miljöenheten

ARBETSBESKRIVNING
1 (27)
Datum
2009-10-06
MILJÖENHETEN
Vatten
Magnus Svensson
Telefon 021-195007
[email protected]
Kvalitetssäkring av kemisk status och fördjupad kartläggning av
vattenförekomster med risk för påverkan från miljöfarlig
verksamhet, förorenade markområden (MIFO-objekt) och andra
påverkanskällor.
Inledning
Inom vattenförvaltningen ingår att kartlägga och analysera sjöar och vattendrags ekologiska
och kemiska status. Status bedöms utifrån biologiska kvalitetsfaktorer och halter av ett antal
föroreningar. Bedömningarna ska utföras enligt Naturvårdverkets föreskrifter NFS 2008:1.
Kartläggning av påverkanskällor och riskfaktorer ska också göras. Bedömningar av ekologisk
och kemisk status kommer sedan att ligga till grund för beslut om miljökvalitetsnormer, och
kommer även att ligga till grund för åtgärdsprogram för de sjöar och vattendrag som ej uppnår
god ekologisk eller kemisk status. Länsstyrelsernas beredningssekretariat har gjort
preliminära bedömningar av ekologisk och kemisk status, som under 2009 har kvalitetssäkrats
och uppdaterats med en fördjupad kartläggning. I detta arbete redovisas också en kartläggning
av miljöfarliga verksamheter och förorenad mark som bedömts riskera att påverka
vattenförekomster. Uppgifter om sjöar och vattendrags kemiska och ekologiska status lagras i
databasen VISS (www.viss.lst.se).
Kartläggningen har dels syftat till att bedöma vilka vattenförekomster som riskerar att
påverkas av förorenade markområden, miljöfarliga verksamheter och andra påverkansskällor.
Arbetet har inventerat påverkanskällor och inventerat tillgängliga mätningar av föroreningar i
ytvatten för att revidera och uppdatera bedömningar av vattenförekomsters kemiska status.
För arbetet har använts befintligt utredningsmaterial från arbete med förorenade områden,
MIFO-databasen över förorenade områden, EMIR-registret över tillståndpliktiga
verksamheter, och rapporter från den samordnade recipientkontrollen. Pesticiddatabasen vid
Vattenvårdslära, SLU (http://pesticid.slu.se/), databasen för vattenkemi vid Institutionen för
vatten och miljö vid SLU (http://info1.ma.slu.se/db.html), resultat från
screeningundersökningar vattendirektivets priorerade ämnen 2006, 2008 och 2009 och ett
antal andra rapporter. Resultaten från länsstyrelsens inventering av vattenförekomster med
förorenade bottensediment (dnr 577-14090-06) har också använts, och för noggrannare
referenser till mätningar av föroreningshalter i sediment hänvisas till denna.
Kartläggningen har syftat till att uppdatera underlaget för bedömningar och kvalitetssäkra
bedömningar av följande parametrar i databasen VISS.

Kemisk status (CHEM_STAT). Denna parameter redovisar vattenförekomstens
kemiska status. Kemisk status bedöms uppnå ej god status om något av de prioriterade
ämnena överstiger gränsvärdet. För bedömningar har inventerats mätningar utförda
inom samordnad recipientkontroll, MIFO-utredningar, och screeningundersökninga
1
ARBETSBESKRIVNING
2 (27)
Datum
2009-10-06

Prioriterade ämnen (PRIO_SUB). Denna parameter innehåller i stort sett samma
information som parametern ovan. Relevanta uppgifter om förekomst av prioriterade
ämnen redovisas. Parametern bedöms ej uppnå god status om något av de prioriterade
ämnena överstiger gränsvärdet.

Kemiska ämnen, exempelvis kadmium, nickel, bly, PAH (CHEM_XX). Relevanta
uppgifter om förekomst av enskilda ämnen redovisas. I de fall regelbundna mätningar
av ett ämne görs (bly, kadmium och nickel som mäts i ett antal punkter inom den
samordnade recipientkontrollen) bedöms status med avseende på dessa. I de fall halten
av ett enskilt ämne överskrids görs en bedömning.

Särskilda förorenade ämnen (OTHER_SUB). Vattenförekomster bedöms uppnå
måttlig status om något av de särskilda förorenande ämnena överskrider gränsvärdet.
Av de särskilda förorenande ämnena mäts främst metallerna krom, koppar och zink
mäts inom den samordnad recipientkontrollen i ett antal vattenförekomster, men även i
MIFO-utredningar, och screeningundersökningar. Ett antal vatten har ingått i en
screeningundersökning av pesticider. Relevanta mätningar redovisas.

Syntetiska och ickesyntetiska ämnen (SYNT och NONSYNTH). Följdparameter till
Särskilda förorenande ämnen. I de fall relevanta uppgifter om mätningar av de
särskilda förorenande ämnena finns redovisas de även här. Av de syntetiska ämnena
finns i en del fall mätningar av pesticider. Av de icke-syntetiska ämnena redovisas
uppgifter om halter av koppar, krom och zink.

Miljöproblem- Miljögifter (SE_TOXIC). Parametern har bedömt utifrån riktlinjer
framtagna av arbetsgruppen för miljögifter i NÖVD. Skäl till att vattenförekomsten
riskerar att påverkas av miljögifter redovisas. Relevanta mätningar av miljögifter
redovisas.

Tungmetaller (REASON_HEAVYMETALS). Uppgifter om tungmetaller anges här.

Risk att godkemisk status ej uppnås till 2015 (RISK_CHEM). Anledningen kan
vara att god kemisk status ej uppnås idag, eller att påverkanskällor finns.

Påverkan – Punktkällor (REASON_POINT). Uppgifter om eventuell påverkan från
punktkälla. Om vattenförekomsten är recipient för utsläpp från avloppsreningsverk,
miljöfarlig verksamhet eller riskerar att påverkas av förorenade markområden
redovisas det här.
Bedömningar av kemisk status har till stor del också utgått utifrån mätningar av
kvicksilverhalter i gädda, vilka behandlas i ett separat dokument. Anledningen till detta är att
höga kvicksilverhalter är ett nationellt problem och att EU:s gränsvärde överskrids i stort sett
hela landet. Kvicksilver kommer troligen att på något sätt undantas i åtgärdsarbetet genom ett
mindre strängt krav, antingen i form av ett nationellt undantag eller ändrat gränsvärde.
2
ARBETSBESKRIVNING
3 (27)
Datum
2009-10-06
Kemisk Status och Prioriterade ämnen
Vattenförekomster ska bedömas ej uppnå god kemisk status om mätningar av något av de 33
prioriterade ämnena har gjorts och om något överskrider gränsvärdena i direktivet
2008/105/EG. I detta direktiv anges ett AA-MKN som anger en årsmedelhalt baserad på 12
mätningar som ej får överskridas. De flesta ämnen har även ett angivet MAC-MKN, en
maximal halt som ej får överskridas. För ämnena kvicksilver, hexaklorbensen och
hexaklorbutadien ges även alternativa gränsvärden för biota.
Mätningar av prioriterade ämnen har utförts inom screeningundersökningar utförda av
SWECO 2006, 2008 och 2009. Mätningar av tungmetallerna kadmium, bly, nickel och
kvicksilver (som ingår bland de prioriterade ämnena) har gjorts inom samordnad
recipientkontroll (dessvärre endast i ofiltrerade prover) av Kolbäcksåns Vattenförbund,
Hedströmmens vattenförbund, Intressentgruppen för Köpingsån-Köpingsviken, Sala kommun
(Sagån) och Mälarenergi (Svartån). Mätningar av metallhalter från vattenförekomster som
ingår i diverse övervakningsprogram tillgängliga på hemsidan för Institutionen för vatten och
miljö, SLU, har också använts: http://info1.ma.slu.se/ma/www_ma.acgi$Project?ID=Intro.
SLU är nationell datavärd för vattenkemi och tillhandhåller mätningar från regional och
nationell miljöövervakning.
Dessutom finns för många sjöar i länet mätningar av kvicksilverhalter i fisk, även om dessa i
många fall kan vara ganska gamla. Kvicksilverhalterna i gädda har i alla undersökningar och i
stort sett i alla sjöar i hela landet visat sig överstiga det gränsvärde som anges i EU-direktivet
2008/105/EG (0,02 mg Hg /kg våtvikt). Sjöarna i Västmanland utgör inget undantag, och
därför har samtliga vattenförekomster där mätningar funnits att tillgå bedömts ej uppnå god
kemisk status. För redovisning av källor, databehandling och diskussion, se separat dokument.
För samtliga vattenförekomster i länet där kvicksilvermätningar har funnits tillgängliga har Ja
angetts under Miljöproblem – miljögifter och Ja under tungmetaller. Alla vatten anses också
vara i risk för att god kemisk status ej uppnås till 2015.
Särskilda förorenande ämnen
Mätningar av särskilda förorenade ämnen har inventerats i syfte att inventera underlag för
klassningar av parametern Särskilda förorenande ämnen (OTHER_SUB). Med särskilda
förorenade ämnen avses de ämnen som anges i rapporten: Naturvårdsverket 2008. Förslag till
gränsvärden för särskilda förorenade ämnen. Naturvårdsverket, Rapport 5799,
Inventering av mätningar har gjorts i rapporter från den samordnade recipientkontrollen (se
refernslista) och i MIFO-utredningar, och i screeningundersökningen av pesticider i Norra
Östersjöns Vattendistrikt (Kreuger 2007).
Sökning har också gjorts i Pesticiddatabasen vid Avdelningen för vattenvårdslära, SLU
(http://pesticid.slu.se/). Databasen för vattenkemi vid Institutionen för vatten och miljö, SLU,
har också använts: http://info1.ma.slu.se/ma/www_ma.acgi$Project?ID=Intro.
3
ARBETSBESKRIVNING
4 (27)
Datum
2009-10-06
Miljöproblem - Miljögifter
Miljöproblemet miljögifter bedöms föreligga om:

