Lunds Universitet
Statsvetenskapliga institutionen
STV102
Ht 2005
Handledare:
Anders Uhlin
En diktator utan vapen
En komparativ studie av
amerikansk retorik och teorin om
rättfärdiga krig
Martin Malmström 811208-7534
Eric Wadenius
830422-3996
Abstract
Den 11 september 2001 förändrades världen. USA var inte längre skyddat av stora
hav utan var nu sårbart för anfall. En ny värld krävde nya krig och de gamla
doktrinerna för rättfärdigande av krigföring och nationalstatens suveränitet sattes ur
spel i sökandet efter terrorister.
Efter att Talibanregimen var störtad i Afghanistan var det största hotet mot USA
säkerhet och världens fred diktaturen i Irak och diktatorn Saddam Hussein. Man sökte
nu ett rättfärdigande av en militär invasion av Irak och presidentens retorik sökte med
snabbt legitimitet i teorierna om rättfärdiga krig.
Det nya amerikanska försvarsdoktrinen krävde en modig retorik för att rättfärdiga
det kontroversiella beslutet om att – efter många år – avsätta den Irakiska diktatorn.
Gränsen mellan mod och dumdristighet är hårfin. Det argumentet som ansågs vara
det absolut starkaste för en militär intervention i Irak skulle visa sig vara det starkaste
argumentet mot en invasion.
Nyckelord: Terrorism, Irak, massförstörelsevapen, rättfärdigande, argument
Antal tecken: 68 923
Innehållsförteckning
1
Inledning__________________________________________________4
1
1.1 Den 11
september…………………………………………………………………..4
1.2 Syfte, frågeställning och
teori……………………………………………………....5
1.3
Forskningsansatts…………………………………………………………………...6
1.4 Material, metod och
operationalisering…………………………………………….6
2 Teorin om rättfärdiga
krig____________________________________8
2.1 Det klassiska
rättfärdigandet……………………………………………………......8
2.1.1 Det teologiska
rättfärdigandet…………………………………………………8
2.1.2 Det moderna
rättfärdigandet………………………………………………….9
2.2 Det nutida
rättfärdigandet………………………………………………………….10
2.2.1 Jus ad
Bellum…………………………………………………………………….10
2.2.2
Självförsvar………………………………………………………………………11
2.2.3 Antecipatoriska och preventiva
krig……………………………………………..12
2.2.4 Humanitära
interventioner……………………………………………………….13
3 Hur rättfärdigas kriget mot terrorism?________________________
15
3.1 Det klassiska
rättfärdigandet……………………………………………………….15
2
3.2 Det nutida
rättfärdigandet………………………………………………………….20
4 Hur rättfärdigas den militära interventionen i Irak?_____________
24
4.1 Rätt
auktoritet………………………………………………………………………24
4.2 Rätt
orsak…………………………………………………………………………..25
4.2.1 Koppling till
terrorism……………………………………………………….25
4.2.2 Saddams
natur………………………………………………………………..28
4.2.3
WMDs………………………………………………………………………..29
4.2.4
Självförsvar…………………………………………………………………..29
4.3 Rätt
intention……………………………………………………………………….30
4.4 Hopp om
seger……………………………………………………………………..31
4.5 Våld som sista
utväg……………………………………………………………….32
5 Resultat – Rättfärdigande utan WMDs________________________
35
6 Referenser________________________________________________
37
3
1 Inledning
1.1 Den 11 september
Klockan är strax efter nio på morgonen och en icke ont anande president sitter och
läser barnböcker tillsammans med de små barnen på Emma Booker skolan i Florida.
Någon viskar något i presidentens öra och hans blick kallnar en aning. Han sitter dock
kvar med barnen i några minuter till. Klockan 09:30 yttrar sig presidenten.
Two airplanes have crashed into the World Trade Center in an apparent terrorist
attack on our country.
Terrorism against our nation will not stand.
På en vindstilla tisdagsmorgon med klarblå himmel klockan 08:45 kraschade flight 11
ifrån Boston in i World Trade Centers södra skyskrapa. 18 minuter senare kraschade
ett andra flygplan in i den norra skyskrapan. 09:43 kraschar ytterliggare ett flygplan,
4
detta ner i försvarshögkvarteret Pentagon. Några minuter efter det tredje planet
kraschat så faller det södra tornet till marken i ett moln av betong, järn och damm. Ett
fjärde flygplan kraschar i Somerset County i Pennsylvania men utan att träffa någon
byggnad. Klockan 10.28 faller det andra tornet ihop i sig självt lika förvånansvärt
perfekt som det var fruktansvärt att bevittna. Katastrofen var ett faktum och den av
allmänheten uttalat oerfarna och språkligt okunniga Presidenten var nu tvungen att ta
till orda för att lugna och ena nationen. Retoriken hårdnade redan timmarna senare i
hans tal ifrån flygbasen i Barksdale, Louisiana1.
The United States will hunt down
and punish those responsible for these cowardly acts.
The resolve of our great nation is being tested. But make no mistake:
We will show the world that we will pass this test.
Den 11 September var en dag av sorg och förtvivlan, men den 12 september började
det politiska spelet ta fart och noggrant utvalda ord började nu lägga grunden för att
rättfärdiga vad som komma skulle.
The deliberate and deadly attacks which were carried
out yesterday against our country were more than acts of terror.
They were acts of war.
Vad som hette ”cowarldy acts” den 11 september heter den12 september ”acts of
war”.
Rättfärdigandet av krigföring har börjat.
1.2 Syfte, frågeställning och teori
Vi har många gånger ställt oss frågan om vad som egentligen sades, hur gick
argumentationen innan invasionen av Irak för några år sedan och vi kände att det
verkligen fanns ett behov av ett sammanfattande och ett enkelt återgivande av viktiga
delar av retoriken. Idén var då att göra en komparativ diskursanalys där vi skulle
återge och jämföra president George W Bush:s retorik med teorin om rättfärdiga krig
efter 11 september fram till invasionen av Irak.
Efter vissa sökningar visade det sig att många studier likt den tänkta hade gjorts
och vi var därför tvungna att söka oss till en annan frågeställning. Ett dagsfärskt
uttalande ifrån president Bush i vilka han erkänner att mycket utav landets intelligens
om Iraks tillgång till massförstörelsevapen varit felaktig fick oss att öppna ögonen för
ett nytt närmande. Detta gör denna studie till en av de första (om inte den första) som
närmare ställer sig frågan om USA:s rättfärdigande av krigföring mot bakgrund av
dessa nya uttalanden!
Man hade kunnat göra en liknande studie – vilket möjligen också har gjorts – där
man istället jämförde retoriken med olika rapporter och artiklar, men tack vara detta
nya uttalandet så kan vi göra denna analys enbart med hjälp av presidentens egna
retorik.
1
www.cnn.com
5
Huvuduppgiften i detta arbete är att se hur President George W Bush rättfärdigar
kriget mot terrorism och invasionen av Irak med hjälp av Teorin om rättfärdiga krig.
Vi ställer oss frågorna:
•
Hur rättfärdigas krigföring?
o Här väljer vi att redogöra för två perspektiv. Det första är det klassiska
och det andra är det nutida perspektiv på rättfärdigande av krigföring.
•
Hur rättfärdigas kriget mot terrorism?
•
Hur rättfärdigar USA kriget i Irak?
•
Är USA retorik tilläcklig för att rättfärdiga en militär intervention i Irak även
utan tillgång till argumentet om Iraks påstådda innehav av
massförstörelsevapen?
Studien har inget som helst intresse av att undersöka huruvida USA lever upp till
kraven som Teorin om rättfärdiga krig ställer på en stats agerande utan ämnar enbart
undersöka den retoriska aspekten av rättfärdigandet av krigföring.
Vår tes är att de argument som USA’s president framför kommer vara i linje med
teorin om rättfärdiga krig. Vi tror dock att det finns vissa motsägelser som inte belysts
tillräckligt i debatten, motsägelser som borde ha genomskådats.
1.3 Forskningsansats
Att göra ett arbete om rättfärdigande av krigföring eller ett arbete om president Bushs
retorik är verkligen inget nytt. Hyllmeter efter hyllmeter finns om envar av dessa
intressanta ämnen. När man slår ihop de två ämnena till ett så begränsas dock dessa
hyllmeter till några få böcker och arbeten. Vi har funnit två arbeten som har tagit sig
ann en liknande uppgift vi ämnar göra.
Den första studien är gjord utav retorikprofessorn Brigitte Mral vid
krisberedskapsmyndigheten och heter ”We’re a peaceful nation”- Krigsretorik efter
11 september. Mrals studie liknar vår i det avseendet att den analyserar Presidentens
ordval och ordens betydelse. Det som skiljer våra studier åt i detta avseende är att vi
relaterar dessa ordval till Teorin om rättfärdiga krig. Vi kommer vid tillfälle att ta
hjälp av Mrals studie i vår analys men på inget sätt är vår analys enbart en
vidareutveckling av hennes studie.
Den andra studien är en D-uppsats gjord vid Luleås samhällsvetenskapliga
institution och heter ”Att Rättfärdiga Krigföring” en komperativ studie av amerikansk
propaganda, the just war theory och folkrätten. Studenterna lägger ner väldigt mycket
vikt vid att redogöra för historiken bakom Teorin om rättfärdiga krig och även för
krigs utspel vilket gör att denna studies karaktär är mer lik våran till sin utformning
och till sitt syfte än Mrals. Vår studie skiljer sig emellertid ifrån Luleåstudenternas då
6
vi valt en snävare teoretisk avgränsning och vi ser det som en del av vår uppgift att
återge och redogöra för en större del av retoriken. Luleåstudenternas arbete berör
retoriken och rättfärdigandet av krigföring inför störtandet av Talibanregimen och
under konflikten i Afghanistans fortgång, vilket vi belyser som en del av vårt arbete.
