FREDA

Familjeterapeut : Marie Persson och Helena Larsson
Välkommen till FREDA-utbildning
•
•
•
•
•
•
9.00-9.30 Mingel och fika
9.30-12.00 genomgång av FREDA manualen, hur man kan
använda sig av FREDA i utredningsarbetet.
Bensträckare när ni håller på att somna .)
12.00-13.00 Lunch
13.00-14.30 forts samt Riskbedömningen/analysen,
säkerhetsplaneringen samt
14.30-15.00 Fika paus
15.00-16.00 fortsättning, ev. grupparbete om det finns utrymme.
förvaltning/avdelning/enhet
FREDA UTBILDNING
– standardiserade bedömningsmetoder
för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer
FREDA-kortfrågor, FREDA-beskrivning och FREDA
farlighetsbedömning samt praktiska övningar och exempel
förvaltning/avdelning/enhet
FREDA beskrivning
•
•
Syfte: beskriva våldet som den utsatte är eller har varit utsatt för.
Personer där våldsutsattheten är identifierad och det finns
behov av ytterligare kunskap om våldets omfattning och
karaktär.
Utformning och karaktär: bygger på sju internationella
instrument . På basis av befintliga instrument och
referensgrupper skapades 2 skalor (psykiskt våld och hot resp.
fysisk och sexuellt utsatthet.
förvaltning/avdelning/enhet
Vad innebär användning av FREDA?
• Synliggör våldet, dess betydelse och möjliggör offrets
berättande
• Gör våldet onormalt och bryter normaliserings-processen
• Bryter skammen och synliggör motstånd
• Tydlighet kring ansvar, skuld och våldsmönster
• Återupprättar den våldsutsattes värde och ger hopp
• Professionellt bemötande och trygghet för
handläggare/terapeut
förvaltning/avdelning/enhet
FREDA- Beskrivning
• Baserat på sju internationella vetenskapligt
prövade instrument
• Beskriver karaktär och omfattning på våldet. 30
frågor om fysiskt/sexuellt våld och 45 frågor om
psykisk utsatthet och hot.
• Frågar om förövaren har utsatt barn och husdjur
• Frågar om upplevd fara för sin fysiska och
psykiska hälsa och rädsla för förövaren
• Ger underlag för att bedöma behovet av insats
och behov av ytterligare riskbedömning
förvaltning/avdelning/enhet
FREDA-farlighetsbedömning
• Baserat på ett internationellt riskbedömningsinstrument
(Danger Assessment) med 20 frågor.
• Valdes av Socialstyrelsen, då den bygger på information
från den utsatte, en nödvändig egenskap för bedömning
av den utsattes behov.
• Resulterar i en farlighetsnivå med rekommendationer
för säkerhetsplanering
• FREDA-farlighet ska ses som en del av en
helhetsbedömning av risk. Resultatet från FREDAfarlighet ska relateras till annan relevant information och
kvinnans egen uppfattning om risk
förvaltning/avdelning/enhet
Socialstyrelsens prövning av FREDA
• FREDA-kortfrågor är reviderade och har inte
prövats i nuvarande form och avsedda för att
identifiera om våld förekommer.
• FREDA-beskrivning har god vetenskaplig kvalitet
och synliggör olika grader av och olika slags våld.
• FREDA-farlighet har god vetenskaplig kvalitet
enligt internationella studier och korrelerar på ett
logiskt sätt med FREDA beskrivningarna vilket
indikerar god validitet i ett svenskt sammanhang.
förvaltning/avdelning/enhet
Vad säger socialstyrelsen om
FREDA idag?
• FREDA förfaller användbart i socialtjänstens arbetet mot
våld i nära relationer
• FREDA verkar accepteras av brukare/klient
• Vi vet inte än hur väl manualen stöder ett gott
användande av FREDA
• Socialstyrelsen kommer att följa de verksamheter som
börjar använda FREDA för att utveckla manualen
• Testkommuner som prövat FREDA har gjort återkoppling
i enkät.