Mätningar har gjorts av prioriterade ämnen och/eller särskilda förorenande ämnen och
nivåerna ligger i närheten eller överstiger gränsvärden och föreslagna gränsvärden.

Ett avloppsreningsverk använder vattenförekomsten som recipient.

En tillståndspliktig anläggning med bedömd betydande påverkan använder
vattenförekomsten som recipient för utsläpp.

MIFO-utredningar tyder på påverkan på vattenförekomsten.

Föroreningar i höga halter har uppmätts i sediment och bedömts höra till riskklass 1
eller 2 enligt MIFO-metodiken.

Vattenförekomsten sannolikt påverkas av föroreningar i vattenförekomsten uppströms.
Arbetet har kvantifierat antalet förorenade markområden och miljöfarliga verksamheter i
anslutning till varje vattenförekomst. Syftet har varit att identifiera de vattenförekomster med
påverkanskällor i form av utsläpp från miljöfarliga verksamheter och läckage från förorenad
mark.
Påverkan på vattenförekomsten från förorenade markområden har bedömts utifrån
bedömningar i MIFO-utredningar och i MIFO-databasen. Endast objekt i riskklass 1 och 2 har
beaktats. Riktlinjerna för bedömningarna har utarbetats av arbetsgruppen för miljögifter i
Norra Östersjöns Vattendistrikt.
Vattenförekomster med förorenade bottensediment som bedömts höra till riskklass 1 eller 2
enligt MIFO-metodiken har också bedömts ha miljögiftsproblem.
Risk att God Kemisk Status ej uppnås 2015
Risk att god kemisk status ej uppnås till 2015 (RISK_CHEM) har bedömts utifrån nuvarande
kemisk status och bedömningar av miljöproblemet miljögifter. De vattenförekomster som i
nuläget inte uppnår god status och de som bedöms ha miljöproblemet miljögifter bedöms
riskera att ej uppnå god status till 2015.
Resultat
Kemisk status och status med avseende på Särskilda Förorenande
ämnen
Recipientkontroll: Metallhalter i vatten
Halter av ett antal metaller mäts i en del sjöar och vattendrag inom kontrollprogram för den
samordnade recipientkontrollen, dock endast i ofiltrerade prover vilket försvårar jämförelser
med gränsvärden. Programmen skiljer sig dock åt i omfattning och antalet kemiska analyser.
4
ARBETSBESKRIVNING
5 (27)
Datum
2009-10-06
Mätningar görs i de flesta vattenförekomster i Kolbäcksåns område, i Hedströmmens nedre
del, i Köpingsviken, i nedre delen av Svartån och i Sagån i höjd med Sala. Vissa mätningar av
filtrerade halter finns också att tillgå från screeningundersökningarna.
I de fall mätningarna av totalhalter av metallerna understiger de föreslagna gränsvärdena
bedöms att ingen risk för överskridande ligger. I allmänhet ligger de flesta metaller under
gränsvärdet, men undantag finns. På flera håll i länet mäts dock zink upp i relativt höga halter,
till exempel i hela Kolbäcksåns huvudfåra, i Sagån och i Svartåns nedre del. Enstaka
vattenförekomster misstänks ha problem med bly och koppar och i några fall finns
kadmiumhalter som kan misstänkas utgöra en risk. Den enda metallen som i nuläget i anses
överskrida gränsvärdena är dock zink. Koppar föreligger oftast bundet till partiklar och inga
vatten har några extrema halter.
Då det är problematiskt att bedöma skillnaden mellan totalhalt och filtrerad halt är det svårt att
avgöra i vilka fall gränsvärdena verkligen överskrids. Zink, nickel och kadmium beskrivs som
lättrörliga och föreligger vanligen till största delen i löst form (Naturvårdsverket 2006; rapport
5536). För dessa metaller bör alltså skillnaden mellan totalhalt och löst halt vara ganska liten,
vilket också bekräftas av undersökningar i Dalarnas län (Daniel Larson; Lst Dalarna pers.
komm.). Bly, koppar, krom är i allmänhet mer svårlösliga och föreligger oftast i partikulär
form. Haltskillnaden kan dock variera beroende på geokemi, pH, halten av organiskt materiel
och suspenderade ämnen med mera. I ett antal fall finns filtrerade halter uppmätta, och då från
de screeeningundersökningar som gjorts. Dessa har använst för jämförelser.
För ämnet zink ska hänsyn tas till bakgrundsvärden vid bedömningar; gränsvärdena för
metaller avser löst halt utöver den naturliga bakgrundsnivån. För förlag på bakgrundshalter av
zink har här Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999; Rapport
4913):
Slättlandsåar
5,7 µg/l
Vattendrag södra Sverige 4,3 µg/l
Sjöar, södra Sverige
2,0 µg/l
För zink anges två alternativa gränsvärden, ett för hårt respektive mjukt vatten ([CaCO3] > 24
mg/l), gränsvärde för Zn 8 µg/l. Om ([CaCO3] < 24 mg/l, gränsvärde 3 µg/l). Då mätningar av
vattenhårdhet inte har funnits tillgängliga har en grov uppskattning av hårdheten gjorts med
hjälp av alkaliniteten. Om all syrabuffrande förmåga antas utgöras av CaCO3 kan en skattning
göras genom att den uppmätta alkaliniteten multipliceras med 50 (halva molekylvikten för
CaCO3). Kolbäcksån, Köpingsån och Hedströmmen antas ha mjukt vatten, åtminstone nedre
delen av Svartån och Sagån antas ha hårt vatten.
I förslaget till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen anges också att hänsyn ska tas till
biotillgänglighet, typ av utsläppskällor och konstaterade biologiska effekter i området.
Sagån
I Sagån i Sala har zink och kadmium mätts upp i halter som kan anses höga (Alcontrol 2009;
2005). Mätningar har skett 6 gånger per år i tre provpunkter i Sagån där den genomsnittliga
5
ARBETSBESKRIVNING
6 (27)
Datum
2009-10-06
halten av zink var 23, 24 och 25 µg/l, och kadmium var 0,09, 0,08 respektive 0,09 µg/l. Ingen
filtrerade halt har funnits att jämföra med för zink. Vid screeningundersökningen av
prioriterade ämnen som utfördes av SWECO 2008 uppmättes dock den filtrerade halten av
kadmium till 0,0412 µg/l. Om halten kadmium i provet taget samma månad som
screeningundersökningens prov togs (oktober; 0,13 µg/l) jämförs med provet från
screeningundersökningen, betyder detta att ca en tredjedel av kadmiumet föreligger i löst
form. Halterna har dock visat sig variera ganska mycket mellan mättillfällena varför det är
svårt att bedöma hur stor skillnaden egentligen är. Preliminärt görs bedömningen att det inte
kan styrkas att halten kadmium ligger över gränsvärdet. För zink är det däremot troligare att
halten ligger över gränsvärdet. Enligt riktlinjer från Ministry of Environment i British
Columbia visar undersökningar att halten partikulärt bunden zink varierar mellan 10-78% av
totalhalten, men oftast att större delen föreligger i löst form (Ministry of Environment,
Government of British Columbia 1999). Enligt Länsstyrelsen i Dalarnas läns undersökningar
uppvisas i allmänhet väldigt liten haltskillnad (160 prover tagna i vatten; Daniel Larson pers
komm.).
Fram till 2004 mättes halter även i Lillån som är ett biflöde till Sagån, och i en station
uppströms sammanflödet med Lillån. Kadmiumhalterna var då klart lägre uppströms