Vår fokus ligger mestadels på rättfärdigandet av krigföring i fallet Irak och hur
detta rättfärdigande av krigföring står sig med avsaknad av den omdiskuterade
argumentation om landets tillgång till massförstörelsevapen. Luleåstudenternas studie
är välgjord och väldigt omfattande och en rekommendation för bredare förståelse för
rättfärdigandet av krigföring i fallet Afghanistan vore att läsa deras arbete innan ni tar
del av vår studie. Vi kommer att referera till Luleåstudenternas arbete och ta nytta av
de partier vi anser vara välförfattade och nödvändiga för att forskningen skall vara
kumulativ.
1.4 Material. metod och operationalisering
Informationsflödet ut ur Vita Huset är enormt. Vita Husets hemsida erbjuder
nerladdning av ett otal uttalanden ifrån flertal statsmän under flertal år. Bara antalen
nedskrivna uttalanden ifrån presidenten själv som finns tillgängliga på Vita Husets
hemsida uppgår till flertalet om dagen. Vi har tagit del av samtliga av dessa tal av
presidenten som berör terrorism, krigföring och rättfärdigande av krigföring etc. från
den 11 september fram till att USA inled ”Operation Iraqi Freedom” den 19 Mars
2003. Detta är väldigt omfattande och antalet tal uppgår till några hundra stycken.
Vi avser inte undersöka huruvida staten uppfyller kraven för rättfärdig krigföring
under Irakkonflikten eller hur kriget rättfärdigas retroaktivt.
Vi har som nämnts tidigare valt att jämföra den amerikanska retoriken med den
klassiska teorin om rättfärdiga krig och det nutida perspektivet. Det senare kommer
att till största delen representeras av Michael Walzer, en av dem främsta och mest
erkända inom området för rättfärdigande av krigföring idag. Walzer behandlar de
teman vi ämnar undersöka – interventioner, preventiv krigföring, rätten till
självförsvar etc. - i många av sina böcker vilket gjorde valet av denna författare till en
självklarhet.
För enkelhetens skull kommer ordet WMDs ersättas av förkortningen WMDs
(Weapons of mass destruction) vilket innefattar nukleära, biologiska och kemiska
vapen.
7
2 Teorin om rättfärdiga krig
Att föra krig har alltid varit en brutal verksamhet och framför allt på senare tid – med
den nya tidens krigs karaktär – en ovälkommen verksamhet. Tack vare massmedia har
retoriken återkommit ifrån sina forna glansdagar under Romarrikets tid – och fått
starkt fäst i dagens motsvarande stormakt. Män och kvinnor kräver en orsak för att
offra sina liv och mödrar och fäder kräver en orsak för att offra sina söner och döttrar.
Det krävs en rättfärdig orsak – det krävs ett rättfärdigande av krigföring.
2.1 Det klassiska rättfärdigandet
2.1.1 Det teologiska rättfärdigandet
Behovet av att rättfärdiga krigföring är lika gammalt som krigföringen självt och vi
finner skrifter som berör ämnet som sträcker sig så långt tillbaka i tiden som till det
antika Grekland. De stora filosoferna lämnade inte detta ämne oberört utan ingick
flitigt i diskussionen. Enligt Platons lärjunge Aristoteles (384-322 f.kr) var ett krig
moraliskt rättfärdigt om det fördes med syfte att skapa rättvisa och ordning och om
kriget lever upp till dessa kriterier bedöms i efterhand utefter dess konsekvenser2.
Aristoteles texter nådde sedan via muslimsk tradition först på 1200-talet den latinska
världen.
Behovet att rättfärdigande av krigföring hade dock funnits i Europa tidigare, där
den romerska filosofen Augustinus (354-430) var den mest framstående. Augustinus
2
Höglund A T 2004, Teologi, genus och rättfärdiga krig i (O)rättfärdiga Krig, s27
8
vittnade hur Alariks goter plundrade Rom år 410 och samtalen i Rom gick om hur
kristendomen försvagat den en gång så mäktiga krigarstaten3. På beställning skulle
Augustinus – som själv konverterat till kristendom under sin livstid - försvara
Romarrikets nya kristna värderingar, vilka inte tillät krigföring eller våldsverkan och
samtidigt försvara statens rätt till användandet av just våld ifall så blev nödvändigt.
Augustinus lösning var att våld måste utövas med rätt intentioner, vilket för
Augustinus innebar att våld enbart får tillgripas av kärlek till din nästa. Han sa vidare
att våld får lov att utövas om det är för (1) att ta tillbaka något som orättmätigt tagits,
(2) som svar på en attack eller (3) som bestraffning av den som begått orätt4. Individer
bör dock fortfarande inte få bruka våld emot varandra vilket fick Augustinus att
tillägga att uppmaningen till våldsverkan måste komma ifrån en av den kristna guden
legitima auktoriteterna (exempelvis Fursten, Kejsaren, Kungen mf). Detta
sammantaget banade väg för rättfärdigande av aktioner emot de hedniska krigarna
som gång på gång invaderat riket. Detta till trots föll Rom.
Thomas au Aquino (1225-1274) - filosof och dominikanermunk i Paris - tog del
av Aristoteles texter och Augustinus lärdom då han mer sammanfattat framförde sina
kriterier om att (1) kriget skall föras av en av den kristna guden legitim auktoritet, (2)
det skall föras med rätt intentioner och (3) det skall syfta till att skapa gott eller
minska ondska. Thomas au Aquino var även mån om att betona de civilas immunitet
och formulerade tesen om den ”dubbla effekten”. Med den ”dubbla effekten” menas
att det finns avsedda effekter (som att exempelvis att döda fiendesoldater) som är
goda och sedan förutsägbara men icke avsedda effekter (civila offer som kommit i
vägen för de krigande) som kan ses som onda. Vissa icke avsedda effekter kunde vara
tillåtna om målet var av stor betydelse, om det goda övervägde det onda5.
Vi skulle nu kunna summera den teologiska traditionen och rätt kort säga att
följande krävs för att våldsverkan skall vara legitimt:
1) Rätt Auktoritet
En av den kristna guden legitim auktoritet utfärdat ordern om våldsverkan
2) Rätt orsak
Som självförsvar, försvar av en medmänniska, syftar till att skapa gott eller
minska ont, göra rätt eller minska orätt.
3) Rätt intentioner
Av kärlek till din nästa, för att bestraffa någon som gjort orätt eller för att
skapa fred och ordning.
Martin Luther (1483-1546) tog också till sig dessa tankar och tillade att krig måste
vara den sista utvägen för att lösa en konflikt och främsta rättmätiga orsak är försvar
3
Nordin S 1999, Det politiska Tänkandets Historia, s41
Höglund A T 2004, Teologi, genus och rättfärdiga krig i (O)rättfärdiga Krig s29
5
Lindström mf, Att Rättfärdiga Krigföring mot Terrorism: En Komperativ Studie av Amerikansk
Propaganda, The Just War Theory och Folkrätten (2005), s
4
9
av det egna territoriet6. Tanken om territoriets okränkbarhet var en växande tanke som
hundra år senare nådde sin topp.
2.1.2 Det moderna rättfärdigandet
Nationalstatens framväxt på 1500-1600-talen och den Westfaliska freden (1648)
gjorde att den av den kristna guden legitima auktoritetens våldsmonopol nu
överlämnades till nationalstaten och staten betonades vara den enda legitima
auktoriteten att föra rättfärdig krigföring. Med den franska och den amerikanska
revolutionen kom dock en liten återgång till moralisk motivering av krigföring då det
nu ansågs legitimt även av medborgarna att ta till militärt våld om de stred för en
rättmätig orsak7.
Den holländska humanisten Hugo Grotius (1583-1645) – även känd som
”folkrättens fader” – betonade staternas rätt till att bruka våld i självförsvar för att
bevara sina rättigheter och skydda sitt land. Han fördömde anfallskrig men ansåg
dock att preventiva militära aktioner inbegreps i rätten till självförsvar om de
användes som sista utväg8. Tidigare tänkare som Thomas au Aquino
uppmärksammade också rätten till preventiv krigföring om denna syftade till att skapa
gott eller förhindra utbredande av ondska, vilket är helt i linje med hans tidigare
uppställda krav på rätt intentioner vid våldsanvändning. Med 1800-talets många krig
ändrades dock inställningen till preventiva krig vilka nu ansågs orättfärdiga, och så
skulle förbli i en lång tid framöver.
FN-stadgan vilar på dessa tidiga filosofiska tankegångar och med erfarenhet ifrån
två förödande världskrig fördömer den all form utav väpnad aggression. Artikel 51
godkänner dock rätten till självförsvar men är tydlig på att betona att detta gäller efter
”väpnad attack” – vilket hoppas förebygga preventiv krigföring. De enda legitima
auktoriteterna förblir nationalstaterna med undantag för FN:s säkerhetsråd9.
2.2 Det nutida rättfärdigandet
2.2.1 Jus ad Bellum
Jus ad Bellum är ett begrepp som behandlar omständigheter och handlande vilket kan
leda till ett krig som allmänt anses som rättfärdigat10.