• Enkäten kommer under 2014 att gå ut till övriga
kommuner som anmält intresse av att använda FREDA.
förvaltning/avdelning/enhet
Stöd och utbildning kring FREDA
• Det krävs idag ingen formell utbildning för att börja
använda FREDA, manualen är ett stöd.
• Socialstyrelsen betonar att användning av
standardiserade bedömningsmetoder på ett
oreflekterat sätt kan få negativa konsekvenser.
• För en professionell användning behövs kunskap
om den specifika bedömningsmetoden.
• Manualen beskriver införandet av FREDA som ett
förändringsarbete som kräver chefsstöd, tid och
resurser i likhet med annat förändringsarbete.
förvaltning/avdelning/enhet
Före FREDA
• En stor del av FREDA är hämtat från Changing Ways, en
standardiserad och evidensbaserad metod från Kanada.
• Metoden kallades efter översättning till svenska och
certifiering ”Säkerhetsprogrammet”
• Säkerhetsprogrammet infördes i Norrtälje kommun 2004,
utvärderades 2007 och visade lovande resultat.
• Hässleholm fick 2008 utbildning i Säkerhetsprogrammet,
har använts av Familjefridsteamet fram till december
2012 då vi övergick till FREDA.
förvaltning/avdelning/enhet
Organisering
Var i organisationen skall ansvaret för FREDA
riskbedömning ligga?
• Alla verksamhetsområden i förvaltningen?
• Ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd och vuxenverksamhet?
• Särskild verksamhet för ärenden som rör våld i nära relation?
Vem/vilka skall göra FREDA riskbedömning?
• Alla handläggare?
• Utsedda handläggare inom varje verksamhetsområde?
• Person med spetskompetens om våld i nära relation, som gör
riskbedömning som bifogas utredning för beslut om insats?
• Person med spetskompetens om våld i nära relation som gör
riskbedömning, utredning och fattar beslut om insats?
förvaltning/avdelning/enhet
Organisering
Vem/vilka skall tillgodose de behov av skydd och
stöd som uppenbaras vid riskbedömning?
• Finns rutiner för vem som:
– ger praktiskt krisstöd?
– verkställer behov av skydd?
– ger samtalsstöd/samtalsterapi?
• Finns resurser och beredskap att möta behoven?
• Var i organisationen skall resurserna finnas?
förvaltning/avdelning/enhet
FAMILJEFRIDSTEAMET
• Utredning inleds alltid vid behov av FREDA
riskbedömning och behov av insats.
• Säkerhetsplanering och genomförandeplan görs i
samråd med stödsökande.
• Uppföljning av insats var tredje månad och vid avslut.
• Akut krisstöd vid behov av praktisk hjälp och kontakt
med andra myndigheter internt och externt.
• Erbjuder rådgivning och samtalsstöd som service.
förvaltning/avdelning/enhet
Freda kortfrågor
•
•
•
Används när man har en fått information om våld och hot,
misstänker, anar eller om anmälan indikerar om att det finns
våld, hot eller båda.
Används främst som intervjuunderlag, går även att användas vid
telefonkontakt men bör undvikas!! Man bör ha en något
etablerad relation, upprättat tillit och förtroende tex 2-3
kontakten för att få så sanningsenliga svar.
Inled med att berätta om socialtjänstens ansvar för att identifiera
och att ge stöd och hjälp till alla i den aktuella målgruppen.
förvaltning/avdelning/enhet
kortfrågor el alternativa frågor
•
Viktigt att man känner sig bekväm, öva, hitta formuleringar som
passar dig/er organisation. Man bör alltid ha ett etiskt och
kanske inte kommer få direkt svar/ställa följdfrågor/var lyhörd/
Tex: Finns det någon i din omgivning som du är rädd för
eller du känner dig kränkt eller kontrollerad av?
