
Med förmågor menas hälsa, att kunna röra sig, sinnesförmågorna och uppfattning
om sig själv. Dessa är avgörande för hur individen anpassar sig till förändringar
som ställs av den sociala miljön. Med social miljön avses i denna teori, den
personliga närmiljön i sin helhet, det vill säga socialklass, kön, ålder, ekonomi,
normer i den miljön vi lever i samt den fysiska miljön individen lever i. Enligt
denna teori behövs det en balans mellan de sociala kraven som ställs på individen
och hur mycket individens förmåga tillåter, för att undvika att drabbas av panik,
ångest, stress och känslor av insufficiens.
Kontinuitetsteori
Denna teori hävdar att den äldre varken behöver dra sig tillbaka eller hitta sätt att
hålla sig aktiv på under åldrandet för att må bra och känna sig tillfreds
(Samuelsson, 2000 s. 256). Vad kontinuitets teori påstår istället att den äldre kan
ersätta de förlorade rollerna genom att hitta likartade roller som kan ge en känsla
av kontinuitet och sammanhang på ett psykisk och social plan. Detta är djupt
förknippat med att människans personlighet avgör vad som är viktigt för var och
en. Om individen som ung har haft låg aktivitet är det troligt att det förhåller sig
22
på samma sätt i ålderdomen. Enligt denna teori blir individens personlighet mer
accentuerad med åldrandet, vilket gör att individens beteende förstärks av
åldrandet (a. a).
Det goda åldrandet ur ett salutogent perspektiv
Istället för att koncentrera sig på varför människor insjuknar började Aaron
Antonovsky att forska i varför människor behåller sin hälsa. Han utgick ifrån det
salutogena perspektivet som tar utgångspunkt i de faktorer som bevarar hälsan
istället för de som ger upphov till sjukdom (Dhalin 2000, s.236). Antonovskys
forskning kring stress ledde till konstaterandet av att stress kan leda till sjukdom,
men att alla som utsätts för stress inte blir sjuka samt att vissa människor mår bra
trots hög stressbelastning. Detta ledde honom till antaganden om att effekterna av
stress berodde på människors individuella upplevelse av stress samt kontexten av
stressituationen. Han menade att något agerade som motståndsresurs, detta kallade
han för känsla av sammanhang, KASAM, som han förklarade som ”en global
hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har genomgripande, varaktig
och dynamisk tillit till att ens inre och yttre värld är förutsägbar och att det finns
en hög sannolikhet för att saker och ting kommer att gå så bra som man rimligen
kan vänta sig” (a. a). För att gynna hälsa måste alltså var och ens tillvaro göras
sammanhängande, vilket enligt Antonovsky kräver att individen känner
”meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet” i sitt liv (a. a s, 237).
Förknippat till äldre innebär detta att den äldre måste känna mening med sin
livssituation, att livet har en innebörd och att den äldre vill engagera sig i det, trots
svårigheter. Bergripligheten kan innebära för den äldre att känna förståelse för sitt
liv, den situationen som är och finna struktur och tydlighet istället för kaos. Detta
kan sättas i kontext med att den äldre förstår vad som försiggår i hans/hennes liv
genom att ständigt hållas informerad och delaktigt i det som sker runt omkring.
Hanterbarheten kan syfta till de medlen som individen har för att bemöta olika
situationer, vilket har att göra med hur man tidigare i livet har agerat inför nya
situationer. Om den äldre har en hög känsla av meningsfullhet, begriper det som
sker i omgivningen och har de redskapen som krävs för att hantera nya situationer
utan att det ödelägger tillvaron, så har den äldre större chans att hålla sig frisk och
åldras på ett tillfredställande sätt.
RESULTAT OCH ANALYS
I följande avsnitt kommer jag att presentera resultatet av informanternas olika
hållningar kring aktivering och det sociala åldrande. Inledningsvis presenteras
informanterna och deras livssituation. Därefter återges de teman som speglade
betydelsen av det sociala åldrandet och aktiviteter för informanterna.
Informanternas egna åsikter, upplevelser och förhållningssätt kring aktivering och
det sociala åldrandet återges i form av citat som tolkas utifrån de tidigare
presenterade teorierna.
Fokusgruppen.
I denna grupp ingick två kvinnor och två män, alla vara mellan 82-och 86 år.
Kvinnorna är änkor och av de två männen är änklingar, alla i gruppen har barn.
Alla i gruppen anser sig själva vara någorlunda friska, och alla förutom en av
23
kvinnorna är oberoende av hjälpmedel för att förflytta sig. Alla i gruppen har hjälp
av hemtjänsten i form av skötsel av hemmet. Någon har hjälp med personlig
omvårdnad en gång i veckan, i övrigt är informanterna självgående. De deltar
kontinuerligt i många av de aktiviteter som Fosie stadsdel anordnar.
