Psykisk ohälsa bland
barn och unga
- och vikten av tidiga stödinsatser
Denna skrift riktar sig framförallt till dig som möter barn och unga i din vardag,
exempelvis inom ditt dagliga arbete eller i egenskap av beslutsfattare inom
kommun eller landsting.
Den riktar sig även till dig som är barn eller ung, till dig som förälder eller
annan anhörig samt andra som vill veta mer om hur situationen ser ut när det
gäller barns och ungas psykiska hälsa.
Skriften ger en bakgrundsbild till vad som behövs för att må bra, vad som kan
stärka eller hota den psykiska hälsan.
Den sammanfattar det aktuella forskningsläget när det gäller förekomst av
psykisk ohälsa, individuella och samhälleliga bakgrundsfaktorer samt vilka
myndigheter och verksamheter som har ansvar för att ge hjälp och stöd.
Skriften pekar även på de brister Rädda Barnen anser att samhället behöver
komma till rätta med för att kunna tillgodose behoven och rätten till stöd och
hjälp för de barn och unga som lider av psykisk ohälsa.
För en del barn som mår psykiskt dåligt räcker resurserna till inom det egna
nätverket med stöd från familj, släkt och vänner kombinerat med de generella
förebyggande stödinsatser som finns för att skapa goda uppväxtvillkor exempelvis
inom barnhälsovård, förskola och skola. Andra barn är i behov av individuellt
anpassade stöd och behandlingsinsatser. I denna skrift väljer Rädda Barnen att
framförallt fokusera på brister när det gäller tidiga stödinsatser för alla de barn
och unga i behov av stöd och hjälp utifrån psykisk ohälsa, men som ännu inte
kräver omfattande insatser i form av specialistvård.
Vi har allt att vinna på att fånga upp barn och unga som mår dåligt, tidigt, innan
svårigheterna vuxit sig alltför stora.
© 2016 Rädda Barnen
Författare: Karin Blomgren, Rädda Barnen
Foto: Claes Herrlander (omslag, sid 4, 7, 14 16-17) och Pernilla Norström (sid 11)
Barnen på bilderna har ingen koppling till innehållet.
2
PsykiskLinda
ohälsa
bland barn och unga
Formgivning:
Askervall
Vad behöver barn för
att må bra
BARNS UPPVÄXTVILLKOR OCH INDIVIDUELLA FAKTORER påverkar
hur den fysiska och psykiska hälsan utvecklas. Barn har generella behov där
en trygg vardagsmiljö och god anknytning till minst en förälder eller en annan
person i barnets närhet, som kan ge värme, omsorg, skydd mot eventuella faror,
struktur och förutsägbarhet, spelar en viktig roll för barns motståndskraft till
att utveckla psykisk ohälsa.
Andra familjemedlemmars fysiska och psykiska mående påverkar barnet. Att
under uppväxten utsättas för påfrestande händelser ökar risken för att barnet
utvecklar känslomässiga eller psykiska besvär. Hur ett barn tas omhand i samband
med svåra händelser till exempel i samband med kriser, katastrofer, sjukdom
eller dödsfall i familjen, kan vara avgörande för barnets psykiska mående, nu
och på sikt.
Förskola och skola är viktiga arenor för hälsa och utveckling. En väl fungerande
förskola och skola kan fungera kompensatoriskt för ett barn med problem med
t ex inlärning eller i hemmiljön. En god självkänsla, trygga nära relationer, bra
kamrater och positiva fritidsaktiviteter är exempel på viktiga skyddsfaktorer som
främjar psykisk hälsa.
Individuella förutsättningar, familjeförhållanden och andra nära relationer har
med andra ord en stor inverkan på den psykiska hälsan. På senare tid har man
även börjat uppmärksamma andra aspekter och livsvillkor som viktiga påverkansfaktorer, såsom skolsystem, bostadsområde, familjens socioekonomiska status,
konjunkturen på arbetsmarknaden och framtidsutsikter.
Psykisk ohälsa bland barn och unga
3
Psykisk ohälsa bland barn och unga kan beskrivas som:
• Självupplevda självrapporterade besvär som inte kan räknas in
i den normala tonårsutvecklingen.
