Motion till LRFs regionstämma i Västernorrland.

Föredragningslista
Vid ordinarie årsstämma för LRF Västernorrland
Fredagen den 24 mars 2017 klockan 09.30
1. Stämman öppnas
2. Val av ordförande och vice ordförande
3. Anmälan av styrelsens val av sekreterare
4. Fastställande av röstlängd
5. Val av protokollsjusterare och rösträknare
6. Godkännande av föredragningslista
7. Fastställande av arbetsordning för regionstämman
8. Fråga om stämman utlysts i behörig ordning
9. Styrelsens verksamhetsberättelse och övriga redovisningshandlingar
10. Revisorernas berättelse
11. Fastställande av resultat- och balansräkning
12. Beslut om ansvarsfrihet åt styrelsens ledamöter
13. Bestämmande av ersättning till ledamöter i regionstyrelsen och valberedningen samt revisorerna
14. Fastställande av antal samt val av ledamöter i regionstyrelsen
15. Val av regionordförande bland styrelseledamöterna
16. Val av revisorer jämte suppleanter
17. Fastställande av antal samt val av ledamöter av valberedningen, däribland dess ordförande
18. Val av fullmäktige jämte ersättare till riksförbundsstämmor med Lantbrukarnas Riksförbund
19. Inkomna motioner
20. Ärenden som riksförbundsstyrelsen eller regionstyrelsen hänskjutit till regionstämman
21. Övriga frågor framförda i stadgeenlig ordning
22. Stämman avslutas
Valberedningens förslag vid
LRF Västernorrlands regionstämma 24 mars 2017
Stämmoordförande
Jonny Lundin
Vice stämmoordförande Lars Holm
Anmälan av sekreterare Olov Eriksson
Arvoden
Till regionförbundets ordförande fastställs av LRFs riksförbundsstyrelsen i
enlighet med riksförbundets rekommendationer
Till övriga ledamöter 5.000 kr/år
Reseersättning
18,50 kr/mil
Sammanträdesarvoden Enligt LRFs riksförbundsstämmas beslut
Antal ledamöter
7 st
Styrelseledamöter
för två år
Lina Vestlund, Selånger-Sättna (återval)
Peter Sundström, Härnösand (återval)
Örjan Henriksson, Bjärtrå (återval)
Regionordförande
Gunilla Kjellsson, Nätra-Sidensjö-Skorped (återval)
Ordinarie revisorer
för ett år
Jessica Ulander, Styrnäs-Boteå (nyval)
Peter de Beau, Tuna-Attmar (nyval)
Revisorsersättare
för ett år
Iris Häggström, Själevad
Josefin Höglund, Nätra-Sidensjö-Skorped
Ordinarie fullmäktige
riksförbundsstämman
Gunilla Kjellsson, Nätra-Sidensjö-Skorped
Örjan Henriksson, Bjärtrå
Anna Strömgren, LRF Ungdomen
Gustaf Källström, Gideå-Grundsunda
Ersättare fullmäktige
riksförbundsstämman
i turordning
Anton Öhrlund, LRF Ungdomen
Peter Sundström, Härnösand
Förslag till arbetsordning för LRF Västernorrlands regionstämma
Rösträtt
Rösträtt har fullmäktige. Röstkortet utgör ett bevis på rösträtt och delas ut vid ankomst och registrering.
Yttranderätt och förslagsrätt
Direkt yttranderätt, utanför talarordningen i pågående debatt, har regionstyrelsen. Samtliga gäster och
åhörare har rätt att yttra sig i debatt. Endast fullmäktige och regionstyrelsen har förslagsrätt (även kallat
yttranderätt). Fullmäktige begär ordet genom att hålla upp sin nummerlapp. Alla inlägg görs från
talarstolen.
Tidsbegränsning
Inläggen är tidsbegränsade till 3 minuter. Replikskifte är tidsbegränsat till 1 minut.
Röstning
När ordförande har ställt proposition och röstning ska ske på densamma, ska fullmäktige ropa endast
’’ja’’ på det förslag man bifaller. På det som inte bifalls ska fullmäktige vara tysta. Inga nej-röster på
stämman alltså. Detta underlättar för presidiet att avgöra vilket förslag som vunnit.
Votering
Votering ska begäras innan klubban fallit. Först görs en försöksvotering, det vill säga att fullmäktige visar
med sina röstkort vilket förslag som bifalls. Om en eller flera fullmäktige inte delar ordförandes
uppfattning, kan rösträkning begäras, detta ska ske innan klubban fallit. Vid rösträkning ska justerarna
träda in och räkna rösterna.
Sluten omröstning
Används endast då votering begärts i personval.
Huvudförslag/motförslag
Regionstyrelsens förslag utgör alltid huvudförslag i av ordförande ställt beslutsproposition. I de fall det
finns flera motförslag i en votering, ska en omröstning först ske mellan motförslagen för att få fram ett
motförslag mot regionstyrelsens huvudförslag.
Ändringsförslag
Fullmäktige kan bara lägga förslag till ändringar i besluts-att-satser, ej i yttrandetext. Förslag till ändrande
att-satser och tilläggs-att-satser ska lämnas in skriftligt till presidiet.
Reservation
Reservation ska inlämnas skriftligt direkt efter beslut.
Liten ordlista för regionsstämma
Acklamation: Det vanligaste sättet för stämman att fatta beslut genom att mötet säger ja till det förslag
som stöds utifrån mötesordförandes frågeställning.