Ett krig måste inte enbart framstå som rättfärdigat i omvärldens ögon utan en
statsledning måste även inför för sina medborgare och soldater, som ska utkämpa
kriget, rättfärdiga målet med orsakerna till kriget och få dem att känna att de slåss för
en rättfärdig sak11.
6
Höglund A T 2004, Teologi, genus och rättfärdiga krig i (O)rättfärdiga Krig, s30
Höglund A T 2004, Teologi, genus och rättfärdiga krig i (O)rättfärdiga Krig, s31
8
National Encyklopedin, elektronisk resurs
9
Höglund A T 2004, Teologi, genus och rättfärdiga krig i O)rättfärdiga Krig, s32
10
Aggestam K 2004, Inledning: Teoritraditioner om rättfärdiga krig i (O)Rättfärdiga Krig s20
11
Walzer M 1992, Just and Unjust Wars, sXI-XII
7
10
Michael Walzers syn på teorin om rättfärdigande av krig är att den ser till
återgången till det som en gång varit; status quo ante12. Teorin om rättfärdigandet av
krig kritiseras av pacifister eftersom att teorin möjliggör krig medan realister kritiserar
teorin eftersom deras syn på konflikt är att allt är tillåtet i krig, i kriget tystnar lagarna;
inter arma silent leges13.
För att ett krig ska ses som rättfärdigat enligt teorin om jus ad bellum måste man följa
ett antal punkter:
1. En legitim auktoritet måste fatta beslut om krig
- FN:s säkerhetsråd eller en suverän stat
2. Det skall finnas en rättfärdig orsak
- Självförsvar
- Territoriell integritet
- Politisk suveränitet
3. Det skall finnas en rättfärdig intention med kriget
Det finns ytterligare tillägg till dess tre punkter som i modern tid anses vara krav för
att rättfärdiga ett krig14.
1. Proportionalitet
2. Ett välgrundat hopp om seger
3. Militärt våld som sista utväg
- Alla möjliga fredlig lösningar skall vara förbrukade
4. Kriget skall syfta till en varaktig fred.
De tre första eller ursprungliga kraven på Jus ad Bellum beskriver Annika T Höglund
som deontologiska eller pliktetiska vilket innebär att ”Vid värdekonflikter skall
rättigheter och rättvisa gå före ren nyttomaximering”15. Man agerar efter vad som är
rätt att göra efter det att ett angrepp har skett utan att konsekvenserna av agerandet
sätts i första hand. Medan de fyra senare kraven anses se till konsekvenserna av
handlingar. Man bedömer vilka konsekvenser som är bäst och handlar därefter16
Dessa ovanstående punkter skall således uppfyllas för att ett krig ska vara legitimt
och legalt. Legitimitet syftar till de etiska aspekter som finns för att föra ett krig
medan legalitet syftar till juridiska aspekter.
12
13
Walzer M 1992, Just and Unjust Wars, sXVII
Walzer M 2004, Arguing About War, sIX
14
Höglund A T 2004, Teologi, genus och rättfärdiga krig i (O)rättfärdiga Krig, s28
Höglund A T 2004, Teologi, genus och rättfärdiga krig i (O)rättfärdiga Krig, s40
16
Höglund A T 2004, Teologi, genus och rättfärdiga krig i (O)rättfärdiga Krig, s40
15
11
2.2.2 Självförsvar
Självförsvar är det som väger tyngst - och anses som rättfärdigt av alla historiska
tänkare – i teorierna om rättfärdigande av krig. Rätten till självförsvar är något
naturlig och finns som vi tidigare har nämnt upptagen i FN-stadgan. Den rätten
begränsas inte av några av de övriga artiklarna i FN-stadgan gällande hanterandet av
konflikter.
Under senare tid har två nya former av självförsvar växt sig starka i och med nya
sortens krig som har växt fram, främst kriget mot terrorismen. Det är antecipatoriska
krig och preventiva krig, som dock tidigare varit en form av krig med utbredd
användning, som åter igen har aktualiserats. De har varit en del av krigshistorien och
varit vida använt under föregående sekel men som vi tidigare belyst har de under cirka
hundra år varit en förbjuden form av krig som inte accepterats.
Lindholm Schultz menar att hämnd kan vara en rättfärdigande diskurs, man
behöver inga motiv eller argument17. Ett exempel på motåtgärd, som kan liknas vi
hämnd, efter en attack är då amerikanska ambassaderna i Kenya och Tanzania utsattes
för bombdåd vilket medförde att 224 människor miste livet inklusive 12 amerikaner.
USA, med Bill Clinton som president svarade med kryssningsmissiler mot mål i
Sudan och Afghanistan18.
2.2.3 Antecipatoriska och Preventiva Krig
Antecipatoriska krig bygger på att en nation som anser sig vara utsatt för trovärdiga
eller direkta hot från en annan nation ska kunna anfalla i självförsvar. Var gränsen går
mellan en legal och en illegal första attack dras inte precis vid en förestående attack
utan när hotet har blivit tillräckligt stort19. Walzer listar tre villkor för när ett hot har
blivit tillräckligt för att en första attack ska vara legal. Det första villkoret är att (1)
fienden har en manifest intention att skada. Det andra villkoret är att (2) fienden
genomför aktiva förberedelser vilket gör deras intentioner till en fara och det tredje
villkoret är att (3) faran och risken för skada ökar om man väntar med en första
attack20.
Antecipatoriska krig ser till nutiden, vad som händer just nu. Om man tror att en
fiende eller en motståndare kommer att slå till, att olika hot pekar mot det, så kan man
legalt slå till först för att minimera skadan för sig själv som bara ökar om man
avvaktar.
Preventiva krig utförs efter misstankar om framtida hot. En nation som förväntar
sig att en annan nation i framtiden kan bli ett hot, inte bara för sig själv utan även för
andra länder, kan inleda ett preventivt krig i syfte att upprätthålla den balans som bör
17
Schulz H 2004, Den nya tiden krig och rättfärdigandets diskurser i (O)rättfärdiga Krig , s109
Snowdon B mf 2005. Primer on the embassy bombing and the U.S strikes on Sudan and
Afghanistan, elektronisk källa.
19
Walzer M 2004, Arguing About War, s81
20
Walzer M 2004, Arguing About War, s81
18
12
finnas. Syftet med ett preventivt krig är att hindra en nation som man i framtiden tror
kommer att bli ett hot och att om man inte gör något så kommer den maktbalans som
finns att rubbas21.
Preventivt försvar är det som ligger till grund för den nya nationella
säkerhetsdoktrin USA tog fram 200222, vilket innebär att USA slår till först mot
förväntade hot.
Antecipatoriska krig och preventiv krigsföring har tidigare inte ansetts vara legala
då de teorier om jus ad bellum som existerar går ut på att ett land har blivit anfallet av
ett annat land försvarar sig i första hand eftersom det är deras naturliga rätt att
försvara sig mot angrepp. I senare versioner, eller de fyra punkter som i modern tid
tillkommit, av jus ad bellum ska de handla på ett sätt som sätter konsekvenserna av
deras handlande i första hand.
Efter den 11 september då USA utsattes för terrorattacker - inte av en nation - utan
av ett brett horisontellt terrornätverk har synen ändrats. Mary Kaldor tar i sin bok
Global Civil Society upp tre former av nya krig. En variant av dessa nya krig är vad
hon kallar Network Warfare eller krigföring utfört av nätverk. Det kan vara terrorist
nätverk som för krig mot en stat vilket gör det svårt för den angripna staten att
agera23. I fallet den 11 september låg terror nätverket al-Qaeda bakom attackerna och
USA ansåg det inte bara som en terror attack utan en krigshandling. Al-Qaeda hade
starka kopplingar till taliban regimen i Afghanistan vilket fick USA att i preventivt
syfte agera mot den regim som huserade al-Qaedas ledarskap och träningsläger för att
förhindra framtida angrepp.
De gamla argument som finns för antecipatoriska krig och preventiva krig tar
enligt Michael Walzer inte i beaktande WMDs och avancerade vapensystem för anfall
med WMDs. Gapet mellan antecipatoriska och preventiva krig har minskat och den
minskade strategiska skillnaden dem emellan leder till att den moraliska skillnaden
dem emellan har minskat24.
2.2.4 Humanitära interventioner
Militära interventioner i humanitärt syfte har av många forskare kommit att anses som
en rättfärdig orsak att gå i krig. Humanitära interventioner handlar inte om
självförsvar och det är heller inte en aggressionshandling i traditionell mening. Det är
en etisk handling då man begränsar en stats suveränitet, en stat vars agerande mot den
egna befolkningen går tvärtemot vad en stats huvudsakliga uppgift är. Den
huvudsakliga uppgiften för staten består i att skydda invånarna.
Gareth Evans och Mohamed Shanoun tar i sin rapport Responsibility to Protect
upp att om en stat inte kan skydda sina medborgare från humanitära katastrofer och
illdåd så övergår ansvaret från staten till det internationella samfundet25.