sammanflödet och de högsta halterna uppmättes i Lillån. Påverkan från området kring Sala
silvergruva är därför trolig, och det är förmodligen läckage från detta område som är orsaken
till de höga metallhalterna i Sagån. I Lillån har även förhöjda blyhalter uppmätts i
recipientkontrollen 2004 (årsmedelvärde 10 µg/l). För att försöka uppskatta skillnaden mellan
filtrerade och ofiltrerade prover har jag även här gjort en jämförelse mellan ofiltrarad halt i
Sagån oktober 2008 och SWECOs screeningundersökning. Den ofiltrerade halten var 6,2 µg/l
jämfört med den filtrerade halten 1,12 µg/l. En relativt liten del av den totala halten bly
förväntas därför föreligga i löst form, varför jag inte förväntar mig att gränsvärdet överskrids.
Gränsvärdet för bly är 7,2 µg/l filtrerad halt.
Jag har därför gjort bedömningen att Sagån, från Sala till Bispebo ej uppnår god status med
avseende på zink. Lillån bedöms också Ej uppnå god status med avseende på särskilda
förorenande ämnen, men uppnår god med avseende på bly och kadmium.
Kolbäcksån
I Kolbäcksån syns höga Zinkhalter i hela huvudfåran. Från 2009 års screening finns zinkhalter
i filtrerade prover uppmätta i tre punkter, samt mätningar från recipientkontrollen 12 gånger
per år i vattendragen och 2 gånger per år i sjöar. Inga filtrerade och ofiltrerade prover tagna
vid samma tillfälle finns att tillgå, men det kan konstateras att halterna i de filtrerade proverna
(tagna juli 2009) är i ungefär samma storleksordning (och till och med högre) än
årsmedelvärdena 2008. Kolbäcksån har relativt klart vatten och förhållandevis låg halt av
partikulärt material. Alkaliniteten tyder också på att vattnet är relativt mjukt. Skillnaden
mellan lösta och filtrerade halter bör därför vara låg i Kolbäcksån. Halterna avtar något längre
ner i Kolbäcksån, men överskrids sannolikt i hela huvudfåran.
Köpingsviken
I Köpingsviken har enstaka prover visat på kadmiumhalter överstigande AA-EQS. Mälaren –
galten bör därför åtminstone bedömas ha problem med miljögifter.
6
ARBETSBESKRIVNING
7 (27)
Datum
2009-10-06
Hedströmmen
I Hedströmmen mäts numera endast metaller i en punkt vid Grönö nära utloppet i Mälaren.
Enstaka mätningar av zinkhalten ligger förhållandevis högt, men i genomsnitt förefaller zink
och andra metallhalter ganska låga. Även här har bara ofiltrerade prover analyserats. Fram till
1999 mättes metaller på fler ställen. Uggelforsån hade då en kopparhalt på i genomsnitt 18
µg/l vilket kan anses som högt. Trolig källa till föroreningarna är det nedlagda gruvområdet
F1904-0008 Myrbacksfältet. Eftersom inga bra jämförelser mellan filtrerade halter och
ofiltrerade halter finns att tillgå har status bedömts som god.
Screening av prioriterade ämnen 2006, 2008 och 2009
I screeningen 2009 har inga prioriterade ämnen mätts upp i halter överstigande gränsvärdena.
Resultaten är ännu (september 2009) prelimära, men kommer att tillgängliggöras i
rapportform av Vattenmyndigheten under 2010.
I screeningen 2008 mättes TBT i halter som överskrider gränsvärdet mätts upp i
Köpingsviken. I Västeråsfjärden mättes Indeno(1,2,3-cd)pyren upp (SWECO 2009; se
referenser).
I screeningen 2006 överskreds inga gränsvärden, men resultatet är lite osäkert eftersom
gränsvärdena för TBT och endosulfan ligger under bestämningsgränsen (SWECO VIAK
2007; se referenser). Endosulfan har dock ej påträffats i någon av de senare
screeningundersökningarna.
Screening av pesticider och mätningar tillgängliga i regionala pesticiddatabasen
Inga analyser av de pesticider som ingår på listan över särskilda förorenade ämnen har
påträffats i halter över de föreslagna gränsvärdena. Inga vattenförekomster har därför bedömts
ha sämre än god status med avseende på dessa ämnen. En screeningundersökning utfördes
2007 där sex vattendrag i Västmanlands län ingick. Resultaten redovisas i rapporten Kreuger
2007 (se referenser).
Kartläggning
Genomgång av MIFO Fas 2 utredningar
MIFO är en metodik utarbetad av Naturvårdsverket för att inventera och riskbedöma
förorenade markområden (Naturvårdsverkets 1999; rapport 4918). Utifrån en kartläggning av
vilka branscher som tenderar att i störst utsträckning förorena mark och miljö, pågår
inventering av anläggningar och platser där miljöfarliga verksamheter bedrivits, i syfte att
identifiera förorenade markområden. Arbetet sker i två faser, där fas 1 innebär att
verksamheter inom de olika branscherna identifieras. Objekten tilldelas därefter en riskklass
utifrån befintliga uppgifter om använda kemikaliers farlighet, föroreningsnivå, spridningsrisk
och recipientens känslighet och skyddsvärde. De objekt som tilldelas den högsta riskklassen
prioriteras därefter för en vidare utredning i fas 2, där området undersöks närmare och mark
och vatten analyseras. I första hand har rapporter från utförda fas-2 utredningar använts för att
identifiera de MIFO-objekt som i dessa utredningar bedömts riskera att påverka
vattenförekomster. I en del fall har ytvatten provtagits inom dessa utredningar, och i de flesta
7
ARBETSBESKRIVNING
8 (27)
Datum
2009-10-06
fall har bedömningar gjorts om det finns risk för att föroreningar sprids vidare till
ytvattenförekomster. Särskilt har uppgifter om något av Vattendirektivets 33 prioriterade
ämnen har noterats.
Endast i ett fall har en vattenförekomst (EU-ID SE663216-148449 Lien) provtagits och
befunnits ha en halt av något prioriterat ämne som riskerar att överstiga AA-EQS. I det fallet
gjordes analysen i ofiltrerat vatten, varför en direkt jämförelse inte var möjlig. Uppmätt halt
var 0,15 µg/l, (gränsvärde 0,08 µg/l för filtrerat prov), vilket tolkas som att gränsvärdet
riskerar att överskridas i vattenförekomsten (MIFO fas 2-utredning av F1904 Källfallsfältet;
Envipro Miljöteknik 2005). Motsvarande halt kunde dock inte påvisas vid
screeningundersökningen 2009, där kadmiumhalten var betydligt lägre. I några fall har
mätningar gjorts, men inga förhöjda halter har kunnat påvisas. I de flesta av de fallen har
bedömningen gjorts att det förorenade området ändå riskerar att ha en påverkan på vatten. I de
fall där en fas 2-utredning bedömer att det föreligger hög risk för förorening av vatten har
miljöproblemet miljögifter därför bedömts föreligga. Totalt har 11 vattenförekomster bedömts
riskera att påverkas av läckage från förorenad mark i fas 2-utredningar.
Bedömningar av objekt i MIFO-databasen
Bedömningar från MIFO-databasen har använts för att identifiera objekt med möjlig
påverkan. I MIFO anger utredaren föroreningsnivå och spridningsförutsättningar som Små,
Måttliga, Stora, eller Mycket Stora i och till mark, byggnader, sediment, grundvatten, och
ytvatten. Bedömningarna kan vara grunda sig på olika underlag. Jag har använt ett antal olika
sätt att söka ur databasen och identifierat objekt med följande kriterier:



