de nyanlända irakierna möte och skolsystemet

Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng
DE NYANLÄNDA IRAKIERNAS MÖTE MED
DET SVENSKA SKOLSYSTEMET
The newly arrived Iraqis meeting with the Swedish school system
Hanan Alrikabi
Lärarexamen 90hp
Examinator:
Handledare:
Lisbeth
Ange
Amhag
handledare
Lärarutbildning 90hp
Handledare: Annette Byström
2009-01-29
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Abstrakt………………………………………………………………………..........1
Förord..........................................................................................................................2
1. INLEDNING…………...........................................................................................3
1.1 Den irakiska invandringen till Sverige .................................................................4
1.2 Syfte och frågeställning …………………………………………………………4
2. TEORETISK BAKGRUND …..............................................................................5
2.1 Modersmål ……………………………………………………………………...6
2.2 Sekretesskydd…………………………………………………………………...9
2:3 Samverkan mellan skolan och hemmet................................................................10
2.4 Resultatet av Bouakaz samverkansresa...............................................................11
2:5 Föräldrainflytande...............................................................................................12
2:6 Bouakaz och föräldrasamverkan…………………………………………….....13
2.7 Lärarens föreställningar………………………………………………………...13
2.8 Styrdokument ………………………………………………………………….16
2.9 Normer och värden……………………………………………………………..17
3. METOD …………………………………………………………………………17
3.1 Intervjuer……………………………………………………………………….18
3.2 Urval och genomförande ………………………….……………… ……….…..18
3.3 Etiskt ställningstagande…………………………………………………………19
3.4 Presentation av de intervjuade föräldrarna…………………………………… ..20
4. RESULTAT …………………………………………………………………...….22
4.1 Tabell av intervjuade personer…………………………………………………...22
4.2 Föräldrarnas självtillit och samverkan…………………………………………...22
4.3 Föräldrars språk och modersmålslärare…………………………………………..23
4.4 Föräldrars erfarenhet av sin situation i hemlandet…………………………… ....25
4.5 Föräldrars åsikter och skolans roll ……………………………………………….26
4.6 Skolan och hemmet ………………………………………………………………28
4.7 Skillnader …………………………………………………………………………29
5. DISKUSSION……………………………………………………………………..30
Referensförteckning …………………………………………………………………36
Bilaga 1: Brevet som skickades ut till de Irakiska föräldrarna……………………....38
Bilaga 2: Intervjufrågor………………………………………………………………39
Abstrakt
Alrikabi, Hanan. (2008) Malmö högskola.
De nyanlända irakiernas möte med det svenska skolsystemet.
The newly arrived Iraqis’ meeting with the Swedish school system.
Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur irakiska invandrarfamiljer upplever
skolsystemet i Sverige. För att uppnå mitt syfte studerade jag litteratur, men jag har även gjort en
kvalitativ undersökning där jag intervjuade fyra irakiska föräldrar om deras syn på
skolengagemang och sina upplevelser. Jag valde att ha följande frågeställningar som grund för
mitt arbete:
Vilka hinder och möjligheter ser irakiska föräldrar för sitt engagemang i skolan, hur ser
modersmålslärarens roll ut, vad tycker de nyanlända föräldrarna om skolan och hur sker
kontakten mellan skolan och föräldrarna?
Resultatet visar att föräldrarnas invandring till ett främmande land, kulturskillnaden,
språkproblem och svårigheter att få jobb hindrar dem från att engagera sig i deras barns skolgång.
Något som också kan påverka deras engagemang är en lärares negativa föreställningar och
bemötande. En lyhörd skola och en kunnig lärare med förståelse för invandrarföräldrarna kan
leda till ett positivt engagemang. Resultatet visar även att modersmålslärare kan av elever
uppfattas som hot eller spioner, eftersom dessa modersmålslärare ibland lägger sig i
ungdomarnas privatliv, kärleksliv eller utseende, ringer föräldrarna, vilket kan orsaka farliga
situationer, inte minst för flickor.
Bron mellan skolan och hemmet är inte byggd än. Det kräver mer öppenhet och förståelse från
skolan och skolpersonalen gentemot invandrarföräldrar för att de ska kunna öppna skolans dörrar
utan att vara tveksamma.
Ämnesord:
Elever, Föräldrasamverkan, irakiska föräldrar, modersmålslärare, Skola.
1
Förord
Först och främst måste jag tacka de personer som ställt upp i en intervju med mig. Med hjälp av
denna information har jag lyckats åstadkomma ett resultat av min forskning. Hjälpen var
värdefull och väldigt betydande i min uppsats. Tack!
Föräldrakontakten är ett viktigt ämne som jag kom att tänka på när jag träffade några elever med
invandrarbakgrund på min verksamhetsförlagda tid (VFT). Jag upplevde att föräldrar som är
nyanlända i Sverige inte vågar visa sig i skolan på grund av socioekonomiska skäl eller
språkproblem. Efter att ha träffat elever och föräldrar från Irak som nyligen kommit till Sverige,
som endast bott här i ungefär fem år, ansåg jag att det kunde vara nyttigt för mig som lärare att
undersöka deras upplevelser om den svenska skolan. Inspirationen till att skriva om detta ämne
kom också efter att ha lyssnat på några personer som jag träffat utanför skolan. Irakiska elever
har svårigheter i skolan och kommunens skolor har även svårigheter med att få deras föräldrar att
engagera sig. Eftersom svenska utbildningssystemet är anpassat till de som har bott i Sverige
under en lång tid krävs öppenhet och kulturkompetens för att förstå de olika kulturerna.
2
1. INLEDNING
"Tillströmning av irakier har ökat dramatiskt de senaste åren. Sedan 2002 har över 42 000 sökt
asyl i Sverige”. (www.regeringen.se) De flesta av dem som sökt asyl i Sverige under de senaste
åren har barn i grundskolan. Det kan hända att de asylsökande saknar information om
skolsystemet i Sverige och denna brist på information kan leda till stora problem. Första
problematiken är tryggheten. Tryggheten som barnen behöver bygger på föräldrarnas förståelse
för systemet. Alfakir (2004) menar att svenska lärare behöver kunskap om hur de kan tolka
barnens beteende ur det kulturella perspektivet. Föräldrakontakten sker oftast mellan
modersmålslärare och de irakiska föräldrarna. Det är viktigt att modersmålsläraren har tillräckligt
med kunskap om sekretesslagen och det svenska samhället. Föräldrar behöver mycket
information för att hjälpa sina barn eftersom förändringar hos eleven i hög grad går via
samarbetet med vuxna som finns runt omkring. Invandrare elever upplever att hemmet och
skolan tävlar för att få barnen att anpassa sig till deras system, men vem vinner och vilken förlust
upplever eleven och föräldrarna? Barnen som kommit till Sverige från en annan kultur har en
tung uppgift att bära, att både tillfredställa föräldrar och skolan, vilket inte är rättvist mot dem.
Eleverna har själva inte valt denna förändring i livet eller i samhället, men ändå hamnar de i den
här situationen.
Valet att skriva om detta ämne gjordes för att undersöka vilka villkor som måste uppfyllas för att
skolan ska bli en skola för alla, att invandrarföräldrar ska känna sig som andra och inte undvika
att visa sig i skolan. Enligt Lpfö98 stor följande:
Visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan
förskolans personal och barnens familjer. (Lärarboken, 07/08, s.39).
Det finns många orsaker som gör att många invandrarföräldrar inte kommer till skolan. Det kan
vara på grund av att de har hamnat i ett nytt land och det är inte lätt att hamna i ett okänt land och
3
försöka bli delaktig i majoritetssamhället, vilket kan leda till både psykiska och fysiska
svårigheter. Alfakir (2004) beskriver hur invandrarföräldrar känner sig när de kommer till
Sverige. Hon tycker att den krångliga vägen som de upplever med språk, ekonomi och
anpassning till en ny kultur, kan göra att de förlorar lusten och motivationen att integreras i det
nya samhället.
1.1 Den irakiska invandringen till Sverige
USA och Storbritannien har genom stöd av några ytterligare länder gått in i Irak för att avväpna
landet och avsätta Saddam Hussein för att göra landet till ett demokratiskt land. Många länder har
röstat för att stoppa kriget. 1:a maj förklarade USA:s president George Bush att kriget var över,
och man gick över till en så kallad stabiliseringsfas. Däremot stannade många utlänningar i landet
på grund av motstånd mot den nyinrättade samhällsordningen. Många tycker att kriget mer eller
mindre fortfarande pågår. Det fanns många civila dödsoffer och många som har tvingats lämna
sina bostäder och sina jobb för att flytta från landet i syfte att rädda sina barn och leva ifred.
(http://www.globalis.se/laender/irak). Under sensommaren 2001 kom det som mest 648 irakier
till Sverige på en månad. I augusti registrerade Migrationsverket 846 irakier som asylsökande.
Det är trettio personer per dag. Inger Lagerström, informatör på Migrationsverket säger i en
artikel i Sydsvenskan (4 september 2006 23:30) att Migrationsverket inte kan sätta fingret på den
exakta anledningen till att det blivit en så kraftig ökning till Sverige. En del av förklaringen kan
vara att flera europeiska länder, bland annat Storbritannien, skickar tillbaka asylsökande irakier
till de norra delarna av landet. Sedan 2003 har hundratals människor varit utsatta för våld och
tortyr i Irak. Befolkningen har extrem brist på mat och läkemedel. Samhället och politiken i Irak
har orsakat utvandring. År 2005 genomfördes det första fria valet på 50 år i Irak
(http://www.globalis.se/laender/irak). Shiamuslimska och kurdiska människor vann majoriteten
av rösterna. Sunnimuslimerna förlorade.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att ta reda på hur dessa invandrarfamiljer upplever skolsystemet i Sverige.
Genom att undersöka tidigare forskning och intervjuer med invandrarföräldrar vill jag försöka få
4
insikt om och förståelse för om bron mellan skolan och hemmet är byggd eller inte från de
irakiska invandrarnas perspektiv. Därmed har jag valt att utgå från några frågeställningar som kan
hjälpa till med att klargöra varför situationen ser ut som den gör i dagens läge.
Jag valde att ha följande frågor som grund till mitt arbete:

Vilka hinder och möjligheter ser irakiska föräldrar för sitt engagemang i skolan?

Hur ser modersmålslärarens roll ut?

Vad tycker de nyanlända föräldrarna om den svenska skolan.

Hur sker kontakten mellan skolan och föräldrarna?
2. TEORETISK BAKGRUND
Invandrarföräldrar möter svårigheter i integration och språk och det hindrar dem från att engagera
sig i skolan. Dagens invandrare har en mycket lång och tråkig och ofta komplicerad väg till det
svenska språket och arbetslivet. Alfakir (2004) belyser den krångliga vägen, som det innebär att
lära sig ett nytt språk eller att vänja sig vid en annan kultur. Ekonomiska problem kan också göra
att de förlorar lusten och motivationen. Det är lätt att tappa självförtroendet på grund av de här
omständigheterna.
