Lärande

Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor
Nyköpings friskola
2012/2013
Systematiskt kvalitetsarbete
Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars
behov ska tillgodoses inom ramen för kunskapskrav och krav på systematiskt arbete gällande
diskriminering och kränkning.
Att analysera resultat av nyckeltal och aktiviteter är därför ett ständigt pågående arbete och en
förutsättning för att löpande kunna vidta rätt åtgärder för fortsatt arbete och för en förbättrad
kvalitet i verksamheten och därmed i barn och elevers lärande.
Utifrån resultat i de fyra perspektiven Kund, Lärande, Medarbetare och Ekonomi görs analyser
kontinuerligt.
Kvalitetsarbetet dokumenteras i Pysslingens digitala styrkort. Uppföljningen sker utifrån nationella
styrdokument och affärsplan lokalt på enheten och tillsammans med ansvarig regionchef.
Ur skollag (2010:800)
3 § Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt
planera, följa upp och utveckla utbildningen.
4 § Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även
på förskole- och skolenhetsnivå.
Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig
personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska
ges möjlighet att delta i arbetet.
Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första
och andra styckena.
5 § Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska vara att de mål som finns
för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.
6 § Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska dokumenteras.
Pysslingens Grundskolors övergripande utvecklingsområden 2012-2013
Lärande
• Kvalitet i förskola och skola
Medarbetare
• Systematiskt kvalitets och utvecklingsarbete
Ekonomi
 Kvalitet i ekonomisk styrning
Kund
Enhetens utvecklingsmål under läsåret 2012 – 2013
 Förbättra kommunikation mellan hem och skola
 Öka elevtrivsel
Förbättra kommunikation mellan hem och skola
Utvalda aktiviteter/processer
 Fungerande och utvecklad hemsida
 Föräldramedverkan vid exempelvis lägerskola
 Workshop Unikum för föräldrar och elever
 Föräldrakväll för presentation av elevarbeten
 Digital elevnärvaro på Unikum
 Använda loggboken som en kanal mellan hem och skola
 Loggboken ska implementeras (6-7)
Analys:
Svarfrekvensen har ökat till 60% från tidigare 48% på vår NKI. Vi har skrivit i veckobrev och påmint om
denna kundundersökning för att öka svarsfrekvensen. Att vi genomfört undersökningen flera år i rad nu
kan också varit en bidragande faktor att fler föräldrar svarar. Resultaten är inte lätta att analysera och
jämföra eftersom årets undersökning angav nöjdhet på en tiogradig skala jämfört med den tidigare
sjugradiga skalan. Frågorna är heller inte direkt jämförbara eftersom frågorna nu är omformulerade
jämfört med förra årets frågor.
Resultaten från enkäten i skolår 2-3 visar att våra kunder till största del är nöjda med vår verksamhet. Den
punkten gällande varierande och näringsriktig kost visar tydliga indikationer på missbelåtenhet. Under
läsåret har vi fått en ny matleverantör.
Resultatet för maten är anmärkningsvärt låg jämfört med övriga resultat. Vi behöver se över detta för att
komma till rätta med missnöjet kring maten.
När det gäller samverkan kring barnets utveckling och lärande mellan skola och fritidshem är 22 %
missnöjda. Skolår 2-3 har under läsåret haft en fritidspedagog, som varit med under skoldagen fram till
lunch och därefter arbetat vidare med eleverna på fritids. Utvärdering för fritids, se bilaga.
Hemsidan har reviderats och utvecklats sakta men säkert. Hemsidan ska fungera som en länk mellan hemoch skola och där det ska finnas möjlighet att dra ut viktiga blanketter etc. Vi tror att hemsidan varit
mindre aktiv hos föräldrar med tanke på att mycket av skolans information går ut via UNIKUM.
Hemsidan kommer att fungera mer utifrån ett marknadsföringssyfte.
Workshop för Unikum har erbjudits under läsårets gång men dessvärre var det ingen kund som kom. I
och med att UNIKUM kommer att användas mer aktivt för både pedagoger, elever och föräldrar
kommande läsår blir kanske en workshop mer intressant hos våra kunder.
IUP-processen är dessutom på väg att förändras och så även Unikum, detta gör att även personalen
behöver få utbildning så att även vi kan utbilda föräldrar.
Den digitala elevnärvaron på Unikum som vi hade för avsikt att starta på högstadiet har inte använts då vi
inte fått någon utbildning i detta. Vi kommer att dessutom from hösten använda programmet AdelaNet för
rapportering av elevnärvaro.
I de lägre åldrarna ser vi att loggboken fungerar som ett bra verktyg mellan hem och skola. Där finns
elevernas IUP, LUS och sammanställning av kunskapsmål synligt för föräldrar och elever. För de äldre
eleverna på högstadiet har loggboken fungerat för eleverna själva gällande planering och utvärdering,
men fungerar inte som en tillförlitlig kanal mellan hem och skola. Högstadiet vill därför satsa på att
använda Unikum som föräldrakanal istället. På Unikum tänker vi oss att lägga ut PP:er som sedan
kommenteras av ämneslärare.