Vattenförekomster i anslutning till MIFO-objekt med bedömd hög till mycket hög
föroreningsnivå i ytvatten.
Vattenförekomster i anslutning till MIFO-objekt med bedömd hög till mycket hög
spridningsrisk till ytvatten och hög till mycket hög spridningsrisk i ytvatten.
Vattenförekomster i anslutning till MIFO-objekt med bedömd hög till mycket hög
nivå i grundvatten och hög till mycket hög spridningsrisk till ytvatten.
MIFO-objekt och vattenförekomster har kopplats ihop i GIS-miljö i ArcView. Totalt har 64
MIFO-objekt i anslutning till 25 vattenförekomster som överensstämmer med kriterierna ovan
identifierats. Bedömingar i MIFO-databasen kan dock grunda sig på högts varierande
underlag, och i en del fall fanns misstanke att angiven spridningsrisk inte avsåg spridningsrisk
till vattenförekomst. I de fallen har dessa objekt utelämnats. I de flesta fall har därför
motiveringstexter i MIFO-databasen kontrollerats och utfallet granskats. I fall där någon form
av påverkan är trolig anses vattenförekomsten ha miljöproblem – miljögifter.
Påverkan av Avloppsreningsverk och andra tillståndpliktiga anläggningar.
Totalt är 21 vattenförekomster recipient för utsläpp från miljöfarlig verksamhet. Av dessa är
11 vattenförekomster recipient för utsläpp från kommunala avloppsreningsverk och 4 har
utsläpp från mindre avloppsreningsverk (tillsynsklass C; dessa fyra har dock i nuläget inte
bedömts som påverkade). Samtliga vattenförekomster som är recipienter för utsläpp från
avloppsreningsverk och miljöfarlig verksamhet har ansetts ha miljöproblem – miljögifter och
befinna sig i risk att ej uppnå god kemisk status 2015. För kartläggningen av dessa har
använts EMIR-registret över tillståndspliktiga verksamheter.
8
ARBETSBESKRIVNING
9 (27)
Datum
2009-10-06
Påverkan från verksamheter uppströms:
I ett antal fall bedöms att vattenförekomster är påverkade av utsläpp och förorenade
markområden i anslutning till vattenförekomster uppströms. I vattendrag kan utsläppskällan
vara belägen nerströms sett i vattenförekomsten där utsläppet sker, och på så vis påverka
närmaste vattenförekomst nerströms dit vattnet rinner. Exemplevis bör Sagån (SE-664063154769) bedömas påverkad av utsläppen som sker uppströms i SE664356-154589).
I fall där förhöjda halter av ämnen uppmätts både uppströms och nerströms en
vattenförekomst har den mellanliggande också ansetts påverkad. Detta gäller ett antal
vattenförekomster i Kolbäcksån, där höga zinkhalter mätts upp i hela systemet, men där
mätningar ej har gjorts i alla vattenförekomster.
I fall där mätningar anses överstiga gränsvärden, till exempel halten av zink i Sagån, har
vattenförekomster nerströms vattenförekomsten där mätningen gjordes bedömts ej uppnå god
status.
Inventering av förorenade sediment
Länsstyrelsen i Västmanlands län har utfört en inventering av vattenförekomster med
förorenade sediment (dnr 577-14090-06). Vattenförekomster med uppmätta förhöjda halter av
föroreningar i sedimenten, och där sedimenten har bedömts höra till riskklass 1 eller 2 har
bedömts ha problem med miljögifter. Analysresultat från sedimentanalyser finns tillgängliga i
ett antal MIFO-utredningsrapporter, rapport från samordnad recipientkontroll i Hedströmmen
1991 och 2001, rapport från samordnad recipientkontroll i Kolbäcksån 2001. I de fall
föroreningar har uppmätts i sediment har det angetts.
Referenser
Alcontrol Laboratories 2000. Hedströmmen 1999. Hedströmmens vattenförbund.
Recipientkontroll, Rapport.
Alcontrol Laboratories 2002. Hedströmmen 2001. Hedströmmens vattenförbund.
Recipientkontroll, Rapport.
Alcontrol Laboratories 2005. Hedströmmen 2004. Hedströmmens vattenförbund.
Recipientkontroll, Rapport.
Alcontrol Laboratories 2005. Sagån – Murån 2004. Recipientkontroll, Sala kommun, Rapport.
Alcontrol Laboratories 2008. Köpingsån-Köpingsviken 2007. Intressentgruppen KöpingsånKöpingsviken, Recipientkontroll. Rapport.
Alcontrol Laboratories 2008. Sagån – Murån 2005-2007. Recipientkontroll, Sala kommun,
Rapport.
9
ARBETSBESKRIVNING
10 (27)
Datum
2009-10-06
Alcontrol Laboratories 2008. Svartån – Västeråsfjärden 2007. Recipientkontroll, Mälarenergi,
Rapport.
Alcontrol Laboratories 2009. Köpingsån-Köpingsviken 2008. Intressentgruppen KöpingsånKöpingsviken, Recipientkontroll. Rapport.
Alcontrol Laboratories 2009. Svartån – Västeråsfjärden 2008. Recipientkontroll, Mälarenergi,
Rapport.
Alcontrol Laboratories 2009. Undersökningar i Sagån-Murån 2008. Recipientkontroll, Sala
kommun. Rapport.
Golder Associates (2006). Miljökonsekvensbeskrivning Multiserv AB, Norberg.
Uppdragsnummer: 0470354. Länstyrelsen i U-län, dnr 551-4082-06.
Huonen, R. 2008. Recipientkontroll Hedströmmen 2007. Yoldia Consulting AB. Rapport.
Huonen, R. 2009. Recipientkontroll Hedströmmen 2008. Yoldia Consulting AB. Rapport.
Johansson, T. 2008. Inventering av sediment enligt MIFO fas 1. PM, Länsstyrelsen i
Västmanlands län, dnr 577-14090-06.
Kreuger, J. 2007. Screeningundersökning av pesticidförekomst inom Norra Östersjöns
vattendistrikt 2007. SLU, inst. f. miljöanalys. Rapport 2007:20.
http://publikationer.slu.se/Filer/Pesticider_Malaren_2007.pdf
Ministry of Environment, Government of British Columbia 1999. Ambient Water Quality
Guidelines for Zinc. http://www.env.gov.bc.ca/wat/wq/BCguidelines/zinc/zinc.html
Naturvårsverket 1999. Metodik för inventering av förorenade områden. Rapport 4918.
Naturvårdsverket, Stockholm.
Naturvårdsverket 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och Vattendrag. Rapport
4913. Naturvårdsverket, Stockholm.
Naturvårdsverket 2006. Metallers mobilitet i mark. Rapport 5536. Naturvårdsverket,
Stockholm.
Naturvårdsverket 2008. Förslag till gränsvärden för särskilda förorenade ämnen. Rapport
5799. Naturvårdsverket, Stockholm.
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5799-2.pdf.
Sonesten, L. & Goedkoop, W. 2002. Kolbäcksån – Recipientkontroll 2001. Institutionen för
miljöanalys, SLU.
Sonesten, L. & Quintana, I. 2008. Kolbäcksån – Recipientkontroll 2007. Institutionen för
miljöanalys, SLU. Rapport: 2008:16.
10
ARBETSBESKRIVNING
11 (27)
Datum
2009-10-06
Sonesten, L. & Quintana, I. 2009. Kolbäcksån – Recipientkontroll 2008. Institutionen för
vatten och miljö, SLU. Rapport: 2009:13.
SWECO VIAK 2007. Nationwide screening of WFD priority substances. SWECO VIAK
screening report 2007:1
http://www.naturvardsverket.se/upload/02_tillstandet_i_miljon/Miljoovervakning/rapporter/m
iljogift/rapport_vattendirektivsamnen.pdf
SWECO Environment 2009. Screening i Norra Östersjöns vattendistrikt av vattendirektivets
33 prioriterade ämnen. SWECO Environment screening report 2009:1.
http://www.vattenmyndigheterna.se/NR/rdonlyres/7ED4FCD2-BB85-4883-A4676373028F06D0/0/SWECO_Rapport_vattendirektivsämnen_NÖVD.pdf
11
ARBETSBESKRIVNING
12 (27)
Datum
2009-10-06