Intervju 1
Intervju ett gjordes med en kvinnlig hemtjänsttagare. Hon är 83 år, änka och
barnlös. Hon bor ensam hemma och har beviljade insatser från hemtjänsten som
avser hjälp med vård och omsorgs samt ledsagarhjälp för att komma ut. På grund
av sjukdom har hon svårt att gå.
Intervju 2
Intervju två gjordes med en man. Han är 86 år gammal, änkling. Han har en dotter
och barnbarn. Han bor ensam hemma och har insatser av hemtjänster i form av
matleveranser samt hjälp med städning och tvätt.
Utifrån de åsikter som yttrades av informanterna hittade jag följande huvudteman
som beskriver informanternas olika upplevelser kring åldrandet, aktivering, och
social samvaro.
Möjligheter, beroende och självbestämmande.
Nedanstående citat belyser informanternas upplevelse kring möjligheter att föra
ett socialt aktivt liv, de menar på att det är utgångspunkten för att uppnå en känsla
av självbestämmande och oberoende.
” … jag kommer ut själv eftersom jag kan det, jag menar, jag kan inte sitta där
hemma och begära att de ska komma hem och kalla på mig. När jag vet att det är
café eller något annat, då får jag själv ta mig dit, men andra kan ju inte det, min
fru är på ett sjukhem och hon har inte varit ute på länge. Hon sitter i rullstol hela
dagen, hon kan inte göra något själv, hon sitter i stolen och kan inte ens flytta
stolen en gång, hon är helt beroende.”(fokusgruppen)
”om personalen har möjligheter, annars händer det ingenting och inga
aktiviteter… det är de personerna som drabbas, inte vi som kan ta oss ut och göra
det vi tycker om utan hjälp det är jag glad för”(fokusgruppen)
Som jag tolkar det betonar informanterna i fokusgruppen de förutsättningar de har
som krävs för att kunna leva det livet de vill ha. Enligt det social-ekologiska
perspektivet (Tornstam, 1992 s. 211- 215) är det, bland annat, de fysiska
förutsättningarna avgörande för hur individen kommer att kunna tillgodose sig
sina behov av socialisering samt hur individen kommer att uppfatta sitt åldrande.
Brukarna lyfter upp andras enskilda förutsättningar i form av fysiskt beroende
som agerar som ett hinder för att samspela med den miljön dessa individer lever i.
Vidare antyder brukarna att det är personalen som bestämmer i de fallen där
individen inte själv har möjlighet att bestämma vilket ger upphov till mindre
självbestämmande vilket gruppen uppfattar som något negativt.
24
”då man var frisk och det var tråkigt någon dag så kunde man ta bilen och köra
någonstans. Det var härligt, men man kan inte längre”(intervju ett)
”Jag har all hjälp från hemtjänsten, så jag klarar mig inte själv om jag skulle
vilja komma ut… jag kan inte gå ut själv för min sjukdom, så jag har ledsagare,
men det är dåligt med det, men jag klagar inte.”(intervju ett)
Även brukaren i intervju ett utrycker en upplevelse av beroende och hinder
förknippat med aktivering, hon betonar att hon njöt av att åka ut och köra tidigare
i sitt liv, men att hennes sjukdom nu hindrar henne från att kunna göra det hon
tyckte om att göra. Hon menar också att hon är beroende av en ledsagare som hon
inte är nöjd med, detta innebär att trots att hon får fysisk hjälp för att komma ut så
fortsätter hennes beroende men på ett annat sätt, då hon även är avhängigt av att
den hjälpen blir utförd, och utifrån hennes uttalanden verkar det som att det inte
står rätt till med hennes beviljade insatser för att komma ut. Jag tolkar vidare att
hon har resignerat och accepterat att det är som det är och att hon inte kan göra
något åt det hela. Enligt Rollteorin (Samuelsson, s. 139) kan den äldre få nya
roller som förändrar den äldres identitetsbild. I detta fall tolkar jag det som att
brukaren anpassar sig till rollen som beroende och hon vill inte vara till belastning
och klaga.
”jag tycker om att sitta hemma och titta… jag skulle inte vilja ha att någon
kommenderade mig att gå ut eller något… jag går långsamt men jag
går…”(intervju två)
”jag sitter i köket och tittar ut, eller går in och tittar på tv, om jag vill tar jag en
promenad runt här…” (intervju två)
I detta fall tycker jag att brukaren uttrycker en stark känsla av självbestämmande,
han vill bestämma själv när han vill göra något och vill inte låta andra beordra
honom. För honom är det ett nöje att titta ut genom fönstret, titta på tv:n eller gå
ut. Det viktigaste är att få bestämma själv.
Hälsoupplevelse
I detta tema ingår hur aktiviteter och social samvaro påverkar informanternas
hälsoupplevelse.