Ajournera: Mötet tar paus.
Anteckning i protokollet: Kan begäras av mötesdeltagare, som vill markera en uppfattning eller få sin
åsikt i en viss fråga nedtecknad. Exempel när man reserverar sig mot ett beslut.
Begära ordet: När någon vill prata på ett möte begär man om ordet genom att räcka upp handen eller sitt
röstkort. Presidiet noterar detta och för upp personen på talarlistan.
Presidium: Utgörs av mötesordförande och vice ordförande samt sekreterare som väljs av stämman vid
inledningen av mötet.
Reservation: En person har under mötet rätt att muntligen eller skriftligen reservera sig för ett beslut om
denna ogillar detta.
Röstlängd: En lista över dem som får rösta på ett möte.
Rösträtt: Rätt att genom röstning delta i beslut.
Sakupplysning: Upplysning från mötesdeltagande för att klargöra fakta i en fråga. Eftersom
sakupplysning är en ordningsfråga får den bryta eventuell talarlista. Kan även begäras av mötesdeltagare.
Streck i debatten: Kan begäras när som helst under mötet. Bifalls det, får ingen mer sätta upp sig på
talarlistan, utöver de som anmäler sig omedelbart.
Tidsbegränsning: Innebär att varje talare bara får prata ett visst antal minuter. Kan införas när som helst
under mötet.
Tilläggsyrkande: Innebär att man före slår ett tillägg till ett redan väckt förslag.
Votering: Omröstning. När t ex ett beslut ska fattas vid ett årsmöte och någon inte är nöjd med
ordförandes tolkning av röstetalet kan votering begäras genom att ropa ”votering”. Innebär exempelvis
handuppräckning (öppen votering) eller med röstsedlar (sluten votering) om det handlar om personval.
- Försöksvotering: När någon begärt votering prövas styrkeförhållandena mellan förslagen genom
handuppräckning. Ordförande förklarar hur han/hon uppfattat mötets mening. Tycker man att
ordförandes uppfattning är fel, begär man rösträkning.
Yrkande: Förslag till beslut.
Yttranderätt: rätt att få yttra sig i en fråga eller i ett ärende på ett möte. Oftast har alla mötesdeltagare
denna rätt.
Om regionstyrelsens motionsyttranden
I regionstyrelsens yttranden till motionerna finns deras förslag till åtgärd för stämman att besluta om.
Dessa förslag kan vara att:
- Bifalla: Regionstyrelsen tycker förslaget är bra och uppmanar stämman att säga ja till förslaget.
- Besvara: Regionstyrelsen bedömer att förslaget redan har genomförts eller kommer att
genomföras i verksamheten och ytterligare åtgärd inte är nödvändig.
- Avslå: Styrelsen tycker att förslaget inte är bra, hållbart, genomförbart eller att förslaget ligger
utanför stämmans befogenhet eller LRF:s verksamhetsområde och föreslår stämman att säga nej
till förslaget.
Om motionen har flera att-satser kan regionstyrelsen föreslå olika åtgärder för varje att-sats eller en åtgärd
för motionen som helhet.
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
MOTION TILL REGIONSTÄMMAN
Nr 1
LRF UNGDOMEN VÄSTERNORRLAND
Möjliggör företagande för ungdomar- tre månader från ansökan/uppstart till
utbetalning av startstöd
Motion till LRFs regionstämma i Västernorrland
Enligt Jordbruksverket är startstödet formulerat som följer:
”Är du under 40 år och vill starta eller ta över ett jordbruks-, trädgårds- eller rennäringsföretag? Då kan
du söka startstöd. Stödet är en startpremie som ska underlätta för unga att starta en verksamhet eller att
genomföra ett ägarskifte”.
Detta stöd ska bidra till mer lönsamma och konkurrenskraftiga företag. I dagsläget sker utbetalning i två
omgångar, en delutbetalning och en slututbetalning och processen är oerhört komplicerad eftersom
startstödet ligger i samma program som investeringsstödet. Det finns idag ingen tidsbegränsning för när
stödet ska betalas ut.
Vi i LRF Ungdomen Västernorrland anser att startstödet ska du som ung företagare ta emot inom tre
månader från dess att din verksamhet kommit igång för att kunna hantera alla oförutsedda startkostnader
som då uppkommer.
LRF Ungdomen Västernorrland yrkar
att
LRF Västernorrland verkar för att unga företagare ska ta emot sitt startstöd inom tre
månader från dess att ansökan /uppstart har inträffat
att
startstödet ska finnas i ett eget program vid ansökan och ska utbetalas komplett vid ett
tillfälle
Örnsköldsvik, 2016-12-08
Anna Strömgren, ledamot LRF Ungdomen Västernorrland
Motionen skriven på uppdrag av LRF Ungdomen Västernorrlands årsmöte.
REGIONSTÄMMAN 2017
REGIONSTYRELSENS YTTRANDE
LRF VÄSTERNORRLAND
Nr 1
Motion nr 1
Motionen har initierats enligt följande:
Motion nr
1
Lokalavdelning
LRF Ungdomen Västernorrland
Motionens innehåll
Motion nr 1 från LRF Ungdomen Västernorrland lyfter frågan kring lång handläggningstid för startstöden
och yrkar på att LRF Västernorrland verkar för att de som ansöker om, och beviljas stödet ska motta detta
senast tre månader från ansökan sänts in eller uppstarten av företaget inträffat. Vidare yrkar LRF
Ungdomen att startstödet ska finnas i ett eget program vid ansökan och att stödet ska utbetalas komplett
vid ett tillfälle.