21
Walzer M 2004, Arguing About War, s76-77
Aggestam K 2004, Inledning: Teoritraditioner om rättfärdiga krig i (O)Rättfärdiga Krig, s17
23
Kaldor M 2003, Det Globala Civilsamhället, ett svar på krig, s119-121
24
Walzer M 2004, Arguing About War, s147
25
Aggestam K 2004, Inledning: Teoritraditioner om rättfärdiga krig i (O)Rättfärdiga Krig, s15
22
13
Det internationella samfundet har en moralisk skyldighet att skydda folk som inte
skyddas av den stat de lever i men en stat är fortfarande suverän och det måste finnas
begränsningar för humanitära interventioner. För att genomföra en humanitär
interventions så måste vissa krav uppfyllas. Det är krav som ingår i jus ad bellum
doktrinen, och som Nicholas Wheeler berör26, nämligen att:
1. Det finns en rättfärdig orsak
2. Militärt våld som sista utväg
3. Krigföring i proportion till det angrepp som har skett
4. Sannolikhet att en militär intervention får ett positivt humanitärt resultat
Vid en humanitär intervention kränker man en annan stats suveränitet men enligt
Wheeler bör staters suveränitet begränsas ”[o]m grova kränkningar av mänskliga
rättigheter begås och som ’chockerar det moraliska samvetet’ hos mänskligheten”27.
Humanitära interventioner kan genomföras som multilaterala interventioner
auktoriserade av bland annat FN:s säkerhetsråd men kan även genomföras som
unilateral insatser av enskilda länder. Michael Walzer anser att humanitära
interventioner inte har som enskilt syfte att minska mänskligt lidande och stoppa
humanitära katastrofer utan oftast finns bakomvarande intressen. Han menar att de
inte finns några klara exempel på interventioner med endast det syftet och säger
vidare att ”States don't send their soldiers into other states, it seems, only in order to
save lives”28. Walzer ställer sig frågan varför länder bör riskera sina soldaters liv i
avlägsna länder när det som händer där inte direkt påverkar dem. Som svar på sin
fråga argumentera Walzer för att det ligger i till exempel västvärldens intresse att
stoppa övergrepp där det pågår för att behålla en maktbalans i världen. Det finns risk
för spridning om man inte agerar och i det fallet ligger intresse av att stoppa mänskligt
lidande i första hand och skyldighet i andra hand – vilket kan sättas i kontrast till
Augustinus idé om självuppoffring för din nästa. Walzer för också argumentet att med
risken för spridning kan det drabba det egna landet och därför kommer skyldighet i
första hand29.
Enligt Walzer finns det också problem med militära interventioner när de
genomförs av länder som inte är beredda att utsätta sin soldater för fara. Som exempel
nämner han Bosnien där de europeiska staterna inte var beredda att utsätta sina
soldater för fara och Somalia där USA drog sig tillbaka efter det att ett antal soldater
dödats. Interventioner är ineffektiva om man inte är beredd på det faktum att soldater
kan dödas30.
Unilaterala interventioner som till exempel Vietnamns intervention i Kambodja
som körde bort Pol Pot och röda khmererna är exempel på interventioner där ett
26
Aggestam K 2004, Inledning: Teoritraditioner om rättfärdiga krig i (O)Rättfärdiga Krig, s15
Aggestam K 2004, Inledning: Teoritraditioner om rättfärdiga krig i (O)Rättfärdiga Krig, s15
28
Walzer M 1992, Just and Unjust Wars, s101
29
Walzer M 2004, Arguing About War, s74-75
30
Walzer M 2004, Arguing About War, s73
27
14
enskilt land ser en skyldighet att intervenera när inte FN är effektivt nog att få till
stånd en multi- eller unilateral intervention. Walzer är förespråkare av
ickeinterventions principen men han ärar de undantag som görs från ickeinterventions
principen31 och som resulterar i något gott.
3 Hur rättfärdigas kriget mot terrorism?
De första dagarna efter attackerna mot tvillingtornen ägt rum lades grunden för den
retorik som skulle föras i år framöver – och slutligen leda till invasionen av Irak.
Presidenten var tvungen att vinna folkets stöd för att kunna inleda en attack emot
talibanregimen, rättfärdigandet av krigföring tog därför en teologisk och pliktetisk
bana för att tala till folkets känslor. Nedan följer ett återgivande av den tidiga
retoriken ifrån dagen efter terroristattackerna till en tid efter det att kriget i
Afghanistan är avslutat. Mer sentida retorik kommer att belysas vid punkt 4 och
framåt.
3.1 Det klassiska rättfärdigandet
Trots att den moderna krigföringen idag utkämpas med nya extremt teknologiskt
avancerade vapen som exempelvis satellitstyrda kryssningsmissiler, attackhelikoptrar
som är osynliga för radar och obemannade bombflygplan så utkämpar sig stora delar
av dagens retoriska krig med samma vapen som användes under antiken, vapen som
kan vara så gamla som 2300 år.
Redan under de första dagarna efter det att Tvillingtornen vid World Trade Center
föll började rättfärdigandet av framtida krigföring och president George W Bush
förankrade tidigt sin retorik i de gamla klassiska teorierna. Även fast det är tveksamt
om presidenten hade de antika filosoferna i åtanke när han formulerade sina tal så
speglas ändå arvet ifrån dem i hans val av ord och formulering av meningar.
Two airplanes have crashed into the World Trade Center in an apparent
terrorist attack on our country.
The United States will hunt down and punish
those responsible for these cowardly acts.
2001.09.12
Presidenten klargjorde för sitt folk redan dagen efter händelserna den 11
september att landet hade utsatts för ett anfall och att förövarna skall straffas. De
31
Walzer M 2004, Arguing About War, s81
15
kristna filosoferna Augustinus och Thomas au Aquino ansåg båda att en rättfärdig
orsak för krigföring var just om den var ett svar på en attack eller att den syftade till
att bestraffa någon som begått orätt. Att föra krig för att bestraffa någon anses
emellertid väldigt kontroversiell hos tidiga tänkare som Aristoteles och framför allt
hos senare tänkare inom den nutida teorin. Presidenten uppmärksammade dock detta
och undvek dessa ord vid framtida uttalanden, han till och med motsade sig själv efter
kriget i Afghanistan var avslutat.
...any time anybody wants to affect the freedom of our people, they must pay
a price -- not because we seek revenge, but because we seek justice.
2002.06.18
Båda av de ovan nämnda kristna filosoferna betonade också att den enda som
hade rätten att uppmana till just en sådan vedergällning var en utav den kristna guden
legitimerad auktoritet. Det tidiga uttalandet nedan är ett bland flera där presidenten
vill, genom att säga att han står på den sida som den kristna guden försvarar, visa på
att han har fått legitimitet av just den senare.
On September the 11th, enemies of freedom committed an act of war against our
country
Freedom and fear, justice and cruelty, have always been at war,
and we know that God is not neutral between them.
2001.09.20
Presidenten har dock privat inför Palestinas utrikesminister mer tydligt redogjort för
hur den kristna guden legitimerat honom – och uppmanat honom personligen – att
invadera Afghanistan och Irak, enligt källor på BBC32.
I'm driven with a mission from God. God would tell me, "George, go and fight
those terrorists in Afghanistan." And I did, and then God would tell me, "George,
go and end the tyranny in Iraq …" And I did.
Juni 2003
Att försvara frihet och freden är ett genomgående rättfärdigande hos samtliga nämnda
historiska tänkare och är något som också nämns i nästintill samtliga utav
presidentens tal. Redan den antika filosofen Aristoteles menade att om krig skall föras
bör detta vara för att upprätta varaktig fred eller ordning och de senare kristna
filosoferna instämde i att detta var en rättfärdig orsak. I exempelvis talet ifrån den
20’e september 2001 används orden ”freedom” eller ”free” vid 13 tillfällen. Frihet
och fred är bekväma teman då man inte direkt kan ha en invändning emot egenvärdet
hos dessa svårdefinierbara ord33. Frihet är ett så starkt argument vid rättfärdigande av
32
33
www.bbc.com (2005.10.06) “God told me to invade Iraq, Bush tells Palestinian ministers”
Mral B 2004, ”We’re a peaceful nation”- Krigsretorik efter 11 september, s32
16
krigföring att hela operationen i Afghanistan fick just namnet ”Enduring Freedom” –
varaktig frihet.
[H]istory has called us to action, and I am going to seize this moment for the good
of the world, for peace in the world and for freedom.
2002.03.13
Freedom and fear are at war -- and freedom is winning.
2002.06.06
I want you to know that behind the rhetoric of war is a deep desire for peace. That
I believe that by remaining strong and diligent that we can achieve peace.
2002.09.27
Även fast större delen av den frihet, fred och ordning som skulle försvaras fanns i
den civiliserade världen så återkommer ofta i retoriken att ett delmål med kriget mot
terrorismen är att frige Afghanistans folk ifrån den förtryckande Talibanregimen.
The United States respects the people of Afghanistan and we are their largest
provider of humanitarian aid. But we condemn the Taliban, and welcome the
support of other nations in isolating that regime.
2001.09.29
The Taliban promotes terror abroad, and practices terror against its people,
oppressing women and persecuting all who dissent.
2001.10.16
Argument om att frige Afghanistans folk inte fick mycket uppmärksamhet innan och
under själva konflikten. Sannolikt är att ett frigivande av ett främmande folk inte är
tillräckliga skäl för att inleda ett krig eller att man möjligen var rädd för att ett tidigt
löfte om frigivande skulle tvinga amerikanska trupper att motvilligt fortsätta
operationen även om man redan fångat de terrorister man sökte. Mot slutet av
konflikten ökade användningen av detta argument och frigivandet av Afghanistans
folk användes – som vi senare kommer att se – också som styrkande för en militär
intervention i Irak.
Part of [the wars] cause was to liberate the Afghan people from terrorist
occupation, and we did so.
2002.03.11
Även fast fred kan ses som ett av de starkaste argumenten för rättfärdigande av
krigföring väljer ofta presidenten istället en annan väg. Fred kan klart ses som en del
av denna väg men genom att välja andra ord så breddar presidenten sina framtida
handlingsmöjligheter och visar sitt folk sin tro till högre makter och högre moral.