Är svaret ja så kan du antingen gå vidare till FREDA eller andra
typ av frågor som verksamheten valt använda
förvaltning/avdelning/enhet
Viktigt att tänka på:
•
FREDA riktar sig mot den utsatte medans tex SARA på förövaren dvs bla bedömning av risk för
framtida partnervåld. Det är av vikt att man kan prata öppet med andra tex polis/socialtjänst. För
att kunna skydda och göra en hållbar risk- och säkerhetsplanering krävs samarbete. Man bör
också komma ihåg att riskbedömningar är ”färskvara” och skall behandlas utifrån detta. FREDA
riktar sig inte mot barn. Anders Broberg : I RISK..
•
För att använda FREDA krävs förkunskaper samt att man inte enbart ser materialet som en mall
att fylla i utan även att det behövs ställas kompletteringsfrågor.
•
Man skall aldrig använda farlighetsbedömningen för sig. Kartläggningen är lika viktig för att man
skall få en helhetssyn.
•
FREDA är könsneutral
förvaltning/avdelning/enhet
Vad är våld?
•
Våld är varje handling riktad mot någon annan person som
genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker,
får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att
göra det den vill // Per Isdal, ATV
•
Våld är ofta en reaktion på vanmakt och maktlöshet. Vanmakt
är ett tillstånd knutet till faktiska, biologiska, upplevelsemässiga
eller känslomässiga förhållande som karaktäriseras av ett
behov, målsättningar eller förväntningar inte uppfylls, utan man
hindras att göra något man vill eller man upplever ett hot eller
angrepp mot sitt liv eller integritet.
förvaltning/avdelning/enhet
Olika typer av våld
•
•
•
•
•
Fysiskt våld
Psykiskt våld
Latent våld
Sexuellt våld
Materiellt våld
• Heder ( Använd Patriakt
Istället för FREDA)
förvaltning/avdelning/enhet
Vad är psykiskt våld?
Begränsar
umgänge
mobbing
Terroriserar
med sms,
mail osv
tystnad
kränknin
gar
svartsjuka
isolering
Hindrar dig
från att
sova/äta
Blickar och
gester
Kontroll av
tider, mobil
osv
förföljer
hotar
Låst in/
låst Ute
Anklagar
dig för sina
problem
förvaltning/avdelning/enhet
Vad är latent våld?
•
Latent våld kan vara en stark ilska och aggressivitet som är
inbunden och visar sig i kroppshållning och kroppsuttryck och
som skapar rädsla, upplevs som ett hot om våldsamma
konsekvenser och/eller påminner om tidigare erfarenheter av
fysiskt våld.
•
Det latenta våldet är ständigt närvarande i kraft av sin möjlighet.
Den som utsätts för våld i en nära relation lever i ständig
beredskap och risken för nytt våld skapar ett strategiskt och
anpassat beteende hos den utsatte för att undvika våld
förvaltning/avdelning/enhet
Vad är fysiskt våld?
sparkar
knuffar
Skakar/håll
er fast
Slår med
öppen hand
Stryptag/
Täcker
ansiktet
Använder
föremål
som tillhygge
Slår med
knytnäve
hårdhänt
Binder/bränner
Knivar/
pistol/
Andra
vapen
Försökt döda
dig
River/niper/
Drar i håret
förvaltning/avdelning/enhet
Vad är sexuellt våld?
•
•
•
•
•
Blivit tvingad till sexuella handlingar mot din vilja (samlag,
samlagsliknande handlingar osv)
Blivit fysiskt/psykiskt skadad när man haft sex (våldsamhet,
skadat bröst/könsorgan, anus osv)
Våldtäkt
”ställer upp” att ha sex för ”husfridens skull”
Blir berörd på ett fysiskt sätt som man inte vill
förvaltning/avdelning/enhet
Psykiskt våld och hot: FREDA
•
•
•
•
Inleds alltid med en fråga om relationen till den som utsätter
personen för våld.