Under våren har F-1 haft temaavslutning (zoologi) där föräldrar och syskon bjöds in under en
eftermiddag. På engelskan har skolår 1 och 2 läst samma bok och tränat in en redovisning av boken för
varandra. (Dramatisering och en egen tolkning av boken på i-pad) Föräldrar var inbjudna till skolår 1
redovisning. Vi filmade dramatiseringen och sedan har vi lagt ut filmen på Unikum för föräldrar och
elever som inte hade möjlighet att se redovisningen. Åk 2-3 har haft en läskväll dit föräldrar och elever
bjudits in för att bli inspirerade av bibliotekspersonal. Åk 4-5 genomförde en föräldrakväll tidigt i
november med namnet ”pedagogisk afton” då vi redogjorde för arbetet med loggboken, anpassningar i
undervisning och material till kunskapskraven för åk. 6 (dit vi strävar) samt andra förändringar som skett
under hösten utifrån organisation och elevgrupper. Rektor och specialpedagog var också med den kvällen.
Inför utvecklingssamtalen på både höst- och vårtermin har en portofoliodag legat för åk f-5, dit
föräldrarna varit välkomna att titta i sitt barns portfolio. 6-7 har använt föräldrar som skjutshjälp vid den
lägerskola som de haft. Dessutom har hela skolan, såväl f-5 som 6-7, haft tre dagars öppen verksamhet (v
10) dit föräldrar kunde komma och besöka verksamheten under ordinarie skoltid.
Öka elevtrivsel
Aktiviteter 2012/13:
 Skapa klassföräldragrupper
 Elevmedverkan genom tex inredning, skapande av uppehållsrum mm



Arbeta aktivt och schemalagt med grupprocesser
Gemensamma aktiviteter så som friluftsdagar, avslutningar, temadagar, redovisningar
Hålla skolans värdegrund levande
Analys:
Skolan inbjuder till skolråd där föräldrarepresentanter samt rektor närvarar. Protokollet skickas sedan ut
via Unikum till föräldrar och personal. På föräldramötet i åk 2-3 i början av läsåret valdes två stycken
klassföräldrar/årskurs. De anordnade två stycken aktiviteter för eleverna och familjerna under det gångna
läsåret. I de övriga klasserna har inte några klassföräldrar valts.
Vi har haft gemensamma friluftsdagar, dock STG och ÖKG var för sig. Lucia och sommaravslutning
anordnades gemensamt från F-7.
Läsåret började med att F-5 hade ett gemensamt mattetema där eleverna arbetade i tvärgrupper de två
första skolveckorna. Under vårterminen har vi haft en gemensam vänskapsdag med trerätters middag.
Eleverna på skolan var indelade i tvärgrupper och fick själva välja en gemensam gruppaktivitet som
sedan redovisades för övriga elever på skolan.
Vi har även haft ett flertal tillfällen där eleverna redovisat olika arbeten över avdelningsgränserna, till
exempel i engelska. Se skolår 1.
Blivande förskoleklass ht-13 har fått en fadder i skolår 1. De har redan träffats, under inskolningarna, och
genomfört en gemensam aktivitet utomhus.
För åk 6-7 startade läsåret med en lägerskola där vi hade samarbets- och lära-känna-övningar, då i princip
alla elever var nya för oss och för varandra.
En personal har varit avsatt för att arbeta med grupprocesser. Vi märker att eleverna via det schemalagda
värdegrundsarbetet (det vi kallat ”Livskunskap” och ”Hälsostund”) tänker mer på hur man ska sköta sig.
De refererar till lektionerna i vardagen och det är lätt att knyta an till lektionerna i olika situationer. De
har blivit mer uppmärksamma på sig själva och sitt beteende tillsammans med andra. I åk 7 har vi
dessutom haft tjej- och killgrupp varannan vecka.
Vår skolas värdegrund har hållits levande genom livskunskapen och hälsostunderna. I det dagliga arbetet
jobbar vi ständigt med att hålla skolans värdegrund levande. Dessutom har värdegrunden behandlats
tillsammans med eleverna i åk 6-7 i ett dokument som kallas ”förhållningssätt på vår skola”, vilket är
utarbetat av personalen i samverkan med klass- och elevråd.
Elevmedverkan genom tex inredning, skapande av uppehållsrum mm i åk 6-7 har till viss del påbörjats.
Fastighetsägaren har genomfört en grundrenovering av en lokal i källaren, men efter detta har arbetet
stannat upp pga sjukskrivning av personal.
Lärande
Enhetens utvecklingsmål under läsåret 2012 - 2013
 Utveckla matematikunder visningen så att alla elevers resultat i ämnet förbättras.
 Utveckla IKT som en del i medarbetarnas och elevernas vardag.
Utveckla matematikundervisningen så att elevernas resultat i ämnet förbättras.