Cederberg (2006) har lyft upp socioekonomiska problem som uppstår när en familj migrerar.
Både materiella och positionella förluster upplevs av invandrarna. Dessutom är hela
migrationsprocessen psykiskt krävande. Den kan leda till psykosocial stress, sjukdomar och
depression. Enligt Al-Baldawi (1998), i Cederbergs avhandling, kan invandrare eller flyktingar
drabbas oavsett om de upplevt traumatiska händelser eller ej, av sorg eller depression. De största
anledningarna till att människor migrerar är oftast för att de flytt från krig eller politisk
förföljelse. Al-Baldawi säger att föräldrarnas svåra nyetablering dessutom påverkar bl.a. barnens
prestation och tar inte bara på föräldrarnas krafter. Svårigheten att kunna hitta jobb gör att
familjen får en låg inkomst från en socialpolitisk inkomstkälla.
Många invandrare menar att deras humör sjönk till nollpunkten när de kom till Sverige. Alfakir
5
(2004) beskriver invandrarföräldrar som maktlösa i början när de flyttar. Många känner att de
förlorar sitt värde som familjens försörjare när familjen får socialbidrag. Man kan ofta känna sig
förnedrad. ”Handen som ger är alltid ovanför handen som tar” ett arabiskt ordspråk som Alfakir
lyft fram i sin bok (2004, s. 35). Föräldrarollen är viktig i skolan och det är viktigt för barnen att
deras föräldrar mår bra. Föräldrarna kan uppleva sig misslyckande då många föräldrar har vant
sig vid att själva alltid ta hand om sin familj, och man känner att den roll man tidigare hade har
försvagats. För att skapa dialog med invandrarföräldrar ska personalen i skolan tänka på många
saker. Alfakir har skrivit en sammanfattning baserad på utbildningsmaterial mångfald och Dialog
som utges av MOD- kansliet (baserat på Shelley Berman i ”The Dialogue Group of Boston
Chapter of Social Resposibility”).
1. Respektera föräldrarna oavsett bakgrund.
2. Utgå från deras erfarenheter och kunskap i ämnet som diskuteras.
3. Lyssna på deras förslag och ta dem på allvar för att tillsammans åstadkomma en
förändring.
4. Reflektera över dig själv- var står du i olika frågor? Man måste inte nå konsensus
utan får ibland nöja sig med att konstatera att det finns flera olika uppfattningar
och att vi alla har mycket att vinna på att låta vår egen uppfattning möta andras.
5. Man får aldrig förlora målet med dialogen ur sikte - det handlar i slutändan om
barnens bästa. (Alfakir, 2004, s. 49)
2.1 Modersmål
Under senare delen av 1960 talet började hemspråkundervisning i skolan i Sverige. Alla elever
med utländsk bakgrund hade rätt att få undervisning i hemspråk. Detta gällde alla elever som
pratade annat språk än svenska hemma. 1966 utfärdade Skolöverstyrelsen ett cirkulär som införde
rätten till statsbidrag för de kommuner som anordnande stödundervisning för utländska eller
statslösa elever, samt svenska barn som gått i utländska skolor.
Hemspråksreformen trädde i kraft 1 juli 1977/78. Kommunerna blev genom hemspråksreformen
skyldiga att anordna hemspråksundervisning för de elever som önskar detta och har behov
6
därav.1980 fick läroplansreformen för grundskolan en ökad medvetenhet om invandrarna, Lg80
har en klar beskrivning av syftet med undervisningen i hemspråk, som anges följande:
Att vid makthålla och utveckla kunskaper i ett språk, som barnet använder i sin
dagligmiljö. Därigenom främjas barnets känslomässiga, språkliga och intellektuella
utveckling. Barnet får också möjlighet att leva sig in i och känna samhörighet med
föräldrarnas/vårdnadshavarnas kulturella bakgrund. Syftet med undervisningen är vidare
att eleverna senare skall kunna utveckla två språkighet som gör det möjligt för de att
känna sig hemma i två kulturer. De skall få stöd och uppmuntran för att utveckla sin
förmåga att lyssna, förstå, tala, läsa och skriva. Målet är att eleverna skall vilja, kunna och
våga använda sitt hemspråk i olika situationer. (SOU 1983:57 s.17,18).
De barn som kan få modersmålsundervisning är de barn som talar ett annat språk än svenska
hemma, elever har också möjlighet att, om de behöver, få studiehandledning i andra ämnen på sitt
modersmål. Syftet med denna undervisning är att barn och ungdomar skall utveckla sitt
modersmål och lära sig mera om den egna kulturen samt att främja deras utveckling till
tvåspråkiga individer med dubbel kulturell identitet och kulturkompetens (Malmö stad, 2009
modersmålsundervisning). Sverige har skrivit under FN-konventionen om barnets rättigheter,
vilket syftar till följande:
Att utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk
och egna värden för vistelselandet och för ursprungslandet nationella värden, och för
kulturer som skiljer sig från barnets egen. (Skolverket 1995; Lilja 1999. s.9)
Modersmålslärare är en lärare som undervisar invandrarbarn i förskolan, grundskolan och
gymnasieskolan i deras modersmål och andra ämnen. Tidigare har modersmålsläraren betecknats
som bl.a. kontaktlärare, anpassningslärare, tvåspråkig lärare m.m. Termen hemspråklärare
infördes efter riksdagsbeslutet om hemspråksreformen 1976. (Lilja, 1999)
Benämningen
hemspråk
ändrades
åter
till
modersmål
efter
skolkommitténs
slutbetänkande, SOU 1997:121. Ändringen trädde i kraft 1 juli 1997. Därmed jämställs
elevernas olika modersmål med det svenska språket. (Lilja,1999, s.9)
7
Modersmålslärarens huvuduppgifter är att undervisa i hemspråk och ge studiehandledning i olika
skolformer och på olika skolstadier. Dessutom hjälper denne invandrarelever och deras föräldrar
att förstå problem som uppstår för eleven, speciellt när man lever i två olika kulturer och skall
klara sig i båda. Den senare uppgiften kallas för sociala kontaktuppgifter, och det är genom att
meddela studiehandledning på hemspråket i skolans samtliga ämnen och på samtliga stadier.
(SOU 1983:57 s. 280). Modersmålslärare har den viktiga rollen som förmedlare och kan ge
barnen en bred insikt i den svenska kulturen och hjälpa dem att bära sin egen och föräldrarnas
kultur med stolthet. Detta kan bidra till ett ökat deltagande i det svenska samhällslivet när de
förstår sitt eget värde som bärare av två kulturer. (Alfakir, 2004)
De lärare som undervisar i modersmål måste ha goda kunskaper i detta språk. Ofta kommer de
från samma kulturområde som barnen. De måste också ha goda kunskaper i svenska språket och
om det svenska samhället, modersmålslärare kan förmedla den svenska kulturen till eleverna och
deras föräldrar, och sin egen kultur till skolans personal. Modersmålslärare kan meddela de
kunskaper som behövs för att öka tilliten mellan lärare, föräldrar och barn. (Alfakir, 2004)
Mellan 1977-1988 fanns en riktad lärare utbildning för hemspråklärarna. (Lilja, 1999)
Modersmålsläraren skall specialisera sig mot pedagogiskt stadium som är ett nödvändigt
komplement för att göra läraren mer kompetent genom speciella pedagogiska områden, det är för
att behovet av tvåspråkiga lärare med speciell pedagogisk kompetens är stort. (SOU 1983:57 s.
280)
Enligt Alfakir (2004) önskar föräldrarna att modersmålsläraren ska vara en länk till hemmet,
medan skolan önskar att hon eller han ska fungera som en länk till det svenska samhället.
Svenska lärare behöver också kunskap om hur man kan tolka barnens beteende ur ett kulturellt
perspektiv, samt kunna förklara skillnaden mellan skolan i Sverige och i hemlandet
Modersmålslärare kan även ha andra roller, till exempel att fungera som tolk för svenska lärare.
Somliga föräldrar ser detta som en rättighet. Ibland arbetar modersmålslärare som rådgivare för
både föräldrar och personal; till exempel när barnen ska på skolläger. Då ringer föräldrar och
frågar om de kan följa med eller om det är farligt. De kan ställa frågor som: ”Vad gör barnen
8
där?” ”Sover pojkar och flickor i samma rum?”. Alfakir skriver också om vissa föräldrar som inte
mår bra och behöver någon som de kan prata med. Hon skriver att även om det inte är så vanligt,
behöver de ibland någon som kan hjälpa dem att skriva till myndigheter eller att fylla i
deklarationer. ”De behöver en sekreterare helt enkelt”,(2004. s.126). Alfakir skriver även om sin
erfarenhet, att det kan hända att en mamma mår dåligt och behöver någon att prata med om sina
problem. Då kan man inte säga att ”det här är inte mitt bord”, (2004. s.126). Alfakir säger att
hon lyssnar och försöker hjälpa till. I många kulturer är folket vana vid att lösa sina problem
tillsammans med vänner, grannar, systrar eller andra familjemedlemmar. Det är ovanligt att de
söker psykologisk hjälp.
Modersmålslärare kan träffa på många fysiska och psykiska arbetsmiljöer i de kommunala
skolorna. Modersmålslärarkåren är mycket heterogen till sin bakgrund. De kommer från olika
länder, med olika kulturbakgrund och sociala förhållanden. Ibland upplever modersmålslärarna
arbetsvillkoren som mycket ansträngande. Eftersom många lärare har sin tjänstgöring förlagd till
flera olika skolor, blir det många resor mellan skolorna, vilket upplevs som besvärligt. (Hassel &
Ekberg 2008).
2.2 Sekretesskydd
Eftersom vårdnadshavare har ansvaret för barnet, har vårdnadshavaren som regel rätt att ta del av
och förfoga över sekretesskyddade uppgifter angående barnet. I boken ”Barnets bästa” (1999)
lyfter Göran Ewerlöf och Tor Sverne upp att det är viktigt för förhållandet mellan föräldrar och
barn att betydelsefulla uppgifter kan lämnas ut till föräldrarna. Rätten att utöva vårdnad då barnet
blir äldre. Det betyder att vårdnadshavaren inte har rätt att ta del av alla sekretesskyddade
uppgifter som rör ett barn som uppnått viss mognad och utveckling, t.ex. uppgiften som den unge
lämnat till en läkare eller en socialsekreterare.
Då barnet kommit upp i tonåren bör det få viss integritet gentemot sin vårdnadshavare.
Regeringsrätten har sålunda godkänt att sjukhusjournaler rörande en 14-årig patient i visst
fall
inte
lämnats
ut
till
vårdnadshavaren.
(RÅ
1971
s.193).