41 våldsyttringar (kränkningar, fula ord, ignorans, hotfulla blickar,
trakasserier, förföljelser såsom anklagelser, varningar och
telefonterror, kontroll genom begränsningar av kontakter,
tidskontroll, och hinder samt hot om misshandel, inlåsning, hot
med tillhygge och vandalisering av hemmet.
Svarsskalan är treskalig, aldrig, någon gång och många gånger.
Avslutas med att den utsatte får skatta sin om våldet utgör en
fara för psyket, hälsan resp. fara för livet samt om/hur kontakten
med utövaren ser ut.
förvaltning/avdelning/enhet
Fysisk och sexuellt våld: FREDA
•
•
•
•
Inleds alltid med en fråga om relationen till den som utsätter
personen för våld.
Innehåller 25 våldsytteringar som utgörs av våldsyttringar i form
av fysiskt våld av mindre och grövre slag samt sexuellt våld. De
första 9 handlar om knuffar, fasthållning och skakningar. De
följande 7 yttringarna uttrycker grövre våld i form av slag och
sparkar mot ansikte och kropp. Ytterligare 7 yttringar av grovt
våld av överlagd karaktär som fastbindning , brännskador och
knivhugg. Tre separata frågor berör konsekvenserna av våldet i
form av behov av omplåstring och sjukhusvård.
Svarsskalan är treskalig, aldrig, någon gång och många gånger.
Avslutas med att den utsatte får skatta om våldet utgör en fara
för psyket eller hälsan resp fara för livet, samt hur/om kontakten
med utövaren ser ut.
förvaltning/avdelning/enhet
Våldsmönster
Socialstyrelsens Folkhälsorapport, kap. 12 (WHO)
• Det kontrollerande partnervåldet - allvarligt och
eskalerande med en blandning av olika former av våld, terror,
trakasserier och hot. Förövaren, oftast en man, vill ha makt, är
dominerande, kontrollerande och kan ha någon form av
personlighetsstörning. Leder i högre utsträckning än annat
partnervåld till fysiska skador och kroniska ohälsotillstånd.
• Situationsbetingat våld -
utlöses vid stressituationer där
frustration och vrede slår över i fysisk aggression. Förövaren har
oftast inget kontrollbehov och handlar utifrån vanmakt. Utövas
av både kvinnor och män. Är våldet ömsesidigt är det viktigt att
beakta: - vem som blir mest skrämd, anpasslig och hamnar i
underläge - eller om våldet är en respons på att vara utsatt?
förvaltning/avdelning/enhet
Normaliseringsprocessen
•
Den innebär kortfattat att våldet normaliseras, både av den som
misshandlar och den som blir misshandlad. Misshandeln blir en
process som ofta börjar med kontrollerande beteende från
mannens sida. Han kritiserar kvinnan, hindrar henne från att
umgås med vänner, och kräver att hon ska anpassa sig efter
hans behov. Gradvis isoleras kvinnan. Så småningom börjar
mannen hota och ta till våld, och kvinnan tvingas anpassa sig
ytterligare för att inte bli utsatt för mer våld.
förvaltning/avdelning/enhet
Forts. normaliseringsprocessen
•
•
Det som ursprungligen är kränkningar av hennes person, blir
sanningar om hennes person: hon lär sig anse att han slår
henne för att hon antingen behöver det eller för att hon tvingar
honom eller rentav lurar honom att slå henne; våldet är hennes
eget fel. Våldet sägs då vara fullständigt internaliserat eller
"normalt" i relationen.