• B
eteendemässiga, sociala eller kognitiva svårigheter som kan
ge såväl emotionella som somatiska besvär.
• E tt tillstånd som medför symptom som har en negativ inverkan
på barnets välbefinnande och känslomässiga utveckling.
4
Psykisk ohälsa bland barn och unga
Psykisk ohälsa i Sverige idag
DET FINNS EN GENERELL UPPFATTNING om att psykisk ohälsa bland
barn och unga har ökat. En tillbakablick 20 år i tiden visar att den psykiska hälsan,
framförallt bland tonåringar, tycks ha försämrats. Skolbarns hälsovanor som
presenteras av Folkhälsomyndigheten är en internationell undersökning som sedan
1985 genomförs var fjärde år. De senaste resultaten av Skolbarns hälsovanor
2013/2014 visar att majoriteten av skolbarnen mår bra. Med åldern ökar dock
andelen med återkommande psykiska och somatiska besvär, som huvudvärk,
nedstämdhet och sömnsvårigheter.
Sedan början av 1900-talet har svenska ungdomars självupplevda psykiska hälsa
haft en oroväckande utveckling. Mellan 1989 och 2005 tredubblades antalet
ungdomar i åldern 16–24 år som uppgav att de led av ängslan, oro eller ångest.
Uppgifter om ihållande trötthet, sömnsvårigheter och värk i nacke och skuldror
ökade också.
Ett observandum är att det under de senaste åren skett en stor ökning av barn och
unga inom den psykiatriska öppen- och slutenvården. Parallellt med ett ökat
tryck inom vården har det även skett en ökning av utskriven psykofarmaka till
ungdomar, både pojkar och flickor.
Samhällsfaktorer med inverkan på den psykiska hälsan
En tillbakablick på de senaste trettio åren och en sammanfattning av de större
utredningar och undersökningar visar att den psykiska hälsan hos unga inte förbättrats i den mån man skulle kunna förvänta sig utifrån ett förhållandevis
välutvecklat samhälleligt socialt skyddsnät.
Orsakerna till varför så många ungdomar berättar att de mår psykiskt dåligt är
delvis outforskade. En av orsakerna anses dock vara att Sverige är ett individualistiskt samhälle som ställer krav på individen att själv skapa sin identitet och göra
framgångsrika val. En resursstark individ kan ha goda möjligheter att ta sig fram
i ett sådant samhälle medan det riskerar att slå ut andra.
Psykisk ohälsa bland barn och unga
5
Senare forskning visar på ett samband mellan psykisk ohälsa och familjens sociala
och ekonomiska status. Barn som lever i ekonomisk utsatthet har en kraftigt
förhöjd risk för att utveckla psykisk ohälsa. Hälsoproblem under barndomen får
dessutom allvarligare konsekvenser för barn som växer upp i ekonomiskt utsatta
familjer jämfört med andra barn.
Stress inom skolan och inför framtiden påverkar barns psykiska hälsa negativt.
Studier visar på ett starkt samband mellan psykisk hälsa och skolprestationer.
Drygt 87 procent av alla elever i årskurs 9 lyckades uppnå gymnasiebehörighet
våren 2012. När det gäller barn med psykisk ohälsa var motsvarande siffra endast
60 procent. Majoriteten av ungdomar i Sverige anger skolarbete och oron för
framtida arbetslöshet som den främsta källan till känslan av stress.
Självmord bland unga
Sverige har en hög självmordsfrekvens bland unga. Under 2013 valde 1 606 personer
i Sverige att ta sitt liv och av dem var 176 mellan 15–24 år. Det motsvarar drygt
14 unga människor varje månad. Det finns ett samband mellan upplevd psykisk
ohälsa i ungdomen och att insjukna i psykiska sjukdomar och begå självmord
senare i livet. Tidiga tecken på psykisk ohälsa är med andra ord en allvarlig riskfaktor för psykiska besvär på sikt.