I
sekretesslagen(SekrL.1980:100) har därför intagits en viss bestämmelse om att sekretess
9
undantagsvis skall gälla till skydd för en underårig gentemot vårdnadshavaren. 114 kap. 4
b § andra stycken SekrL sägs följande:
Sekretess för uppgift till skydd för en underårig gäller även i förhållande till
vårdnadshavaren om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften
röjs för vårdnadshavaren. (Ewerlöf & Sverne, 1999 s.34)
Det räcker inte med att den minderårige tycker att det är obehagligt att uppgiften som lämnas till
en läkare eller en socialsekreterare lämnas ut Frågan är om barnet kan ta allvarlig skada om
vårdnadshavaren får denna uppgift. Enligt Ewerlöf & Sverne (1999) har vårdnadshavaren rätt att
ta del av uppgiften. Sekretesskyddet gäller oavsett barnets ålder. Vissa situationer behöver ett
sekretesskydd. Bland annat kan det ske i samband med barnpsykiatriska utredningar. Ibland finns
skäl att ge barnet ett sekretesskydd mot vårdnadshavaren. Detta kan gälla även om det är ett
pågående mål eller ärende. Det finns många invandrare som tycker att de har rätt att veta allt om
sina barn.
2.3 Samverkan mellan skola och hem
Laid Bouakaz (2007) har lyft upp en viktig situation som invandrarelever och föräldrar upplever
idag. I sin avhandling beskriver Bouakaz föräldrars syn på invandrare i Europa, vilket hindrar
föräldrar att involvera sig på grund av förnedring. En kort intervju är skriven på arabiska och
engelska i hans avhandling, som lyder:
Laid: How do you explain Parental involvement in school?
Dahman: The truth is that the problem of parental involvement is not related to this
district of this town; but is deeper than that: it’s about how people of the north view
people of the south. It has always been that the people of the north view people of the
south as people of lower status and this exists regardless of whether one accepts it or not,
and that truth is related to the European Age of Enlightenment regarding the European
culture as the dominant one in this world. (2007, s.189)
10
Bouakaz påpekar att Dahman (ibid.) är ett exempel på en förälder med låg tillit för sig själv.
Dahmans åsikt är ett exempel på dagens invandrare som känner sig mindre värda. En
invandrarmamma i Bouakaz avhandling, Zahia, framförde en annan åsikt och berättar att skolan
inte lär barnen deras rötter och deras kultur. Barnen kan mycket mer om Halloween och Lucia än
om Ramadan. Hon tycker att det är fel att göra barnen bara svenska (Bouakaz, 2007)
”Mötet mellan skolan och föräldrarna kan skapa en gemensam värdegrund. Det skapar samma
regler för barnen både i skolan och inom familjen”, säger Laid Bouakaz, i en artikel av Annika
Karlsson (Lärare utbildningen Malmö juni, juli 2003). Han menar att elever med
invandrarbakgrund är mer bevandrade i både hemmets och skolans kultur och detta kan innebära
att elever har en större förståelse för båda kulturerna och att de på så sätt har en annan insikt som
skiljer sig från både lärarnas och föräldrarnas. Många föräldrar befinner sig i en utsatt
socioekonomisk situation, med arbetslöshet och integrationssvårigheter. Därför undviker de att
komma till skolan med rädsla för att bli förödmjukade. Det är skolans ansvar att skaffa sig större
kunskap om denna problematik och att man som lärare måste eftersträva att etablera en god
kontakt med hemmet. Ett sätt att skapa större förståelse skulle kunna vara att bjuda in till träffar i
skolan för att öppna upp för diskussioner och genuina kulturmöten. ”Föräldrarna vill gärna
komma till skolan, men det krävs en morot” säger Bouakaz (2007). Han menar att för att nå fram
till föräldrarna måste projekt eller aktiviteter kännas meningsfulla för dem. Bouakaz har kommit
med olika andra föreslag till skolan och själv provat olika aktiviteter för att skapa tillit mellan
skolan och föräldrar. Det är viktigt att skapa en vana av att befinna sig i skolan genom att ordna
aktiviteter för föräldrarna i skolans lokaler till exempel att ordna motionspass i
gymnastiksalen/idrottshallen. Det är värdefullt att bygga ett socialt kapital eller ett nätverk som
bygger på tillit och ömsesidighet mellan skolan och föräldrarna. Bouakaz menar att skolan har
mycket information till föräldrar, men det finns brist på översatta material till föräldrar som har
invandrarbakgrund, och han tycker att det är rektors ansvar att ta hand om detta.
2.4 Resultatet av Bouakaz samverkansresa.
I boken ”Man måste tycka om dem!” finns en artikel som Anna Lytsy skrev i sin bok om
utbildningsvetenskaplig forskning i skolportens årsbok 2008 om Laid Bouakaz samverkansresa.
Här kommer en kort sammanfattning av denna resa.
11
Hösten 2002 påbörjade Laid Bouakaz tillsammans med ett antal lärarkollegor sin
samverkansresa. Bouakaz sammankallade 700 föräldrar i Hermodsdalsskolan till ett stormöte.
Bouakaz tanken var att försöka ta reda på vad föräldrarna ville, 25 föräldrar kom till mötet. En av
de här föräldrarna sa att han inte vill intervjuas eller utforskas mera, däremot ville han gärna
starta något, få något att hända. Bouakaz ansåg också att föräldrarna behövde kunskap om det
svenska skolsystemet och om barnuppfostran. Bouakaz började med sina kollegor räkna på hur
många föräldrar som skulle kallas och hur lärandemöten skulle kunna se ut och vad de skulle
innehålla. Tanken var (enligt Bouakaz) att invandrarföräldrarna skulle lära sig om Sverige på
mötena, men lika mycket att skolans personal skulle lära sig hur föräldrarna hade det och tänkte
om deras barn skolgång.
De ämnen som skulle diskuteras på mötet var till exempel skolsystemet i Sverige, betyg,
tonårsproblem, jämställdhet och sex- och samlevnad. Skolans samtliga 700 föräldrar inbjöds till
möten. All information – och arbetsmaterial som skulle användas översattes till språken arabiska,
pashto, serbokroatiska och bosniska av skolans hemspråklärare. Övriga 24 språkgrupper i
Hermodsdal fick läsa materialet på lätt svenska.
Till det första lärandemötet kom 20 föräldrar berättar Bouakaz. Syftet var att ge föräldrarna de
redskap som de behövde för att själva börja söka information eller få redskap till att hantera olika
slags problem. Föräldrarna behöver känna till skolans styrdokument. Dock kan det enkelt uppstå
missförstånd. Till exempel på missförstånd är att lärare var rasister, vilket en del föräldrar trodde
efter att deras barn sagt så. När det gäller sex- och samlevnadskunskap tolkas det som att barnen
fick titta på porrfilm i skolan och uppmuntrades av lärarna att ha sexuella kontakter vid tidig
ålder.
Bouakaz tänkte göra ett lärandemöte om sex och samlevnad och då blev mötet uppdelat efter kön.
Lärarna berättade samma saker som barnen fick lära sig i skolan. Föräldrarna var mycket
motiverade och läroaktiga. Efter mötet konstaterade en mamma något förvånat; att läraren och
hon hade precis samma inställning, säger Bouakaz. Han har lyckats med att få mer engagerade
föräldrar. I maj 2002 deltog 150 föräldrar i detta.
2.5 Föräldrainflytande
12
I (SOU1996:143) står att många skolforskare pekar på att det är nödvändigt för vissa barns
framgång i skolan att föräldrarna görs delaktiga. Att ha goda och nära kontakter med skolan är
under alla omständigheter viktigt för föräldrar i allmänhet och för föräldrar med
invandrarbakgrund i synnerhet. Många av dessa föräldrar har dålig kunskap om den svenska
skolan och en del av dem känner också främlingskap inför en del av det som försiggår i skolan.
Skolan måste finna former för diskussion och för utbyte av erfarenheter. Författarna diskuterar
även på vilket sätt man kan få göra det på bästa sätt. Tell exempel är utvecklingssamtal, som idag
sker i grundskolan, ett viktigt instrument i arbetet med att närma hem och skola till varandra.
Författaren tycker att skolan inte är en neutral arena, utan menar att många föräldrar kommer i ett
psykologiskt underläge, och många försöker att avdramatisera mötet och få till stånd till en
jämbördig dialog. Författarna ger några frågor till kulturantropologen Gillis Herlittz kring hur
människor påverkas och genomsyras av den kultur de är uppväxta i och omgivna av. Hur kan
skolan stödja barn i att se två kulturer som en tillgång?
Herlitz svarade, att Det viktigaste som man kan göra i det svenska samhället är att bejaka
invandrarföräldrars förtroende för sig själva som föräldrar. Modersmålsundervisning är viktig för
att den visar det svenska samhällets respekt för föräldrarnas bakgrund, annars finns det risk för att
barnen börjar tappa respekten för sina föräldrar, tycka att de är omoderna och inget att bry sig
om. (SOU1996:143, s 60). I många kommuner har man startat verksamhet med syfte att nå
invandrarbarnen och deras föräldrar så tidigt som möjligt genom att skapa träffpunkt för barn och
deras föräldrar.
2.6 Bouakaz och föräldrasamverkan.
Bouakaz berättade om sina föräldrar. Han sa att de önskade sina barn ett annat liv. Bouakaz
föräldrar som inte hade fått gå på någon skola själva, ville att alla deras barn skulle utbilda sig.
Bouakaz hade elva syskon sammanlagt. Hans mamma som var analfabet och hans pappa,
”halvanalfabet” var stor faktor till Laids framgång i sin utbildning. Ständigt uppmuntrade de
honom och försökte hela tiden att hålla sin son i skolan, entusiastisk till sin skolgång. Laid säger i
sin bok: ”Pappa stod utanför skolan titt som tätt och höll långa föreläsningar om hur viktigt det
var att jag skötte skolarbetet. Annars skulle jag hamna på gården och bli bonde, och jag avskydde
det tunga arbetet” (Lysty, Anna 2008 Man måste tycka om dem! s. 65).
13
2.7 Lärarens föreställningar
Bouakaz (2007) och Alfakir (2004) har beskrivit hur föräldrar känner sig bemötta i skolan när de
kommer till Sverige. Båda två pekar även på självtillit. Däremot skrev Lahdenperä (1997)) många
negativa föreställningar från läraren till invandrarföräldrar i Sverige. Frågan är om föräldrars
självtillit kan påverkas ännu mer av hur de känner när de bemöts av läraren? Lahdenperä(1997)
skrev om lärarnas kategoriserande föreställningar, värderingar och intentioner beträffande elevers
invandrarbakgrund, och om deras negativa och positiva värderingar. Lahdenperä ger några
exempel på några negativa värderingar av skolpersonalens perspektiv när det gäller föräldrar:
Negativa föräldrar. Ger inte uppmärksamhet till deras barn, stränga föräldrar, dåligt jobb,
sjukskrivna, tillfälliga jobb. Arbetar för mycket, tre olika jobb. Föräldrarna har för lite tid för sina
barn. Flyttar hit och dit – för många resor. Ger inte hjälp med läxläsning. Skulle behöva
kunskaper om vad de som föräldrar ska ge sina barn. Okunniga om skolans arbetssätt: ”lek är inte
skola”. Förmår inte ändra pojkens vanor. Talar mycket dålig svenska. Berättar inte sanningen.