Presidenten väljer Thomas au Aquinos tredje rättfärdiga orsak till krigföring – för att
öka gott eller minska ondska.
17
This will be a monumental struggle of good versus evil. But good will prevail.
2001.09.12
And when we see evil, I know it may hurt some people's feelings, it may not
be what they call, diplomatically correct, but I'm calling evil for what it is.
Evil is evil, and we will fight it with all our might.
2002.06.11
För att kunna minska ondska är det viktigt att visa på just hur ond fienden man
bekämpar är – att demonisera fienden34. Här ovan visar presidenten detta när han
redogör för grymheterna som utfördes av Talibanregimen. Presidenten påpekade tidigt
och ofta att denna konflikt, detta krig, är ett krig som kommer att fortgå under lång tid
– det var därför viktigt att få de globala terroristerna, och inte bara talibanregimen, att
framstå som ondskefulla och konspiratoriska och USA som dess kontrast och
bekämpare.
We've seen the enemy, and the murder of thousands of innocent, unsuspecting
people. They recognize no barrier of morality. They have no conscience. The
terrorists cannot be reasoned with.
2001.10.26
...out of the evil done to this great land is going to come incredible good, because
we're the greatest nation on the face of the earth, full of the most fine
and compassioned and decent citizens.
2002.08.15
Att terroristerna inte kan förhandlas med återkommer presidenten till som ett
styrkande av militär intervention i Irak. Bush är av uppfattningen att diktatorn inte går
att förhandla med vilket enligt oss lite väl tydligt och tidigt i rättfärdigandet utesluter
möjligheten att testa alla andra medel innan krig.
Än starkare och extremare hållning än att bara kalla fienderna vid onda människor
är att omänskligförklara dem helt. Genom att framställa fienden som omänsklig så
kan man legitimt behandla dem omänskligt. Känt är hur presidenten återkommande
refererar till sökandet efter terrorister som en jakt (hunt) – vilket förminskar fienden
till ett lovligt byte35 - och även utpekar terroristerna som parasiter. I det sista citatet –
som jag tagit ifrån en senare tid än de tidigare citaten – visar presidenten tydligt vilket
värde terroristerna har.
We will smoke them out of their holes; we will get them running and we’ll bring
them to justice
2001.09.15
34
35
Hjärpe J 2004, Det legitima kriget, bellum iustum och jihâd fî sabîl allâh i(O)rättfärdiga krig, s164
Mral B 2004, ”We’re a peaceful nation”- Krigsretorik efter 11 september, s23
18
America encourages and expects governments everywhere to help remove the
terrorist parasites that threaten their own countries and peace of the world.
2002.11.03
...more than 3,000 suspected terrorists have been arrested in many countries.
Many others have met a different fate. Let's put it this way -- they are no longer a
problem to the United States and our friends and allies
2003.01.26
President Bush den äldre blev känd för att utmåla Iraks diktator som den nya
Hitler. Den yngre presidenten väljer oftast att kalla diktatorn vid sitt fulla namn, men
även han har försökt framställa Saddam Hussein som vår tids Hitler, vilket vi
återkommer till senare. Den misstänkte hjärnan bakom terrorattackerna den 11
september – Usama Bin Ladin – benämns emellertid helt kort som ”the evil one”.
[O]n our TV screens the other day, we saw the evil one threatening -- calling
for more destruction and death in America
2001.10.11
Den ”dubbla effekten” som Thomas au Aquino talade om tas också upp av
presidenten vid några tillfällen. Tydligt är att han – likt Aquino – är av uppfattningen
att vissa offer är acceptabla om målet är rättfärdigt och gott.
To all the men and women in our military -- every sailor, every soldier, every
airman, every coastguardsman, every Marine
-- I say this: Your mission is
defined; your objectives are clear; your goal is just.
2001.10.07
I want to assure the loved ones that the soldiers died in a cause that is just and
right, and that we will prevail
2001.10.21
Som kan utläsas av uttalandena ovan så talas det om offrandet av de egna. Att tala
om offrande av främmande oskyldiga för en enligt sig själv rättfärdig orsak anses allt
för känsligt och har inte tagits upp i presidentens tal vad vi kunnat se.
We owe it to our children to defend what we believe in, and we owe it to the world
to speak clearly: Murder of innocent people is always wrong.
2002.06.11
Att minimera lidandet av de oskyldiga främmande har – som kontrast till offrandet
av dem – varit konstant närvarande och återkommande i presidentens retorik ända
ifrån dagarna efter attackerna emot tvillingtornen till upptrappningen inför invasionen
av Irak.
19
Men som tidigare belysts har preventiv krigföring varit en kontroversiell affär ända
seden Grotius tid. President Bush kämpade dock med hård retorik för att återinföra
preventiv krigföring som en rättfärdig orsak. De kristna tänkarna var också av
uppfattningen att preventiva krig borde få föras om det var av kärlek till din nästa.
3.2 Det nutida rättfärdigandet
Efter den 11 september då USA blev utsatt för ett välorganiserat terrorangrepp som
resulterade i tusentals döda uttalade sig USA:s president George W Bush följande om
dessa attacker:
The deliberate and deadly attacks which were carried out yesterday against our country
were more than acts of terror. They were acts of war.
2001.09.12
George W Bush, och vita huset, klassificerade alltså inte angreppen som rena
terrordåd utan som en krigshandling eller en militär attack mot USA. Genom att
betrakta terrordåden som militära aktioner så avsåg man att svara på dem med militära
medel36.
USA gör redan dagen efter attackerna klart att de har blivit utsatta för ett militärt
anfall vilket enligt jus ad bellum skulle rättfärdiga militärt våld i självförsvar. Samma
dag, den 12 september, säger George W Bush även följande:
This enemy attacked not just our people, but all freedom-loving people
everywhere in the world… We will rally the world.
2001.09.12
Genom detta uttalande framhäver Bush att den här attacken riktades inte enbart mot
USA utan mot alla fria stater. Uttalandet syftar till att få även USA:s allierade att vara
offer för attacken. De är inte fysiska offer men de är offer på grund av att en av de
värderingar som många länder har som grund, frihet, är hotat:
Nations stand with us, because this is civilization's fight
2001.11.06
USA vill också få med sig omvärlden i sitt krig mot terrorismen därför att om de får
stöd från en stor majoritet av världens länder ökar den amerikanska aktionsradien och
det man gör legitimeras genom att man har världens länder med sig.
Då inte terrorattackerna utfördes av en nationalstat mot vilken man i självförsvar
skulle använda sig av militärt våld blir det svårt att rätta sig efter den allmänt
accepterade formen av självförsvar. Då al-Qaeda är ett terrornätverk med förgreningar
i många länder framställer USA det militära svaret på terrorattackerna som ett krig
mot terrorismen som är världsomfattande:
36
Höglund A T 2004, Teologi, genus och rättfärdiga krig i (O)rättfärdiga Krig, s37
20
We will not rest until we stop all terrorists of global reach. And for every nation
that harbors or supports terrorists, there will be a day of reckoning
2001.11.06
Ett uttalande som gjordes den 29 januari 2002 visar att USA är beredda att föra sitt
preventiva krig inte enbart I Afghanistan utan på alla platser där terrorister får en
fristad eller opererar.
..tens of thousands of trained terrorists are still at large. These enemies view the
entire world as a battlefield, and we must pursue them wherever they are
2002.01.29
Då al-Qaeda, som låg bakom attackerna, var starkt kopplade till Talibanregimen i
Afghanistan riktades USA:s militära svarsattacker mot just Afghanistan.
The leadership of al Qaeda has great influence in Afghanistan and supports the
Taliban regime in controlling most of that country. In Afghanistan, we see al
Qaeda's vision for the world.
2001.09.20
Det amerikanska anfallet mot Afghanistan legitimerades genom att de stödde
terroristerna som hade utfört krigshandlingar mot USA37. Anfallet mot Afghanistan
var främst ett från USA:s sida förebyggande självförsvar.
USA kunde genom att slå ned på Talibanregimen försvåra för terrornätverket alQaeda att utföra framtida attacker mot USA. Då inte talibanregimen var direkt
inblandat i attackerna mot USA var USA:s anfall mot Afghanistan enligt teorierna om
jus ad bellum inte ett legalt krig. USA genomförde en första attack mot Afghanistan
som land och begick därmed en handling av aggression. Michael Walzer menar att
kriget mot Afghanistan var ett rättfärdigt krig. Walzers menar att syftet kriget med
kriget var att förstöra nätverket och förhindra förberedelser för framtida attacker.
Walzer anser om kriget mot terrorismen att ”…the first object of the ’war’ against
terrorism is not backward looking and retributive, but forward looking and
preventive.”38.
Syftet med kriget var också att få till stånd en varaktig fred i Afghanistan. Det ansågs
vara en intention att med det militära angreppet på Afghanistan få en stabilare
situation i landet. Vilket i sitt fall skulle leda till att terroristernas rörelsefrihet
begränsas i framtiden. Den 23 januari meddelade också Bush framgången med de
militära operationerna:
We've already driven the Taliban from power in Afghanistan, and we're helping a
new government take its place.