I detta läge, slutstadiet i våldets normaliseringsprocess har den
misshandlande mannen blivit så stor, så stor och våldets
verklighet har blivit den enda verkligheten för kvinnan. Och hon
är då i allmänhet helt utan egen viljekraft, oförmögen att välja,
tillintetgjord som person och redo att dö.
förvaltning/avdelning/enhet
Forts. normaliseringsprocessen
•
Typiska inslag i denna negativa utveckling är mannens växlande
mellan ris och ros initialt, vilket i slutskedet huvudsakligen består
av negativ kränkande kritik, övergången från uppvaktning till
övervakning och slutligen isolering, samt mannens ånger
förknippad med sorgeuttryck och ansvarsöverförande på
kvinnan som misshandlats kombinerat med löften om en bättre
framtid "om du bara...". Omvärlden kan iaktta ett
avvecklingsförlopp hos kvinnan där hon allt oftare avbryter
sociala förbindelser, uteblir från arbetet, minskar sitt psykiska
engagemang i andra än maken och barnen.
förvaltning/avdelning/enhet
Forts. normaliseringsprocessen
•
•
För barn som misshandlas av sina föräldrar innebär den
negativa normaliseringsprocessen att barnen inte utvecklas i
psykosocialt hänseende. Vid mycket svår misshandel och
vanvård kan också den fysiska utvecklingen avstanna hos det
misshandlade barnet. Detta kan hända om det endast utsätts för
psykiska kränkningar i nedsättande omdömen eller sociala
kränkningar då det är närvarande när fadern slår modern.
Kortfattat kan om våldets normaliseringsprocess sägas att den
vuxna kvinnan avvecklas och barnets utveckling avstannar helt
eller delvis. I bägge fallen är det fråga om samma psykosociala
förlopp som vid tortyr under fångenskap.
förvaltning/avdelning/enhet
Motstånd
•
•
•
•
•
Alla Wade, fam terapeut från Viktoria, Kanada. Hans synsätt
bygger på att alla som blir utsatta för någon form av våld gör
motstånd.
Motstånd är en reaktion, en respons, på våld.
Uttövaren vet alltid att den utsatte kommer göra motstånd!
Motstånd är inte en effekt av våld, motstånd är en konsekvens
av våld.
Om du inte får en hel beskrivning av motståndet får du inte
heller en hel bild av händelseförloppet.
förvaltning/avdelning/enhet
Fokus på social situationen
•
•
Utan offrets handlingar:
Han följde efter henne på trottoaren. Han ökade farten för att ta fast henne. Han
tog henne om axlarna och kastade ner henne på marken. Han släpade henne mot
buskarna. An övermannade henne och släpade in henne i buskaget. Han höll en
sten över hennes huvud och hotade att döda henne om hon skrek. Han kallade
henne nedsättande namn. Han tvingande sin mun över hennes ansikte. Han
försökte öppna hennes bälte. Han tog tag i hennes byxben och drog i dom. Han
övermannade henne och våldtog henne vaginalt.
förvaltning/avdelning/enhet
Med offrets handlingar:
•
Han följde efter henne längs trottoaren. Hon ökade farten. Han ökade farten för att
ta fast henne. Hon gick åt sidan. Han tog tag om hennes axlar och kastade ner
henne på marken. Hon rullade för att komma undan. Han släpade henne mot
buskagen. Hon tog tag i ett träd så att han inte kunde dra in henne i buskarna. Han
övermannande henne och släpade in henne i buskaget. Hon började skrika. Han
höll en sten över hennes huvud och hotade att döda henne om hon skrek. Hon
slutade skrika. Han kallade henne nedsättande namn. Hon sa: Du vill inte göra
detta, Du vill inte såra mig. Han tvingade sin mun på hennes ansikte. Hon vred
ansiktet åt sidan. Han försökte öppna hennes bälte. Hon stack ut magen så att han
inte skulle kunna få upp bältet. Han tog tag i hennes byxben och drog i dom. Hon
korsade sina vrister så att han inte skulle kunna dra av hennes byxor. Han
övermannande henne och våldtog henne vaginalt. Hon blev stilla för att undvika
skada och riktade tankarna på annat.
förvaltning/avdelning/enhet
Om du slår någon med en stekpanna, kalla det
inte matlagning!
•
•
•
•
•
•
Fokus på språket för att synliggöra våldet! Hedra/belysa den
utsatte, klargöra förövarens ansvar och motarbeta
skuldbeläggning hos offret.