Styrelsens ställningstagande och förslag
Regionstyrelsen anser att långa handläggningstider för stödansökningar är ett stort problem för många
jordbruksföretagare. När det kommer till startstödet, som är avsett för unga och nystartade
jordbruksföretagare, är en effektiv handläggning i detta känsliga uppstartsskede särskilt viktigt.
Handläggningstiden för startstödet har idag varit mellan 12 till 15 månader.
Idag handläggs startstödet inom ramen för landsbygdsprogrammet tillsammans med övriga företagsstöd.
Regionstyrelsen anser att de handläggningstider som idag råder för dessa stöd inte är acceptabla. Med den
särskilda betydelsen startstödet har, inte bara för det enskilda nystartade företaget utan också för
branschens fortlevnad, anser vi det rimligt att lägga startstödet i en egen åtgärd för att på så vis korta
handläggningstiderna och därmed ett samlat utbetalningstillfälle.
Förslag till beslut
Regionstyrelsen föreslår stämman besluta
att
anse motionen besvarad
att
uppdra regionstyrelsen att sända ny motion i denna motions anda till riksförbundsstämman.
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
MOTION TILL REGIONSTÄMMAN
Nr 2
LRF UNGDOMEN VÄSTERNORRLAND
Hur kan vi verka när de vill avverka och vad kan vi kräva när de vill gräva?
Motion till LRFs regionstämma i Västernorrland
Som markägare idag avkrävs man en stor acceptans för när andra intressen gör intrång på ägorna. Bland
dessa finns de olika energibolagen som, i kommersiellt syfte, vid olika tillfällen behöver utföra arbete på
mark som ägs eller brukas av LRFs medlemmar.
Det är LRF Ungdomen Västernorrlands uppfattning att svag eller ingen dialog förs mellan
ägare/arrendator och bolagen gällande tillvägagångsätt, val av tidpunkt och utrustning vilket resulterar i
onödiga skador och möjlighet till brukande som följd.
Energibolagen och deras entreprenörer tar för liten hänsyn till deras åverkan på marken vilket kan bero på
bristande kunskap eller otydliga krav i upphandlingen från energibolagens sida. Vi menar att en nära
dialog med de som känner till markens beskaffenhet, det vill säga ägaren eller brukaren, bör vara
standardförfarande, så att eventuella skador (och därigenom även kostnaderna för återställning)
minimeras.
LRF Ungdomen Västernorrland yrkar
att
ge LRF i uppdrag att tillsammans med energibolagen utarbeta bättre förfarandesätt vid
arbete på och återställning av annans mark.
att
LRF verkar för att krav på direkt dialog om tillvägagångsätt skall införas med markägare
och arrendatorer vid framförande av maskiner/utrustning av energibolag och dess
entreprenörer i avtal.
att
motionen skickas i sin helhet till LRFs riksförbundsstämma
Umeå, 2016-12-14
Anton Öhrlund, ordförande LRF Ungdomen Västernorrland
Motionen skriven på uppdrag av LRF Ungdomen Västernorrlands årsmöte.
REGIONSTÄMMAN 2017
REGIONSTYRELSENS YTTRANDE
LRF VÄSTERNORRLAND
Nr 2
Motion nr 2
Motionen har initierats enligt följande:
Motion nr
2
Lokalavdelning
LRF Ungdomen Västernorrland
Motionens innehåll
Motion nr 2 från LRF Ungdomen Västernorrland yrkar på att LRF initierar ett arbete med att ta fram en
arbetspolicy för energibolagen. Detta för att nå ett bättre förfarandesätt när de utför arbete på annans mark
och återställning av denna. Vidare yrkar LRF Ungdomen på att LRF verkar för krav på direkt dialog
mellan energibolagen eller deras entreprenörer, och markägare eller arrendator innan arbete påbörjas.
Styrelsens ställningstagande och förslag
Det är alltid ett problem då markarbeten utförs, på framförallt brukad jordbruksmark, av energibolag eller
andra aktörer vid olika typer av ledningsarbete.
Idag finns överenskommelser vad gäller ersättningsavtal vid markintrång eller då uppkomna skador på
jordbruksmark sker. När det gäller grävarbeten har branschorganisationen, Energiföretagen tagit fram ett
policydokument som säger att de i god tid ska samråda med berörda fastighetsägare. Man ska också ta
fastighetsägarens önskan om sträckningsval i beaktning där det är tekniskt möjligt och ekonomiskt
rimligt. Energibolagen uppmanar också att man använder sig av Svensk Energis avtalsmallar för
markupplåtelseavtal.
Dessa dokument redogör för rekommenderade ersättningsnivåer och samråd med markägaren. Däremot
finns inte några tydliga arbetsbeskrivningar eller arbetsförfarande vid olika typer av markarbeten. Från
ledningen inom flera organisationer/företag finns det ofta uttalat hur arbetet bör genomföras, men det är
inte alla gånger som detta tydligt förmedlats till underleverantörer.
Regionstyrelsen anser att det skulle vara värdefullt om det på de mottagningskvitton som utförare ber om
i retur fanns en kontrollfråga om markägaren brukar marken eller om det finns en arrendator. Om så är
fallet borde en upplysande del finnas där kontaktuppgifter till möjlig arrendator/brukar går att skriva in.