Fadern: Bryr sig inte om barnet. Fadern ger barnet stryk. Tar inte del av barnens dagliga
uppfostran. Sjukskriven och ligger mest. Var finns pappan? - aldrig hemma. Lever efter sin
kultur, osäker på sig själv som invandrare. aggressiv, oärlig, opålitlig,
Modern: ”Mamma varit i Sverige 15 år men har svårt att tala svenska. Hon är ojämn och mycket
labil i humöret. Hon kan bara för kortare perioder behålla ett arbete och går däremellan arbetslös
och med socialbidrag”. ”elak, hotar skicka flickan till Afrikaland” .
Positiva föräldrar: ”Pappa lång, stilig grek med vänligt sätt. Eleven och pappa trivdes bra med
varandra”
”Hemspråklärare av bästa slag”
”Hemspråklärarens roll är viktig inte minst när det gäller kontakten mellan hemmet och skolan,
trygghet, självkänsla samt ge en stolthet över den egna nationaliteten”.
modersmålslärare är en resurs och samarbetspartner”.
”Den arabiska mamman bakar gott bröd” .
Lahdenperä (1997) menar att det är tydligt att de negativa aspekterna överväger markant, många
lärare ansåg föräldrarna vara roten till problemen med eleverna i skolan. Invandrare uppfattades
som mest avvikande från skolans vardag och att de var föremål för skolans antipatier,
14
diskriminering, och fördomar. Deras uppfattning om pappan är att han är aggressiv, oärlig,
opålitlig, och är i allmänhet en dålig förebild för sina barn. Men när det gäller modern har hon lite
mer lärarens sympatier än fadern, men modern beskrivs dock även som elak eller okunnig.
Somliga lärare tycker att föräldrarna behöver kunskap om vad de som föräldrar borde ge sina
barn. Föräldrarna uppfattades som mindre vetande eller omyndiga eller stränga och elaka. Det
blev en fördom om invandrarföräldrar vilken gör att de betraktas som om de inte är goda eller
accepterande och detta gör att barnet i skolan är bärare av föräldrarnas brister och problem.
Lahdenperä tycker att skolan borde ha ett bra mönster och inte uppfatta föräldrar så negativt så att
det inte blir ett mönster och meningssystem i den här relationen, hon ser att en möjlig hypotes
följaktligen är att denna gruppstillhörighet kan försvåra för läraren att särskilja sina egna attityder
från kollegornas, eller att analysera och bearbeta diskrimineringen av eleven som en
omgivningsfaktor på skolan. Man kan utgå från elevens behov och att skolan ska ge hjälp till
elever med svårigheter. Enligt styrdokument, bör skolan ha en relation till föräldrarna. Däremot
för styrdokumenten konsekvenser för synen på elever i behov av särskild stimulans och stöd och
för insatser som planeras och görs. Lahdenperä (1997).
Alla i skolan har ett speciellt ansvar för att elever med svårigheter får en skolgång som
kompensatorisk så att de på sikt kan påverka sina livsvillkor (1982 s.14).
Elevernas behov skall alltid vara vägledande för vilka kompensatoriska insatser som skall
göras inom arbetsenheten (SÖ1982 s17). (Lahdenperä, 1997, s. 157)
När det gäller bristande omsorg och uppfostran skall skolan kompensera föräldrar på det som
föräldrarna borde ha gett till sina barn, som exempelvis uppmärksamhet. Lahdenperä undrar om
sådana kompensatoriska uppdrag över huvud taget är möjligt? Lahdenperä tycker att behovet av
uppmärksamhet är ett av de viktigaste psykosociala behoven hos barn. Detta behov skall
tillfredställas av föräldrar. Dessutom finns risken att det kompensatoriska förhållningssättet
skuldbelägger föräldrarna som orsak till svårigheter och problem i skolan. Bristande samarbete
mellan skolan och föräldrarna beror följaktligen på föräldrarnas oförmåga, ointresse, bristande
språkkunskaper eller ”felaktiga” syn på kunskap, inlärning och skolgång i vissa fall. För andra
antas att det finns önskvärda normaltillstånd- specifik samhällsordning, uppfostran, förmåga etc.
som inte uppnåtts och som skolan skall kompensera.
15
Föräldrarna i skolan är lika viktig som hemma, för att barnen skall uppleva uppmärksamhet,
vilket föräldrarna bör ge dem. I några fall värderas dock syskonskap av lärarna som negativt på
grund av att lärarna tycker att om föräldrar har många barn då kan de inte ge uppmärksamhet till
alla sina barn. De tycker att syskon bara konkurrerar med varandra om denna uppmärksamhet.
Förmodligen är det av detta skäl det anses negativt att ha syskon. Lahdenperä tycker att i många
fall förklaras elevernas svårigheter i skolan beroende på bristande uppmärksamhet. Lahdenperä
tycker att föräldrar kan påverka beteendet hos deras barn, vilket är ett viktigt ämne som skolan
skall lyfta upp för att få föräldrar att vara uppmärksamma på alla positiva och negativa beteenden
som ofta präglas av föräldrar.
2.8 Styrdokument
Föräldrarna behöver stor förståelse för deras barns omständigheter, och skolans roll är att främja
kontakten mellan hemmet och skolan för att ge dem möjlighet att förstå deras barn. Problemet
kan vara att föräldrarna kan uppleva svårigheter med att kontakta skolan eller ta emot information
som kommer från skolan.
Enligt Lpo 94 står det följande:
Skolan och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de
bästa möjliga förutsättningar för barnens och ungdomarnas utveckling och lärande (Lpo
94, s. 14).
Samarbetet mellan vårdnadshavare och skolan är mycket viktigt för skolans verksamhet, skolan
kan också utveckla sitt innehåll igenom det här samarbetet. Dessutom får eleven och
vårdnadshavaren det lättare att diskutera om skolan och hur det går för eleven då föräldern är
insatt i vad som pågår i skolan och kraven som ställs. Lpo 94 betonar följande:
Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav
skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har.
Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en
förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan (lpo,
94,s.14)
16
Skolan skall följa läroplan för alla skolor, och lärarens roll är att informera föräldrarna om
elevens skolsituation och trivsel som är en viktig aspekt för kunskapsutveckling. Elevens och
föräldrars personliga situation och integritet skall respekteras.
Enligt strävan mål i skolan(lpf94) står följande:
17
2.9 Normer och värden
Skolan skall sträva mot att varje elev…

vidareutvecklar sin förmåga att göra medvetna etiska ställningstaganden grundade
på kunskaper och personliga erfarenheter,

respekterar andra människors egenvärde och integritet,

inte accepterar att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt
medverkar till att bistå människor,

förstår och respekterar andra folk och kulturer,

kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att
handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om
såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
(Skolverket.se, Lpf 94)
3. METOD
Mitt val av forskningsmetod är en kvalitativ metod och valet av denna beror på att mitt syfte med
studien är att undersöka fyra irakiska invandrares syn på och upplevelser av skolan i Sverige. En
kvalitativ metod innefattar djupintervjuer, kvalitativa intervjuer. De kvantitativa metoderna är
vanligare inom naturvetenskapen. Då är användandet av kvantitativa metoder en självklarhet som
inte behöver diskuteras. För humanister är kvantitativa metoder något som används ganska sällan.
Kvantitativa metoder betecknas av kritikerna i termer av fyrkantighet. De kvalitativa metoderna
kan användas för lyhördhet, känslighet, nyansrikedom (Bjereld, Demker & Hinnfors 2002). Min
studie däremot bygger på kvalitativa intervjuer. Den kvalitativa intervjun innebär att intervjuaren
försöker förstå informanternas tankar och känslor samt vilka erfarenheter de har. Forskarens
uppgift i detta sammanhang blir att lyssna aktivt och fråga där frågandet inte får blir
ifrågasättande. Jag har valt att använda mig av informella intervjuer istället för enkäter eftersom
jag känner att jag kommer att få fram ett bättre material till denna uppsats på så sätt. Med
intervjuer kan man få fullständigare svar, och en möjlighet att reda upp missförstånd.
18
3.1 Intervjuer
Jag har använt mig av strukturerade och ostrukturerade frågor i intervjuerna, det vill säga att de
strukturerade frågorna var i förväg bestämda och samtliga intervjuade fick samma huvudfrågor.
Andra sidan var samtidigt många frågor ostrukturerade, det vill säga att föräldrarna lämnade mig
en möjlighet att fråga om mer än det som redan var bestämt. Jag inledde intervjuerna med att
ställa en öppen fråga och försökte undvika slutna frågor under hela intervjun. Jag var försiktig
med att inte ställa ledande frågor eller frågor som provocerade för mycket. Jag försökte formulera
frågorna så klart så möjligt för att kunna få tydliga resultat. Jag försökte ställa en fråga i taget och
inte ställa samma frågor på två sätt, vilket skulle kunna göra respondenten osäker på vad jag
frågade om. Detta minimerade risken att när jag sedan ska försöka analysera vad respondenten
har sagt så vet man kanske inte vilken av frågorna hon har svarat på. Jag hade med mig fem
stycken huvudfrågor, men var även förberedd på att ställa olika följdfrågor. Jag ville ha dem med
mig som reservfrågor, i fall respondenten inte alls hade så mycket att säga. Jag uppmuntrade dem
till att de skulle berätta mer, och jag lyssnade noga på vad de sade i intervjun. Jag gav dem även
utrymme att i slutet av intervjun att prata fritt om vad de kände för. Det var lättare för
respondenten att prata och förklara fritt eftersom vi pratade samma språk, arabiska.
Jag hade tänkt mig att träffa respondenterna för att kunna utföra min intervju, men två av
respondenterna föredrog att prata i telefon i stället än att träffa dem. Jag valde därför att ringa
istället på en bestämd tid som passade oss båda, så att vi skulle kunna prata utan att känna stress.
Jag har antecknat både på arabiska och på svenska för att kunna gå igenom allt. Jag valde att
redovisa svaren i citatform eftersom då känns intervjugenomgången mer levande. Jag citerar inte
precis allt som respondenterna sade under intervjun, utan jag har valt ut speciella delar som
särskilt knyter an till syftet. (May, 2005)
3.2 Urval och genomförande
Jag funderade länge på vilket urval av personer jag vill ha i intervjuerna. Jag valde till slut en
skola i Malmö som har en förberedelseklass för elever som nyligen kommit till Sverige. Jag
ringde till rektorn i skolan och frågade om jag fick lov att prata med irakiska elever i klassen.