Ex:
Pressade sin mun mot henne - kyss
Kvinnomisshandel - våldsam relation
Ofrivilligt samlag – (går ej att ha i samma mening. Ofrivilligt:
inget gemensamt, samlag: gemensamt beslut)
Tvingad vaginal penetration - sex, samlag
Slag, misshandel - konflikt, argumenterande
förvaltning/avdelning/enhet
Tips, konkreta råd samt förberedelse
•
•
•
•
Ställ frågor utöver de som finns i manualen. VAR NYFIKEN!
Ha god tid på er!
Viktigt med en god kompetens, man bör ha klart för sig vad tex
sexuellt våld är då detta kan vara särskilt svåra att ställa. Man
kan också under samtalet behöva exemplifiera vad som menas
med de olika yttringarna pga att den vålds utsatte kan vara i
normaliseringsfasen och därför inte se att hon befinner sig där.
Antalet är inte av yttersta vikt (tex 1 eller 2 gånger), viktigare att
få svar på hur hon/han blivit utsatt eller upplevt det.
förvaltning/avdelning/enhet
•
•
•
•
Berätta i ett tidigt skede hur FREDA kommer gå till och att detta
är en möjlighet att få beskriva sin utsatthet i detalj, för sig själv
och för den professionelle. Viktigt att delge att det kan vara
omvälvande, som vid rätt tillfälle kan ge kraft vid en ev
uppbrottsprocess.
Viktigt att berätta i samband om de rutiner och möjligheter som
verksamheten har att erbjuda i form av stöd och ev skydd för
den utsatta.
Ge hopp, lyssna aktivt, ställ frågor. Utgå inte från att du vet
svaren. Var utsatt är unik även om mkt är likt.
Som professionell är din reaktion viktig, Negativ eller att bli för
upprörd känslomässigt kan ge upphov till skam,skuld eller att
inte tro att någon orkar höra resterande. Man berättar sällan allt
från början!
förvaltning/avdelning/enhet
• Frågorna är utformade utifrån att den utsatta skall läsa den själv.
Det är bara att byta till ”dig ” istället för ”mig”. Frågorna är utformade
från början att den utsatta skall kunna fylla i den själv. Erfarenheten
har visat att det är bättre om den professionelle gör det
I den psykiska delen:
Ställ utforskande frågor kring våldsutövande mående, tex diagnos,
socialt nätverk, psykiatriska diagnoser, missbruk och om det finns
ett attityds/beteende förändringar i samband med drogintag, hur
och när den våldsutövande intar droger, brott, kriminalitet, normer,
historik kring detta och om den vålds utsatte har någon
verkställdhet sedan tidigare.
Finns inga restriktioner: Var nyfiken, mer kunskap = bättre
bedömning!
förvaltning/avdelning/enhet
•
Fysiska och sexuella våldet:
•
•
Kan vara flera personer som utsätter, gör då olika bedömningar!
Om man uppfattat signaler om våldsutsatthet kan det vara viktigt
att berätta för den utsatte vilka omständigheter som väckt oro
samtidigt som man visar beredskap att ompröva sina
föreställningar.
•
•
Farlighetsbedömningen:
Använd inte den enbart. Man behöver alla delarna för att få en
samlad bild.
•
Var uppmärksam på normaliseringen, då detta kan göra att man
inte får fram ”rätt” uppgifter.
förvaltning/avdelning/enhet
•
•
•
•
•
Användningsområde:
Kortfrågor: efter man fått indikation om att det förekommit våld.
Psykiskt våld: om den utsatte indikerar eller berättar att den
utsatte känner sig kontrollerad, hotad, begränsad,
frihetsberövad, tvingad att göra vissa saker, tvingas avstå från
att göra vissa saker.