Markägaren ger sitt godkännande men ytterligare information, från till exempel energibolaget, kring
planerat arbete går att skicka till arrendator /brukare. På så vis bör man kunna förbättra dialog för hur
arbetet genomförs och återställningen av marken sker.
Förslag till beslut
Regionstyrelsen föreslår stämman besluta
att
avslå motionen i sin helhet
att
uppdra regionstyrelsen att motionera till riksförbundsstämman om
att ge LRF i uppdrag att skapa ett ömsesidigt och accepterat arbetssätt vad gäller markarbeten och
återställning av mark samt att åstadkomma en förändring i de mottagningskvitton markägare
återsänder till utförare så arrendators/brukares kontaktuppgifter tillförs
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
MOTION TILL REGIONSTÄMMAN
Nr 3
SJÄLEVADS LRF-AVDELNING
Angående friluftslivets utnyttjande av mark
Motion till LRFs regionstämma i Västernorrland.
LRF har ett stämmouppdrag från 2013 om att förhindra kommersiellt utnyttjande utav allemansrätten och
organisationen arbetar aktivt med frågan. Ägande- och nyttjanderätt av mark är centrala begrepp för LRF
och dess markägande medlemmar. Därför är det en självklarhet att om företag önskar nyttja LRF
medlemmars mark för kommersiell eller ideell verksamhet ska företaget erlägga ersättning till markägaren,
t.ex. vid etablering av radiomaster, vindkraftverk eller jaktarrenden. En grupp som idag använder LRFmedlemmarnas mark utan att betala ersättning är friluftsfolket. Så länge det rör sig om allemansrättsligt
nyttjande är det självklart helt i sin ordning.
Varje år sker stora evenemang som drivs av aktiebolag t.ex. Vasaloppet och O-ringen. Dessa företag betalar
inget till markägarna, vilket är märkligt eftersom andra aktiebolag tvingas göra detta. Rätten till nyttjande
av annans mark för kommersiellt friluftsliv är prövad rättsligt i Högsta domstolen, dom T3615-95. Domen
innebär att ett kommersiellt företag inte kan nyttja annans mark om det ger betydande påverkan på
markägarens ägande och nyttjanderätt. Nyligen (2016) har Sveaskog (statens skogsbolag) fått ersättning av
biltestföretagen för att de kostnadsfritt använt Sveaskogs isbelagda sjöar för sin testverksamhet. I detta fall
har biltestföretagen inte åsamkat Sveaskog någon skada eller intrång, trots detta har Sveaskog fått ersättning
från bilbolagen via uppgörelse i domstol.
O-ringen och Vasaloppet genomförs på ytor som belastar 1000-tals markägare. Att dessa markägare
individuellt skulle förhandla och avtala var för sig med bolagen bakom t.ex. O-ringen eller Vasaloppet är
inget som varken företagen eller markägarna önskar. Den naturligaste parten att sköta dessa förhandlingar
är LRF som via redan fattade stämmobeslut företräder markägarnas intressen i dessa förhandlingar.
Själevads LRF-avdelning yrkar därför:
att
LRF företräder berörda markägare i förhandlingar om ersättning till markägarna från
friluftsverksamhet som har aktie- eller andra bolagsformer i sin arrangörsorganisation.
att
ersättning till markägare utgår i proportion till utnyttjad yta
att
LRF inleder förhandlingar inför O-ringen i Örnsköldsvik 2018
Västeralnäs, 2017-01-31
Bertil Jonsson, medlem Själevads LRF-avdelning
Motionen antagen vid årsmötet 2017-02-14
REGIONSTÄMMAN 2017
LRF VÄSTERNORRLAND
REGIONSTYRELSENS YTTRANDE
Nr 3
Motion nr 3
Motionen har initierats enligt följande:
Motion nr
3
Lokalavdelning
Själevad
Motionens innehåll
Motion nr 3 från Själevad LRF behandlar friluftslivets nyttjande av mark. Motionären yrkar på att LRF
ska företräda enskilda markägare i ersättningsförhandlingar.
Styrelsens ställningstagande och förslag
Motionären belyser en mycket aktuell fråga gällande intrång. Denna fråga ligger i gränslandet mellan vad
man har rätt att göra enligt allemansrätten och vad man kallar kommersiellt användning av annans mark.
Allemansrätten tillåter allmänhet och friluftsliv att gå, cykla, rida eller åka skidor i naturen om de inte stör
eller förstör. Risken för att störa eller förstöra sätter gränsen för om en aktivitet är tillåten enlig
allemansrätten eller inte. Miljöbalken sätter gränsen för vad som stör eller förstör.
LRF har efter ett stämmouppdrag som motionären hänvisar till från stämman 2013 fått i uppdrag att
utreda möjligheten att lagvägen hindra att markägare tvingas ta kostnader för kommersiella verksamheter
som bedrivs med hänvisning till allemansrätten. LRF skall enligt samma uppdrag ytterligare utreda
möjligheten att via lagen tvinga aktörer att ingå avtal med berörda markägare vid kommersiell
användning av annans mark.
Äganderättsfrågorna är centrala för LRFs arbete. Det som förenar våra medlemmar, oavsett
produktionsgren, är just ägandet och brukandet av jord och skog. De senaste åren har
problemställningarna kring kommersiell verksamhet som profiterar på allemansrätten ökat. Det gör att vi
ständigt jobbar med frågan och har anledning att pröva vad som ingår i allemansrätten. Arbetet görs i
form av politisk påverkan, remissvar, möten med aktörer, seminarier, utredningar och genom att driva
enskilda prejudicerande ärenden.
