Workshop etik 17/9-2014
Lars Samuelsson,
lektor & docent i filosofi,
Institutionen för idé- och samhällsstudier
[email protected]
1
• Problem => värde står på spel
• För att motivera lösning krävs:
1. Grundläggande ”värdeuppfattning”
• Etik/moralfilosofi (för att rättfärdiga)
2. Relevanta ”faktuella” uppfattningar
• Relevanta vetenskaper, andra faktaunderlag
(för att rättfärdiga)
• Både 1 & 2 kan diskuteras, problematiseras,
bekräftas och underkännas
–
Idag pratar vi etik, och fokuserar alltså på 1
2
Typiska exempel på etiska problem/konflikter
relaterade till energiområdet involverar ofta
• Problem för miljö (och i förlängningen människor)
– mot
• vinst för sitt företag/för sig själv
• Problem för miljö (människor) lokalt
– mot
• problem för miljö (människor) globalt
• Personliga övertygelser (integritet)
– mot
• bättre konsekvenser (i något avseende)/lojalitet mot företaget
• (Risker för) dåliga framtida konsekvenser
– t.ex. ”missbrukande” av teknik
– Annat exempel: kärnavfall
3
Vad är etik?
• Etiska frågor är ”praktiska frågor”
– Frågor på vilka svaret är en handling (i vid mening)
(Torbjörn Tännsjö)
• Handlar om att kunna rättfärdiga sina beslut (för
andra och sig själv)
– Andra förväntar sig att vi ska kunna rättfärdiga beslut
som påverkar dem (förklara och försvara oss): varför
handlade vi som vi gjorde?
• Handlar om vilket slags person jag ska (vill) vara
– Hur ska jag leva mitt liv? Hur ska jag vara mot andra?
(Hur vill jag att andra ska se på mig?)
4
• Studieområdet Etik kan delas in i:
– Metaetik
• Teorier om etik (om fenomenet etik, om moralens natur)
– Normativ etik (det som är mest centralt för oss)
• Teorier i etik. Teorier om hur vi bör handla och hur vi kan
resonera etiskt.
• Vad är rätt/fel? Vad har värde? Vad bör jag göra? Hur bör jag
vara? ”Normativa frågor”
– (Tillämpad etik)
• Hör till den normativa etiken: när vi tillämpar den på en viss fråga
eller ett visst område (t.ex. vårdetik, djuretik, miljöetik, abortfrågan,
”energiområdets etik”, o.s.v.)
– Deskriptiv etik
• När vi beskriver etiska teorier, synsätt, etc. Vad säger en viss teori?
Vilka etiska uppfattningar var rådande vid en viss tid/i en viss
kultur? O.s.v.
• Inte i sig så filosofiskt intressant; men intressant som bakgrund…
5
Mina utgångspunkter
• Etik är viktigt!
– … handlar om hur vi ska leva våra liv och hur vi ska vara mot varandra.
• Vissa av våra etiska val kan komma att vara ”livsviktiga” för andra (och oss
själva).
• Vi kan inte fly från etiken!
– Vi kan blunda för de etiska problemen, men de försvinner inte för det.
• Att välja att inte handla är också ett (etiskt) val/beslut.
– Vi förväntas kunna rättfärdiga våra beslut för andra.
• Även i yrkeslivet.
• Vi kan bedriva normativ etik utan att ställning i metaetiska frågor
– Det finns metoder för etiskt resonerande som verkar giltiga (nästan)
oavsett vilka metaetiska positioner som är korrekta.
• Etiska beslut kan vara sämre eller bättre, det är inte bara ”tycke och
smak”
– Det finns sämre/bättre sätt att hantera etiska frågor/problem
6
Kan vi resonera rationellt i moraliska frågor?
• Filosofen Jonathan Glovers uppfattning:
– Det är en alltför pessimistisk uppfattning att
om man inte kan ”bevisa” grundläggande
moraliska ståndpunkter så finns det inget
utrymme för rationell granskning, kritik och
argumentation i moraliska frågor.
7
”KOLIK”-villkoren
(Bertil Strömberg – motsvarar ganska väl Jonathan Glovers metoder,
och kan nog ses som tämligen okontroversiella –
liknande villkor/metoder uttrycks av många olika filosofer.)
(I) = Information
(L) = Livaktighet
(O) = Opartiskhet
(KK) = Konsistens och Koherens
Flyttar vi om bokstäverna får vi, som stöd för
minnet:
KOLIK
8
• Opartiskhet
– verkar vara för starkt som ”formellt villkor” på en etisk
ståndpunkt. ”Universaliserbarhet” är lämpligare.
• Universaliserbarhet innebär att (det moraliska) påståendet kan
universaliseras: dvs. det ska inte gälla bara för mig, utan för vem
som helst i en liknande situation, t.ex:
• om jag tillåter mig ett visst mått av partiskhet i en viss situation,
måste jag acceptera att också andra tillåter sig lika mycket
partiskhet i liknande situationer.