”… När jag känner mig lite krassligt och sjuk så säger jag ... ut med dig, och jag
ser till att ta mig ut… när man har fått fart på kroppen och blodet har kommit
igång så känner man sig så bra.”(fokusgruppen)
”Det är ju som gymnastik för honom, tvätta lakan, påslakan mm, det håller
honom igång ju…” (fokusgruppen)
Jag tolkar dessa uttalanden som att gruppen känner att aktivitet i form av fysisk
rörelse ger dem en känsla av tillfredställelse och välmående.
”Han fick ett recept på olika rörelser, och allt detta gör jag varje morgon och
varje kväll. Jag har räknat, det är 80 olika rörelser som man håller på med, varje
morgon och varje kväll... under två år kunde jag inte få upp armarna, men sedan
25
fick jag detta schema som jag fick av min vän har det blivit så
bra”(fokusgruppen)
”vi har olika aktiviteter som sittgympa som jag går på varje tisdag och hela
kroppen känns bra, man får energi och mår bra jag mår underbart
efteråt…”(fokusgruppen)
Även ovanstående citat visar på en känsla hos brukarna om att fysisk aktivering
innebär en förbättring av hälsotillståndet. Som folkhälsoundersökningen (”Liv till
åren”, 2004) påpekar är fysisk aktivitet, och social rekreation starka
hälsobefrämjande faktorer som hjälper den äldre att behålla sin hälsa eller
rehabiliteras. Även aktivitetsteorin (Samuelsson, 2000 s.253) tar utgångspunkt i
att det bästa sättet för den äldre att känna välbefinnande samt trivas i åldrandet är
genom att hålla sig aktiv och engagerad som i tidigare åldern. Att känna sig
produktivt får den äldre att må bra.
”jag sitter här med tidningarna och radion, förut brukade jag sy, det tyckte jag
om, det var trevligt, men jag kan inte längre… Men framförallt skulle jag vilja
träna benen en stund varje dag, det skulle vara skönt” (intervju ett)
Informanten i intervju ett uttrycker inte, som de andra i fokusgruppen, en känsla
av att aktivering är bra för hennes hälsa eftersom hon inte har tillgång till sådant,
snarare uttrycker informanten ett behov av det. Informanten tror att det skulle
kännas skönt för henne att träna benen, att det skulle skänka fysisk trivsel. När
hon berättar att hon tyckte om att sysselsätta sig med att sy samt att hon nu sitter
och lyssnar på radio tolkar jag det som att radion uppfyller en aktiverings funktion
i brist på annan sysselsättning.
”nej, jag har ingen sjukdom… ja, jag tycker jag har det bra här, jag har alltid
trivts så.” (intervju tre)
Informanten i intervju två uttrycker inte något behov av aktivering för hälsan, han
tycker att han har det bra och mår bra som han har det.
Aktivering och relationer.
I följande citat resonerar informanterna kring hur aktivering och deras sociala
samvaro ser ut, samt de relationerna informanterna har till andra, och betydelsen
av dessa relationer för dem.
”När man har bott tillsammans en herrens många år och så ska man skiljas och
bo separat… det är det som är så svårt, jag tror ändå att jag har det bra som jag
har det, jag kan hälsa på henne men sedan måste jag gå hem och då är det bra att
jag kan göra annat”(fokusgruppen)
”Ja, men det är klart. Min fru och jag som var tillsammans så många år, man
saknar henne på kvällarna, det är att vara tillsammans på kvällarna även om inte
vi gjorde något, bara att hon var där ”(fokusgruppen)
”Även om man gjorde något annat, kollade på tv så visste man att hon var där…
på kvällen alltså, det blir svårt… man har den här tråkiga tv:n , det är inte alltid
man vill eller kan kolla på tv då är det tur att man har annat...”(fokusgruppen)
26
”Jag tycker om att vara ensam också, jag kan tycka att det är skönt att komma
hem och stänga in mig där. Jag läser väldigt mycket, jag älskar historia om
faraonerna och det, men jag vet inte om jag skulle klara mig utan er
andra…”(fokusgruppen)
”Man har barn och barnbarn, men de har ju också sitt.”(fokusgruppen)
”Jag tänkte när min man gick bort, att nu är det slut med allting, man miste
lusten, men så småningom blev det såhär när jag träffade andra och såg annat
”(fokusgruppen)
I detta tema ingår fler små underteman som behandlar informanternas känslor
kring betydelsen av aktiveringen för dem. Brukarna lyfter upp hur viktigt det har
varit att ha andra saker att uppta deras tid med när deras partner har flyttat eller
gått bort. Brukarna utrycker också de behoven som inte kan tillgodoses av tv:n
eller böcker trots att det hjälper i ensamma stunder. En annan aspekt som belyses
genom uttalanden är insikten om att barn och barnbarn inte kan tillgodose de
äldres behov eftersom de har annat. Informanterna pratar om känslan kring att
kunna ersätta den ensamheten som partner lämnade efter sig och hur de har
kunnat hitta sätt att fylla ut den trots att det aldrig går att göra fullt ut. Rollteorin
(Samuelsson 2000, s. 251-253) menar på att en utav de rollerna som förloras med
åldrandet är just förlusten av rollen som partner. Hur den äldre hanterar denna
förlust är starkt kopplat till vilka förutsättningar den äldre individen har för att
hitta sätt att fylla ut tomheten efter den förlorade rollen. Enligt brukarnas
uttalanden var för dem ett sätt att hantera förlusten, att hitta nya roller i ett annat
sammanhang. Jag tolkar brukarnas mening som att en del av den tomheten och
behovet av relationer blir delvis fylld av att ha möjlighet att delta i de aktiviteter
de har tillgång till. Enligt aktivitetsteorin (a. a, s. 253-254) är sysselsättning en
förutsättning för att äldre ska uppfatta åldrandet som kvalitativ och
tillfredställande, att hålla kontakt med andra ger en mening för att trivas i
ålderdomen.