LRFs äganderättsliga arbete sker i första hand genom strategisk påverkan och opinionsbildning. Regionalt
kan vi även vid behov bjuda till möten mellan en grupp markägare som är LRF-medlemmar och den part
som vill göra intrång. De enskilda ärendena, kontakten med jurist och förhandlingarna svarar den enskilde
markägaren för. Vårt dotterbolag LRF Konsult har kunniga jurister inom det äganderättsliga området.
Motionären lyfter specifikt O-ringen 2018 i Örnsköldsvik som ett exempel där motionären anser att LRF
ska inleda förhandlingar. LRF har inte för avsikt att gå in och förhandla för medlemmarnas räkning i
samband med O-ringen, vare sig i Örnsköldsvik eller någon annanstans. När det gäller 2018 års tävlingar
är vad vi förstår markområden klara och markägarna har redan blivit kontaktade.
LRF arbetar med att skapa ökade förutsättningar för ett marknadsbaserat mångbruk där vi ser att det finns
en marknad för markägare att i samförstånd sluta avtal med aktörer. Det utgör ett marknadsbaserat
mångbruk som tar tillvara skogens alla värden, samtidigt som det ger förutsättningar för ett starkt och
breddat lokalt näringsliv. Detta är särskilt aktuellt i områden med stor andel besöksnäring. Allt fler vill
komma ut i naturen och allt fler vill också betala för att göra det.
Förslag till beslut
Regionstyrelsen föreslår stämman besluta
att
anse motionen besvarad
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
MOTION TILL REGIONSTÄMMAN
Nr 4
ÖVRE ÅDALEN LRF-AVDELNING
Förtroendevaldas ekonomi
Motion till LRFs regionstämma i Västernorrland.
På grund av dålig ekonomi i jordbruksbranschen och därtill höjda medlemsavgifter inom LRF har vi haft
ett stort medlemstapp och till följd av detta svårt att rekrytera förtroendevalda i styrelserna både lokalt
och regionalt.
Det har kommit att bli ett problem då många svarar på förfrågan om de ställer upp som förtroendevalda
att ”Jag skulle gärna vilja – men jag har inte råd att vara medlem längre…”
Ska ekonomin vara ett hinder att få folk att ställa upp ideellt? Utan medlemmar försvinner hela LRF.
Förtroendevalda måste backas upp ekonomiskt på ett helt annat sätt och på en helt annan nivå än vad som
hittills gjort.
Att förtroendevalda inte kan åka på mötesdagar ska inte bero på att de inte har råd p.g.a. för stort glapp
mot förlorad arbetsinkomst.
Intresserade ska ha råd att bli invalda i styrelsen dvs råd att vara medlemmar.
Det ska vara en morot att vara med – inte en börda.
Övre Ådalens LRF avdelning yrkar därför:
att
Förtroendevalda får en starkt reducerad medlemsavgift eller ett årsarvode för sitt
styrelsearbete som finansieras från LRF centralt.
att
Dagarvode och reseersättning höjs till en mer med dagens ekonomiläge överensstämmande
nivå som finansieras från LRF centralt.
att
motionen ska skickas vidare till Riksförbundsstämman.
Junsele 2017-02-15
Annika Falkensson, Ordf. Övre Ådalens LRF-avdelning
Motionen antagen vid årsmötet 2017-02-15
REGIONSTÄMMAN 2017
LRF VÄSTERNORRLAND
REGIONSTYRELSENS YTTRANDE
Nr 4
Motion nr 4
Motionen har initierats enligt följande:
Motion nr
4
Lokalavdelning
Övre Ådalen
Motionens innehåll
Motion nr 4 från Övre Ådalen yrkar på att förtroendevalda inom LRF bör erhålla reduceringar av sin
medlemsavgift till LRF som finansieras från LRF centralt och att ersättningarna höjs.
Styrelsens ställningstagande
LRF likt andra föreningar har utmaningar i att hitta förtroendevalda som brinner för uppdraget och vill
bidra i utvecklingen av föreningen och företag inom det gröna näringslivet.
LRF har ca 12 000 förtroendevalda som gör ett viktigt jobb för det gröna näringslivet och folkrörelsen,
både på lokal, regional och nationell nivå. Grunden för ett engagemang är att vara medlem, ett
engagemang som i förlängningen kan förstärkas till att bli förtroendevald.
Alla pengar är medlemmarnas pengar vare sig det är nationellt, regionalt eller lokalt. Regionens budget
bygger på de medel som regionen tilldelas utifrån regionens medlemstal. Inför varje budgetarbete så gör
styrelsen övervägningar över antalet inbjudningar, antal inbjudna, ersättningsnivåer samt vad som skall
bjudas på, vid gällande tillfälle.
I de flesta fall så har inbjudningarna sträckt sig från lunch till lunch med 500 kr per dag, vilket har gällt
både regionstyrelse och övriga inbjudna. Det är riksförbundsstämman som fastställer ersättningsnivåerna
inom LRF och idag gäller en ersättning om 220 kr/tim. Vi har valt att frångå detta utifrån att regionen har
en begränsad budget samtidigt som vi velat inbjuda brett vid vissa tillfällen. När det gäller reseersättning
så följer regionen de ersättningsnivåer som fastställs på riksförbundsstämman varje år.
