forskning
Under 2015-2016 genomfördes en studie med syfte att
undersöka sambandet mellan kognitiva förmågor och
taluppfattning hos bimodala (cochleaimplantat/hörapparat)
användare. Studien är ett samarbete mellan Avdelningen för
Handikappvetenskap (AHV) vid Linköpings universitet och
CI-teamet på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Taluppfattning och kognitiva förmågor
hos patienter med bimodal stimulering
Författare: Håkan Hua
Projektmedlemmar:
Björn Johansson,
Lennart Magnusson,
Björn Lyxell
Rachel Ellis
Studie: Hua, H,
Johansson, B,
Magnusson, L,
Lyxell, B
and Ellis, R. J.
(in review)
Speech recognition
and cognitive skills
in bimodal cochlear implant users.
Submitted to the
Journal of Speech,
Language and Hearing
Research.
10
AUDIONOMTIDNINGEN 3/16
Nedan följer en kort sammanfattning av studiens resultat. Då manuskriptet fortfarande
är under granskning, så kommer inte
specifika forskningsdata att medfölja denna
sammanfattning.
Bakgrund
Arbetsminnet är en viktig del av vår vardag
och anses vara central när det kommer till
förmågor så som exempelvis språkinlärning,
läsförmåga och problemlösning. En annan
viktig funktion som arbetsminnet har är
att den spelar en viktig roll vid bearbetning
och lagring av information, som exempelvis
auditiv information. Tidigare forskning har
visat att nedsatt hörsel innebär en påfrestning
på arbetsminnet, speciellt i bullriga miljöer
(Hällgren, Larsby, Lyxell, & Arlinger,
2005; Ng, Rudner, Lunner, Pedersen, &
Rönnberg, 2013; Rönnberg, Rudner, Foo, &
Lunner, 2008). Vidare vet vi också att den
fonologiska förmågan påverkas negativt hos
individer med en svår-grav hörselnedsättning
(Lyxell et al., 1998; Lyxell et al., 1996). Sedan
cochleaimplantat (CI) introducerades har
en snabb utveckling av tekniken skett. Ett
CI ger den gravt hörselskadade individen
förutsättningar att ta del av den hörande
världen, men graden av nytta med ett CI
varierar mellan individer. Variationen kan ha
sitt ursprung i flera faktorer, som exempelvis
grad och typ av hörselnedsättning, etiologi,
hur mycket residual hörsel som finns kvar i
öronen, patientens motivation och krav (UK
Cochlear Implant Study Group, 2004). Att
få en grav hörselnedsättning eller förlora
hörseln har en stor påverkan på livet för
individen. Klinisk erfarenhet och forskning
har kunnat visa på försämrad livskvalitet
i form av minskad delaktighet, autonomi,
social isolering, problem i arbetslivet och en
ökad grad av sjukskrivning (Dalton et al.,
2003; Kramer, Kapteyn, & Houtgast, 2006;
Mulrow et al., 1990).
Dagens implantat ger allt bättre taluppfattning, vilket har gjort att indikationerna för att få
CI har blivit fler. Barn med svåra/grava hörselnedsättningar implanteras oftast bilateralt.
Hos den vuxna individen sker dock implantationen vanligtvis unilateralt, vilket resulterar
i att ljudlokalisation och taluppfattning kan
påverkas negativt. För att lösa problemen
uppmuntras oftast den vuxna CI-patienten
att fortsätta använda hörapparat (HA) på
det kontralaterala örat om ingen kontraindikation kan påvisas. Den här kombinationen
av elektrisk och akustisk stimulering kallas
för bimodal stimulering. Fördelar med den
här behandlingen är att hörapparatanpassningen är icke-invasiv, hörsel bibehålls i det
kontralaterala örat och patienten kan därmed
lokalisera ljud och uppfatta tal i bullrig miljö
bättre än vid monaural CI-lyssning (Ching et
al, 2004; Hamzavi et al, 2004; Morera et al,
2005; Ching et al, 2006).
Givet premisserna att kognitiva förmågor har
en viktig roll vid taluppfattning hos individer
med svår-grav hörselnedsättning, så bör det
finnas ett samband mellan kognitiva förmågor och taluppfattning. Vi saknar dock denna
kunskap idag när det kommer till den här frågeställningen, speciellt hos vuxna bimodala
användare. Syftet med föreliggande studie är
att undersöka sambandet mellan taluppfatt-
forskning
ning och kognitiva förmågor hos individer med
bimodal stimulering
Metod
18 bimodala CI/HA-användare rekryterades till
studien baserat på följande kriterier:
> 18 år, svenska som första språk och minst ett
års CI-användning med stabila CI-parametrar.