”Jag hade vänner när jag var yngre och jobbade på bageriet, men alla är ju
döda. Jag har min syster, men hon är sjuk. Men min systerdotter kommer och vi
pratar och går ut ibland. Hon hjälper mig” (intervju ett)
”det kommer en del folk hit varje dag, man känner dem och kan prata med de, jag
känner mig inte ensam då” (intervju ett)
”när jag vill så går jag ut ensam eller så ringer jag min dotter och vi kanske går
ut och äter en glass eller bara går runt…”(intervju två)
För brukaren som inte upplever någon aktivering är det svårt att koppla detta med
relationer till andra, som för informanterna i fokusgruppen. De i fokusgruppen
känner att de nya relationerna de har skapat har ersatt sådana som förlorats, men
informanten i intervju ett och två har inte samma utgångspunkt. Emellertid lyfter
informanterna i både intervju ett och två de få relationerna de har, informanten i
intervju ett värderar de relationerna som något positivt i den meningen att de
minskar känslan av ensamhet.
27
Meningsfullhet.
I detta tema uttrycker informanterna vikten av ett socialt liv för att känna
meningsfullhet. Även saknaden av meningsfullhet kommer till uttryck.
”Det är samhörigheten som känns bra, jag är så nöjd med hur jag har det… det
skulle kunna var lite bättre med kroppen men
man är ju gammal…
”(fokusgruppen)
”det känns bra, man äter, det blir annorlunda, man äter på bestämda tider… och
det är trevligt”(fokusgruppen)
”onsdagar är bäst, när vi ses på caféet… det är jätte trevligt, med frågesport, sen
har vi bingo… man längtar efter onsdagar…”(fokusgruppen)
”den ena söndag har de allsång och musik och den andra har de dans. det är
jättetrevligt, vi sjunger tillsammans och så ”(fokusgruppen)
”vi är goda vänner. Vi får mat två gånger i veckan. Sedan andra dagarna äter vi
ihop. Vi turas om att laga maten de andra dagarna…”(fokusgruppen)
I ovanstående citat ges en helhetsförståelse kring hur viktigt det är för
informanterna att ha tillgång till de aktiviteter de har samt att ha tillgång till
varandra. I enighet med Antonovskys modell om det salutogena åldrandet
(Hagberg 2000, s. 236-238) tolkar jag informanternas citat om hur aktiviteter och
social samvaro ger en meningsfullhet i livet, och som gynnar en god uppfattning
av åldrandet. Informanterna tar upp den mänskliga samhörigheten som uppstår i
aktiviteterna och som ger en mening trots fysiska förhinder, de uttrycker längtan
efter att få uppleva varandra genom de aktiviteterna de deltar i. Jag uppfattar det
som att informanterna finner en mening i tillvaron, en känsla av ett
sammanhängande liv med en innebörd. Att äta tillsammans med någon annan är
betydelsefullare än att äta ensam, och längtan efter onsdagarna grundar sig i den
gemenskapen de finner varje onsdag på café verksamheten. De banden av vänskap
som uppstår ger informanterna en känsla av tillhörighet och samband som också
kan ersätta tidigare roller som har förlorats med pensioneringen.
”… man sitter bara och väntar… ” (intervju ett)
Till skillnad från fokusgruppens känsla av meningsfullhet kring aktiviteter och
deras upplevelse av det sociala åldrandet, uttrycker informanten i intervju ett en
längtan efter något annat, hon väntar. Jag tolkar det som att hon inte känner någon
mening med nuet. Detta är självklart förknippat till hennes fysiska förhinder och
känslan av att vara beroende och inte veta eller ha kontroll över sitt liv. Detta ger
henne en känsla av uppgivenhet och hennes sätt att hantera det är bara genom
acceptans.
Den egna personligheten
I detta tema har jag samlat ihop vad informanterna har sagt om sitt tidigare liv och
som kan kopplas till informanternas nuvarande förhållningssätt kring social
samvaro och aktivering.