En expertenhet inom självmordsforskning och självmordsprevention, Nationell
prevention av suicid och psykisk ohälsa (NASP), har på uppdrag av regeringen
kartlagt självmordsförebyggande arbete i Sverige och kommit fram till att förebyggande insatser som riktar sig direkt till unga är de som ger bäst effekt. Samtidigt
visar granskningar att det självmordsförebyggande arbetet i Sverige dras med
stora brister.
6
Psykisk ohälsa bland barn och unga
Vanliga symptom
kopplade till psykisk
ohälsa:
• Sömnsvårigheter
• Irritation
• Nedstämdhet
• Dålig självkänsla
• Psykosomatiska besvär
• Inlärningssvårigheter
• Oro och ångest
• Aggressivt beteende
• Ätstörningar
• Självskadebeteende
• Självmordsbenägenhet
• Fobier
Psykisk ohälsa bland barn och unga
7
Samhällets ansvar och
förutsättningar
DET ÄR MYNDIGHETERNAS ANSVAR att ge stöd till barn och unga med
psykisk ohälsa. Kommuner och landsting måste verka tillsammans för att
systematisera stödet. Stödet ska ges med en helhetssyn utifrån barnets särskilda
behov och förutsättningar.
”Det är inte bara barnen
som ska komma till de
vuxna utan de vuxna kan
åtminstone visa att de
finns där eller fråga hur
man mår.”
Ung Röst, Rädda Barnen, 2014
Eftersom psykisk ohälsa hos barn och ungdomar kan bottna i en sammansatt
problematik blir samverkan viktig mellan olika huvudmän såsom hälso- och
sjukvård, skola, socialtjänst och polis. När samverkan mellan olika stödinstanser
brister medför det ofta att barnet hamnar i kläm. Svårigheter att samverka kan
exempelvis bero på bristfälliga eller otydliga strukturer, att det saknas ekonomiska
incitament eller en bristande förståelse bland professionella för var och ens
respektive kompetensområde. Flera studier visar att samhällets kostnader för vård
och omsorg minskar när samverkan mellan myndigheter fungerar. Omvänt
ökar en god samverkan förutsättningarna för ett gott individuellt bemötande
och för att tillgodose barnets unika behov av stöd och hjälp.
8
Psykisk ohälsa bland barn och unga
Första linjen
I takt med att barn- och ungdomspsykiatrins uppdrag allt mer kommit att handla
om att erbjuda högspecialiserade vård och diagnosticering av barn med neuropsykiatrisk problematik, uppmärksammar Rädda Barnen att barn och unga med
begynnande och/eller lindrigare former av psykisk ohälsa ofta hamnar i kläm.
Vi ser allvarliga brister inom den så kallade ”första linjens psykiatri” (se faktaruta
nedan). På många håll saknas stödinsatser till barn och unga med psykisk ohälsa
och barn och föräldrar vet ofta inte vart de ska vända sig för att få stöd. Rädda
Barnen anser att första linjen inte är tillräckligt utvecklad för att kunna avlasta
den specialiserade psykiatrin i önskvärd omfattning.
Första linjens psykiatri
Första linjen är en benämning på verksamheter som ansvarar för
att ta emot, ge stöd till och i viss mån behandla barn och unga
med lindriga till måttliga symptom på psykisk ohälsa. Det kan
handla om svårigheter som har psykologiska, medicinska, sociala
eller pedagogiska orsaker.
Första linjen är inte ett tydligt definierat begrepp i svensk lagstiftning. Detta
medför ett tolkningsutrymme där kommuner och landsting kan välja att tolka
sitt ansvar och uppdrag olika, vilket får negativa konsekvenser och möjliggör
orimliga skillnader runt om i landet. I vissa fall riskerar barn att bli helt utan
vård vilket kan få allvarliga, livsavgörande följder.
Ett pågående utvecklingsarbete syftar till att ta fram modeller inom första linjen
som ser till att barn och ungdomar som uppvisar symptom på psykisk ohälsa
snabbt ska få rätt stöd av rätt aktör. En tidig upptäckt anses viktigt för att kunna
förebygga och motverka omfattande vård på specialistnivå senare i livet.