Tabell 1. Vattenförekomster och kriterier för påverkansbedömning. MIFO db = bedömning
gjord i MIFO databasen, MIFO fas 2 = bedömning gjord i MIFO-utredning, MFV = utsläpp
från miljöfarlig verksamhet, ARV = avloppsreningsverk (>2000 personekvivalenter), ARV C
= mindre avloppsreningsverk (<2000 personekvivalenter). Påverkan uppströms = I några fall
bedöms vattenförekomster vara påverkade av källor i vattenförekomst uppströms. SED =
förhöjda halter av föoreningar i sediment har uppmätts. SRK = bedömningen är gjord utifrån
uppmätta halter av metaller inom den samordnade recipientkontrollen.
ID
Namn
Arbogaån
Arbogaån
Arbogaån
Mälaren – Galten
Mälaren Blacken
– Granfjärden
SE659872-151109 Köpingsån
SE659976-150592 Hedströmmen
SE660312-152532 Kolbäcksån
SE661289-152248 Kolbäcksån
SE661626-153765 Svartån
SE661880-152199 Östersjön
SE661985-155718 Sagån
SE662041-149485 Hedströmmen
SE662141-154681 Lillån
SE662263-152281 Kolbäcksån
SE662814-152179 Kolbäcksån
SE662857-149111 Nedre Vättern
SE663113-148681 Uggelforsån
SE663216-148449 Lien
SE662665-148445 Forsån
SE663430-149281 Övre Vättern
SE6636361151645 Virsbosjön
SE663863-151351 Åmänningen
SE664323-148419 Hedströmmen
SE664356-154589 Sagån
SE664573-154390 Skvalån
SE664924-150498 Stora Aspen
SE664978-151144 Snytsboån
SE664063-154769 Sagån
SE665375-149873 Kolbäcksån
SE658644-150055
SE658847-151208
SE658701-150697
SE659242-152161
SE659673-155328
MIFO
db
MIFO
utredn
MFV ARV ARV SED
C
X
X
X
X
X
X
X
X
SRK Påv.
Upp
str.
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
(X)
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
(X)
X
(X)
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
(X)
X
X
X
(X)
X
X
12
ARBETSBESKRIVNING
13 (27)
Datum
2009-10-06
SE665538-152635
SE665651-150917
SE665908-151506
SE666473-150508
SE662994-151936
SE663461-149292
SE663856-151353
SE664908-150507
SE663404-151881
SE665050-151163
SE658056-149270
Murån
Snytsboån
Svartån
Snytsboån
Stora Nadden
Hedströmmen
Kolbäcksån
Kolbäcksån
Kolbäcksån
Snyten
”Namnlös”
(X)
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
EMIR
SE665375-149873
SE663636-151645
SE658644-150055
SE661289-152248
SE664063-154769
SE661880-152199
SE660312-152532
SE661626-153765
SE665908-151506
SE662263-152281
SE659976-150592
SE665651-150917
SE664924-150498
SE664356-154589
SE662857-149111
SE665538-152635
SE663216-148449
SE661985-155718
SE658056-149270
SE662141-154681
Mälaren – Galten
Mälaren – Blacken
Granfj
Kolbäcksån
Virsbosjön
Arbogaån
Kolbäcksån
Sagån
Östersjön
Kolbäcksån
Svartån
Svartån
Kolbäcksån
Hedströmmen
Snytsboån
Stora Aspen
Sagån
Nedre Vättern
Murån
Lien
Sagån
”Namnlös”
Lillån
X
X
Tabell 2. Antal utsläppskällor per vattenförekomst.
SE659242-152161
SE659673-155328
X
8
5
ARV
2
1
ARV C
0
0
4
3
3
3
2
1
1
1
1
1
1
0
0
2
0
0
0
0
0
0
0
1
1
0
1
1
1
1
0
0
0
1
1
1
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
1
1
1
1
13
ARBETSBESKRIVNING
14 (27)
Datum
2009-10-06
Tabell 3. Totalt antal MIFO-objekt i riskklass 1 och 2 i anslutning till olika vattenförekomster
ID
Namn
SE660312-152532
SE659872-151109
SE665375-149873
SE661626-153765
SE658644-150055
SE658847-151208
SE666473-150508
SE664573-154390
SE661880-152199
SE659976-150592
SE662814-152179
SE663216-148449
SE664924-150498
SE664356-154589
SE665908-151506
SE663113-148681
SE662857-149111
SE663430-149281
SE662041-149485
SE662994-151936
SE663863-151351
SE663856-151353
SE664908-150507
SE664978-151144
SE664805-154011
SE664666-152886
SE665538-152635
SE661812-148772
SE664016-149207
SE664323-148419
SE663404-151881
SE660435-150793
SE661242-154819
SE662141-154681
SE665161-153701
SE665651-150917
SE665033-154913
SE661289-152248
SE663636-151645
SE661076-148803
Kolbäcksån
Köpingsån
Kolbäcksån
Svartån
Arbogaån
Arbogaån
Snytsboån
Skvalån: Lillån
Östersjön
Hedströmmen
Kolbäcksån
Lien
Stora Aspen
Sagån
Svartån
Uggelforsån
Nedre Vättern
Övre Vättern
Hedströmmen Vättern
Stora Nadden
Åmänningen
Kolbäcksån
Kolbäcksån
Snytsboån
Skvalån
Svartån
Murån
Ässingån
Storsjön
Hedströmmen
Kolbäcksån
Köpingsån
"Namnlös": Limstabäcken
Lillån
Skvalån
Snytsboån
Sagån
Kolbäcksån
Virsbosjön
Iresjön
RK 1
RK 2
2
1
4
1
1
1
4
4
2
3
2
4
0
1
0
1
1
0
0
2
1
1
0
0
1
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
0
8
10
5
7
7
6
3
2
4
2
2
0
4
3
4
2
2
2
2
0
1
1
2
2
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
0
1
14
ARBETSBESKRIVNING
15 (27)
Datum
2009-10-06
Tabell 4. MIFO-objekt med bedömd risk för påverkan och närmast recipient
ObjektID
Objekt
VF ID
F1984Arboga Hårdkrom AB
SE6586440043
150055
F1984Arboga Maskiner AB och Arboga
SE6586440056
Glasbruk AB
150055
F1984Tekniska Hårdkrom AB
SE6586440059
150055
F1960LG Ytbehandling
SE6588470008
151208
F1960Bodycote Ytbehandling AB (Kungsörs
SE6588470013
Galvaniska AB)
151208
F1960AB Kungsörs Bleckkärlsfabrik
SE6588470029
(Pressprodukter AB)
151208
F1960Nordarmatur/Nordiska Armaturfabriken
SE6588470033
151208
F1960AB P. E. Östlunds Maskinfabrik (Gamla) SE6588470037
151208
F1960Thermolack AB
SE6588470039
151208
F1980Strömsholms Impregneringsanläggning
SE6592420056
152161
F1980Bodycote Värmebehandling AB
SE6596730003
155328
F1980Telveverken
SE6596730294
155328
F1980Lögarängen (samlingsobjekt)
SE6596730442
155328
F1980VL AB Västerås lokaltrafik
SE6596730690
155328
F1980Kopparlunden (samlingsobjekt)
SE6596730696
155328
F1983Nya tagelspinneriet
SE6598720088
151109
F1983Keycast Kohlswa AB, delomr. 2 Kohlswa SE6599760001
ind.omr.
150592
F1983Kohlswa Jernverks Industriområde
SE6599760019
150592
F1983Kohlswa Gjuteri AB, delomr. 1 Kohlswa
SE6599760041
ind.omr.
150592
F1961Varnäsföretagen (Vänsta/Kolbäck, VPV)
SE6603120008
152532
F1961Intra Mölntorp AB
SE6603120012
152532
F1961Varnäsföretagen (Sörstafors, VPS)
SE6603120016
152532
F1961Sörstafors Pappersbruk
SE660312-
Namn
Arbogaån
Arbogaån
Arbogaån
Arbogaån
Arbogaån
Arbogaån
Arbogaån
Arbogaån
Arbogaån
Mälaren Galten
Mälaren
Blacken
Mälaren
Blacken
Mälaren
Blacken
Mälaren
Blacken
Mälaren
Blacken
Köpingsån
Hedströmmen
Hedströmmen
Hedströmmen
Kolbäcksån
Kolbäcksån
Kolbäcksån
Kolbäcksån
15
ARBETSBESKRIVNING
16 (27)
Datum
2009-10-06
0043
F19610058
F19610018
F19800009
F19800066
F19070031
F19040066
F19070019
F19070059
F19040003
F19040074
F19040008
F19040093
F19040016
F19040022
F19040141
F19040142
F19040018
F19070011
F19820020
F19040080
F19810080
F19810188
F19810252
Fd. Kolbäcks Värmebehandlings AB
Bulten Produktion AB
Skultuna bruks sågverk
Skultuna Gelbgjuteri AB
Surahammars Bruks Industriomr.
Uttersbergs bruk, Östanfors
Ramnässågen
Ramnäs bruk
Nya Bastnäsfältet
Skinnskattebergs bruk
Myrbacksfältet (Riddarhytte malmfält)
Riddarhytte bruk (nya kopparverket)
Källfallsfältet (Riddarhytte malmfält)
Riddarhyttans Sågverk
Källfallet, delomr: vattensamling SK 2
Källfallet, delomr: vattensamling SK 1
Setra Trävaror - Skinnskattebergs Såg
Wirsbo Stålrör AB
Oljeön
Baggå bruk
Sala Bly (Valsverket)
