Svar på remiss avseende Skolverkets översyn av kursplaner för särskild
utbildning för vuxna på grundläggande nivå.
Det var med viss förvåning vi tog emot remissen som varit ute tidigare, i en delvis annan
version.
Den här remissomgången har vi försökt samla in reflektioner på kursplanerna från olika håll.
Det är svårt att få en heltäckande bild över vad pedagoger inom särvux tycker om förslaget
egentligen – många av oss arbetar ensamma och att snabbt ordna möten i denna fråga har varit
omöjligt för de flesta. Remisstiden har åter varit alldeles för kort.
Riksföreningen samlar ihop spridda reflektioner som kommit och lägger ihop dem till ett svar.
Carina Bessing, Sofia Utterström, Norrköping.
Om att ställa realistiska kunskapskrav för målgruppen för att inte sänka
självförtroendet.
Vi har studerat kursplanen för matematik och anser att kraven är nästan orimliga för
ett betyg. Inte många, men några, kommer att nå upp till E.
För nästa betyg, D, finns bl a krav att kunna storleksordna talen 1-1000. Under mina år
(sedan 1999) har jag, Carina, inte stött på en enda person som skulle klara det!
Att alla räknesätt ska klaras (D-nivå) på delvis fungerande sätt är orimligt.
"…mäter, uppskattar och avläser sträckor, massor och volymer samt storleksordnar
enheter med viss säkerhet" - omöjligt!!
Denna uppräkning kan fortsätta, men sammanfattningsvis :
det är det logiska tänkandet som inte är särskilt utvecklat hos personer med
utvecklingsstörning på just grundsärnivå.
Att ha alla dessa krav för att få ett betyg högre än E är nedslående.
Kommentarer från småländska höglandet (Anna-Carin Arthinius, Ingrid Broqvist, UllaBritt Lindh, Anita Lundin):
Engelska:
Vi saknar skrivning om betydelse och uttal av högfrekventa engelska ord och uttryck som
eleverna möter i sitt dagliga liv.
Vi tycker att det är bra att digitala redskap och ordböcker lyfts fram samt att texter
poängteras.
Språk och kommunikation:
Vi läser: För en elev med annat modersmål än svenska ska undervisningen bidra till att
eleven stärks i sin utveckling till att bli flerspråkig. Genom undervisningen ska eleven ges
möjligheter att utveckla sin ord- och begreppsförståelse både på svenska och på modersmålet.
Undervisningen ska på så sätt bidra till att eleven stärker sin flerspråkiga identitet och sin
tillit till sin egen förmåga till kommunikation.
Betyder det att en modersmålslärare ska knytas till undervisningen på särvux?
Att hitta en modersmålslärare med specialpedagogisk kompetens och med inriktning mot
utvecklingsstörning känns som en stor utmaning.
Svenska:
Vi saknar skrivningar om låneord.
Om man lämnar detaljerna och ser till helheten…
…så är det ett stort antal ämnen som vi ska erbjuda kurser i – att hitta behöriga
lärare är omöjligt. Vi på de små enheterna är bekymrade över hur vi ska lösa
lärarfrågan, eftersom…
…det är en fara i att strimla upp lärarresursen på flera pedagoger med lite
undervisning var. Att bedriva skolutveckling kräver engagemang och kunnande, det
är svårt att uppbringa om bara en liten del av tjänsten utgörs av undervisning inom
särskild utbildning för vuxna.
Betyg – till vilken nytta?
Betyg är inte detsamma som att synliggöra en elevs kunskapsutveckling.
I andra sammanhang kan ett betyg betyda en kompetens som öppnar dörrar – för våra
elever stängs dörrar!
Betyget är satt, kursen är slut, dörren till särvux stängs… Var finns det livslånga
lärandet?
Vetlanda 2012-02-29
Riksföreningen Särvuxpedagogerna gm
Anita Lundin
