Folkmusik som populärkultur
Uppsummering
Teoretisk stildefinition
• Folkmusik är en musikgenre/musikstil som
avgränsas och upprätthålls genom 1) att de som
spelar, dansar och lyssnar genom spontana och
institutionaliserade handlingar ömsesidigt
(gjensidig) bekräftar för varandra att genren är
en egen socio-musikalisk verklighet och 2)
genom att musikaliskt/stilistiskt igenkännande
förutsätter specifika hantverksmässiga (speloch sångtekniska) färdigheter baserade på
erfarenheter från folkmusikens egna arenor.
Grundläggande teoretisk
utgångspunkt
• Diskursen om norsk/svensk/irländsk (etc.) folkmusik,
manifesterad genom både institutionella och oformella
förhandlingar och praxisformer, konstruerar och
naturaliserar dominerande föreställningar. Det är m.a.o.
inte så att festivaler, utbildningar, skivproduktioner osv.
enbart reflekterar en befintlig musikstil eller befintliga
intressen, ideal och föreställningar om den här musiken.
Det är riktigare att tänka sig att dessa föreställningar och
musikaliska referenser konstrueras och kommer att
framstå som underförstådda spelregler genom dessa
praxisformer och urvalsprocesser.
Folkmusik som öppen form
• Muntlig tradering (anonymitet, selektion,
ackumulation, kollektiv omformning och
förädling, improvisation och variation)
• Formelbaserad struktur
• Flexibel form
Vad är stil?
• Repertoar? (verk, struktur, metrik, tonalitet,
kompositionsform etc.)
• Hantverk? (spelstil, instrumentbehandling,
idiomatik, frasering, timing,
variation/improvisation etc.)
Materiell, deskriptiv stildefinition
• Klassifikation
• Entydighet
Exempel: ”Med folkemusikk meiner denne lovi: Springar (springleik
og pols), halling, gangar (vossarull), lydar- og brureslåttar
(bruremarsjar), gamal vals og lokkar når dei vert spela på fele,
langeleik, bukkehorn, lur, fløyte og munnharpe”.
(Bakka/Blom/Holen/Nyvold/Ranheim 1986:3)
Stil som uttryckspotential
• Stil som det musikantiska språket
• Öppen stildefinition
• Stil förstås som ett set av möjligheter inom
kulturellt förhandlade gränser snarare än
som en avgränsad samling uttryck som
kan klassificeras
• Fokus på gränsförhandlingar
• Stilförhandlingar får karaktär av ett
oavslutat utforskande
Folkmusik som samtidskultur
•
•
•
•
•
•
Folkmusik som folkets musik vs. folkmusik som en intresse- och
idégemenskap bland specialintresserade.
Ingen musikform existerar isolerad från omgivningen och stilförhandlingar i
samtiden sker dialogiskt. Förhållandet mellan olika genrer, stilar och
substilar utgör därför ett sociologiskt givet grundlag för dessa förhandlingar.
Alltså, olika genrer, stilar och substilar definieras i förhållande till varandra.
Detta kan lika gärna leda till att gränser mellan stilar förstärks som att de blir
otydligare.
Musikalisk förtolkning, upplevelse och utövning sker med utgångspunkt i en
förståelsehorisont som är förankrad i samtiden.
Potentialen av uttryck och mening i en musikform är betingad av det
historiska ögonblicket. Systemet av musikaliska och utommusikaliska
referenser och tolkningsförutsättningar skapas och upprätthålls genom
mellanmänsklig kommunikation här och nu.
Hur vi tolkar ett musikuttryck påverkas av våra samlade erfarenheter.
Vi kan alltså inte räkna med att höra det samma som våra föregångare.
Det ”exotiska” i en historisk musikform är därför en konstruktion som bygger
på kategorier som hör hemma i vår egen historiska situation.
När vi lyssnar på, analyserar och försöker rekonstruera musik från en
annan tid, så gör vi det med förutsättningar som gör den till samtidsmusik.
Stil som konstruktion
•
•
•
•
Urvalsmekanismer
Konsolidering, auktorisering och esteticering
“Highlighting”
Renodling av vissa stilparametrar - urskiljning av
stilmarkörer
• Ideologisk, politisk, musikalisk-stilmässig
positionering och polarisering.
• Revival – förebilder och modeller – konsolidering
Stilmarkörer
• Skapas genom en process där det sätts fokus på vissa
uttrycksparametrar som kan associeras med en bestämd
musikstil.
• Fungerar som identifikationsmärken som skiljer besläktade
stiluttryck från varandra.
• Kan fungera som viktiga orienteringspunkter för den enskilde
musikern i bemärkelsen vilka musikaliska ”språkdrag” som
tillägnas, utnyttjas och kommuniceras som markörer för
stiltillhörighet.
• Som fenomen kan stilmarkörer bidra till att förstärka gränser
mellan olika stiluttryck genom att fungera
relationellt/kontrastivt.
• Är förbundna med en negativ stildefinition.
• Processen är historiskt bestämd genom att den bara kan
förekomma i en musikkulturell kontext där stildistinktioner är
viktiga.
Stil och glokal identitet – Folkmusik
och nya medier
• Global form – lokalt innehåll
• Nivåer i en genrehierarki
Genre (ett generellt ramverk för kategorisering, evaluering och
positionering)
↓
Stil (ett specifikt och avgränsat (lokalt) set med uttrycks- och
upplevelseförutsättningar)
• Musik- och medieteknologisk revolution
- Teknologi och musikalisk praxis som ömsesidigt (gjensidig)
konstituerande
- Teknologi som en del av formativa kulturella processer (formande,
upprätthållande och medierande)
- Teknologi som ljudproducerande mekanism (idiomatik och dialektik)
World Music
↓
Irish
↓
↓
Scandinavian
↓
Traditional Contemporary
↓
↓
↓
↓
↓
Swedish Danish Finnish Icelandic Norwegian
Traditional
Contemporary
↓
Instrumental Vocal
Nytrad Folkrock Fusion/Cross-over
Gammaldans
Låtspel
Danslåtar
Visor/ceremonimusik/arbetsmusik
Halling (2/4 takt)
Polska (3/4 takt)
↓
Rättvikspolska Bingsjöpolska Orepolska
Personlig stil/trend/stiländring
Personlig stil/trend/stiländring
Perspektiv på själviscensättelse
och performativitet
1) Som en aktiv handling med vissa givna
förutsättningar
2) Som en handling som är med på att
konstituera och manifestera en bestämd
menings- och förtolkningshorisont
3) Som en handling som utmanar
etablerade konventioner, rollmönster och
identiteter
Vad förhandlas det om och hur?
•
Artistisk identitet
- Själviscensättelse, teatralitet, ritual
•
Stilidentitet
- Gränsförhandlingar (vad är folkmusik? vad är en folkmusiker?)
•
Autenticitet och auteurskap
- Subjektivitet och integritet, trohet mot källan
•
Symboler och stereotyper
- Intertextualitet och intratextualitet
•
Själva arenan – både kontexten för och en del av iscensättandet
- Intersubjektivitet
•
Könsroller och könsidentitet
•
Kroppen i musiken – musiken i kroppen – expressiv uttrycksrepertoar
- Expressiva gester, gester som organiserar musikalisk samhandling
- Musikaliska representationer av kropp och gestik
- Visualisering: Ser vi artisten eller inte? Vilken signifikans har detta? Vad
är förbindelsen mellan det musikaliska och det visuella uttrycket och
intrycket?