Åmek Verken AB
Techsite AB
152532
SE660312152532
SE661289152248
SE661626153765
SE661626153765
SE661880152199
SE662041149485
SE662814152179
SE662814152179
SE662857149111
SE662857149111
SE663113148681
SE663113148681
SE663216148449
SE663216148449
SE663216148449
SE663216148449
SE663430149281
SE663636151645
SE663863151351
SE664323148419
SE664356154589
SE664356154589
SE665033154913
Kolbäcksån
Kolbäcksån
Svartån
Svartån
Östersjön
Hedströmmen
Kolbäcksån
Kolbäcksån
Nedre Vättern
Nedre Vättern
Uggelforsån
Uggelforsån
Lien
Lien
Lien
Lien
Övre Vättern
Virsbosjön
Åmänningen
Hedströmmen
Sagån
Sagån
Sagån
16
ARBETSBESKRIVNING
17 (27)
Datum
2009-10-06
F19810319
F19810021
F19810031
F19810048
F19820067
F19820005
F19820011
F19820017
F19820031
F19820041
F19820043
F19620026
F19620067
F19620021
F19620043
F19620050
F19620148
F19620149
Gamla Hyttan
Sala Silvergruva
Bronäsgruvan (del av Salbergsfältet)
Sala Bly AB (Pressgjuteriet)
Engelsbergs bruk
Gradic Wire AB
Uddnästippen (Södra industriområdet)
Rudgruvan, Mireco
Slaggtippen (Norra industriområdet)
Semla Dammsjön
Fagersta Bruks AB
Kallmorbergets anrikningsverk/Multiserv
Nyhyttan
Nordansjö Såg
Nya Morbergsfältet
Thorshammars verkstad AB
Morbergsfältet, delomr: Kallmora
silvergruva
Morbergsfältet, delomr: Crossbanan
SE665033154913
SE664573154390
SE664573154390
SE664573154390
SE664978151144
SE665375149873
SE665375149873
SE665375149873
SE665375149873
SE665375149873
SE665375149873
SE665908151506
SE665908151506
SE666473150508
SE666473150508
SE666473150508
SE666473150508
SE666473150508
Sagån
Skvalån
Skvalån
Skvalån
Snytsboån
Kolbäcksån
Kolbäcksån
Kolbäcksån
Kolbäcksån
Kolbäcksån
Kolbäcksån
Svartån
Svartån
Snytsboån
Snytsboån
Snytsboån
Snytsboån
Snytsboån
17
ARBETSBESKRIVNING
18 (27)
Datum
2009-10-06
Tabell 5. Vattenförekomst och tillståndspliktiga verksamheter med utsläpp till vatten (A och
B-klass). Utdrag från EMIR.
ID
Recipient
EMIR ARV Verksamheter
SE659242- Mälaren 8
2 Utsläpp sker från LG Ytbehandling,
152161
Galten
Finnveden Powertrain och Kungsörs
Avloppsreningsverk i Kungsör, Från Yara
AB, Pressmetall AB, Nordkalk, Norsa
avfallsanaläggning, Norsa
Avloppsreningsverk och Mälarhamnar i
Köping
SE659673- Mälaren 5
1 Utsläpp till Mälaren sker från ett flertal
155328
Blacken
verksamheter i Västerås
Granfj
SE665375- Kolbäcksån
4
0 Seco Tools AB, Atlas Copco Secoroc AB,
149873
Fagersta Stainless AB och Craboverket i
Fagersta har utsläpp till recipienten
SE663636- Virsbosjön
3
1 Upunor AB, Componenta Wirsbo AB, Ruukki
151645
Sverige AB och Virsbo Reningsverk
SE658644- Arbogaån
3
1 Arboga Hårdkrom, Saab Aerotech, Arboga
150055
Värmeverk och Arboga Avloppsreningsverk
SE661289- Kolbäcksån
3
0 Utsläpp sker från Ovako Hallstahammar AB,
152248
Finnveden Bulten och Kanthal AB i
Hallstahammar
SE665033- Sagån
2
0 Sala Ytbehandling och Metso Minerals AB
154913
Mät nerströms i 664356-154589
SE661880- Östersjön
1
1 Utsläpp sker från Surahammars Bruk och
152199
Surahammar Haga Avloppsreningsverk
SE660312- Kolbäcksån
1
1 Varnäsföretagen AB, Sörstafors och
152532
Mölntorps Avloppsreningsverk
SE661626- Svartån
1
1 Skultuna Ytbehandling
153765
SE665908- Svartån
1
0 Kallmorbergets anrikningsverk
151506
SE662263- Kolbäcksån
1
0 Värmeverket i Surahammar
152281
SE659976- Hedströmmen
1
0 Kohlswa Gjuteri AB
150592
SE665651- Snytsboån
0
1 Persbo Avloppsreningsverk
150917
SE664924- Stora Aspen
0
1 Fagersta Avloppsreningsverk
150498
SE664356- Sagån
0
1 Sala Avloppsreningsverk
154589
SE662857- Nedre
0
1 Skinnskattebergs avloppsreningsverk
149111
Vättern
18
ARBETSBESKRIVNING
19 (27)
Datum
2009-10-06
Bilaga. Genomgång av MIFO-objekt med rapporter
Bedömningar från rapporter för MIFO fas 2-utredningar.
1904-0016 Källfallsfältet (fas 2, riskklass 2)
Syraproducerande anrikningssand med höga metallhalter, som läcker till grundvatten och
ytvatten. Ett vattenprov taget i ytvatten i norra delen av Lien uppvisade en Cd-halt över MKN
vid MIFO fas 2 undersökning utförd av WSP Environmental, rapport publicerad 2006-02-21.
Uppmätt halt 0,15 µg/l, MKN = 0,08 µg/l. I vattensamlingar och omgivningar har höga halter
av koppar mätts upp. Trolig påverkan på Lien (663216-148449). Delområde Arbogaån.
Risk för påverkan på grundvattenförekomst 663352-148354, DARO 663310-148299.
F1904-0022 Riddarhyttans sågverk (fas 2, riskklass 1)
Prover i mark och grundvatten visar höga halter av Dioxiner inom området, men inga
mätningar har gjorts av halter i sediment eller ytvatten i närmaste recipienten Lien, som ligger
i anslutning till området. Marken i området utgörs av genomsläppligt grusmaterial, varför
risken för läckage och påverkan är stor. Risk för förorening av sjön Lien (663216-148449),
delområde Arbogaån.
Risk för påverkan på grundvattenförekomst 663352-148354, DARO 663310-148299.
F1907-0070 Surahammar kemiska tvätt (fas 2, riskklass 2)
Höga halter av klorerade kolväten har påträffats i jordprover, men inget grundvatten
påträffades vid borrning. Spridningsrisken till ytvatten bedöms som mycket liten. Närmaste
ytvattensrecipient är Östersjön (661880-152199), delområde Kolbäcksån, men avståndet är
stort och risken för påverkan är liten. Inga mätningar till grund för omklassning.
F1961-0025 Syratippen Lyckan (fas 2, riskklass 1)
Höga halter av metaller (Zn, Ni, Co) i både grundvatten och ytvatten i dike söder om tippen
har uppmätts. Avståndet till närmaste vattenförekomst är dock ganska långt avstånd
(Kolbäcksån 660312-152532). Närmaste vattnet (660907-1526312) i delområde kan
förmodligen vara påverkat av höga metallhalter från deponin. Inga mätningar till grund för
omklassning.
Hög risk för påverkan av metaller på Namnlös bäck 660907-1526312 i delområde 660172152589 (ej rapportförekomst).
F1961-0056 Trångfors Smedja (fas 2, riskklass 3)
Området är beläget i anslutning till Kolbäcksån. Stillastående vattenansamling i området har
höga halter av Zn, Cu, Pb och Ni, men inga uppmätta föroreningar i Kolbäcksån, eller i ett
Källflöde i området som rinner ut till Kolbäcksån. Nivån i grundvattnet är låg och mängden
19
ARBETSBESKRIVNING
20 (27)
Datum
2009-10-06
som läcker till ytvatten är bedömd som liten. Förhöjda halter av Ni och zn i vattenmossa
nerströms, men inga grunder för omklassning.
Liten risk för spridning till Kolbäcksån (661289-1522448).
F1961-0058 Fd. Kolbäcks Värmebehandlings AB (fas 2, riskklass 1)
Höga halter av metaller påträffas i marken, som utgörs av fyllnadsmaterial och grovt
åsmaterial. Förhöjd halt av Ni hittas i grundvatten i området. Närmaste recipient är
Kolbäcksån (660312-152532), ca 200 meter från platsen. Grundvattennivån ligger ganska
långt ner i marken i området, och risken för påverkan på vattentäkt är bedömd som stor. Inga
ytvattenprover är tagna, men ett läckage av metaller till Kolbäcksån är möjligt. Inga
mätningar till grund för omklassning.