Rektorn var mycket hjälpsam. Han själv pratade med läraren och elever i klassen, sedan ringde
19
han mig och sa att jag fick lov att komma till skolan. Jag hade redan förberett ett brev till
föräldrar, och det brevet var på arabiska (Bilaga 1). I det brevet frågade jag föräldrarna om jag
fick lov att ringa eller träffa dem och jag skrev lite förklaringar kring mina studier. Jag delade ut
fem brev och fick tillbaka tre. Föräldrarna ville berätta mycket mer om deras upplevelser i Irak.
Alla hade haft det jobbigt under kriget och ville gärna berätta, och det var väldigt intressant att
lyssna på föräldrarna. Om det hade funnits mer tid och om jag hade haft fler sidor till mitt arbete,
hade jag velat skriva om allt som föräldrarna har berättat. Efter svaret från föräldrarna ringde jag
till de och tillsammans kom vi fram till en passande tid. Två av de intervjuade tyckte att det
skulle vara bekvämare för dem att intervjuas per telefon. Jag har full förståelse när de vill vara
anonyma, dels för att de inte känner mig som person, och dessutom aldrig träffat mig förr, och
dels för att jag känner till de kulturella skillnaderna. Ett exempel är en ensamstående man som
tyckte det skulle kännas obekvämt att sitta med en främmande kvinna. Jag tänkte att det skulle
vara bra att utföra intervjun via telefon för att låta föräldrarna uttrycka sig fritt utan att bli
identifierade på ett eller annat sätt. ”Telefonintervjuer kan vara ett altarnativt tillvägagångssätt,
dvs. utan direkt kontakt mellan intervjuare och informant vilket kan spara en hel tid” (Stukat
2005, s.40). Jag kom överens med de intervjuade att samtalen skulle ske vid tre tillfällen för att
jag skulle få klara svar på mina frågor. Intervjuerna varade i cirka en halvtimme per samtal. Att
utföra en intervju via telefon hade både en nackdel och fördel. Fördelen är att respondenterna är
hemma. ”Miljön ska vara ostörd och upplevas som trygg” (Stukat 2005 s.40), den andra fördelen
är att samtliga pratade arabiska, språket jag själv talar, så det var väldigt enkelt att framföra
frågor och liknande på ett korrekt sätt. Jag behövde inte anstränga mig mycket för att förstå vad
som sades. Ursprungligen kommer jag från en liknande kultur, så jag hade full förståelse och
tyckte inte att någonting lät konstigt. Med den intervjuades tillstånd kan bandspelare kopplas till
telefonen, men nackdelen var att jag fick anteckna och aktivt hänga med samtidigt, då ingen av
de intervjuade ville bli inspelad genom telefonen, vilket annars hade underlättat. Dessutom fick
jag översätta allt till Svenska, där jag mötte lite svårigheter. Jag ville översätta allt på korrekt sätt,
och ibland kunde det kännas lite svårt att tolka någonting på rätt sätt. Jag översatte dock till bästa
förmåga.
3.3 Etiskt ställningstagande
20
Redan per telefon när jag försökte få tag i intervjupersoner berättade jag om att de garanterades
anonymitet i min uppsats resultat. Jag har varken skrivit deras riktiga namn eller skolans namn
som deras barn går i. Föräldrarna kunde tala fritt utan att behöva oroa sig för eventuella
konsekvenser. Jag har använt mig av fingerande namn. Jag berättade innan intervjun per telefon
omstudiens syfte och tillvägagångssätt. Jag upplyste respondenterna om att de har möjlighet att
när som helst ställa frågor och att de fick tacka nej eller avbryta utan negativa påföljder. Jag har
informerat respondenterna om mitt namn och högskolans namn, samt skrev till respondenterna
om hur resultaten kommer att användas och presenteras.
Jag har kommit överens med respondenterna om att det är frivilligt att medverka i min studie, och
den som medverkar i undersökningen har rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på
vilka villkor de ska delta. Jag har informerat respondenterna om att min undersökning inte
kommer att beröra dem privat (Stukät, 2005). Jag har tagit hänsyn till anonymitet, och att alla
personer som skall undersökas ska vara införstådda med att alla uppgifter behandlas
konfidentiellt och att de privata data som kan identifiera dem inte ska redovisas. Jag har frågat
deltagare om de är intresserade av att få veta var mitt arbete kommer att publiceras och om de vill
läsa det. Jag har tagit hänsyn till att alla uppgifter om identifierbara personer ska avrapporteras.
Den information som jag har samlat från respondenterna skall endast användas för den här
studien. Den här informationen får inte utlånas eller utnyttjas för kommersiellt bruk eller andra
icke-vetenskapliga syften. Jag har försökt hålla mig till HSFR:s regler och syfte, och det är att
skydda undersökningspersoners integritet. (HSFR:s regler Internet)
3.4 Presentation av de intervjuade föräldrarna
Ismael och Zahra är ett par som kom till Sverige för tre år sedan med sina tre barn. Ismael
jobbade som bilmekaniker i Irak och Zahra var hemmafru. I Sverige är båda arbetslösa. Familjen
har nu utökats med ytterligare två barn som är födda i Sverige. Av dessa fem barn har de två
döttrar och tre söner. Denna familj lever strikt i enlighet med sin religion. Den ena dottern går i
sjuan och en av sönerna går i nian i samma skola. Den tredje sonen går i första ring på gymnasiet.
21
Iman har tre barn. Iman är en ensamstående mamma som flydde till Sverige för ca tre år sedan
med sina barn. Hon blev klar med sin gymnasiala utbildning och blev hemmafru.
Fayez kom till Sverige för två år sedan och har två barn; en dotter som går i första ring på
gymnasiet, och sin andra dotter som går i femte klass. Fayez har jobbat som ambulansförare i sitt
hemland, men är arbetslös i Sverige.
Samira är en ensamstående mamma som kom till Sverige för fyra år sedan. Hon har två döttrar,
varav en går i åttan och en i nian på samma skola. Samira är en utbildad journalist i sitt hemland,
Irak. Just nu går Samira på Komvux och läser Svenska. Hon ser väldigt optimistiskt på det
svenska samhället. Hon vet att för att klara sig i samhället måste hon anpassa sig till det och
förstå det positiva och negativa. Samira vet att varje kultur har sina nack- och fördelar och
tyckeratt man ska försöka knyta samman det svenska samhället och sin egen kultur på ett bra sätt.
22
4. RESULTAT
I detta kapitel presenteras resultatet av intervjuerna.
4.1 Tabell av intervjuade personer.
Namn
Bott i Sverige
Familj
Faktor till flyttning
Ismael och Zahra
Tre år
Tre barn
Krig, oron i landet
Iman
Tre år
Tre barn
Krig, oron i landet
Fayez
Fyra år
Fem barn
Krig, oron i landet
Samira
Fyra år
Två barn
Krig, oron i landet
4.2 Föräldrarnas självtillit och samverkan
Ett mönster som tydliggjordes under intervjuerna, är att de flesta har en gemensam åsikt om det
svenska skolsystemet. Föräldrarna tycker att det är ett bra system och de pekar inte på några
brister. Det verkar bero på att det är svårt för nyanlända att utvärdera skolsystemet på grund av
två orsaker. Första orsaken är att de har bott i Sverige under en ganska kort tid och andra orsaken
är för att de kommer från ett land som saknar rättvisa och trygghet så de betraktar skolan i
Sverige som en perfekt skola.
Det skiljer sig dock från hur vi hade det i Irak. Jag har ett stort förtroende för skolan och
om det nu skulle hända något tragiskt i skolan så vet jag att jag till hundra procent får all
information om vad som pågår via min dotter eller lärare. (Ismael)
De finns dock de som anser att de fått ett konstigt bemötande av en eller flera lärare i skolan. På
grund av brister i sitt språk så kan de inte förstå något av vad läraren säger och de lägger då
skulden på sig själva. I dessa fall tar inte läraren någon hänsyn till deras bristande kunskaper i
språket.
Språket är också ett problem som gör att jag inte vågar komma på t.ex. föräldramöte,
utvecklingssamtal m.m. (Fayes)
Föräldern får ett dåligt självförtroende och slutar då att komma på möten till skolan för att de tror
23
att informationen de får från sina barn räcker. De problemen de mött i sitt hemland kommer de
ändå aldrig få uppleva här, tänker de. Zahra berättade att när hon kom till skolan så tappade
lärarna lätt tålamod för henne när hon pratade på grund av hennes dåliga språkkunskaper.
Jag känner inte mig bemött med respekt, de orkar inte lyssna på mig när jag har ett
brytande språk och deras tålamod håller inte länge då det krävs när jag behöver förstå
någonting på svenska. För min del tappade jag lusten till att gå till skolan och jag föredrar
att Ismael går på föräldramöte och liknande, om han har möjligheten. (Zahra)
Zahra förlorade intresset för att gå till skolan. Hon kände sig inte bemött med respekt och det
verkade som att ingen orkade med henne. Detta är en stor orsak till att Zahra så småningom
tappat kontakten med skolan helt och hållet.
Somliga föräldrar kunde lyfta upp skolans roll på ett kritiskt sätt. Samira som har hög självtillit
tycker att skolan ska sträva efter mer kultur kompetens och förståelse och respekt för invandrare.
Skolan borde jobba hårt för att få invandrarföräldrar att engagera sig, det kanske kräver
mer kulturkompetens från skolans sida, skolan borde förstå att invandrare behöver lite tid
får att kunna förstå det nya systemet, de behöver känna respekt och lyhördhet för att
kunna uttrycka sig fritt och våga visa sig, det är inte lätt för en som är van att leva bland
sitt folk och plötslig anpassa sig till en helt annan kultur och ett helt annat språk. Skolan
borde förstå att vi kompletterar varandra och det är bara plus att vi har olika kulturer och
olika språk. Alla föräldrar och elever skall känna sig trygga i skolan, föräldrarna måste
våga och komma med förslag och skolan skall ha respekt för deras åsikter. Jag menar att
allt skall tas på allvar och man skall diskutera och motivera även om de tycker att det
kanske inte passar, tanken med detta är att ge föräldrar möjlighet att tänka tillsammans
med skolan och hitta lösningar om det behövs. (Samira)
4.3 Föräldrars språk och modersmålslärare
Ismael får som ersättning gå till skolan om det behövs. De gånger han missar något så har han
kontakt med modersmålsläraren.