2002.01.23
37
38
Höglund A T 2004, Teologi, genus och rättfärdiga krig i (O)rättfärdiga Krig, s37
Walzer M 2004, Arguing about War, s138
21
Man kan inte låta bli att se på angreppet på Afghanistan som en intervention där det
afghanska folket frias från en regim som förtrycker dem. En sådan intervention skulle
vara etiskt rättfärdigad. De militära aktionerna mot talibanregimen var riktade endast
på regimen och det terroristnätverk de skyddade och George Bush säger även det i
samband med det att anfallen mot talibanerna inleds:
And our enemy is not the people of any nation, even when their leaders harbor
terrorists. Our enemy is the terrorists themselves, and the regimes that shelter and
sustain them
2001.01.06
Den auktoritet som beslutade om anfallet var USA som enskild nation och alltså inte
FN:s säkerhetsråd som är den enda institution som kan besluta om aggressiva
handlingar utan att det är självförsvar. USA som inte ansåg sig vara ensamma som
offer för terroristattackerna ansåg sig föra ett självförsvarskrig i preventivt syfte och
även att de stred för hela den fria och demokratiska världen vilket yttrades flera
gånger:
…some governments will be timid in the face of terror. And make no mistake about
it: If they do not act, America will
2002.01.29
Våld som sista utväg är den enda väg USA ser I kampen mot terrorismen. I flera
uttalanden säger Bush att terroristerna inte går att förhandla med:
We've seen the enemy, and the murder of thousands of innocent, unsuspecting
people. They recognize no barrier of morality. They have no conscience. The
terrorists cannot be reasoned with
2001.10.26
Och om stater som stödjer terrorister inte upphör med det och lämnar över terrorister
eller bekämpar dem så står de i vägen för kriget mot terrorismen:
In last weeks' radio address, I warned that time was running out for the Taliban to
turn over the terrorists they shelter. They did not listen, and they are paying a
price
2001.10.12
I sitt State of the Union tal den 29 januari 2002 tog George W Bush upp vad USA och
dess allierade hade åstadkommit I kriget mot terrorismen och framförallt de
framgångar som var synliga efter de militära aktioner som genomförts i Afghanistan:
We last met in an hour of shock and suffering. In four short months, our nation has
comforted the victims, begun to rebuild New York and the Pentagon, rallied a great
coalition, captured, arrested, and rid the world of thousands of terrorists,
destroyed Afghanistan's terrorist training camps, saved a people from starvation,
and freed a country from brutal oppression.
22
2002.01.29
Den 11 mars 2002 yttrade sig Bush igen om hur livet hade förändrats I Afghanistan på
grund av avlägsnandet av talibanregimen:
Part of that cause was to liberate the Afghan people from terrorist occupation, and
we did so. Next week, the schools reopen in Afghanistan. They will be open to all -and many young girls will go to school for the first time in their young lives.
2002.03.11
Samma dag nämner Bush att:
[I]t will not be the last battle in Afghanistan. And there will be other battles
beyond that nation.
2002.03.11
Kriget mot terrorismen kommer alltså att fortsätta I andra nationer utöver
Afghanistan. Enligt Walzer så var det, som nämnts tidigare, rättfärdigat av USA att
genomföra preventiva aktioner i Afghanistan för att skydda sig mot framtida hot och
detta på grund av att det fanns starka kopplingar mellan talibanregimen och al-Qaeda
En av punkterna i teorin om jus ad bellum är att man ska se en god chans att vinna
ett eventuellt krig. Det råder inga tvivel om att USA och Bush-regeringen anser att de
kommer att vinna detta krig. Men kriget som de talar om är kriget mot terrorismen
och Bush nämner också att det kommer ta lång tid:
This is a just cause. It's an important cause.
We must succeed -- and we will succeed.
2001.10.20
4 Hur rättfärdigas den militära interventionen i
Irak?
23
Hur rättfärdigade USA interventionen i Irak? Vi ska nu gå in på vår huvuduppgift där
vi kommer att redogöra för president George W Bushs argument för en intervention i
Irak. Vi börjar med att presentera och redogöra för den sentida argumentationen för en
intervention mot Irak. Vi tänker dela upp retoriken i kategorier vilka belyser olika
teman i argumentationen från USA:s sida om rättfärdigandet av en intervention. I
nästa kapitel ämnar vi sedan plocka bort de uttalanden som innehåller argument för
intervention på grund av Iraks innehav eller anskaffningsförsök av WMDs för att
komma åt vår frågeställning.
4.1 Rätt auktoritet
Likt tidigare uttalande om kriget mot terrorism där Bush hävdade sig att han och det
amerikanska folket fått legitimitet av den kristna guden så återkommer det i
uttalandena om det stundande militära angreppet på Irak.
...liberty is not America's gift to the world, it is God's gift to each and every person.
And that's what I believe. I believe that when we see totalitarianism, that we must
deal with it.
2003.03.06
Bush ser sig själv och det amerikanska folket som ett guds instrument för att skydda
och sprida frihet till världen. Många uttalanden spelar också på att amerikanerna är
det utvalda folket som har som uppgift att leda och försvara frihet och demokrati:
we seek more than the defeat of terror; we seek an advance of freedom and a world
at peace. That is the charge that history has given us -- and that is a charge we will
keep.
2003.02.13
Eftersom Bush anser att attackerna inte bara var riktade mot USA utan mot hela den
fria världen och att det är en civilisation som blivit angripen, en civilisation som USA
anser sig representera, så ser USA sin roll som självklar att leda denna civilisation i
kriget mot terrorismen:
We are joined by a great coalition of nations to rid the world of terror. And we
will not allow any terrorist or tyrant to threaten civilization with weapons of
mass murder.
2002.09.11
The world depends on America's strength and purpose, and we will meet our
responsibilities for peace.
2002.01.25
Än viktigare än sökandet av legitimitet i lösa ord som civilisation och svårdefinierade
fraser som ”frihetens länder” är att söka stöd av den auktoritet som FN:s säkerhetsråd
24
utgör. Som tidigare nämnts är det den enda auktoritet som - i den nya doktrinen om
rättfärdigande av krig - kan besluta om krig mot länder utan att det rör självförsvar.
The Iraqi regime's violations of Security Council Resolutions are evident, they
are dangerous to America and the world, and they continue to this hour.
2003.02.08
Samtidigt som presidenten söker säkerhetsrådets stöd så vill Bush även kritisera
säkerhetsrådets brister och misslyckanden. Bush hävdar återkommande att om
situationen så kräver kommer USA att ta saken i egna händer.
Sixteen times the United Nations Security Council has passed resolutions designed
to ensure that Iraq does not pose a threat to international peace and security.
Saddam Hussein has violated every one of these 16 resolutions
2002.09.12
..if we need to act, we will act, and we really don't need United Nations approval to
do so.
2003.03.06
4.2 Rätt orsak
4.2.1 Koppling till terrorism
Det var av yttersta vikt för President Bush att finna en koppling mellan Irak och alQaeda för att kunna rättfärdiga de militära aktioner han ämnade genomföra mot Irak
som en del i det redan rättfärdigade kriget mot terrorismen.
President George W Bush presenterade många spekulativa kopplingar mellan Irak
och terrorister:
With the support and shelter of a regime, terror groups become far more lethal.
2002.10.02
Med detta citat syftar han främst på Irak men även på andra länder som till exempel
Iran och Syrien. Enligt Michael Walzer så är det viktigt att isolera och straffa stater
som skyddar och förser terrorister med material och tjänster dock är krig inte
rättfärdigat då det saknas ett causus belli (orsak till krig) mot dessa länder39. Bush
väljer dock att legitimera en aktion mot Irak och skaffa ett causus belli mot Irak på
grund av dess kopplingar till al-Qaeda som redan genomfört attacker mot USA och
som med Iraks innehav av WMDs kan bli ännu farligare.
39
Walzer M 2004, Arguing About War, s140
25
Alliance with terrorists could allow the Iraqi regime to attack America without
leaving any fingerprints.
2002.10.07
We know the Iraqi regime finances and sponsors terror.
2003.03.15
Dessa kopplingar mellan Irak och terroristnätverk är ändå inte helt vattentäta
argument, det är mer spekulativa uttalanden om kopplingar. Dock så finns det i
retoriken ett antal uttalanden där man direkt pekar ut Iraks samröre med terrorism:
The regime has long-standing and continuing ties to terrorist organizations. And
there are al Qaeda terrorists inside Iraq.
2002.09.26
Iraq has longstanding ties to terrorist groups, which are capable of and willing to
deliver weapons of mass death.
2002.10.05
Iraq has also provided al Qaeda with chemical and biological weapons training.
2003.02.06
I dessa uttalanden kopplar Bush Irak direkt till al-Qaeda vilken var den organisation
som tog på sig ansvaret för terrorattackerna, vilket i sin tur resulterade i USA:s
intervention i Afghanistan. Den orsak som rättfärdigade ett anfall mot Afghanistan
nämligen att talibanregimen var kopplade till al-Qaeda lade Bush också fram i sina
argument för att anfalla Irak. För att stärka kopplingarna mellan Irak och al-Qaeda
nämner Bush terrorister som ska finnas i Irak vid namn, terrorister som har som
manifest intention att skada USA:
Over the years, Iraq has provided safe haven to terrorists such as Abu Nidal,
whose terror organization carried out more than 90 terrorist attacks in 20
countries that killed or injured nearly 900 people, including 12 Americans.
2002.10.07
We know that Iraq and al Qaeda have had high-level contacts that go back a
decade
2002.10.07
Vid en fråga från en journalist om George W Bush ansåg att det fanns en direkt
koppling mellan Saddam Hussein och männen som utförde attackerna den 11
september svarade Bush följande:
I can't make that claim.