Psykisk ohälsa bland barn och unga
9
En tidig upptäckt kan betyda att det sker tidigt i barnets liv eller tidigt i en
sjukdomsutveckling.
För en del barn räcker resurserna till inom det egna nätverket med stöd från
familj, släkt och vänner kombinerat med de generella förebyggande stödinsatser
som finns för att skapa goda uppväxtvillkor exempelvis inom BVC, förskola
och skola. Andra barn är i behov av individuellt anpassade stöd och/eller behandlingsinsatser inom första linjen eller specialistvården.
Stöd på olika nivåer
Stöd på olika nivåer
Specialiserad vård
t ex Socialtjänst, BUP
Första linjens
psykiatri
Familj, släkt
och vänner
10
Generellt förebyggande t ex
BVC, elevhäsan,
ungdomsmottagning,
familjecentral.
Psykisk ohälsa bland barn och unga
”Jag känner ganska många som har
mått dålig. Så dåligt att dom har
skadat sig själva.”
Ung Röst, Rädda Barnen, 2014
Psykisk ohälsa bland barn och unga
11
Vad säger Barnkonventionen?
SVERIGE HAR RATIFICERAT BARNKONVENTIONEN och därmed
förbundit sig till att använda alla sina tillgängliga resurser för att uppfylla den.
Några särskilt relevanta artiklar i Barnkonventionen gällande rättigheter för
barn med psykisk ohälsa är:
• Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet (artikel 3).
• B
arnet har rätt till goda uppväxtvillkor och till bästa uppnåeliga
hälsa samt rätt till sjukvård och rehabilitering (artikel 24).
• B arnet har rätt till likvärdiga villkor och till att skyddas från
diskriminering (artikel 2).
• B
arnet har rätt till liv, hälsa och utveckling (artikel 6).
• B
arnet har rätt att uttrycka sin åsikt i frågor som berör det
(artikel 12).
• B
arnet har rätt till skydd mot alla former av fysiskt eller
psykiskt våld (artikel 19).
FN:s Barnrättskommitté i Genève har kritiserat Sverige för diskriminerande
effekter som bottnar i kommunala skillnader när det gäller stöd till utsatta
barn. I rekommendationerna från FN:s Barnrättskommitté som Sverige tog
emot i februari 2015 lyfts bland annat behovet av att säkerställa en jämlik hälsovård, särskilt för barn i marginaliserade grupper. När det gäller barn- och
ungdomspsykiatrisk vård nämns särskilt barn med ADHD och en oro för
den stora ökningen av medicinering av dessa barn. FN:s Barnrättskommitté
betonar också hur viktigt det är med en fungerande elevhälsa som kan ge barn
rätt stöd och i viss mån behandling vid psykisk ohälsa och annan problematik.
12
Psykisk ohälsa bland barn och unga
Lagar som reglerar stöd, vård
och behandling till barn och unga
Hälso- och sjukvårdslagen
Vården ska arbeta för att förebygga ohälsa och uppfylla kraven för en god
vård. Vårdinsatser ska vara lättillgängliga och bygga på respekt för patientens
självbestämmande och integritet.
Patientlagen
Barnet ska få information om sitt hälsotillstånd och vilken behandling som finns
att få exempelvis metoder, hjälpmedel, stöd, risker och eftervård. Barnet ska
också få veta möjligheten att välja behandlingsalternativ, få ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt. Informationen ska anpassas efter barnets ålder,
mognad, erfarenhet och språkliga bakgrund.
Socialtjänstlagen
Reglerar att barnets bästa ska beaktas vid åtgärder som rör barn, i det här
fallet vård- och behandlingsinsatser för barn. Barnet ska få information och
ges möjlighet att framföra sina åsikter, med betydelse i förhållande till ålder
och mognad. Ett barn som har fyllt 15 år har rätt att föra sin egen talan.
Skollagen
Reglerar elevhälsovårdens skyldigheter att vara förebyggande och hälsofrämjande. I den nya skollagen (2011) lyfts elevhälsans förebyggande roll
fram och alla elever ska ha tillgång till psykolog, kurator och personal med
specialpedagogisk kompetens, utöver skolläkare och skolsköterska. Skollagen reglerar också att skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov och
elever som riskerar att inte nå kunskapskraven ska snabbt få rätt stöd.
