FÖRSÖK
Nyheter i årets sortförsök
Varje år provar vi några nyheter förutom nya intressanta sorter i våra sortförsök.
Vårkorn, tabell 1
Årets kornförsök innehöll två sortblandningar, den
svenska nu för femte året, den är numera mätarsort bestående av Barke, Annabell, Wikingett och Otira, och den
danska sortblandningen för att kunna jämföra med de
danska sortförsöken på sikt. Denna bestod av sorterna
Barke, Jacinta, Alliot och Otira. Ytterligare en nyhet är
stärkelsekorn. När vi gick med i EU fick vi en kvot potatisstärkelse samt en spannmålsstärkelse. Det intressanta
är att vi har stärkelse i dessa sorter, som inte kräver bearbetningsmoment i industrin. Vi har två huvudtyper
av dessa korn, skalfria som såddes med 25 % högre utsädesmängd samt med normalt skal. Vi ser i tabellen att vi
har en bit kvar till att sorternas avkastning är konkurrenskraftig.
Dvärghavresorter kontant i försöket på Ströö gård, Kristianstad.
Tabell 1. Kärnskörd av KORN i Skåne M-tal
2002
Ant. kärna Rel
förs dt/ha tal
Sort
Sortblandning
Dansk sortblandning
SW Cinnober*
SW 1000*
SW 2000
SW Cindy, 1543
StärkelseKorn
StärkelseKorn
StärkelseKorn
StärkelseKorn
12
10
3
3
3
3
78,0
77,8
53,2
58,6
68,7
70,3
100
100
68
75
88
90
* Stärkelsekorn, skalfria såddes med 25% högre utsädesmängd
Havre, tabell 2
Nyhet i år, en dvärghavresort som fanns med i tre försök,
de med de högsta lerhalterna. Motivet för detta är att den
skulle vara intressant som plöjningsfri förfrukt till höstvete. I två av försöken hamnade den strax under mätarens skörd med relativtal 97-99. Dock visade sig volymvikten vara ganska låg vilket under 2002 inte var positivt.
Tabell 2. Kärnskörd av HAVRE i Skåne M-tal
Sort
SW Belinda
Kontant (SSd)
Ant.
förs
Dvärghavre
7
3
2002
kärna Rel
dt/ha tal
78,7
74,6
100
95
Vårvete, tabell 3
En ny sort från Scandinavian Seed, Tybalt, har extremt
hög skörd. Tester om kvalitén håller för vårvetebetalning
måste göras innan sorten kommer ut på marknaden.
12
Tabell 3. Kärnskörd av VÅRVETE i Skåne M-tal
2002
Ant. kärna Rel
förs dt/ha tal
Sort
SW Dragon
Zel Tybalt (SSd)
Nyhet 02
7
4
76,8
90,5
100
118
Ärter, tabell 4
Med mätaren Carneval får vi flera nya lovande sorter i
försöken. Det är viktigt att även studera höjd vid skörd
som avslöjar om sorten är lättskördad eller inte. Ytterligare en egenskap av betydelse är proteinhalten men så
länge vi inte har proteinbetalning blir väl endast de som
producerar eget foder intresserade.
Tabell 4. Kärnskörd av ÄRTER i Skåne M-tal
Sort
SW Carneval
Ni Attika (PL)
SW Celine
Da Faust (SSd)
Ceb Lumina (SW)
DLF Pinochio (SW)
2002
Ant. kärna Rel
förs dt/ha tal
6
6
6
6
6
6
54,2
63,6
61,9
59,4
59,6
59,8
100
117
114
110
110
110
Höstkorn, tabell 5
Nytt för året är att vi infört den danska sortblandningen
som mätare (Resolut, Hanna, Ludo och Regina, samtliga
av tvåradstyp). Vi kan då på sikt utnyttja även några
danska sortförsök i sammanställningen. En fara är dock
när och om det blir en ordentlig vinter, då brukar 6radstypernas bättre vinterhärdighet ge stora utslag. Vi
FÖRSÖK
ser också att den förhållandevis milda vintern resulterat
i flera nya 2-radssorter med mycket hög avkastning.