Risk för påverkan på Kolbäcksån (660312-152532).
Risk för påverkan på grundvattenförekomst 660724-152426 i DARO 660172-152589.
F1962-0013 Nya Kolningsbergfältet (fas 2, riskklass 3)
Markprover och slagghögar innehåller arsenik och metaller i höga halter. Grundvattenprover
och ytvattenprover i bäck nerströms området har däremot inga förhöjda halter av metaller.
Spridningen bedöms som begränsad. Närmaste reciepient som skulle kunna påverkas är
Kalven (666312-150546), och närmaste rapportförekomst Noren (666103-150613), tillrinning
sker via bäck och våtmarker. Inga mätningar till grund för omklassning. Förmodligen liten
risk för påverkan på rapportförekomst.
F1962-0043 Morbergsfältet (fas 2, riskklass 2)
Höga halter av arsenik i anrikningssand i området. Bäckar och ytvatten i närmaste recient
Bålsjön (666564-150748) har halter av koppar över MKN (8,13 µg/l uppmätt, MKN 4 µg/l) .
Möjligen kan transport av metaller ske vidare till Snytsboån som är närmaste
rapportförekomst, men inga mätningar finns som kan ligga till grund för omklassning.
Förmodligen liten risk för påverkan på Snytsboån (666473-150508).
F1962-0050 Thorshammars verkstad AB (fas 2, riskklass 1)
Metaller (Zn, Cu, Pb, Cd) förekommer i höga halter i mark och byggnader. Ett
grundvattenprov visar förhöjda halter av PAH och Zn. Inga förhöjda halter kan dock påvisas i
ytvatten, men spridning bedöms kunna ske. Sannolikt var utspädningen hög vid
provtagningstillfället.
Risk för påverkan på Snytboån 666473-150508.
F1980-0278 Algruvan (fas 2, riskklass 3)
Varphögar och anrikningssand med höga metallhalter i området. Markprover innehåller olja,
PAH, Cu, V, Ni. Grundvatten förorenat av Cd, Pb, Cu, Ni, Zn, olja och PAH. Avrinning sker
via dike vidare till Bodabäcken (661341-153083, ej VF). Dikesvatten har höga halter av Cd,
Cu och Zn. Troligen fastläggs dessa i sediment innan de når Freden som är närmaste
vattenförekomst. Liten risk för påverkan på Mälaren-Galten (659242-152161).
20
ARBETSBESKRIVNING
21 (27)
Datum
2009-10-06
F1980-0442 Lögarängen (fas 2, riskklass 2)
Halter av tungmetaller, tennorgansiska föreningar, oljor och PAH:er i mark. Även sediment
har föroreningar vilket tyder på att uttransport har skett. Inga förhöjda halter uppmäts i
grundvatten dock. Viss risk för spridning genom uppvirvling av sediment, men
utspädningseffekten är mycket hög på grund av den stora volymen och korta omsättningstiden
för Mälaren. Risk finns för påverkan från förorenad mark, men inga mätningar till grund för
omklassning. Risk för spridning av tennorgansiska föreningar, alifater, PAH och metaller till
Mälaren (659673-155328).
F1981-0064 Sands Såg & Kvarn (fas 2, riskklass 2)
I markprover uppmäts höga halter av alifater, pentaklorfenol, dioxiner, Cu och Cd.
Grundvattenprover har förhöjda halter (ofiltrerade prover) av Al, Mn, Cu, Pb och i en punkt
pentaklorfenol. Området är beläget på Badelundaåsen som består av sand och isälvsediment.
Risk finns för spridning i grundvatten och vattentäkter i området, men förmodligen måttlig
risk för påverkan på Svartån, ca 300 meter bort. Inga mätningar till grund för omklassning.
Risk för påverkan på grundvattenförekomst 663972-153540, DARO 662939-153741.
Måttlig risk för påverkan på Svartån (664666-152886).
F1982-0079 Fagersta kemiska tvätt och press (fas 2, riskklass 3)
Marken utgörs av lero och finmo under byggnaden. Prover på porluft under byggnaden visar
på låga halter av klorerade kolväten. Risken för spridning till ytvatten är förmodligen
försumbar. Inga mätningar till grund för omklassning.
F1983-0001 Kolsva Industriområde 7 objekt (fas 2, riskklass 1-2)
Riskbedömningen avser hela Kolsvas industriområde. Framförallt har metallerna Ni och Pb
påvisats i mycket höga halter i mark. Även alifater och PAH påvisas i marken som utgörs av
fyllnadsmassor och isälvsediment. Spridningsförutsättningarna är därför stora. Ytvatten i
Hedströmmen uppströms och nedströms visade liten påverkan när prover togs vid fyra
tillfällen 1997, men sediment har höga halter av alifater och metaller (främst Pb och Ni)
nedströms Kolsva Industriområde. Risken för påverkan på vatten bör bedömas som stor och
området utgör förmodligen en källa till förorening av Hedströmmen, men inga mätningar
finns till grund för omklassning.
Risk för påverkan på Hedströmmen (659976-150592)
F1983-0005 Gräsötippen (fas 2, riskklass 3)
Jordprover visar på höga halter av PAH, PCB, Alifater och metaller. Tippen är dock väl
placerad på lämplig mark bestående av tjocka lerlager. Grundvattenanlyser och modeller av
spridningsförutsättningarna visar att utläckaget av föroreningar är mycket litet, och att risken
för förorening av vattenförekomster är liten. Inga mätningar till grund för omklassning.
21
ARBETSBESKRIVNING
22 (27)
Datum
2009-10-06
F1983-0107 och F1983-0099 Köpings Kemiska tvätt och Tvättelegans i Köping (fas 2,
riskklass 2-3).
Inga föroreningar kunde detekteras vid Tvättelegans. Under Köpings kemiska tvätt har
uppmätts relativt höga halter av klorerade kolväten i mark. Grundvattenprover har relativt
låga halter, och även om de teoretiska spridningsförutsättningarna är relativt goda verkar
analyser tyda på liten risk för spridning vidare till Köpingsån. Inga mätningar till grund för
omklassning.
F1984-0057 Arboga Mekaniska Verkstad (fas 2, riskklass 3)
Pb och Cu påträffas i jordprover och byggnader. Grundvatten har spår av trikloretylen och
perkloretylen, samt låga metallhalter. Spridningsrisken förefaller liten då marken i området
består av lera och föroreningsnivån är begränsad. Inga data till grund för omklassning.
F1984-0059 Tekniska Hårdkrom (fas 2, riskklass 1)
I jordprover har höga halter av Cr (Cr VI+), Cu, Pb, olja och trikloretylen påvisats. Sediment i
täckdike har höga halter Pb, Cr, Cd, Hg och Cu. Grundvatten och vatten från täckdike har
höga halter av Cr, Cu och Pb. Jordarterna är täta i området, men spridning kan ske via
dagvatten till Butbäcken och vidare till Arbogaån. Tidigare har processvatten letts dit.
Analyser av ytvatten i Butbäcken visar kraftigt förhöjda halter av framför allt Cr, men även
Pb och Cd. Metaller läcker troligtvis ut i Arbogaån, men inga mätningar av halterna har
gjorts. Risk för påverkan på Arbogaån (658644-150055).
Bedömningar från rapporter i MIFO fas 1
F1904-0008 Myrbacksfältet (fas 1, riskklass 1)
Halter av koppar, arsenik och kobolt i markprover är höga. Marken består av sand och är
genomsläpplig. Stor spridningsrisk och stor risk för påverkan på Nedre Skärsjön (663322148672 ej VF) och Uggelforsån (663113-148681), men inga uppmätta halter som ligger till
grund för omklassning.
Risk för förorening av vattendrag Uggelforsån (663113-148681), delområde Hedströmmen.
F1907-0030 Impregneringsanläggning i Ramnäs (fas 1, riskklass 1)
Höga halter av arsenik i grundvattnet vid den tidigare impregneringsplatsen har uppmätts.