24
Om jag någon gång missar föräldrar möte så kontaktar jag barnens modersmålslärare som
har ganska bra koll på mina barn. (Zahra)
Detta ser både Zahra och Ismael som en enorm fördel. Men får de verkligen den rätta
informationen som behövs av barnens modersmålslärare? När denna fråga kom upp fick jag
svaret:
Modersmålsläraren är ganska insatt i mina barns skolgång och vad som försiggår i skolan,
och jag får veta allting som händer i skolan.(Ismail)
Här ser jag klart och tydligt att föräldrarna har alldeles för stor tillit till någon med samma
ursprung som bott i Sverige under en längre tid, och de ser då detta som en enorm möjlighet för
dem att få hjälp. Då det är ganska viktigt för mamma Zahra att hennes dotter sköter sig och
kommer hem i tid, så kan jag förstå att de är nöjda med denna hjälp. I detta fall fungerar
modersmålsläraren som en rapporteringslänk mellan hemmet och skolan. Denne har ju samma
kultur som familjen och vet hur allting funkar, och kan på grund av detta väldigt simpelt peka ut
felen som Zahra och Ismaels dotter anses göra.
Vi har ganska bra kontakt med honom då han också kommer från Irak och han förstår oss
på ett bra sätt. Han har samma kultur som vi.(Zahra)
Ismael menar att ingen förstår honom. Detta är en banalitet då ingen lärare på skolan har så
mycket kunskap kring Ismaels kultur. Han anser att skolan inte är tillräckligt sträng gentemot
barnen. Denna uppfattning om svenska skolan har Ismael fått då skolan i Irak är mycket strängare
och läraren anses vara en person med väldigt hög status. Alltså visar eleven väldigt stor respekt,
av rädsla.
I Irak har eleven stor respekt för sina lärare, flickorna kommer inte med smink till skolan
och eleverna bär uniform. Skolan i Sverige tar inte del av våra förslag om detta. (Ismael)
Föräldrarna tycker ibland att det räcker att kontakta modersmålslärare, Fayez ringer till
modersmålsläraren för att fråga om sin dotter.
Jag vet att vad som än händer i skolan, då jag har kontakt med hennes modersmålslärare
som håller mig uppdaterad på ett lättare sätt. På så sätt vet jag att min dotter mår bra och
är trygg i skolan. Sverige kan man inte jämföra med Irak. Språket är också ett problem
25
som gör att jag inte vågar komma på t.ex. föräldramöte, utvecklingssamtal m.m. (Fayez)
Det kan vara mycket kontroll som gör att barnen inte kommer att känna sig trygga i skolan,
föräldrarna får information, men endast av barnens modersmålslärare.
Eftersom att skolan inte tar del av barnens uppfostran så kan det lätt gå fel.
Hemspråksläraren förstår detta och kontaktar oss då barnet misskött sig.(Ismaiel)
4.4 Föräldrars erfarenhet av sin situation i hemlandet
Iman beskrev situationen i Irak under de senaste fem åren. Ingen kontroll fanns i landet och
föräldrarna saknade mycket regler som kunde skydda deras barn. De upplevde det inte normalt.
Att aga barn är strängt förbjudet, men det förekommer lärare som gör det ändå. Även om
vi tar kontakt med rektorn på skolan. Oftast så hjälper det inte då detta förekommer
väldigt ofta och är vanligt. (Iman)
Föräldrar hade inte någon roll i skolan i Irak, utan personalen fick göra vad de ville, det var inga
regler som skyddade elever eller föräldrars rättigheter.
Ingen orkar bry sig om föräldrar till barnen som går i skolan. Skulle barnen påträffa ett
problem, så tar läraren hand om det själv utan att ta hänsyn till reglerna.Ett exempel på en
händelse: Min dotter är en väldigt duktig tjej som kan rita och måla jättefint. Hon har
väldigt vacker handstil. En dag när min dotter skulle lämna in en läxa så hände det en
väldig tragisk händelse på skolan. Min dotter gick fram till läraren och var väldigt stolt
över att hon skulle lämna in läxan som hon tyckte hon hade gjort bra ifrån sig på. Hennes
lärare tittade på läxan och utbrast: ”Vem är det som har skrivit detta?!” Då svarade min
dotter: ”Jag”. Just då fick hon sig en örfil rakt på ansiktet, som gav henne ett stort rött
märke i vänster kind. Min dotter kom hem förkrossad över vad som skett och grät
förtvivlat, vilket krossade mig totalt. När jag gick till skolan nästa dag med min dotters
bok för att prata med hennes lärare då svarade läraren mig iskallt: ”Jaha, jag trodde hon
hade fuskat!”. Just detta beteende var en av tusen andra faktorer för min utvandring.
Sådant förekommer inte i Sverige överhuvudtaget. Jag ville bosätta mig och leva tryggt
med mina barn i ett tryggt land.(Fayez)
26
Föräldrar och elever led av det här systemet. Skolan i Irak kunde inte ge elever eller föräldrar fast
information, för att skolan kunde stängas när som helst på grund av all oro i hela landet. Kriget
hade orsakat kaos och oro så att det främsta en förälder tänker på är om deras barn kommer hem
hela, och överlevande. Iman sade att innan kriget kunde föräldrar kontakta skolan när som helst
och skolan kontaktade föräldrar när det behövdes. De hade regler som liknade de svenska
skolreglerna på något sätt då det kommer till kontakten med hemmet och träffar.
Innan kriget började var vi föräldrar mycket nöjda och hade inga bekymmer, vi kunde
dessutom komma och besöka skolan när vi kände för det. Skulle läraren gå över gränsen,
som att aga ett barn så kunde läraren ta sina konsekvenser direkt. (Iman)
Fayez som kom till Sverige för två år sedan tycker att kontakten mellan föräldrar och skolan
fungerade ganska bra i Irak innan kriget, föräldrarna fick regelbunden information om sina barn
och skolan bjöd föräldrar till stort möte varje termin. Fayez säger att utbildade föräldrar kunde
hjälpa andra elever gratis med deras läxor och rika föräldrar hjälpte fattiga elever med kläder och
böcker. Skolan hade stor respekt för föräldrarna och hade alltid informerat om barnens beteende
och lärande. Skolan hade en uppfostrande roll också, så att läraren kunde ersätta föräldrar i vissa
sammanhang.
Det var bra innan kriget. Vi kunde hjälpa varandra på olika sätt och kunde ofta komma till
skolan. Vi hjälpte fattiga barn i skolan. Utbildade föräldrar ställde oftast upp för att hjälpa
andras barn i skolan.(Fayez)
4.5 Föräldrars åsikter och skolans roll
Samira är ett exempel på en utbildad förälder som har hög självtillit och vill att skolan ska ta
hänsyn till de nyanlända. Hon menar att man inte kan anpassa sig rätt och snabbt om man har bott
en ganska kort tid i Sverige.
Jag tycker det, då det inte handlar om att man är invandrare eller inte, utan att det handlar
om att man är engagerad som förälder till en lyhörd skola. (Samira)
27
Skolan kan få föräldrar att engagera sig och visa mycket respekt för deras omständigheter. Det är
inte lätt för oss invandrare att förstå hela systemet om skolan inte öppnar sig för oss och
respekterar våra tankar och åsikter, säger föräldrarna.
Jag är väldigt engagerad i mina barns skolgång då detta är viktigt. Vid ett tillfälle kände
jag mig anklagad av skolan då lärarna tog upp ett föräldramöte i syfte att berätta vad de
tyckte om samverkan mellan oss och skolan, att ingen visade ett intresse för kontakten.
Min åsikt om detta är att skolan visar ett lika dåligt intresse då man inte får den hjälp man
behöver. Skolan är medveten om vissas situation, om man t.ex. är invandrare eller har
språksvårigheter. Jag vill dock inte tänka på detta sätt, då jag inte tror det handlar om
särbehandling (Samira)
Skolsystemet kan skilja sig ganska mycket och föräldrar säger att de behöver hjälp för att förstå
den här skillnaden.
Allt beror på skolledningen. Skolan som mina barn går i säger att vi är alltid välkomna till
skolan, vi brukar få kallelse till öppet hus i skolan, vi tittar på elevers utställningar och
alla nya händelser och det som skall utvecklas i skolan. Vi har haft kulturträff i skolan,
alla föräldrar har kommit med olika maträtter från olika länder. Där satt vi och åt
tillsammans, föräldrarna kunde prata med varandra om deras barns problem och behov.
Dessutom har vi åkt tillsammans med våra barn och skolpersonalen och andra föräldrar
till stranden där vi har grillat och lekt tillsammans. Jag tycker att det var väldigt roligt och
det känns mycket bättre för mig att komma när som helst, för att jag kände alla och vi har
haft bra kontakt med varandra, jag kände mig trygg och mina barn också. När jag kom till
Sverige visste jag ingenting om det svenska skolsystemet, jag trodde att jag skulle bli
bemött med mindre respekt, för att jag inte kunde svenska, men det var tvärtom. (Fayez)
I de här fyra intervjuerna ser jag däremot skillnaden mellan föräldrarna. De kommer från samma
land och tänker lite olika, men syftet för dem är detsamma. En ganska tydlig självklarhet är att
alla föräldrar vill att deras barn ska må bra och få bra utbildning. Det kan dock vara enklare för
en familj som bott länge i Sverige att ta kontakt med skolan, än en familj som bott här i fem år
eller mindre.
28
Jag tycker att samverkan ligger på både föräldrarna och skolan. Delvis på föräldrarnas
intresse för skolsystemet och barnens situation och delvis skolans bemötande av
föräldrarnas åsikt. Jag tycker dock att skolans öppenhet inte är den bästa och att man
borde försöka locka ointresserade föräldrar. Skolan ska ta vara på de intresserade
föräldrarnas motivation. (Samira)
4.6 Skolan och hemmet
Föräldrarna vill kontakta skolan och vara aktiva i deras barns skolgång, kontakten mellan
föräldrarna och skolan sker på olika sätt, ibland tycker föräldrarna att det räcker med telefon
kontakt eller internet kontakt, vilket betyder att föräldrarna känner att det är bekvämare att
kontakten sker på distans utan att känna sig tvungna att gå till skolan och ha ett tydligt bemötande
Jag brukar få information via internet, man kan se skola24 på nätet, det ger oss möjlighet
att se frånvaro och närvaro för våra barn, ibland får vi ett brev hem eller samtal från
lärare.(Fayez)
Det kan kännas lite svårt för en förälder som inte kan språket att gå till skolan. De kan tycka att
det inte är nödvändigt att besöka skolan när man inte kan prata med personalen där. Man märker
tydligt att samtliga föräldrar känner sig utanför när de lyssnar på personalen utan att förstå vad de
säger.
Jag brukar inte gå till skolan. Jag tycker inte att det är viktigt, jag trivs inte, jag kan inte
prata med alla i skolan. Jag känner mig utanför, och ingen bryr sig om jag finns eller inte.