Myndigheter har en särskild skyldighet att samverka i frågor som rör barn
som far illa eller riskerar att fara illa. Det regleras i sin tur i lagstiftningen
för polis, förskola och skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård.
Psykisk ohälsa bland barn och unga
13
14
Psykisk ohälsa bland barn och unga
Rädda Barnens uppdrag
inom området
RÄDDA BARNEN HAR EN VIKTIG ROLL i att framhålla barnets perspektiv
i förhållande till förändringar, samhällsfunktioner och beslut på olika nivåer
i samhället som påverkar barn.
Rädda Barnens enkätundersökning Ung Röst (2011) visade att 87 procent, av de
nära 25 000 ungdomar som deltog i studien, oroade sig för sin egen eller kompisars
psykiska hälsa och tyckte att det var viktigt, eller mycket viktigt att Sverige gör
mer för att det ska gå fortare för barn och unga att komma i kontakt med en
kurator, psykolog eller motsvarande.
”I vår skola pratar vi knappt om vad
man ska göra om man mår dåligt
eller känner sig stressad eller vem
man ska vända sig till.”
Ung Röst, Rädda Barnen, 2014
När Ung röst genomfördes 2014 visade undersökningen att andelen barn som
känt sig nedstämda ökar med åldern och att 33 procent av alla barn och ungdomar
inte vet vart de ska vända sig om de har problem i familjen. Undersökningen
visade också att 90 procent av barnen som deltog har känt sig stressade över
skolarbetet under det senaste året.
Psykisk ohälsa bland barn och unga
15
16
Psykisk ohälsa bland barn och unga
Rädda Barnen vill:
• a tt ansvaret för det första mottagandet av barn och unga med
psykisk ohälsa ska vara tydligt utpekat och resurssatt i samtliga
kommuner och landsting.
• a tt det ska vara lätt att söka stöd och gå snabbt att få hjälp
i samband med psykisk ohälsa.
• a tt insatser som erbjuds ska präglas av långsiktighet och stabilitet.
För att ge ett bra stöd till barnet krävs ofta ett helhetsperspektiv
som inkluderar hela barnet och dess omgivning.
• a tt stöd som riktar sig till barn ska vara likvärdigt oavsett var
i landet barnet bor.
• a tt det, utöver första linjen, ska finnas en tillgänglig och väl
fungerande elevhälsa, barnavårdscentral, ungdomsmottagning
och specialistmottagning. Hela kedjan måste finnas.
• a tt det ska vara möjligt för ett barn att vid behov själv söka
stöd, utan en förälder.
• a tt rutiner för att upptäcka förekomst av våldsutsatthet ska finnas
inom alla verksamheter med ansvar för att ge stöd till barn utifrån
psykisk ohälsa, t ex inom första linjen, elevhälsan, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänsten.
Psykisk ohälsa bland barn och unga
17
Referenser och lästips
• H
ellre Rik och Frisk – om familjebakgrund och barns hälsa.
SNS förlag, (2014)
• U
ngdomar, stress och psykisk ohälsa.
(SOU:2006:77)
• U
ng Röst Sverige 2014.
Rädda Barnen (2014)
• Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14.
Folkhälsomyndigheten (2014)
• N
är livet känns fel – Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa.
Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor (2015)
• A
tt vilja se, vilja veta och vilja fråga – vägledning för att öka
förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet.
Socialstyrelsen (2014)
18
Psykisk ohälsa bland barn och unga
Psykisk ohälsa bland barn och unga
19
Rädda Barnen kämpar för barns
rättigheter. Vi väcker opinion och
stöder barn i utsatta situationer
– i Sverige och i världen.
Rädda Barnen
107 88 Stockholm
Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg
Tel: 08-698 90 00
[email protected]
www.räddabarnen.se
20
Psykisk ohälsa bland barn och unga
Plusgiro: 902003-3
Bankgiro: 90-20033