Samtliga försökspersoner hade en svår-grav hörselnedsättning i det kontralaterala örat, var friska
för övrigt och hade ingen svår tinnitus. Tabell 1, se nästa sida, visar demografiska data över hela gruppen.
Följande resultat är dock baserat på 17 försökspersoner då en av deltagarna inte kunde genomföra
det kognitiva testet TMT-B (se nedan).
Audiologiska tester (ton, tal i tyst, tal i brus)
samt kognitiva tester av kognitiv snabbhet
(TMT-A), exekutiv kontroll (TMT-B) samt arbetsminneskapacitet (Reading span test; RST)
genomfördes efter att försökspersonerna fått
besvara frågor som kontrollerade deras demografiska variabler. Audiologiska tester omfattade
tester av tontrösklar i ljudfält (bimodalt), taluppfattning i tyst med FB-listor i ljudfält (unilateralt
med CI och bimodalt) samt Hearing In Noise
Test (HINT) i ljudfält (bimodalt). Samtliga tester
och betingelser var balanserade för att motverka
inlärningseffekt.
För att undersöka samband användes icke-parametriska korrelationsanalyser (Spearman rank)
och för att undersöka skillnader användes parade
t-test. Beräkning av effektstorlek användes för att
kontrollera relevansen av signifikanta skillnader.
Resultat
Våra resultat tyder på att prestationer på kognitiva tester kan predicera taluppfattning, både i tyst
och i brus. Vidare tyder resultaten på att bimodalt lyssnande kräver olika kognitiva färdigheter
jämfört med unimodalt lyssnande med endast ett
CI. Både exekutiv kontroll och arbetsminneskapacitet korrelerar signifikant med taluppfattning.
Detta är i linje med tidigare forskning på lyssnare
med normal hörsel och med hörselnedsättning
(Ellis & Munro, 2013, 2015; Fullgrabe, Moore,
& Stone, 2014). Detta är dock den första studien
som observerar detta samband hos vuxna bimodala användare.
Exekutiv kontroll (TMT-B) var det enda kognitiva testet som korrelerade signifikant med
samtliga tester (både i tyst och i brus) och lyssningsförhållanden (unimodalt & bimodalt).
Snabbhet (TMT-A) och arbetsminneskapacitet
(RST) korrelerade signifikant med bimodal tal-
uppfattning i tyst. Detta mönster av resultat tyder
på att TMT och RST mäter olika kognitiva färdigheter och att olika kognitiva färdigheter krävs under bimodala lyssningsförhållanden jämfört med
unimodala lyssningsförhållanden.
Diskussion
Föreliggande resultat är i linje med tidigare
forskning hos individer med hörselnedsättning
som visar att TMT-A och TMT-B är goda prediktorer av taluppfattning, både i tyst och i brus.
Våra resultat antyder dock att bimodalt lyssnande involverar kognitiva förmågor i högre grad
(såsom arbetsminneskapacitet, snabbhet och exekutiv kontroll) än unimodalt lyssnande. Dessa
fynd överensstämmer även med Rönnbergs
(2013) Ease of Langugage Understanding-modell
och tyder på att kombinationen mellan elektrisk
stimulering i ena örat kombinerat med akustiskt
stimulering i andra örat orsakar en större ”mismatch”. Vi förespråkar därmed att det finns en
”dual-layer” belastning hos bimodala användare,
som kan göra det mer kognitivt krävande för dem
att lyssna på tal och som i sin tur kräver explicita
processer för att processa de olika stimuleringarna/signalerna.
Å andra sidan visade även våra data att bimodalt
lyssnade genererade signifikant bättre taluppfattning i tyst jämfört med unilateralt CI-lyssnande
(71.0% vs 58.6%). Detta fynd är också i linje
med tidigare forskning (Hua, 2011). En signifikant bättre taluppfattning bör, från ett audiologiskt perspektiv, vara önskvärt och underlättar
troligtvis bimodala CI/HA-användares vardag.
Men frågan är bara om denna förbättring sker
på bekostnad av ett högre kognitivt pris? Utifrån
de fynd denna studie fått fram så kan vi varken
argumentera för eller emot bimodalt stimulering.
Våra teorier kommer att studeras vidare i framtida studier.
En tredje faktor som kan ha bidragit till en större
”mismatch” kan troligtvis vara att hörapparaten
i kontralaterala örat inte var anpassad på ett optimalt sätt för att samverka med ett CI. Studiens
syfte var dock inte att undersöka den optimala
HA-anpassningen hos bimodala användare, utan
alla försökspersoner deltog i studien med sina
vardagliga grundinställningar. Detta försvåras
ytterligare av att det idag inte finns något standardprotokoll på hur en HA skall programmeras
optimalt tillsammans med ett CI. Vidare anpassas oftast implantatet av CI-teamet, medan HAanpassning sker av audionomer inom den generella hörselvården. Det är därför önskvärt att ett
sådant protokoll utvecklas inom en snar framtid.