28
”Jag jobbade som sjukvårdbiträde inom långvården hela mitt liv, då träffade man
mycket folk”(fokusgruppen)
”Eftersom jag var säljare åkte jag runt i hela Sverige, jag trivdes med att möta
nya människor”(fokusgruppen)
”… Om jag känner mig ensam, då går jag ner och sätter mig på en bänk, det
dröjer aldrig länge förrän det kommer någon och sätter sig där, det är så man
gör, jag har alltid haft lätt att möta nya människor…”(fokusgruppen)
”Ja, jag öppnar bara dörren så kommer någon och så börjar man prata…
Jag och min syster brukade åka runt med buss och träffade en hel del människor.
Det var roligt att åka ut och träffa människor”(fokusgruppen)
Informanterna i fokusgruppen har under tidigare ålder varit sociala och trivts med
folk och kollektiv umgänge, detta är en viktig faktor till att de nu är tillfreds med
det livet de har. Kontinuitets teori (Samuelsson, 2000 s. 256) belyser att den äldre
mycket väl kan fortsätta vara som i tidigare ålder istället för att förändras.
Informanternas personlighet har alltid varit social och de har alltid haft behov för
andra människor för att må bra, vilket har hållit sig i vid åldrandet. Som
kontinuitetsteorin avslöjar är det också viktigt att ta hänsyn till detta för att förstå
individen utifrån sin kontext. Informanternas tidigare förhållningssätt till
aktiviteter och socialt sammanhang är enligt citaten konstaterande för upplevelsen
av deras situation.
”Jag tyckte om det när jag var yngre, men jag trivs med mig själv, jag tycker inte
det är roligt när det är för mycket folk. Jag vet inte, jag har blivit sådan, tidigare
åkte jag ut på resor med folk och jag och min man, vi reste en del då” (intervju
ett)
Jag tycker att detta citat är intressant eftersom den uttrycker en förändring av
individens personlighet. Informanten yttrar att hon tidigare har varit intresserad av
att umgås, resa, träffa människor och socialisera, men att hon inte längre är det.
Detta innebär att hon inte skulle bli glad och tillfreds genom att fortsätta med det
livet hon tidigare haft, eftersom det inte skulle täcka de behoven hon har nu.
Därför skulle det heller inte hjälpa om hon socialiserar med andra som exempelvis
fokusgruppens informanter eftersom hon skulle känna sig obekväm. Detta kan
förstås utifrån teorin om tillbakadragning, som påstår att den äldre drar sig tillbaka
från samhället precis som samhället ”stöter ut” den äldre (Tornstam, 1992 s. 171174). Informanten känner ett behov av att fortfarande vara en del av livet men
utifrån de egna behoven. Hon har inget behov av att i större grad samspela med
andra eftersom hon fokuserar på sig själv nu. Enligt gerotrascendensens process är
det just detta som sker i åldrandets process, den äldre som tidigare skulle upptäcka
och förstå omgivningen, börjar som äldre försöka förstå sig själv (Samuelsson,
2000, s. 256).
”jag vet inte, jag har aldrig tyckt om sådant, när vi var yngre körde vi iväg och
så. Men jag trivs med mig själv. Jag saknar henne, men hon finns ju inte längre”
(intervju två)
Även informanten i intervju tre uttrycker ett behov av att få vara som han var
förut. Han har aldrig tyckt om stora sammanhang och endast spenderade sin fritid
29
med sin fru som nu är borta och kan inte komma tillbaka. Han vill inte heller
försöka ersätta den tomheten med annat, utan han vill nu bara få vara och njuta av
det han själv anser är bra för honom utan att andra ska medverka i det.
Tolkning av resultatet
frågeställningar
utifrån
syfte
och
Syftet med detta arbete var att undersöka närmare hur informanterna upplever och
värderar betydelsen av aktiviteter för sitt sociala åldrande. De frågeställningarna
som användes som utgångspunkt för att genomföra arbete var:
 Vad är aktiviteter för hemtjänstbrukarna?
 Hur ser hemtjänstbrukarna på sin egen situation med hänsyn till
aktivering?
 Hur upplever hemtjänstbrukarna sitt eget behov av aktivering, och hur
tillfredställs dessa?
 Hur påverkas brukarnas personliga situation deras förhållningssätt till
aktiviteter?
Hur informanterna upplever det sociala åldrandet och vad aktiviteter betydde för
dem visade sig vara högst individuellt och situationsbetingat. För informanterna i
fokusgruppen innebar aktiviteter allt som innebär samvaro, att umgås med andra.
Aktiviteterna, som för denna grupp handlade om gympa, café och bingo afton
tillsammans, äta tillsammans med vänner etcetera gav dem upplevelser av att
känna sig friska och må bra. Vidare såg gruppen på sin situation som väldigt
positivt, trots fysiska åkommor, eftersom de fann en mening i tillvaron. De har
möjlighet att göra de saker de tycker om och de saker som de får dem att må bra.