Regionstyrelsen ser det som en viktig fråga och motionären ger uttryck för att ersättningen är en
avgörande del för deltagande på de konferenser och träffar regionförbundet inbjuder till. Därför kommer
regionstyrelsen fortsätta att på lämpligt sätt fånga upp åsikter och inspel kring hur förtroendevalda ser på
detta, både genom utvärderingar av kommande konferenser och enkäter till förtroendevalda.
Förslag till beslut
Regionstyrelsen föreslår stämman besluta
att
avslå motionen i sin helhet
att
ge regionstyrelsen i uppdrag att undersöka hur ersättningsnivåerna inbjuder till deltagande
för regionens arrangemang
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
MOTION TILL REGIONSTÄMMAN
Nr 5
VÄSTRA MEDELPAD LRF-AVDELNING
Rätta sinnelaget
Motion till LRFs regionstämma i Västernorrland.
”Den som ska lägga ett förslag som berör jaktfrågor på riksdagens bord gör klokt i att först prata med
Svenska Jägareförbundet. Annars blir det ofta problematiskt”, ledare i Svensk Jakt 12/2016. Rubriken är
”Pinsamt nederlag för LRF och Bucht”. Det gällde regeringens förslag om förbud att utfodra vilt.
Ja nog är det pinsamt, men inte för LRF och Bucht.
Svenskt Jakt är Jägareförbundets (JF) förbundstidning.
JF är en förening för personer med stort intresse för jakt.
JF har ansvar enbart inför sina medlemmar vars önskan är att jaga på sätt man föredrar och med mycket vilt
på markerna.
LRF är jordbrukets och skogsbrukets fackliga, ekonomiska och politiska organisation för
lantbruksnäringen. En näring med mycket stor betydelse för Sveriges ekonomi, försörjning, sysselsättning,
exportintäkter etc. Den som bedriver verksamhet har ansvar för sitt företag, familj, bygd. Markägarnas
äganderätt är grundlagsfäst och jakträtten är en del av äganderätten. De äger markerna där jakten bedrivs,
de äger vägarna där jägarna färdas, de har ett lagligt ansvar för skogen dess vård och produktion, de har
lagligt ansvar för jorden, miljön samt viltet i markerna.
Det är förmätet av JF att göra anspråk på rådigheten över jakten och därmed indirekt även
lantbruksnäringen. Lite ödmjukhet skulle inte skada. LRF borde, liksom Carlsson i Hemsöborna, fundera
lite över sinnelaget hos den man samarbetar och sluter förbund med. JF tillskansar sig makt. Andra får ta
ansvaret.
Några exempel:
- I älgförvaltningen har JF:s representanter arbetat för att öka älgstammen när markägarnas önskemål
varit en mindre älgstam.
- JF har arbetat för att försvaga markägarnas mandat i älgförvaltningsgrupperna.
- Viltutfodringen, se ingressen ovan.
- Hela det norrländska skogsbruket talar med gemensam röst och förordar allmän jakt på kronhjort
med hänsyn till bl.a. skogsskadorna. JF föreslår en starkt reglerad jakt med ekonomiskt betungande
byråkrati som inte underlättar utan hämmar jakten. Naturskyddsföreningen och JF har ungefär
samma synpunkter.
- JF är pådrivande vid bildandet av ÄSO samt KSO och ger samtidigt spridning åt sitt stadgeförslag
som är utformat så att jägarna får ökat inflytande och jakträttsägarna mindre.
- Samma gäller de upplåtelseavtal för jakt som JF står till tjänst med.
- JF engagerar sig ofta med Naturvårdsverket och Länsstyrelserna på ett sätt som inte gagnar
markägaren.
Exemplen på hur JF försöker försvaga markägarnas inflytande över jakten är legio.
Observera att LRF har tagit fram stadgeförslag och jaktupplåtelseavtal där en del missförhållanden rättats
till och markägarens rådighet över jakten försvaras. Använd LRFs blanketter!
LRF har antagit en bra policy för klövviltsförvaltningen och de sista orden är ”markägarna ska företräda
fastigheten i jaktlig samverkan om inte markägaren genom fullmakt överlåtit till annan att företräda
fastigheten”. För att förverkliga detta behövs utbildning och stöd i juridiska och politiska frågor. Därför
behöver LRF bygga upp kompetens.
LRF har 2-3 jakthandläggare. JF har över hundra.
LRF, stärk jaktjuridiken! Utbilda markägarna så att de kan hävda sina exklusiva rättigheter. Låt inte jägarna
ta över. Låt markägarna/jakträttsägarna förvalta, inte bara ansvara.