9
Utgår vi från KOLIK kan vi karaktärisera frågan om att ta ställning till
värderingars giltighet genom att säga:
Det är en fråga om att:
• (i) tänka, känna och resonera på ett Konsistent och Koherent sätt,
• (ii) där man eftersträvar så fullständig faktuell Information som
möjligt,
• (iii) representerar informationen med full inlevelse och på ett så
Livaktigt sätt som möjligt, och samtidigt
• (iv) försöker att vara Opartisk [eller försöker Universalisera], sätta
sig över sin partiskhet, sina personliga intressen, känslor attityder
etc.
10
Fyra metodologiska regler blir:
1. Skaffa så mycket faktuell information som
möjligt!
2. Representera informationen på ett så livaktigt
sätt som möjligt!
3. Sätt din partiskhet inom parentes!
4. Tänk, känn och resonera på ett konsistent och
koherent sätt!
11
Teorier i Normativ etik
- tre huvudriktningar (ej de enda)
• Konsekventialism/konsekvensetik
– Konsekvenserna av en handling avgör om den är rätt
eller fel (ex. utilitarism).
– Vi börjar i bra/dåliga konsekvenser (utfall/tillstånd),
och sluter oss därifrån till riktigheten hos handlingar.
– Möjliga problem:
• Finns många, men flera har sin upprinnelse i att
konsekventialismen inte medger två typer av
gränser för moralen:
1. Inga gränser för vad moralen kan kräva av oss
2. Inga gränser för vilka handlingstyper vi får utföra
12
• Deontologisk etik
– ger sig mer direkt i kast med riktigheten hos
handlingar, utan att ta vägen via konsekvenser (även
om konsekvenser kan ha relevans).
– (a) Vi identifierar en uppsättning plikter:
– Du ska inte döda
– Du ska inte ljuga
– Du ska inte stjäla… o.s.v.
– Möjliga problem:
• Finns flera, här är ett par:
1. Hur motivera dessa plikter (om ej via konsekvenser)?
2. Hur rangordna plikter vid konflikter?
13
• deotologisk, forts.
– (b) Vi härleder ”plikter” utifrån någon mer generell
princip, t.ex.
– Kants kategoriska imperativ:
– "Handla endast efter den maxim [ett slags
princip] genom vilken du tillika kan vilja att den
blir en allmän lag”
– Kontraktualism
– Möjliga problem:
• Finns flera, här är ett:
1. Vilka plikter kan egentligen härledas från principen?
(Är denna teori handlingsvägledande?)
Hur ”preciserade”/villkorade får dessa plikter vara?
14
• Dygdetik
– ”Handla så som en fullt dygdig person skulle ha
handlat”
– Tar sin utgångspunkt i den dygdiga personen (i vissa
karaktärsdrag/dygder). Vi börjar i bra/dåliga
karaktärsdrag, och sluter oss därifrån till riktigheten
hos handlingar.
– Möjliga problem:
• Finns flera, här är ett par:
1. Kan vi veta vilka dygderna är om vi inte redan vet vad
som är bra och dåliga handlingar? (Varför utför den fullt
dygdige den ena snarare än den andra handlingen?)
2. Verkar inte vara särskilt handlingsvägledande. Vad
skulle den dygdige personen ha gjort?
15
16
Vilken roll har dessa teorier i den etiska
beslutssituationen
• De kan ge viss vägledning, men den är begränsad:
1.
2.
Som vi har sett så är flera av dessa teorier inte särskilt
handlingsvägledande.
De teorier som tycks vara mer handlingsvägledande tenderar att vara
alltför ”fyrkantiga” (ex: är det verkligen alltid fel att döda?), eller alltför
oprecisa när det kommer till kritan (ex: vilka konsekvenser kommer olika
handlingsalternativ att ha, och vilka av dessa konsekvenser är egentligen
bäst?).
• Ofta måste man ta till ett etiskt resonerande ”inom” teorin…
• Alltså: inte heller dessa teorier kan ersätta den etiska reflektionen (typ
Glovers metoder/KOLIK-villkoren)
17
Vilken roll spelar etiskt resonerande i stort för det etiska
beslutsfattandet?
– Vanligtvis ägnar man sig inte särskilt mycket åt sådant resonerande i
själva beslutssituationen (där man kanske måste fatta ett beslut
snabbt).
– Snarare utgör det en del av bakgrunden mot vilken man fattar sådana
beslut:
• Att fundera på och resonera kring etiska frågor, problem och teorier kan
hjälpa oss på vägen mot att bli sådana personer som i beslutssituationer
fattar bättre (mer genomtänkta och reflekterade) beslut (beslut som är
lättare att rättfärdiga)
– Dvs. det är ett led i att skaffa sig ett mer etiskt förhållningssätt – att låta etiska
överväganden bli en naturlig komponent i beslutssituationer.
• Att studera olika etiska teorier, samt argument för/mot dessa teorier, kan
hjälpa oss i det etiska resonerandet: Vad tycker jag är viktigt? Vad håller
jag med om? Vilka implikationer tycker jag är orimliga? O.s.v.
– Dessutom är hänvisandet till mer generella principer en viktig komponent i
18
etiskt resonerande.