Alla i denna grupp fortsatte sina sociala liv som i tidigare åldern. Som
kontinuitetsteorin belyser (Samuelsson, 2000 s.256) kan detta vara ett sätt att hitta
välbefinnande när man åldras, och att inte alls förändras genom att aktiveras mera
eller sänka aktiveringsnivån, utan fortsätta som man var. Informanterna i gruppen
hade tidigare varit engagerade och socialiserade både genom sina arbeten och
privat därför upplever de ett fortsatt behov nu när de är äldre. De flesta har barn,
en hel del vänner och är engagerade i annat också, vilket visar på att deras behov
av det sociala inte förändrats med åren. Att de också beskriver att de känner en
känsla av sammanhang är inte så märkvärdigt heller eftersom deras liv fungerar
som de vill ska fungera. Deras tillvaro är begriplig, de vet vad de ska göra och hur
det ska göras, de kan bestämma själva hur deras dag kommer att se ut. Vidare ger
deras tillvaro en mening utifrån att de får bekräftelse och uppmärksamhet av andra
och njuter av att göra saker med andra. För denna grupp är det inte svårt att få
tillgodosedda sina behov eftersom de inte har några fysiska impediment för det,
dessutom har de ett brett socialt nätverk och är entusiastiska och villiga att delta i
sociala sammanhang. Denna grupp är tillfredställd med hemtjänstens tillbud
eftersom deras förutsättningar tillåter det.
För informanten i intervju ett är det annorlunda. Hennes möjlighet till
självbestämmande gällande sitt sociala liv är väldigt begränsat. Hon är fysiskt
beroende, vilket utgör ett hinder för att hon själv ska tillgodose sig de behoven
som hon uttrycker är viktiga för henne. Dessa behov är inte desamma som för
fokusgruppen då hon inte har samma intresse av kollektivism utan snarare
30
uttrycker ett behov för enskilda aktiviteter som sträcker sig endast till fysisk
träning för hennes kropp och framför allt benen. Hon har ledsagare men hon
menar på att det inte riktigt fungerar vilket gör henne frustrerad och uppgiven. I
relation till socialisering formulerar informanten att hon känner sig tillfreds med
de hon träffar, och att hon trivs med att vara hemma och umgås med de få hon har
tillgång till. Jag tolkar detta som att hon drar sig tillbaka och vill helst vara för sig
själv, vilket hon faktiskt njuter av, enligt tillbakadragningsteorin (Tornstam 1992,
s. 171-174) skulle hon känna sig otillfreds om hon skulle behöva göra något annat
som krävde mer socialisering än det hon behöver. Ett problem i detta fall är att
hon inte är tillfreds med den hjälpen hon får för att kunna komma ut och få sitt
behov tillgodosett, hon kan inte gå själv och är extremt beroende av andra. Hela
hennes livsupplevelse försämras eftersom det inte finns något hon kan göra för att
förändra sin situation. I hennes fall är de socio- ekologiska faktorerna otroligt
viktiga för känslan av en tillfredställande tillvaro. I detta fall kan hemtjänsten
lägga in fler insatser för att hon ska kunna komma ut oftare, i övrigt uttrycker hon
inte missnöje med sin tillvaro.
Den andra informanten visar ett annorlunda förhållningsätt kring aktiviteter och
social samvaro. Han upplever sig tillfreds med det livet han har och frånvaron av
sociala aktiviteter. Han har sin dotter som han kan umgås med och han känner sig
frisk nog för att gå ut när han vill. Vidare uttrycker han ett behov av
självbestämmande samt skräck inför att behöva kommenderas, vilket han menar
blir fallet om han nu plötsligt skulle behöva hjälp av andra för att komma ut.
Enligt honom har han alltid varit sådan och det vill han fortsätta med. Han skulle
aldrig gå ner till samlingsplatsen och socialisera eftersom han aldrig har tyckt om
sådant. Vidare beskriver han att om han känner sig ensam så går han in och tittar
på tv. Detta förhållningssätt skiljer sig från det som rådde i fokusgruppen där tv:n
inte utgjorde något vidare sällskap. För informanten i den andra intervjun är det
bra som det är, som det alltid har varit. Jag tänker mig att denna informant
befinner sig i den perioden av livet som Tornstam beskriver som ”ego
transcendensen” (Samuelsson 2000, s.256) där hans fokus ligger i hans inre och
inte i omgivningen och vad omgivningen erbjuder. I detta fall, precis som med
fokusgruppen, lyckas hemtjänsten erbjuda den äldre den omsorgen han behöver
utifrån hans förutsättningar och önskemål.