Tabell 7. Kärnskörd av Rågvete i Skåne M-tal
Tabell 5. Kärnskörd av Höstkorn i Skåne M-tal
Sort
2002
Ant. kärna Rel
förs dt/ha tal
Sort
SW Hampus
Bre Bombay (SSd)
Firl 2677 (SW)
Ceb 99241 (SSd)
NS Clara (SSd)
Dansk sortblandning
6
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
66,5
73,1
74,8
73,7
74,4
73,2
100
110
113
111
112
110
Höstråg, tabell 6
Den i praktiken vanligen förekommande blandningen av
10 % populationsråg och 90 % hybridråg för att säkerställa en god pollinering (förhindrar mjöldrygeangrepp)
har i försöken under 2002 givit en avkastning motsvarande andelen av blandningen (90 % av Picassos skörd +
10 % av Amilos).
Tabell 6. Kärnskörd av Höstråg i Skåne M-tal
2002
Ant. kärna Rel
förs dt/ha tal
Sort
Lad Amilo
P
Picasso 90 + Amilo 10 Blandning
LPH Picasso, (SW)
Hy
5
3
3
75,6
84,9
85,5
100
112
113
Rågvete, tabell 7
2002
Ant. kärna Rel
förs dt/ha tal
CHD Prego SW
LAD Fidelio (SW)
LHD Lamberto (SW)
LAD Eldorado (SW)
SW Algalo, WH 263-155
SW Falmoro
6
6
3
4
4
4
76,1
83,0
83,3
87,4
85,4
87,1
100
109
109
115
112
114
Höstvete, tabell 8
Nytt för året är i försöket med höstvete efter höstvete att
vi provade tre sorter, Kosack, Meridien och Cardos både
med och utan latitudbetning mot rotdödarsvampen (se
tabell 8 nedan). På detta sätt kan vi studera om en generell
betning är en tänkbar lösning vid dåliga förfrukter. Av
resultaten ser vi att skördeökningarna varit mycket
blygsamma. I de normala höstveteförsöken där Kosack
fortfarande används som mätarsort (kompromiss för en
rikstäckande mätare) ser vi att de vanligen odlade sorterna inte hade så mycket högre skörd under 2002 som
normala år. Glädjande kan vi se att det finns flera nya
sorter med mycket höga avkastningar och där nummersorten från Plantev LW 91W89-11 toppar med 23 % över
mätaren.
Detta är en kort sammanfattning av årets sortförsök
med tonvikt på nyheter. Det finns mycket, mycket mer
att studera i alla tabeller och detta är bara tänkt att öka
Ert intresse för att studera försöksboken Skåneförsök
2002.
Årets resultat visar att nya sorter med bred marginal
överträffar mätaren Pregos avkastning. Från förra året
(Skåneförsöken 2001) kunde vi också se att rågvete klart
överträffade alla höstvetesorter i försöken med höstvete
efter höstvete, L7-1025, där Algalo-rågveten också fanns
med.
Arne Ljungars
Försöksledare
Hushållningssällskapet Kristianstad
Tabell 8. Kärnskörd av Höstvete efter Höstvete i Skåne M-tal
SORT
SW Kosack
Kosack+Latitud
Latitudeffekt
SW Meridien
Meridien+Latitud
Latitudeffekt
NS Cardos (SW)
Cardos+Latitud
Latitudeffekt
Latitudeffekt Medel
BEHANDLINGSEFFEKT 2002
Obehandlat
Ant
Skörd
Rel.
f.
dt/ha
tal
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
70,3
72,6
2,3
74,0
75,0
1
78,2
78,0
-0,2
1,0
Mer sk.
f. beh.
dt/ha
100
103
12,7
10,2
105
107
20,6
19,3
111
111
11,9
14,3
Behandlat*
Skörd
Rel.
dt/ha
tal
83,0
82,8
-0,2
94,6
94,3
-0,3
90,1
92,3
2,2
0,6
100
100
114
114
109
111
*Svampbehandling: 2002, St 31, 1,0 l Stereo och 0,3 l Amistar + st 51, 0,5 l Amistar och 0,35 l Tern
13