Mina barn förstår att jag inte kan bra svenska och jag lär mig språket fortfarande för att
kunna jobba.(Ismael)
Samtliga föräldrar tycker att det är skolans roll att försöka och bjuda in föräldrar på ett rätt sätt så
att man inte behöver tveka eller känna sig utanför. En förälder berättar om skolans föräldramöte
som man inte borde missa, utan utnyttja det för att kunna vara aktiv och lära sig.
Skolan bjuder in oss till föräldramöte och läraren ringer när det behövs, jag tycker att man
lär sig mycket genom skol kontakt, vi borde inte missa något möte, för att skolan kan
diskutera våra barns problem, som vi föräldrar behöver lyssna på och bearbeta. (Samira)
29
4.7 Skillnader
Det finns stora skillnader när det gäller föräldrakontakt mellan Irak och Sverige. Föräldrarna
berättar om att kontakten mellan skolan och föräldrar sker ibland på vissa villkor, som ett
exempel vem av föräldrarna som kontaktar skolan. En förälder säger:
Det beror på. Om det är en kvinnlig rektor så tar självklart mamman kontakt, är det en
manlig så tar pappan hand om diskussionen.(Iman)
Föräldrarna berättar att de blir förvånade när de ser att elever behandlar lärare på ett vanligt sätt,
och ibland inte följer vissa regler. Läraren är endast en handledare och inte någon alltför viktig
person, säger de.
Enligt vår kultur betraktas läraren som en andra pappa eller mamma och det är enkelt att
diskutera barnens problem med skolan. Elever kan respektera läraren av rädsla.(Fayez)
När det gäller flickor i skolan, då skall de följa vissa regler som är annorlunda än det vi har i
Sverige. Flickorna skall inte ha smink på sig och skall bära uniform. Samtliga föräldrar tycker att
skolan i Sverige borde ha samma regler. Flickorna, tycker Zahra som är mamma till två döttrar,
behöver inte utbildning, det är viktigare med pojkars utbildning, för senare är det pojkarnas
ansvar att uppfostra familjen. Flickorna ska anpassa sig till sin egna kultur så att föräldrarnas
position inte förändras.
Det är viktigt för min del att min dotter beter sig bra i skolan och kommer hem i tid. Men
i första hand kommer min son, som måste ha en bra utbildning för att kunna stå
självständigt ute i ett svenskt samhälle. Min dotter kommer inte behöva sin utbildning då
hennes man kommer att försörja henne och då kan andra saker vara viktigare att lära
henne. (Zahra)
När det gäller kontakten till föräldrar i skolan så är det inte stor skillnad, föräldramöte sker två
gånger om året och skolpersonalen ringer till föräldrar när det behövs. Det som också skiljer sig i
Irak är att rika föräldrar kan hjälpa fattiga barn med kläder och skor, och eftersom skolan kan
ibland sakna vissa resurser, då ställer föräldrarna sig för att hjälpa till
Fattiga elever i skolan brukar få hjälp av rika föräldrar, varma kläder och skor när det är
30
vinter, utbildade föräldrar kan ställa upp och hjälpa elever med deras läxor. (Iman)
5. DISKUSSION
Samverkan mellan invandrarföräldrar och skolan fungerar fortfarande inte som den ska, men den
är i alla fall på rätt spår. Skolan och barnen har stort behov av föräldrasamverkan, men problemet
är att många föräldrar undviker att komma till skolan. Det för att det finns olika hinder.
Bouakaz (2007), Alfakir (2004) & Lahdenperä (1997) forskning visar att föräldrar inte känner sig
accepterade på grund av ursprung, språk, socioekonomiska skäl eller bristande kunskap om
skolsystemet i det nya landet. Många av de här orsakerna diskuteras och en allmän åsikt är att
skolan ska kämpa för att få föräldrar att engagera sig. De kan inte gå igenom en stängd dörr.
Föräldrarna behöver en öppen dörr, ett positivt välkomnande som övertygar dem om allvaret i
situationen. Skolans förståelse för föräldrar kan finna former för diskussion och för utbyte av
erfarenheter. Det krävs mycket kulturkompetens från skolan för att få föräldrar att engagera sig.
Invandrare vill känna sig respekterade och accepterade i samhället. Det är inte lätt för en
invandrare att klara sig på så kort tid i ett nytt land. För att få föräldrar att engagera sig skall
skolan visa förståelse för deras omständigheter och försöka hitta ett sätt som kan förbättra
kontakten, samt ha respekt för de invandrare som vill skydda sin kultur. Samtidigt kan det vara
svårt för dem att förklara sig eller motivera varför på grund av språket. De kan oftast inte uttrycka
sig fritt och väljer därför att inte involvera sig i sina barns skolgång.
En förälder med bristande kunskaper i språket väljer att inte komma till skolan och ser bort då det
är dags för utvecklingssamtal och föräldramöten. Här behövs en åtgärd. Är det möjligt att fånga
upp ett intresse hos en osäker individ? Självklart är det en utmaning, men Bouakaz (2007) har
visat att det går. Bouakaz resa genom att få föräldrar involvera sig i skolan var framgångsrik, och
trots motgångar fortsatte programmet. Bouakaz förmåga att lyfta fram orsakerna som hindrar
föräldrar från att engagera sig i skolan, bearbetade deras engagemang och blev till en stor hjälp.
Intresset från föräldrarnas sida i början var svagt, men man översatte informationslappar på de
31
olika språken som fanns på skolan och skickade ut dem till hemmen. På lapparna förklarade
läraren mer utförligt på hemspråken så att föräldrarna skulle förstå. Sedan kallade skolan till möte
igen. Denna gång var det lite fler föräldrar, och alla delades in i grupper. I dessa grupper
samtalade lärare och föräldrar om de känsligaste ämnena som förekom i hemmen. Bland annat
var det den aktuella frågan om sex och samlevnad. Många föräldrar ansåg att det inte var bra med
den här sortens undervisning, då de trodde att lärarna uppmuntrade eleverna till sexuella
aktiviteter i tidig ålder. Men den synen förändrades med tiden då föräldrars närvaro ökade. På de
stora träffarna och i slutändan var de 150 föräldrar sammanlagt. Det berodde på Bouakaz och
hans kollegors förmåga att lyfta fram orsakerna som hindrade föräldrar att engagera sig i skolan,
och bearbeta dem.
Via denna metod kan skolan göra det svenska skolsystemet och utbildningsmetoden klarare för
föräldrarna som annars inte är så aktivt engagerade i deras barns skolgång. Samtidigt får skolan
reda på varför föräldrarna väljer att inte engagera sig, och tillsammans hittar man en lösning.
Bouakaz (2007) ville att samverkan mellan skolan och hemmet skulle öka för att skapa större
förståelse och kunskap om kulturella skillnader t.ex. i form av kulturevenemang i skolan i
samband med olika högtider där föräldrar, elever och lärare kan mötas och utbyta erfarenheter.
Invandrarelever behöver hjälp från båda håll.
Men det är inte allt. En individ som är osäker och som känner sig maktlös kan omöjligt vilja
involvera sig i samhället och ta en del av det. Alfakir (2004) säger att invandrarföräldrar kan
förlora lusten att vara aktiva som föräldrar om de misslyckats med sina roller som försörjande för
sina familjer när de kommer till ett nytt land och får socialbidrag, istället för ett jobb. Hon har
kommit fram till det här då hon jobbat som modersmålslärare. Hon kan ha upplevt föräldrar som
Ismael och Zahra då de lägger sitt fulla förtroende på modersmålsläraren, då de inte kan vända
sig till någon annan.
Bouakaz (2007) och Alfakir (2004) skildrar föräldrarnas situation på likartat vis. Båda anser att
många invandrarföräldrar känner sig maktlösa. De tycker att deras språksvårigheter och sociala
bakgrund hindrar dem från att engagera sig i skolan. Alfakir beskriver föräldrarnas situation som
32
maktlösa vilket påverkade deras självtillit. Det här problemet har orsakat en dålig hälsa hos
invandrare då många tycker att livet är tråkigt utan ett riktigt jobb. Det behövs många år för att de
ska klara sig i det nya samhället. Det handlar om språket, och kontexten, samt att de ska känna
sig respekterade och accepterade. Alfakir (2004) lyckades skapa en dialog med föräldrarna när
hon jobbade som lärare, hon gav möjligheter till föräldrarna att beskriva hur de haft det i skolan
när de själva varit unga genom att beskriva själva skillnaden mellan då och nu. Med de här
möjligheterna kände invandrare sig bekräftade och att deras förflutna har stor betydelse i skolan
för deras barn. Bouakaz (2007) har gett oss ett exempel på ett par invandrarföräldrar. Det var
Dahman som kände sig förnedrad och Zahia som tyckte att svenska skolor inte brydde sig om
invandrarnas högtider, vilket är mycket viktigt för invandrarbarn. De här åsikterna har
åstadkommit en känsla som invandrarföräldrar upplever idag, de båda intervjuade personerna i
Bouakaz avhandling tycker att europeiska kulturer dominerar.
För att ett utbyte mellan kunskaper och erfarenheter om olika kulturer skall ske måste lärare
kunna samtala med invandrarföräldern. När de bemöter invandrarföräldrar behöver de ara väldigt
lyhörd och förstående för att inte lätt skrämma bort dem. de kan respektera deras bakgrund, samt
skolan kan utgå från deras erfarenhet och kunskap och lyssna på invandrarföräldrarnas förslag
och ta det på allvar för att kunna uppnå förändring. En stor risk finns att föräldern tappar intresset
fort, och det blir svårare att påverka dem. Alfakir (2004) väckte tankar om att man ska reflektera
över sig själv och respektera att vi har olika uppfattningar. Framförallt kan man tänka på barnets
bästa och inte förlora målet med dialog.
Lahdenperä (1997) har tagit upp de negativa och positiva aspekterna som invandrarföräldrar har
från lärarens kategoriserande föreställningar. Han tycker att de negativa värderingarna överväger
markant över de positiva hos lärare, samt att modersmålslärarens roll är självklar, de behöver inte
känna att samarbetet mellan invandrarföräldrarna och modersmålsläraren är ifrågasatt. Alfakir
(2004) menar att hennes roll som modersmålslärare var vidare än lärarrollen och att
modersmålslärare har för mycket belastning från föräldrar. Hon definierade på ett kritiskt sätt (de
behöver en sekreterare helt enkelt)
33
Zahra och Ismail är ett exempel. Paret tycker att hemspråkläraren är en lärare som de kan vända
sig till oavsett vad. En individ som känner till kultur och språk blir automatiskt en man litar på i
ett främmande land. Detta kan kännas lite självklart och kan vara till stor fördel så länge denna
fördel används på ett felfritt sätt. En modersmålslärare kan vara en länk mellan hemmet med
invandrarföräldrarna och skolan. Fortfarande låter detta som en fördel, men var slutar betydelsen
för ordet länk i detta sammanhang? Det finns andra problem som eleven med en annan kulturell
bakgrund möter, som sträcker sig långt utöver det utbildningsmässiga. Ett exempel som vi
diskuterat under ett samtal med grundskolepedagogen är att många elever känner sig otrygga i
skolan och det beror på att deras föräldrar har kontakt med t ex. modersmålsläraren och att denna
har för vana att berätta för föräldrarna vad deras barn gör i skolan. Hur kan en modersmålslärare
vara insatt i barnens skolgång så pass mycket så att dennes roll täcker hela skolans roll, och
ersätter utvecklingssamtal, föräldramöten osv. för en elev? På vilket sätt är modersmålsläraren
insatt, och hur kan denne veta vad som försiggår i skolan? Barnens modersmålslärare har endast
eleverna i ett ämne, och kan då omöjligt ha tillräckligt med information om de resterande ämnena
som eleverna har i skolan. Skolan skall ha klara regler där modersmålslärarens roll bör ske i
samverkan och överensstämmelse med föräldrarna och övriga lärare. På det sättet skulle dessa
elever känna sig mer trygga i skolan. Detta skulle innebära att eleverna ges förutsättningar att
utvecklas både kunskapsmässigt och som individer och samhällsmedborgare.