31
DISKUSSION
Har jag undersöt vad jag skulle undersöka, och vad säger resultatet mig? enligt
min mening har jag fått mycket större förståelse för hur informanterna upplever
sitt sociala åldrande. Resultatet i denna uppsats är inte avsedd för att användas
som måttstock eller vara representativ. Denna uppsats var tänkt som ett sätt att
lära mer om hur ett fenomen kan upplevas på olika sätt, i detta fall att åldras
utifrån ett socialt perspektiv.
Denna uppsats kunde ha genomförts på annat sätt, med fler informanter och med
en annan metod. Jag kunde inte påverka antalet hemtjänstbrukare som blev
intresserade av att delta i studien, inte heller vilka bakgrunder och förutsättningar
dessa hade. Syftet med studien var att undersöka en grupp individers upplevelser,
och det var det jag gjorde. Jag fick fram en hel del kunskaper utifrån tre olika
perspektiv. Fokusgruppen hade egentligen en någorlunda sammansatt upplevelse
av det sociala åldrandet och aktiviteter, informant två hade en annan hållning och
informant tre en annan. Det är så det ser ut ute i hemtjänsten, alla brukare har
olika åsikter och det är viktigt att ta del av allas för att göra verksamheten
funktionell och tillgänglig för alla. Det är det som är målet med lagarna och
riktlinjerna som har satts upp för att reglera vården och omsorgen av äldre, att ge
alla äldre möjlighet till välbefinnande i åldrandet. Det är därför varje individ ska
räknas, och det är därför jag ville göra det här arbetet.
Enligt resultatet är det många faktorer som påverkar den äldres upplevelse av det
sociala åldrandet. Som resultatet visade är det högst beroende på de egna
förutsättningarna i form av fysisk hälsa, engagemang, och inte minst personlighet.
De viktigaste faktorerna för att åldras gott är dock genom att finna en personlig
och social anpassning, som den äldre känner sig nöjd med.
De informanterna som hade det bäst hade uppnått en känsla av tillfredställning
med tillvaron som den är just nu, det verkar ha uppnått ett tillstånd av
meningsfullhet, de är delaktiga i det egna och andras liv och känner inte att andra
kan bestämma över dem. Upplevelsen av åldrandet påverkas av att behovet att få
känna att den äldre gör sina personliga val som passar honom/henne och inte
hänger på andras villkor. För några av informanterna var det också viktigt att ha
ett kvalitativt socialnätverk som är ömsesidigt, nära och betydande. Jag
konkluderar utifrån intervjuerna att det är viktigt att upprätthålla och behålla en
ömsesidig givande- tagande relation till andra, att vara på samma nivå som andra,
men också att få vara på den nivån man själv väljer, det vill säga få bestämma hur
det sociala åldrandet ska se ut själv.
Att känna en meningsfullhet med den man är och det man gör och tillför är också
viktigt för ett gott åldrande, vi människor söker en mening och vill vara
meningsskapande, det höjer vår livskvalité. Det handlar om kontinuiteten, att
fortsätta utvecklas, att inte låta förändringarna ta över ens förmåga till anpassning.
Det är också viktigt att skapa, fortsätta påverka tillvaron, omforma, avsluta,
förbättra det man redan har, att få fortsätta vara jag och att andra uppfattar mig
som den jag har varit och inte en del av en grupp som jag har kommit att tillhöra.
Många av de roller som den äldre hade som yngre försvinner med pensioneringen,
några utav informanterna har ersatt dessa roller, andra accepterar att de inte finns
längre och nöjt sig med det. Viktigaste är att den äldre förstår innebörden av en ny
32
roll och se det positiva i det, som att till exempel få mera frihet för att engagera
sig i något annat man har varit intresserad, eller inte engageras sig alls; att kunna
se möjligheter istället för risker. Detta kan oftast handla om att hitta andra
intressen att hålla på med, eller att fokusera mera på det existentiella, på de mera
själsliga frågorna, fokusera på ens inre, som teorin om gerotrascendensen eller
tillbakadragning föreslår.
Viktig för informanterna var att uppleva sig själv som friska. Även om de faktiskt
led av mindre åkommor, var det nog känslan av ett sammanhang, av tillhörighet
och välbefinnande som var väldigt viktiga för hur de äldre definierar sitt åldrande,
att det finns annat att fokusera på och är viktigare än kroppens förändringar och
den minskade funktionalitet. Om den äldre får den bekräftelsen de behöver för att
må bra blir det inte lika påtagligt att skuldbelägga åldrandet för några
begränsningar. Att uppleva ett kvalitativt socialt åldrande handlar inte enbart om
enstaka faktorer utan är snarare en blandning av olika upplevelser; som hälsa,
relationer, aktiviteter, uppfattning om en livsfilosofi, livet som helhet och hur
framtiden ser ut för den äldre. Därför är det otroligt viktigt att se den äldre
människan som en individ som är en del av en helhet. På det sättet kan samhället
förstå henne och erbjuda henne det stöd och den hjälp hon behöver för att uppnå
välbefinnande i sitt personliga åldrande, utifrån egna förutsättningar och
önskemål. Det är viktigt att samhällets insatser inte enbart utgår från kollektiva
meningar och önskningar, de som hörs mest och har flest åsikter. Det är också
viktigt att satsa på dem som är mest beroende av hjälp eftersom de inte kan
tillgodose sig sina behov på annat sätt.