LRF-avdelningen Västra Medelpad yrkar därför
att
LRF nationellt, regionalt och lokalt arrangerar utbildning i jaktfrågor där äganderätten och
speciellt jakträtten behandlas med utgångspunkt från markägarens intressen
att
LRF förstärker bemanningen vad gäller jaktjuridik i allmänhet, samt kunskapen om jakträtt i
synnerhet, både regionalt och nationellt.
att
motionen sänds vidare till riksförbundsstämman
Stöde och Fränsta, 2017-02-14
Ulf Sahlin och Jan Gullmark, Västra Medelpad LRF-avdelning
Motionen antagen vid årsmötet 2017-02-14
REGIONSTÄMMAN 2017
REGIONSTYRELSENS YTTRANDE
LRF VÄSTERNORRLAND
Nr 5
Motion nr 5
Motionen har initierats enligt följande:
Motion nr
5
Lokalavdelning
Västra Medelpad
Motionens innehåll
Motion nr 5 från Västra Medelpad lyfter frågan kring LRFs arbete med att stärka markägarnas intressen
och inflytande i de jakträttsliga frågorna. Motionärerna yrkar att LRF nationellt, regionalt och lokalt
arrangerar utbildning i jaktfrågor där äganderätten och jakträtten behandlas utifrån ett
markägarperspektiv. Västra Medelpad vill också att LRF nationellt och regionalt förstärker sin bemanning
vad gäller jaktjuridiken och då i synnerhet gällande jakträtt samt yrkar att motionen sänds vidare till
riksförbundsstämman.
Styrelsens ställningstagande och förslag
Motionärerna lyfter en viktig och relevant fråga kring markägarens roll, ansvar och privilegier för skogen
de äger och brukar. Vi har de senaste åren sett en utveckling där allt fler intressen i samhället vill lägga
restriktioner i brukandet av mark som de inte själva äger. Detta är en utveckling LRF starkt ifrågasätter
och förbundet verkar för att stärka markägarnas rådighet över sin egen mark.
I denna diskussion kring äganderätten finns också diskussionen om jakträtten och markägarnas viktiga
roll i detta. Det finns flera fall där jaktavtal är skrivna utan förbehåll och där markägaren ibland förlorat
rätten att själv företräda sin fastighet i jaktfrågorna och på så vis kunna påverka inriktningen och
omfattningen av jakten Det är därför, precis som motionärerna för fram, viktigt att LRF är engagerad i att
stärka markägarna i de jakträttsliga frågorna genom utbildning, men också genom att stärka bemanningen
inom detta område.
LRF håller därför på att ta fram ett utbildningspaket för jakt- och viltfrågor i enlighet med ett beslut på
riksförbundsstämman 2016. LRF kommer också att satsa på att öka informationen om att markägarna bör
använda LRFs mall för jaktavtal, som nu också justerats för att bli tydligare kring utfodring av vilt.
Som en följd av beslutet från riksförbundsstämman 2016 har LRF också utökat sina resurser för jakt- och
viltfrågor från och med 2017. Detta utgörs av två deltidstjänster varav en jurist. Dessa förstärkningar ska
kunna ge ännu bättre förutsättningar att ta fram ett bra utbildningsmaterial samt mallar för avtal och
stärka LRFs medlemmar i jaktfrågor.
Förslag till beslut
Regionstyrelsen föreslår stämman besluta
att
anse motionen besvarad med vad regionstyrelsen anfört
LANTBRUKARNAS
RIKSFÖRBUND
MOTION TILL REGIONSTÄMMAN
Nr 6
VÄSTRA MEDELPAD LRF-AVDELNING
Vad kostar älgen?
Motion till LRFs regionstämma i Västernorrland.
Under 40 års tid har älgen förorsakat mycket omfattande skador på skogen. Senaste årtiondet har vildsvinen
och kronhjorten visat sig bli en stor belastning för både jord- och skogsbruket.
Veterligen har det aldrig gjorts någon grundlig analys av dessa skador och dess betydelse för det svenska
samhällets ekonomi.
Det har skrivits många spaltkilometer och visats massor av bilder på skadorna. Och än den ene än den andre
har förfasat sig över vad man har sett. Vad vi hört från jägarhåll är att det håller på att bli slut på älgen, och
ibland att det nu är en lämpligt stor älgstam. Ingen har ännu vågat talat om storleken på skadorna om man
tar med alla aspekter. Däremot har ”experter”, självlärda och akademiker framträtt och förklarat att man
har lösningen på problemet. Det kan ha varit någon speciell form av skogsvård, röjningsmetod eller
liknande. Det kan ha varit någon form av preparat, någon form av smörja, eller kanske något tekniskt
underverk att montera på träden, som har haft förmågan att rädda skogen. Det kan ha varit bra metoder men
lämpligast är att tillämpa i ett hobbyskogsbruk,
För några år sedan gjordes, i samband med en skogsexkursion, en enkel analys över vad de mest uppenbara
älgskadorna kostade per år för en skogsförvaltning på 1200 ha, med skog spridd över Medelpad. Det fanns
en bra kunskap om vad som hänt under ungefär 40 år och där tillståndet, vid tidpunkten för exkursionen,
var väl dokumenterat. Resultatet var skrämmande. Årliga skador för drygt 300 000 kr/år.
En analys ska givetvis inte enbart behandla de direkta skadorna på träden och virket kostnader för skogsvård
etc. utan även ta hänsyn till en lång rad andra faktorer som har betydelse för nationen.
Exempel på sådana faktorer är kostnader för bl.a.
- viltstängsel, viltpassager/broar/tunnlar,
- trafikolyckor med sjukhusvistelser, långa sjukskrivningar, läkarvård, mediciner m.m.
- viltspårare, polisinsatser och trafikanordningar
- skador på fordon och trafikanordningar
- mindre råvara och därmed mindre produktion inom skogsindustrin
- minskad sysselsättning
- minskad export av skogsprodukter vilket medför mindre exportintäkter och utlandsvaluta
Till detta kommer dödsfall, invaliditet och annat som inte låter sig bedömas i form av kostnader i kronor
och ören men som ändå inte får glömmas.