2003.01.31
26
Vilket då innebär att en attack mot Irak inte skulle kunna ses som ett svar på
attackerna den 11 september. Utan en länk mellan Hussein och de ansvariga för
attackerna faller incitamenten för en attack mot Irak i samband med kriget mot
terrorismen. Dock så påpekar Bush att:
The attacks of September the 11th, 2001 showed what the enemies of America did
with four airplanes. We will not wait to see what terrorists or terrorist states could
do with weapons of mass destruction.
2003.03.06
Med detta vill han poängtera att Irak sannolikt i framtiden kommer att komma i
kontakt med terrorgrupper och att detta i kombination med Iraks kapacitet att orsaka
enorm skada med WMDs. USA vill inte vänta på att detta hot ska kunna förverkligas.
We must confront both terror cells and terror states, because they are different
faces of the same evil.
2002.10.02
Vilket leder in oss på Tomas av Aquinos tankar om att man får använda sig av
preventiv krigföring om det syftar till att förhindra spridandet av ondska:
And if we allow that [Iraq getting nuclear weapons] to happen, a terrible line
would be crossed. Saddam Hussein would be in a position to blackmail anyone
who opposes his aggression. He would be in a position to dominate the Middle
East. He would be in a position to threaten America. And Saddam Hussein would
be in a position to pass nuclear technology to terrorists.
2002.10.07
4.2.2 Saddams natur
En ytterligare orsak till en intervention i Irak är enligt de amerikanska argumenten
Saddams ”ondskefulla” natur, som om den inte stoppas i framtiden - och kopplat med
terrorism och WMDs - kan få förödande konsekvenser. Demonisering av fienden, i
det här fallet Saddam Hussein, är som nämnts tidigare enligt Tomas av Aquino ett sätt
att legitimera sitt mål. Det här är också ett sätt att legitimera ett eventuellt krig mot
Irak för sina egna soldater, de går i krig mot något ondskefullt.
This enemy reaches across oceans; it targets the innocent. There are no rules of
war for these cold-blooded killers. They seek biological and chemical and nuclear
weapons to commit murder on a massive scale. This enemy will not be restrained
by mercy, or by conscience. This enemy will be stopped, and it will be stopped by
the might and will of the United States and our friends and our allies
27
2003.02.28
Genom att även göra liknelser mellan Saddam och tidigare grymma ledare för
diktaturer kända för mord på miljontals människor framställer han också Saddam som
en grym diktator.
The dictator is a student of Stalin, using murder as a tool of terror and control within his own
cabinet, within his own army, even within his own family.
2002.10.02
Som nämnts tidigare så framställer George W Bush – likt sin far40 - också Irak som
ett nytt Nazityskland och därigenom Saddam som en ny Hitler:
States like these, and their terrorist allies, constitute an axis of evil, arming to
threaten the peace of the world
2002.01.29.
Allt detta, att en så ond man i samband med WMDs är ett hot, kan sammanfattas i
detta uttalande av Bush:
Imagine if this madman had a nuclear weapon.
2002.11.03
4.2.3 WMDs
Tydligt är att presidenten föredrar att använda den breda termen WMDs istället för
dess beståndsdelar kemiska, biologiska och nukleära vapen. Presidenten har sagt sig
tro att Irak inte innehar kärnvapen men vill ändå spela ann på rädslan ett sådant hot
utgör. Därför väljer han allt som oftast den breda termen WMDs för att hotet från
kärnvapen alltid skall vara överhängande.
Iraks innehav av WMDs och dess anskaffningsförsök av ny förbjuden teknologi
och speciellt dess program för framställande kärnvapen spelar den största, mest
återkommande, rollen i president Bushs argumentation. Presidenten framför tre
hotbilder när det gäller WMDs.
Saddam Hussein is a man who told the world he wouldn't have weapons of mass
destruction, but he's got them.
2002.11.03
Den första hotbilden är att Saddam har WMDs, trots förbudet för Irak att inneha
sådana vapen.
40
Mral B 2004, ”We’re a peaceful nation”- Krigsretorik efter 11 september, s20
28
Den andra hotbilden är att Saddam kan tänka sig att använda WMDs:
And we have sources that tell us that Saddam Hussein recently authorized Iraqi
field commanders to use chemical weapons -- the very weapons the dictator tells
the world he does not have
.2003.02.06
Den tredje hotbilden Bush framför är att Saddam kan förse terrorister med WMDs:
We oppose the terror network and all who harbour and support the terrorists. And
we oppose a uniquely dangerous regime that possesses the weapons of mass
murder, has used those weapons, and could supply those weapons to terrorist
networks.
2002.12.02
4.2.4 Självförsvar
Utifrån president Bushs retorik så har vi nu summerat en ”madman” (galning) med
tillgång till WMDs och som inte hesiterar att använda dem och med kopplingar till
terrorister. USA ser det som sin historiska roll att gå i bräschen för den fria världen.
USA leder en civilisationens kamp mot barbarismen. Självförsvarsargumenten är inte
självförsvar i traditionell mening, så som de återges i teorin om jus ad bellum, utan
ett utvidgat självförsvar i form av preventivt försvar.
Whatever action is required, whenever action is necessary, I will defend the
freedom and security of the American people.
2003.01.28
The United States of America has the sovereign authority to use force in assuring
its own national security.
2003.03.17
Eftersom preventivt självförsvar ansetts kontroversiellt, om inte förbjudet, sedan
1800-talet var det en viktig del av president Bushs retorik att framställa en eventuell
militär intervention Irak som svar på en väpnad attack – alltså fullt legitimt enligt
samtliga teorier om rättfärdigande av krig som vi presenterat.
In every turn of this war, we will always remember how it began, and who fell first
-- the thousands who went to work, boarded a plane, or reported to their posts.
2002.09.11
What our enemies have begun, we will finish.
2002.09.11
29
Han betonar även att USA inte är den aggressiva parten i kriget mot terrorismen och
således inte den aggressiva parten vid en eventuell intervention i Irak eftersom Irak
stod för ”the first strike” enligt ovannämnda punkter:
The terrorists brought this war to us -- and now we're taking it back to them.
2003.02.13
Så sent som två dagar innan invasionen inleddes var president Bush mån om att visa
på USA:s oskuld och lika mån om att visa att USA var lösningen på problemet:
The United States and other nations did nothing to deserve or invite this threat. But
we will do everything to defeat it.
2003.03.17
4.3 Rätt Intention
De argument Bush lägger fram vilket ger USA en rättfärdig intention med kriget är att
få bort ett hot mot freden, skapa balans, hjälpa och befria det irakiska folket från en
tyrann.
Vi har redan belyst de punkter Bush för om hur ond Saddam är och hur denna
ondska måste begränsas. Bush har som intention att inte bara få bort ett hot utan även
skapa fred inte bara för väst utan även för hela mellanöstern då han ser Saddam som
ett hot mot den freden är en intervention nödvändig:
Our goal is peace -- for our own nation, for our friends, for our allies and for all
the peoples of the Middle East.
2003.03.08
Målet med en intervention är alltså fred och en varaktig fred i Mellanöstern är
obefintlig då Saddam enligt Bush är den som står i vägen för fred:
He's the person who gets to decide war and peace.
2003.02.07
We seek peace. We strive for peace. And sometimes peace must be defended.
2003.01.28
Frigivandet av det irakiska folket som argument för en intervention ger Bush
legitimitet, då det är moraliskt rättfärdigat att intervenera då ett folk utsätts för
övergrepp:
Liberty for the Iraqi people is a great moral cause, and a great strategic goal
2002.09.12
30
Han kopplar även till det tidigare befriandet av Afghanistans förtryckta folk för att
påvisa att samma sak kan ske i Irak:
The lives of Iraqi citizens would improve dramatically if Saddam Hussein were no
longer in power, just as the lives of Afghanistan's citizens improved after the
Taliban.
2002.10.07
4.4 Hopp om Seger
Presidentens utsikter för seger är uppenbara, det råder inget tvivel om att USA
kommer att vinna:
I'm confident we'll be able to achieve that objective, in a way that minimizes the
loss of life
2003.03.06
I ovanstående citat för Bush argumentet att USA kommer att vinna och han tar också
upp det viktiga för att rättfärdiga ett krig inför den amerikanska befolkningen genom
att poängtera att dödstalen kommer hållas nere.
På frågan om kriget kommer vinnas svarar Bush självsäkert:
You bet the war on terror can be won. And not only can it be won, we're going to
win it.
2003.01.14
4.5 Militärt våld som sista utväg
David Zarefsky skriver i en artikel om George W Bushs retorik i samband med kriget
mot terrorismen som kommentar till ett av presidentens argument om varför USA är
tvunget att ta itu med Irak nu, ”It was not that Iraq was involved in those attacks; it
was that Iraq had the motivation and soon would have the capability to precipitate
even deadlier threats”41.
But for the sake of our future, now's the time, now's the time. For the sake of your
children's future, we must make sure this madman never has the capacity to hurt us
with a nuclear weapon, or to use the stockpiles of anthrax that we know he has, or
V-X, the biological weapons which he possesses.
2002.09.27
Vidare citerar Zarefsky George W Bush om när Bush påminde om den 11 september,
41
Zarefsky D 2004, George W Bush Discovers the Retoric, elektronisk källa
31
America felt its vulnerability even to threats that gather on the other side of the
earth. We resolved then…
2002.10.07
syftande på de militära aktioner som fördes mot Afghanistan och vidare syftar han på
hotet från Irak.