Fysiskt och sexuellt våld: om den utsatte indikerar eller
uttrycker att den är utsatt för tex slag, örfilar, sparkar fasthålning,
inlåsning, utlåsning, tvingad till sexuella handlingar, ”för
husfridens skull”..osv
DA: frågor kring våldsutövaren. Görs efter den fysiska och
sexuella kartläggningen. Var vaksam i tolkningen, det är den
utsatte som besvarar, den utsatte kan minimera eller överskatt
sin risk. Därför viktigt att ha hela kartläggningen med sig.
förvaltning/avdelning/enhet
•
•
•
•
•
•
•
Förberedelse inför risk och säkerhetsbedömning
God kunskap om våld och dess mekanismer
Ha god tid på er!
Ha utarbetade rutiner i er organisation. Hur ska ni ta hand om
informationen, finns det skyddat boende, särskilt stöd, ekonomi
(fastställda rutiner), rapport ang barnen, vad finns att tillgå för
stöd, samtal, terapi osv
Beredskap för att den utsatte inte kan gå hem. Pga upprördhet,
ledsenhet eller för att den utsatte behöver ett skyddat boende alt
annat boende, kläder, djur och annat praktiskt. Vem gör vad i er
organisation?
Informera ev jour om att det kan finnas ärende som kan bli
aktuella .
Om du lämnar ut bedömningen var noga med att ta reda på om
den kan utgöra någon risk.
förvaltning/avdelning/enhet
Bedömning/ anays
•
•
•
•
•
•
•
Att väga in / tänka på!
Beskriv bakgrundsinformation
Språket, benämn saker vid dess rätta namn, underlättar insatser
I analysen/bedömningen skall det belysas: när, var,
upprepningar, hur, varför , vem osv. Beskriv olika scenario för att
tydliggöra. Formulera risken och riskfaktorer.
Beskriv hur bedömningen gått till.
Problematisera!
Bedömningen är din och ingen annans. Det är inget färdigt
material utan ändras utifrån den våldsutsatta. Se exempel
förvaltning/avdelning/enhet
Saknar vi något?
•
•
Sexuell sadism?
Parafili ? (socialt oaccepterad och/eller psykisk avvikelse från den sexuella normen; det involverar en avvikande fantasi eller
handling som syftar till att uppnå sexuell stimulans och tillfredsställelse.)
•
•
•
•
•
•
Pedofili?
Psykopati?
Psykisk sjukdom?
Social situation?
Kontext?
Övrigt?
förvaltning/avdelning/enhet
Frågan vi behöver ställa är:
•
•
Utgör just denna person risk att begå just den här typen av
våld i just denna kontext under just dessa omständigheter?
Och, . . .
. . . vad kan vi göra åt det?
förvaltning/avdelning/enhet
Arbetsgång
1.Sammanställ bakgrundsinformation
2.Bedöm förekomst av riskfaktorer
3.Bedöm riskfaktorernas relevans
4.Riskformulering
5.Riskscenarier
6.Riskhantering (vårdplanering)
7.Sammanfattande slutsatser
förvaltning/avdelning/enhet
Riskfaktorer/sårbarhetsfaktorer i fallet Hanna
•
Tänkbara Riskfaktorer: tex
arbetslöshet, ekonomi/ social situation, gravid, barn som inte är hans,
separation, alkohol, brott, svartsjuk, kontrollerande, normaliserad,
använt vapen (kniv), osv
•
Tänkbara Sårberhetsfaktorer: tex
Gravid, har barn med en annan man, sjukskriven, ansträngd ekonomi,
normaliserad, anpassad/visar motstånd, begärt skiljsmässa, rädd,
försökt lämna mannen tidigare, social situation, osv
förvaltning/avdelning/enhet
Säkerhetsplanering
Frågor man kan diskutera med den vålds utsatte angående
säkerhet
(använd checklistan som stöd)
*Kom överens om hur kontakten mellan dig och den som hjälper dig
ska ske på säkraste sätt. Hur kan hon kontakta dig om det behövs?
Var är det säkrast att träffas? Hur kan du nå henne/honom på
säkraste sätt?