Det är värt att notera att skadorna uppträder i de mest sårbara områdena i landet när det gäller sysselsättning
vilket gör problemet än större.
De mesta av insatsvarorna i jakten är varorna som vi importerar. Det är drivmedel, vapen och ammunition,
kläder och diverse tekniska prylar. Det kanske är lite obetänkt att tillmäta omsättningen i vapen- och
tillbehörsaffärerna en pluspost när man talar om nationalprodukt.
Men jakten har naturligtvis plusposter och det är i huvudsak köttvärdet. Ett inte obetydligt värde men litet
i förhållande till alla kostnaderna. Det brukar oftast räknas in en lång rad värden i älgjakten men många av
dessa är imaginära värden som kan erhållas även utan jakt. Det är till exempel frisk luft, motion,
naturupplevelser, gott kamratskap och social samvaro. Förvisso kan detta värderas men sådana positiva
värden kan erhållas på många sätt. Motion, frisk luft, naturupplevelser, kamratskap och sociala värden är
inte något som är exklusivt för älgjakten. Varje älgjägare kan intyga att i vart fall kamratskap och de sociala
värdena tyvärr oftast förbyts i sin motsats både inom jaktlaget men även mellan jaktlagen och i bygderna.
En sak som seglat upp på senare tid som ett problem är den inhemska matförsörjningen. Det vore naivt att
tro att stora viltstammar inte påverkar matproduktionen i landet negativt, trots det tillskott av kött de medför.
Viltstammarnas påverkan på miljöer och biotoper, andra viltarters och växters livsbetingelser etc. är mycket
stor, ibland förödande för vissa arter. Det är inte nödvändigt att Sverige ska ha världens största älgstam, en
mycket bekymmersam vildsvinsstam samt en kronhjortsstam som historiskt inte tillhör vår fauna.
LRF-avdelningen Västra Medelpad yrkar därför
att
LRF på riksplanet initierar en utredning av vad viltskadorna kostar det svenska samhället.
Utredningen bör genomföras i samarbete med Skogsstyrelsen, Jordbruksverket samt
Näringsdepartementet och omfatta älgen, vildsvinen samt kronhjorten.
att
motionen sänds vidare till Riksförbundsstämman.
Fränsta, 2017-02-14
Ulf Sahlin och Jan Gullmark, Västra Medelpad LRF-avdelning
Motionen antagen vid årsmötet 2017-02-14
REGIONSTÄMMAN 2017
REGIONSTYRELSENS YTTRANDE
LRF VÄSTERNORRLAND
Nr 6
Motion nr 6
Motionen har initierats enligt följande:
Motion nr
6
Lokalavdelning
Västra Medelpad
Motionens innehåll
Motion nr 6 från Västra Medelpad lyfter frågan om stora viltstammars faktiska kostnader för samhället,
och då med fokus på älg-, vildsvin- och kronhjortsstammarna. Motionärerna yrkar på att LRF påbörjar en
utredning för att klargöra detta där Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Näringsdepartementet deltar.
Styrelsens ställningstagande och förslag
Regionstyrelsen håller med motionärerna i den beskrivning av problematiken som stora stammar av älg,
vildsvin och kronhjort medför. Skador av älg och kronhjort inom skogsbruket står för de största
kostnaderna i de gröna näringarna. Detta innebär fler förluster än rent ekonomiska, till exempel skadar
hårt betad skog den biologiska mångfalden. Efter betad skog kommer vildsvinens skador på jordbruket in
som god tvåa när det gäller kostnader i det gröna näringslivet. Utöver detta har vi kostnader för
viltolyckor med mera som ökar tillsammans med viltstammarna.
LRF arbetar därför med att hjälpa medlemmarna att motverka viltets kostnader och arbetet sker på flera
nivåer med olika syften. En del i detta arbete riktas mot att uppmärksamma politiska beslutsfattare och
tjänstemän på de problem för stora viltstammar medför och på så vis påverka viltförvaltningen.
Det finns idag inga heltäckande, nationella beräkningar av viltets kostnader inom det gröna näringslivet.
Detta är ett arbete som pågår i LRF. Vad gäller viltets kostnader i trafiken uppger Trafikverket, baserat på
forskning från SLU, att vilttrafikolyckorna kostar samhället cirka 5 miljarder kronor per år. SLU har
också i en ny rapport kommit fram till att vildsvinen orsakar jordbruket kostnader för cirka 660 miljoner
kronor per år.
Naturvårdsverket arbetar just nu också med att ta fram kostnaden för stora fåglar inom jordbruket (främst
gäss, tranor och sångsvan) som ett led i sin viltförvaltningsstrategi. Det resultatet kommer dock dröja då
projektet är i ett tidigt skede.
LRF har också efter upprepad påverkan fått Skogsstyrelsen att påbörja beräkningen av viltets kostnader
inom skogsbruket. Dessa beräkningar inbegriper älg och kronhjort och arbetet beräknas vara färdigt under
2017.
Sammanfattningsvis kan sägas att frågan kring viltets samhällskostnader är av vikt för LRFs medlemmar
och LRF. För att belysa betydelsen av en hållbar viltförvaltning pågår därför arbete med att ta fram
pålitliga beräkningar kring detta.
Förslag till beslut
Regionstyrelsen föreslår stämman besluta
att
anse motionen besvarad med vad regionstyrelsen anfört