…and we are resolved today to confront every threat from any source that could
bring sudden terror and suffering to America
2002.10.07
De i Bushs ögon misslyckade vapeninspektionerna och Saddams ovilja att låta
vapeninspektörerna verka fritt i Irak tar mycket plats i argumentationen om varför en
militär intervention är den enda lösningen. Bush påpekar även att en diplomatisk
lösning inte har gått att genomföra.
First, for those who urge more diplomacy, I would simply say that diplomacy
hasn't worked. We've tried diplomacy for 12 years. Saddam Hussein hasn't
disarmed, he's armed.
2003.03.06
På frågan från en journalist, flera månader innan vapeninspektionerna återupptogs, om
Bushs vilja att återuppta vapeninspektionerna svarade president Bush:
But let me say to you that the issue is not inspectors, the issue is disarmament.
2002.08.16
Bush hävdar alltså att det inte bara handlar om inspektioner utan även om att Irak
måste avväpnas. Presidenten är mycket mån om att hävda att Saddam har och kommer
att göra allt för att dölja eventuella vapen och att även försvåra vapeninspektionerna.
Detta gör i president Bushs ögon vapeninspektionerna meningslösa.
In intercepted conversations, we have heard orders to conceal materiels from the
U.N. inspectors. And we have seen through satellite images concealment activity at
close to 30 sites, including movement of equipment before inspectors arrive.
2003.02.06
Iraqi operatives continue to play a shell game with inspectors, moving suspected
prohibited materials to different locations every 12 to 24 hours. And Iraqi weapons
scientists continue to be threatened with harm should they cooperate in interviews
with U.N. inspectors.
2003.03.08
President Bush ansåg att hotbilden hela tiden ökade eftersom vapeninspektionerna
inte gav något resultat, inte nu och inte för tolv år sedan. Hotbilden ökade till den grad
32
att om inte något gjordes nu så fanns det stor risk att det skulle komma till en punkt då
det var för sent att effektivt avväpna Saddam Hussein. Det skulle till och med kunna
leda till att Saddam fick en chans att genomföra en ”first strike” vilket skulle kunna ha
förödande effekt.
The dangers we face will only worsen from month to month and from year to year.
To ignore these threats is to encourage them. And when they have fully
materialized it may be too late to protect ourselves and our friends and our allies
2002.09.26
Att president Bush propagerar för att USA inte vill ha krig är tydligt och
återkommande i retoriken:
The United States does not desire military conflict, because we know the awful
nature of war. Our country values life, and we will never seek war unless it is
essential to security and justice.
2002.10.05
Men lika återkommande är att det är den enda lösningen i fallet Saddam:
If, however, the Iraqi regime persists in its defiance, the use of force may become
unavoidable.
2002.10.05
Trots de argument president Bush lade fram som syftade till handling mot Saddam så
fort som möjligt fanns det folk som ville vänta och till dessa gav president Bush
svaret:
Some have argued we should wait -- and that's an option. In my view, it's the
riskiest of all options, because the longer we wait, the stronger and bolder Saddam
Hussein will become.
2002.10.07
33
5 Resultat – Rättfärdigande utan WMDs
Ett flertal rapporter och studier om Iraks påstådda tillgång till WMDs har publicerats
efter det att de militära aktionerna i Irak har upphört. Ett genomgående tema hos dem
alla är att Saddam inte hade tillgång till WMDs och att många av USA’s påståenden
om funna vapen varit felaktiga42. Den 14 december 2005 kom president Bush med det
uttalandet som många hade väntat på, men få väntats få höra.
When we made the decision to go into Iraq, many intelligence agencies around the
world judged that Saddam possessed weapons of mass destruction. This judgment
was shared by the intelligence agencies of governments who did not support my
decision to remove Saddam. And it is true that much of the intelligence turned out
to be wrong.
2005.12.14
Presidenten erkänner här själv att informationen om Iraks tillgång till WMDs varit
högst felaktig. Hur påverkas då detta hans argumentation? Kan den militära
interventionen fortfarande vara rättfärdig om vi enbart utgår ifrån den presenterade
retoriken? Vi kommer här nedan att resonera kring dessa frågor och komma med egna
reflektioner.
Saddams onda natur och dokumenterade historia med inslag av maktmissbruk,
övergrepp, folkmord, krigsförbrytelser och återkommande förbrytelser mot FN’s
säkerhetsresolutioner förblir ett starkt argument för intervention – vilket i detta fallet
blir en humanitär intervention. Humanitära interventioner är ansett vara en fullt
legitimt orsak för aggressionshandling mot en annan suverän stat. Frågan kvarstår
dock om den måste utspela sig i form av militär intervention. Eftersom Saddam
vägrade – enligt amerikanske retorik – att avgå och bana väg för förändring i Irak kan
våld ha varit den enda och sista utvägen43. Nedan presenteras ett av president Bush’s
starkaste argument för militär intervention.
42
43
www.wikipedia.org “Iraq and weapons of mass destruction”, elektronisk källa
Walzer M 2004, Arguing About War, s160
34
We have seen far too many instances in the past decade -- from Bosnia, to Rwanda,
to Kosovo -- where the failure of the Security Council to act decisively has led to
tragedy. And we must recognize that some threats are so grave -- and their
potential consequences so terrible -- that they must be removed, even if it requires
military force.
2003.03.15
Vår mening är att om presidenten begränsat sitt rättfärdigande av krigföring i Irak till
att följa ovanstående linje - som syftade till att frigöra ett folk ifrån en brutal diktator
och skapa stabilitet i region – skulle detta ansetts vara fullt rättfärdigt.
Klart är att USA är en suverän stat med rätt att bruka självförsvar, det oklara är om
den militära interventionen i Irak kan anses som det med avsaknad av argumentet om
WMDs. För om inte Irak besitter WMDs har också diktatorns förmåga att nå USA
och skapa stor skada där minskat kraftigt.
Många av de hotbilder som presidenten presenterat har med avsaknad av
massförstörelsevapenargumentet förlorat sin tyngd. Bland dessa är risken att Saddam
själv ska - eller förse terrorister med förödande vapen för att de sedan ska - anfall
USA eller dess allierade med dessa.
Presidenten sa själv i ett tal att USA fått information om att Iraks militär skulle
bruka WMDs vid ett eventuellt angrepp på dess land.
And we have sources that tell us that Saddam Hussein recently authorized Iraqi
field commanders to use chemical weapons -- the very weapons the dictator tells
the world he does not have.
2003.02.06
Detta skedde aldrig. Frågan är om USA verkligen hade vågat anfalla Irak om
diktatorn hade WMDs? USA hade aldrig kunnat legitimera för den egna befolkningen
antalet döda soldater som hade varit ett faktum om Irak verkligen besatt WMDs och
använt dem som Bush själv påstod att han visste att de kommer att göra.
Det starkaste argumentet för en militär aktion har nu istället blivit det starkaste
argumentet mot en invasion.
35
6 Referenser
Aggestam, Karin (Red) 2004. (O)rättfärdiga krig. Lund: Studentlitteratur.
Bush W George, 2001-2003, 2005. Tal samlade på vita husets hemsida.
http://www.whitehouse.gov/news/index.html, 2005-11-29
”God told me to invade Iraq, Bush tells Palestinian ministers”. 2005. BBC, intervju
med palestinska utrikesministern Nabil Shaath om hans möte med Bush i juni
2003.
http://www.bbc.co.uk/pressoffice/pressreleases/stories/2005/10_october/06/bush.sh
tml.
”Iraq and weapons of mass destruction” 2005. Wikipedia.
http://en.wikipedia.org/wiki/Iraq_and_weapons_of_mass_destruction#The_New_
York_Times.2C_Ahmad_Chalabi_and_WMD
Kaldor, Mary, 2004. Det globala civilsamhället: ett svar på krig. Göteborg: Daidalos
Lindström Ulrica, Söderström Evelina, Sörmling Jessicka, 2005. Att rättfärdiga
”kriget mot terrorismen”: En komparativ studie av amerikansk propaganda, the
Just War Theory och folkrätten. D-uppsats skriven vid institutionen för Industriell
ekonomi och samhällsvetenskap, avdelningen för samhällsvetenskap. Luleå
Tekniska Högskola.
Mral, Brigitt 2004. “We’re a peaceful nation”: Krigsberedskap Efter 11 September.
KBM:S temaserie, 2004:5. Krisberedskapsmyndigheten
Nordin, Svante, 1999. Det politiska tänkandets historia. Lund: Studentlitteratur.
“September 11: Chronology of terror”, 12 september 2001.
http://archives.cnn.com/2001/US/09/11/chronology.attack/
Snowden, Ben and Johnson, David 2005. “Primer on the Embassy Bombings and the
U.S Strikes on Sudan and Afghanistan”,
http://www.infoplease.com/spot/newsfacts-sudanstrikes.html, 2005-12-19. Pearson
Education, Inc.
36
Walzer, Michael, 1992, 2nd edition, Just and Unjust Wars. A Moral Argument With
Historical Illustrations. New York: Basic Books, Inc. Publishers.
Walzer Michael, 2004. Arguing About War. New Haven: Yale University Press
Zarefsky, D. 2004. “George W. Bush discovers rhetoric: September 20, 2001, and
the U.S. response to terrrorism”. In M. J. Hyde (Ed.) The ethos of rhetoric (pp.
136-155). Columbia, SC: University of South Carolina Press.
http://www.sc.edu/uscpress/2004/3538_exp.pdf, 2005-12-27
37