Be henne/han tänka ut säkra platser i närområdet dit hon/han kan
gå om en konflikt uppstår och är rädd för att vålds utövaren kommer
att ta till våld. Kan hon/han fly genom ett fönster? Kan den vålds
utsatte gå till en granne? Uppmana henne/han att undvika rum där
det kan finnas vapen/tillhygge såsom köket.
förvaltning/avdelning/enhet
Om du kan, berätta för någon i din närhet (familjemedlem,
granne, vän) om din situation så att han eller hon förstår dig
om du behöver akut hjälp.
Om hon/han har en granne som hon/han litar på kan hon/han
be denne att ringa polisen om det hörs skrik från lägenheten.
Be henne tänka ut vilka personer som hon/han litar på och kan
kontakta om något händer. Förutom privata kontakter kom ihåg
att hon/han alltid kan ringa 112 och be om hjälp från polisen.
Vill hon/han inte prata med polisen kan hon be att få bli
kopplad till sociala jouren.
förvaltning/avdelning/enhet
Se till att den vålds utsatte tänker på att ha lite pengar på sig
så att man vid behov kan fly och ta sig från bostaden.
Be den vålds utsatte lära sig viktiga telefonnummer utantill.
Den vålds utsatte kan komma överens med personer hon/han
litar på om ett kodord. Det kan vara bra att ha om hon/han
behöver ringa på hjälp, men inte vill att vålds utövaren ska
förstå att man behöver hjälp. Kodordet kan vara en signal om
att exempelvis grannen eller annan skall ringa till polisen.
förvaltning/avdelning/enhet
Be den vålds utsatte se till att man vet var hon/han har sina
viktiga papper så att hon/han lätt kan ta med om man behöver
lämna hemmet. Tänk även på saker som är betydelsefulla som
pass, försäkringspapper, foto, smycke mm.
Om rädslan är stor kan man packa viktiga saker i förväg och ha
i beredskap att ta med om man hastigt behöver lämna hemmet,
hans/hennes/barnens mediciner, klädombyten mm.
Om man blir förföljd be henne åka till en plats som
kameraövervakas t.ex. station eller bensinmack.
Be den vålds utsatte fundera ut hur hon/han kan ta sig till en
säker plats om hon/han skulle behöva lämna hemmet. Om
hon/han har bil skall det finnas bensin i bilen och extranycklar
tillhands.
Se till att man bryter sina rutiner tex färdväg till och från
arbete/skola/förskola osv
förvaltning/avdelning/enhet
I Hässleholm
•
•
•
•
Finns på intranätet, tillgängliga för alla
Börjar med den ”mjukare frågan”…därefter vidare till
kortfrågorna.
Vem? Vuxen, mottagning, ekonomi osv…
Vad händer med resultatet som handläggarna får?..
förvaltning/avdelning/enhet
Viktiga faktorer:
•
•
•
•
•
Vem ska använda dom i er organisation?
Vem ska kunna använda dom?
Vad gör ni med svaren?
Hur är organisationen uppbyggd och finns det resurser?
Dokumentation osv?
•
Innan man börjar använda FREDA behövs dessa frågor
besvaras….
förvaltning/avdelning/enhet
Upplägg:
•
•
•
•
Del 1: Genomgång av psykiskt våld, FREDA frågorna/manualen/
Grupparbete utifrån ett fall
Del 2. Genomgång av fysiskt och sexuellt våld,
Farlighetsbedömningen, FREDAfrågorna/manualen/Grupparbete utifrån ett fall
Del 3:
Riskanalysen/bedömningen/säkerhetsplanering/grupparbete
utifrån ett fall
Alla ska ha läst igenom Manualen!
förvaltning/avdelning/enhet
För barnens skull…..
förvaltning/avdelning/enhet
Kontaktuppgifter
•
Marie Persson Familjeterapeut, Familjefridsteamet i
Hässleholm tfn: 0734- 253679
[email protected]
•
Helena Larsson Familjeterapeut, Familjefridsteamet i
Hässleholm tfn: 0734-253678
[email protected]
•
förvaltning/avdelning/enhet