Impregneringsplatsen är belägen på mark bestående av åsmaterial, så genomsläppligheten
bedöms som hög. Grundvattenytan är dock flack och mängden förorening som sprids till
ytvattenförekomst bedöms som liten. Grundvattenanalyser tyder inte på att transport av
föroreningar sker i någon större omfattning. Avståndet till närmaste recipient Lilla Nadden är
ca 400 m.
Liten risk för påverkan på Lilla Nadden 662914-152129
22
ARBETSBESKRIVNING
23 (27)
Datum
2009-10-06
F1907-0059 Ramnäs bruk (fas 1, riskklass 2)
Halter av PAH:er, koppar och krom är höga i grundvattenprover inom området, men det
bedömda läckaget till Kolbäcksån (662814-152179) bedöms som litet, trots relativt
genomsläpplig mark. Inga mätningar till grund för omklassning.
Möjligen bör denna risk utredas noggrannare.
F1960-0037 AB P.E. Östlunds Maskinfabrik (fas 1, riskklass 1)
Höga halter av metaller (Ni, Cd, Pb), PAH och Trikloreten i grundvattenprover. Området är
beläget på mark som utgörs av fyllnadsmassor ovanpå åsmaterial, alltså är
genomsläppligheten hög. Området ligger nära Arbogaån (658847-151208) och mynningen till
Mälaren. Mer mätningar behövs för att bedöma omfattningen av spridning, men påverkan på
ytvatten är möjlig. Inga mätningar till grund för omklassning.
Risk för utläckage av föroreningar till Arbogaån (658847-151208).
F1980-0056 Strömsholms Impregneringsanläggning (fas 1, riskklass 1)
Mycket höga halter av metaller i mark har påträffats. Något förhöjda halter av Zn, Cd, As och
Nickel i grundvatten inom området har påvisats. Vattentäkter i närområdet har tidvis haft
förhöjd arsenikhalt. Spridning till Mälaren (659242-152161) bedöms kunna ske, men inga
mätningar till grund för omklassning finns. Förmodligen störst problem för vattentäkter. På
grund av Mälarens stora volym och relativt korta omloppstid blir utspädningen hög.
Risk för spridning till Mälaren (659242-152161).
F1980-0354 Kemisk tvättindustri-Hamre gård (fas 1, riskklass 2)
Förorening av alifater, troligen diesel, har påträffats i markprov och vinylklorid har påträffats
i grundvattenprov. Risk för spridning av diesel i grundvatten föreligger. Närmaste
vattenförekomst är Mälaren ca 400 meter bort. Inga mätningar till grund för omklassning av
vattenförekomster. Risk för spridning av alifater till Mälaren (659673-155328).
F1981-0021 Sala Silvergruva (fas 1, riskklass 1)
Höga halter av tungmetaller (Cd, Pb, Hg och Zn) i varp och slagghögar. Metaller i
malmmineral förekommer mestadels i sulfidform, men karbonatmineral medför att
syrabildningen och därmed utlakningen är förhållandevis liten. Halterna av Cd, Pb, Hg och Zn
i sediment i Pråmån är höga och muddermassor från pråmån är upplagda längs kanterna. Risk
finns för påverkan och spridning av metaller till Sagån vid höga vattenstånd och flöden, men
inga mätningar till grund för omklassning. Risk för påverkan på Skvalån (664573-154390),
Delområde Sagån.
F1982-0033 Avesta SandvikTube AB (fas 1, riskklass 1)
Området utgörs till stor del av fyllnadsmassor. Jordprover har höga halter av alifater, PAH:er,
Cd, Cr, Cu, Ni, Pb, V, As, Co, Hg. Förhållandevis låga halter av Trikloreten, alifater, As och
23
ARBETSBESKRIVNING
24 (27)
Datum
2009-10-06
Cd i grundvatten, prover tagna i juni. Spridningsrisk till Kolbäcksån finns, men förhållandevis
högt pH i mark och låga halter i grundvatten gör att troligtvis liten mängd sprids till
Kolbäcksån. Risk för påverkan på Kolbäcksån 665375-149873.
F1983-0023 Näverkärret Impregnering (fas 1, riskklass 2)
Riskerna är endast bedömda, inga analyser utförda. Sannolikt finns PAH från tidigare
kreosotimpregnering i marken och eventuellt också PCB, metaller och alifater. Marken består
av täta jordarter och spridning till vattenförekomst verkar inte trolig.
24
ARBETSBESKRIVNING
25 (27)
Datum
2009-10-06
Bilaga 1. Prioriterade ämnen enligt bilaga X i Europaparlamentets och rådets direktiv
2000/60/EG, med gränsvärden angivna i Europaparlamentets och rådets direktiv
2008/105/EG.
Ämne
1. Alaklor
2. Antracen
3. Atrazin
4. Bensen
5. Bromerade difenyletrar
6. Kadmium och kadmiumföreningar
7. Kloroalkaner, C10-13
8. Klorfenvinfos
9. Klorpyrifos
10. 1,2-dikloretan
11. Diklorometan
12. Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP)
13. Diuron
14. Endosulfan
15. Fluoranten
16. Hexaklorbensen
17. Hexaklorbutadien
18. Hexaklorcyklohexan
19. Isoproturon
20. Bly och blyföreningar
21. Kvicksilver och kvicksilverföreningar
22. Naftalen
23. Nickel och nickelföreningar
24. Nonylfenol (4-nonylfenol)
25. Oktylfenol (para(tert)oktylfenol)
26. Pentaklorbensen
27. Pentaklorfenol
28. Polyaromatiska kolväten (PAH)
Benso[a]pyren
Benso[b+k]fluoranten
Benso[g,h,i]pyren
Indeno[1,2,3-cd]pyren
29. Simazin
30. Tributyltenn
31. Triklorbensen
32. Triklormetan (kloroform)
33. Trifluralin
AA-MKN
MAC-MKN
(µg/l)
(µg/l)
0,3
0,1
0,6
10
0,0005
0,08
0,4
0,1
0,03
10
20
1,3
0,2
0,005
0,1
0,01
0,1
0,02
0,3
7,2
0,05
2,4
20
0,3
0,1
0,007
0,4
0,7
0,4
2,0
50
0,45
1,4
0,3
0,1
-
0,05
0,002
0,002
0,002
1,0
0,0002
0,4
2,5
0,03
0,1
1,8
0,01
1,0
0,05
0,6
0,04
1,0
0,07
2,0
4,0
0,0015
25
ARBETSBESKRIVNING
26 (27)
Datum
2009-10-06
Bilaga 2. Andra förorenande ämnen med EU-gemensamma gränsvärden
1.
2.
3.
4.
5.
6.
DDT totalt och p,p’-DDT
Aldrin
Dieldrin
Endrin
Isodrin
Koltetraklorid
26
ARBETSBESKRIVNING
27 (27)
Datum
2009-10-06
Bilaga 3. Särskilda förorenade ämnen med föreslagna gränsvärden i Naturvårdsverkets
rapport 5799.
METALLER
Krom
Zink
GVandra ytvatten
3
8
-
Koppar
GVvatten
3 µg/l
8 µg/l CaCO3>24 mg/l
3 µg/l CaCO3<24 mg/l
4 µg/l
VÄXTSKYDDSMEDEL
Aklonifen
Bentazon
Cyanazin
Diklorprop
Diflufenikan
Dimetoat
Fenpropimorf
Glyfosat
Kloridazon
MCPA
Mekoprop & Mekoprop-p
Metamitron
Metribuzin
Metsulfuronmetyl
Pirimikarb
Tifensulfuronmetyl
Sulfosulfuron
Tribenuronmetyl
0,2 µg/l
30 µg/l
1 µg/l
10 µg/l
0,005 µg/l
0,7 µg/l
0,2 µg/l
100 µg/l
10 µg/l
1 µg/l
20 µg/l
10 µg/l
0,08 µg/l
0,02 µg/l
0,09 µg/l
0,05 µg/l
0,05 µg/l
0,1 µg/l
-
BIOCIDER
Bronopol
Irgarol 1051
0,7 µg/l
-
0,3 µg/l
0,003 µg/l
30 µg/l
0,3 µg/l
3 µg/l
0,03 µg/l
ÖVRIGA ÄMNEN
Triclosan
C14-17-kloralkaner, MCCP
PCBer, dioxiner och furaner
Perfluorooktansulfonat
Hexabromcyklododekan
Bisfenol-A
Nonylfenoletoxilater
1 För metaller avser gränsvärdet den lösta delen metall d.v.s. koncentrationen i den fas som
erhålls efter filtrering genom ett 0,45 μm filter. Vid utvärdering av övervakningsdata mot de nedan
angivna gränsvärdena för metaller bör hänsyn tas till metallens biotillgänglighet, naturliga
bakgrundshalter, typ av utsläppskällor och konstaterade biologiska effekter i området.
2 Gränsvärdet för zink är baserat på adderad risk, d.v.s. värdet avser den zink som är tillförd
vattendraget utöver bakgrundshalter.
3 Gränsvärdet för nonylfenoletoxilater baserar sig på summan av nonylfenolekvivalenter (NPTEQ).
27