Det behövs många insatser från olika håll och det är genom att börja med att ge
modersmålslärarna stöd som man höjer deras kompetens. Modersmålslärare behöver mer
information om skolregler och elevers integritet och rättigheter. Det handlar också om att läraren
ska tänka på att de tvåspråkiga barnens väg till god språkutveckling handlar om att modersmålet
och svenskan går hand i hand. Oftast tycker invandrarföräldrar att modersmålslärare gör det
enklare för dem att de ska få information om skolan. Samtidigt har modersmålslärarna en
kulturkompetens som svenska skolan behöver. Skolan behöver använda deras kunskap om
barnens kulturella bakgrund mer än vad som görs idag. Det är svårt för svenska lärare att tolka
vad elever eller föräldrar gör och säger, eftersom att man har andra referensramar som inte
stämmer med vad de hör och ser.
Skolan kan diskutera med modersmålslärare om föräldrars önskemål och elevers behov och
34
samtidigt informera om alla svenska skolregler och sekretessregler. Tanken med detta är att
främja kontakten med föräldrar och ta alla positiva konsekvenser och inte de negativa. Barnen
speglar sig i oss vuxna i skolan, de vet och känner när någon saknar respekt från omgivningen.
Alla behöver hjälpas åt för att lyfta fram varandras kompetens och visa i handling att vi
kompletterar varandra. Detta kan också leda till en lyckad tvåspråkighetsutveckling. För att våra
barn ska känna sig trygga i skolan krävs det att främja kontakten mellan eleven och
hemspråklärare. Enligt min erfarenhet finns det elever som undviker modersmålslektion på grund
av att de undervisar på det gammaldags sättet som elever inte är vana vid och ibland är det svårt
för föräldrar att veta varför deras barn kan ha hög frånvaro från modersmålslektioner. Den här
problematiken kan diskuteras med föräldrar och andra pedagoger i skolan. Skolans roll är att
tänka på eleven, föräldrar, och modersmålslärare för att alla ska förstå varandra.
För att en förälder inte skall få all information från endast modersmålsläraren är en förutsättning
för kontakten mellan hem och skola att den vardagliga kommunikationen mellan föräldrar och
deras barn fungerar. Föräldrarna skall prata med sina barn om skolan och om hur de upplever
den. Genom att föräldrarna engagerar sig i det som deras barn lär sig, upplever barnet att skolan
och hemmet har en dialog och samsyn angående vad som sker. Motivation och säkerhet för
barnet uppstår. För att öka föräldraengagemanget kan skolan ge tydlig information till föräldrarna
om vad som sker i skolan.
Föräldrar som har invandrarbakgrund har svårt att stödja sina barn i deras skolgång eftersom de
inte förstår det främmande skolsystemet och har svårigheter med det svenska språket. Den här
problematiken kan skolan jobba med för att underlätta genom att främja kontakten och inte
undvika det. Skolan skall förstå den här bristen och visa hänsyn för det. Gillis Herlitzs åsikt om
hur skolan kan stödja barn i att se två kulturer som en tillgång är väldigt bra. Herlitz sade att det
viktigaste som kan göras i det svenska samhället är att bejaka invandrarföräldrars förtroende för
sig själva som föräldrar. Lahdenperä (1997) Bouakaz (2007) & Alfakir (2004) har lagt fokus på
hänsynen gentemot föräldrarna från skolans sida i sina forskningar.
Varför undviker föräldrar att prata om sin kultur som invandrare? Vissa invandrare upplever att
deras kultur och språk är ”antingen eller”. Jag menar att antingen glömmer man sin kultur och sitt
35
språk för att bli accepterad i samhället eller så behåller man sitt språk och sin kultur helt och
hållet och avviker från mängden. Varför kan vi inte vara stolta över vår kultur? Varför förbättrar
vi inte de svaga punkterna och upplever att det är normalt i alla kulturer att det finns svaga och
starka, positiva och negativa situationer? Kan vi inte prata om varandras kulturer utan att känna
förnedring? Invandrare skall kunna anpassa sig till samhället de lever i och kunna hitta
sambandet mellan sin kultur och den svenska. Det handlar om att leva med respekt, att skydda sin
kultur och respektera varandras rötter.
36
Referensförteckning
Böcker
Alfakir, Nabila (2004). Skapa dialog med föräldrarnas integration i praktiken. Runa Förlag:
Upplaga
Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Bjereld, Ulf, Demker, Marie och Hinnfors, Jonas. (2002). Varför vetenskap? s.113ff Författarna
Lund: Studentlitteratur.
Bouakaz, Laid, (2007). Parental Involvement In School, What hinders and what promotes
parental involvement in an urban school. Malmö: Holmberg
Cederberg, Meta (2006). Utifrån sett – inifrån upplevt. Malmö: Holmberg
Ewerlöf, Göran & Sverne Tor (1998). Barnets bästa om föräldrars och samhällets ansvar,
Stockholm: Liber Förlag
Lilja S. Johnsson (1999). Den mångkulturella skolan ideal kontra verklighet. Göteborg: IPD
Rapporter Nr 1999:12 Göteborgs Universitet.
Lahdenperä, Pirjo (1997). Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter. En textanalytisk studie av
åtgärdsprogram för elever med invandrarbakgrund. Stockholm: HLS
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, Utbildningsdepartementet
Lysty, Anna (2008). Skolportens årsbok 2008, Man måste tycka om dem!, Malmö, Före drag/
Undervisning: Skogby
Lärarnas handbok 07/08 (1994) Läroplanerna, 94 Lärareförbundet.
May, Tim (2002). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur
Strömquist, Siv (2006). Uppsatshandboken, Råd och regler för utformningen av examensarbeten
och vetenskapliga uppsatser. Häftad. Hallgren & Fallgren Studieförlag AB
Stukät, Staffan (2005).
Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Offentligt tryck
SOU 1996:143 Krock eller möte om den mångkulturella skolan. Statens Offentliga Utredningar
Utbildningsdepartementet
37
SOU 1983:57 Olika ursprung – Gemenskap i Sverige. Statens Offentliga Utredningar
Utbildningsdepartementet
Artiklar
Sydsvenskan, publicerat på nätet: 4 september 2006, 23:30 (hämtat 2008-05-13).
Internet
Etikreglerför humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
http://www.stingerfonden.org/documents/hsetikregler.pdf (hämtat 2008-10-20).
http://www.migrationsverket.se/infomaterial/om_verket/statistik/kort_om_migration.pdf (hämtat
2008-9-18).
38
Bilaga 1:
Brevet som skickades ut till de Irakiska föräldrarna
‫بسم هللا الرحمن الرحيم‬
....‫تحيه واحترام‬
‫أرجو من حضرتكم التكرم بالموافقه لي بإجراء مقابله شخصيه أو هاتفيه معكم وذلك بخصوص البحث الذي أقوم‬
‫بإعداده والذي يتضمن مناقشة الموانع والمسببات التي تدور حول دور مشاركة األهالي العراقيه القادمة إلى‬
‫ حيث أنه تواجه المدارس السويديه مشكله عدم‬.‫السويد خالل فترة الخمس سنوات األخيره في المدارس السويديه‬
. ‫مشاركة األهالي وتواجدهم في اإلجتماعات الخاصه بأبنائهم‬
: ‫للمشاركه الرجاء االتصال على الرقم أدناه‬
**********
Hej
Jag ska skriva en undersökning om de möjligheter och hinder som finns för de nyanlända irakiska
föräldrarna att involvera sig på svenska skolsystem. Min önskan är att få Er att delta i min
undersökning så att jag kan uppnå bästa möjliga resultat för en trovärdig undersökning. Er hjälp
kommer att betyda mycket i min uppsats och kommer att hjälpa mig. Jag är tacksam för svar.
För att kontakta mig, ring gärna på följande mobilnummer:
**********
Med vänliga hälsningar
Hanan Al-rikabi
39
Bilaga 2:
Intervjufrågor
1. Vilka hinder och möjligheter ser ni föräldrar för ert engagemang i skolan?
2. Hur ser modersmålslärarens roll ut?
3. Vad tycker ni om skolan?
4. Hur sker kontakten mellan skolan och föräldrarna?
5. Hur kunde skolan få er föräldrar att engagera er enligt din erfarenhet av den skolan som
dina barn går i?
6. Vad är det som skolan borde utveckla eller ändra på för att få bättre föräldrasamverkan?
7. Vad gör skolan i Sverige för att få er att engagera er i skolan och vad tycker du om
skolans sätt?
8. Hur informerar skolan föräldrar om vad som sker i där?
9. Är det ditt så kallade förtroende för skolan som gör att du aldrig kontaktar skolan?
10. Har skolan haft respekt för er som föräldrar?
11. Hur upplevde du föräldrakontakten på skolorna i Irak?
12. Hur många gånger per år sker kontakten mellan föräldrar och skolan i Irak?
13. Missar ni föräldramöte eller utvecklingssamtal?
14. Får Ni ett bemötande med respekt då Ni kommer med ett förslag till skolan?
15. Hur upplever ni skolsystemet i Sverige?
16. Har ni utvecklingssamtal i skolan i Irak?
17. Vilken typ av problem brukar ni diskutera i skolan?
18. Hur var situationen i skolan i Irak innan kriget?
19. Vem är det som tar kontakt med skolan, mamman eller pappan?
20. Har skolsystemet ändrats helt och hållet i Irak?
21. Stämmer det att det endast är utbildade föräldrar som kontaktar skolan oftast i Irak?
22. Får du all information du behöver om dina barn genom modersmålsläraren?
23. Hur ser ni på föräldrasamverkan i skolan?
24. Vad är det som skolan borde utveckla eller ändra på för att få bättre föräldrasamverkan?
40
41