33
KÄLLFÖRTECKNING
Dehlin, O & Rundgren, Å. (2000). Åldrandet, olika begrepp och definitioner samt
åldersutveckling. I: Dehlin, Ove, Hagberg, Bo, Rundgren, Åke, Samuelsson,
Gillis, Sjöbeck, Barbro (Red.) Gerontologi. Åldrandet i ett biologiskt, psykologiskt
och socialt perspektiv. Falköping: Natur och Kultur.
Descombe, M (2000) ”Forskningshandboken. För småskaliga projekt inom
samhällsvetenskap” Lund: Studentlitteratur
Eneroth, B. (1984). Hur mäter man ”vackert”? Grundbok i kvalitativ metod.
Stockholm: Akademilitteratur.
Hansen, L (2008). Är hemtjänsten en rosengård? En intervjustudie om den
upplevda kvaliteten inom hemtjänsten. FoU- rapport 2008:2
Hagberg, B. (2000). Psykologiska teorier om åldrandet. I: Dehlin, Ove, Hagberg,
Bo, Rundgren, Åke, Samuelsson, Gillis, Sjöbeck, Barbro (Red.) Gerontologi.
Åldrandet i ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv. Falköping: Natur
och Kultur.
Kvale, S (1997) ”Den Kvalitativa Forskningsintrevjun” Lund: Studentlitteratur
Nordström, M. (2000). Hemtjänsten. Organisering, myndighetsutövning, möten
och arbete. Lund: Studentlitteratur.
Norstöm, C & Thunved, A. (2007). Nya sociallagarna. Tjugonde upplagan.
Stockholm: Norstedts Juridik.
Repstad, P (1999) “Närhet och Distans. Kvalitativa Metoder i
Samhällsvetenskap” Lund: Studentlitteratur
Rosengren, Karl Erik & Arvidson, Peter (2002). Sociologisk metodik. Malmö:
Liber.
Samuelsson, G. (2000). Det sociala åldrandet. I: Dehlin, Ove, Hagberg, Bo,
Rundgren, Åke, Samuelsson, Gillis, Sjöbeck, Barbro (Red.) Gerontologi.
Åldrandet i ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv. Falköping: Natur
och Kultur.
34
Socialstyrelsen (2008) Vård och omsorg om äldre. Lägesrapporter 2008. Statistik
Socialtjänst 2008 (Artikelnr 2009-126-44)
SoS- rapport (1994:13). Utvärdering av kvalitet. Om motiv och vägar för
praktikers kvalitetsarbete och om kvalitetsstudier av hemtjänst/hemsjukvård.
Socialstyrelsen
Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt (red). (1996). Kvalitativa studier i teori
och praktik. Lund: Studentlitteratur
Szebehely, M. (2003). Den nordiska hemtjänsten, bakgrund och omfattning. I:
Szebehely, M. (Red.) Hemhjälp i Norden. Lund: Studentlitteratur.
Thurén, T. (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber
Tornstam, L. (2005). Åldrandets socialpsykologi. Finland: Nordsteds akademiska
förlag.
Tornstam, L. (1992). Äldrandets socialpsykologi. Kristianstad: Boktryckeri AB.
Viidik, A. (2002). Boken om kroppens åldrande. Falköping: Liber.
Äldre politik för framtiden. 100 steg till trygghet och utveckling med en åldrande
befolkning. Kortversion av slutbetänkandet av den parlamentariska
äldreberedningen Senior 2005 (SOU 2003:91)
Wennerström, K. (1993). Det svåra i hemtjänsten, grunder och praktiska råd.
Borås: Natur och Kultur.
Internetkällor
Folkhälsoinstitutet, Liv till åren, om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
insatser för äldre >http://www2.fhi.se/upload/PDF/2004/rapporter/livtillar.pdf>
2009-05-24
Malmö stad frågor och svar om hemtjänsten
>http://www.malmo.se/aldrefunktionshindrade/hemtjanst.4.33aee30d103b8f1591
6800064377.html> 2009-05-24
Socialstyrelsens äldreenhet
>www.socialstyrelsen.se/om_sos/organisation/socialtjanst/enheter/ald.> 2009-0524
35
Äldrepolitik, nationella riktlinjer >www.regeringen.se/sb/d/1954/a/18814.> 200905-24
Lagar
Lag om etikprövning som avser människor, 2003:460
Socialtjänstlagen 2003:460, 1kap 1§, 3 kap. 1, 5, 6 §§§, 4 kap. 1 §, 5 kap. 4§
36