AUDIONOMTIDNINGEN 3/16
11
forskning
Referenser
Tabell 1.
Demografiska data över studiesamplet.
Ching, T. Y., Incerti, P., & Hill, M. (2004).
Binaural benefits for adults who use hearing aids and
cochlear implants in opposite ears. Ear and Hearing,
25(1), 9-21.
Ching, T. Y., Incerti, P., Hill, M., & van Wanrooy,
E. (2006). An overview of binaural advantages
for children and adults who use binaural/bimodal
hearing devices. Audiology and Neurotology, 11
Suppl 1, 6-11.
Dalton, D. S., Cruickshanks, K. J., Klein, B.
E., Klein, R., Wiley, T. L., & Nondahl, D. M.
(2003). The impact of hearing loss on quality of life
in older adults. Gerontologist, 43(5), 661-668.
Ellis, R. J., & Munro, K. J. (2013). Does cognitive
function predict frequency compressed speech recognition in listeners with normal hearing and normal
cognition? International Journal of Audiology, 52(1),
14-22.
Ellis, R. J., & Munro, K. J. (2015). Predictors of
aided speech recognition, with and without frequency
compression, in older adults. International Journal of
Audiology, 54(7), 467-475.
Fullgrabe, C., Moore, B. C., & Stone, M. A.
(2014). Age-group differences in speech identification despite matched audiometrically normal hearing:
contributions from auditory temporal processing and
cognition. Frontiers in Aging Neuroscience, 6, 347.
Hamzavi, J., Pok, S. M., Gstoettner, W., &
Baumgartner, W. D. (2004). Speech perception with
a cochlear implant used in conjunction with a hearing
aid in the opposite ear. International Journal of
Audiology, 43(2), 61-65.
Hua, H., Johansson, B., Jönsson, R., & Magnusson,
L. (2012). Cochlear implant combined with a linear
frequency transposing hearing aid. Journal of the
American Academy of Audiology, 23(9), 722-732.
Hällgren, M., Larsby, B., Lyxell, B., & Arlinger,
S. (2005). Speech understanding in quiet and noise,
with and without hearing aids. International Journal
of Audiology, 44(10), 574-583.
Kramer, S. E., Kapteyn, T. S., & Houtgast,
T. (2006). Occupational performance: comparing
normally-hearing and hearing-impaired employees
using the Amsterdam Checklist for Hearing and
Work. International Journal of Audiology, 45(9),
503-512.
12
AUDIONOMTIDNINGEN 3/16
Lyxell, B., Andersson, J., Andersson, U., Arlinger,
S., Bredberg, G., & Harder, H. (1998). Phonological representation and speech understanding with
cochlear implants in deafened adults. Scandinavian
Journal of Psychology, 39(3), 175-179.
Rönnberg, J., Lunner, T., Zekveld, A., Sörqvist,
P., Danielsson, H., Lyxell, B., et al. (2013). The
Ease of Language Understanding (ELU) model:
theoretical, empirical, and clinical advances. Frontiers
in Systems Neuroscience, 7, 31.
Lyxell, B., Andersson, J., Arlinger, S., Bredberg,
G., Harder, H., & Rönnberg, J. (1996). Verbal
information-processing capabilities and cochlear
implants: implications for preoperative predictors of
speech understanding. Journal of Deaf Studies and
Deaf Education, 1(3), 190-201.
Rönnberg, J., Rudner, M., Foo, C., & Lunner,
T. (2008). Cognition counts: a working memory
system for ease of language understanding (ELU).
International Journal of Audiology, 47 Supplement
2, S99-105.
Mulrow, C. D., Aguilar, C., Endicott, J. E., Velez,
R., Tuley, M. R., Charlip, W. S., et al. (1990). Association between hearing impairment and the quality
of life of elderly individuals. Journal of American
Geriatrics Society, 38(1), 45-50.
Ng, E. H., Rudner, M., Lunner, T., Pedersen, M.
S., & Rönnberg, J. (2013). Effects of noise and
working memory capacity on memory processing of
speech for hearing-aid users. International Journal of
Audiology, 52(7), 433-441.
UK Cochlear Implant Study Group. (2004). Criteria of candidacy for unilateral cochlear implantation in postlingually deafened adults III: prospective
evaluation of an actuarial approach to defining a
criterion. Ear and Hearing, 25(4), 361-374.