Aktiviteter 2012/13:
 Matematik som läsårstema
 Skapa ämnesträffar för matematik
 Studiebesök/fortbildning NCM för matematiklärare
 Föräldrautbildning i räknestrategier (4-7)
 Lära matematik med alla sinnen och i vardagen. Använda matematik i praktiken i tex ämen som
slöjd och hemkunskap
 Inköp av konkreta kreativa matematik
 Mattelogg under höstterminen (f-1)
 Revidera drakar och ballonger så att I-pads och datorer blir en del av elevernas dagliga arbete (f-1)
Uppnådda mätbara resultat:
Resultat år 3 vt 2013
NP
-21
8
13
Svenska totalt
Flickor
Pojkar
G
20
8
12
Resultat år 3 vt 2013
NP
-- G
Matematik totalt *
20 18
Flickor
8 7
Pojkar
12 11
*21 elever totalt i skolår 3 varav 1 elev ej deltagit
* De två elever som inte är godkända i matematik har momentet uträkningar att bli säkra i. Vi ser det som
en stor möjlighet att de ska nå kunskapskraven i åk 6 med rätt stöd och handledning.
Nationellt prov åk 3:
Vt 2013
Matematik 90% godkända
Svenska 95% godkända
Vt 2012
Matematik 74% godkända
Svenska 74% godkända
Vt 2011
Matematik 91% godkända
Matematik 91% godkända
Analys:
Resultat år 6 vt
2013
Matematik totalt
Flickor
Pojkar
NP
F
0
0
0
Betyg
E
5
2
3
D
8
5
3
C
9
3
6
B
5
4
1
A
8
4
4
F
1
1
0
E
18
8
10
D
4
3
1
C
10
5
5
B
3
2
1
A
0
0
0
Läsåret började med att F-5 hade ett gemensamt mattetema där eleverna arbetade i tvärgrupper de två
första skolveckorna. Avdelning 2-3 fortsatte med mattetemat ända fram till höstlovet vecka 44. Vi
arbetade bland annat med geometri, matematiken i naturen, mönster av olika slag, Fibonaccis talföljd,
miniräknaren, matematikmusik, matematikhistoria m.m.
Ämnesträffarna i matematik har vi inte kunnat genomföra. Alla matematikpedagoger från åk 1-5 var på
NCM:s matteverkstad i Göteborg under ht-13. Då detta studiebesök krockade med np åk 6 kunde inte
matematikpedagogen i åk 6-7 följa med. Tiina Tarkpea deltog även i NCM:s utbildning gällande
studiecirkelledare för boken Förstå- och använda tal. Under både höst och vårtermin har vi utvärderat vårt
matematikmaterial och kompletterat med bland annat mer Montessorimaterial. För åk 6-7 har inköp av
material för att förtydliga geometri, bråk och procent gjorts.
Under det gångna läsåret har matematikkunskaperna utifrån np åk 3 ökat från 74 % läsåret 2011/2012 till
91 % 2012/2013. Utifrån fjolårets utvärdering så har vissa delar i matematikundervisningen reviderats
samt att matematikpedagogen har gått utbildningar på NCM. Det har resulterat i mer effektiv
matematikundervisning. Vi har sett att allt arbete kring ämnet matematik har gett goda resultat.
Då det finns en differens mellan betyget på nationella provet kontra terminsbetyg som sattes i åk 6 är
analysen att resultaten från övriga prov och tester som gjorts under läsårets gång inte visat på det betyg
som eleven presterade på nationella provet. De tester och prov som använts under terminen är nyutkomna
från läromedelsförlag och dessa är kopplade till Lgr11. Undervisande lärare upplever också att
betygsgränserna för de olika kunskapsnivåerna på detta nationella prov var låg.
Föräldrakväll om räknestrategier blev inte av, det måste bestämmas VEM som ansvarar och NÄR
aktiviteterna ska gå av stapeln och skrivas in i kalendariet.
I tekniken har eleverna i åk 6-7 jobbat med skala och problemlösning. I HK har eleverna jobbat med
måttenheter. I musik har matematiken kommit in genom takträkning och notläsning.
I klasserna f-1 fanns en ambition att genomföra matematikloggar men det har glömts bort under
vårterminen. F-klassen har reviderat sina mattedrakar och integrerat arbetet med ipads och olika
pedagogiska appar.
Genusanalys:
Sett till resultat på NP i skolår 3 är det 1 pojke respektive 1 flicka som inte nått kunskapskraven i
matematik.
I svenskan är det en pojke som inte nått kunskapskraven.
Vi kan inte se några större skillnader resultatmässigt på NP.
Utveckla IKT som en del i medarbetarnas och elevernas vardag
Aktiviteter 2012/13:
 Utveckla digital portfolio på Unikum
 Utarbeta gemensam IKT-plan
 Använda digitala hjälpmedel i undervisningen så som smartboard, I-pads, datorer i
undervisningen
 Utbildning för personal av google-plattformen
 Komma igång med användandet av google-plattformen där eleverna kan spara på egna konton
Analys:
Skolan har en IKT-plan som arbetats fram under höstterminen. Första utkastet gjorde skolledaren och
skickade sedan ut den till de IKT-ansvariga på skolan. Vi granskade och reviderade planen under
vårterminen. Se bilaga för IKT-plan.
Skolan på Strindbergsgatan har satsat på smartboardsutrustning i olika etapper. Det finns just för tillfället
i f-1 och 2-3. F-1 har använt projektorn i samband med undervisningen men vi väntar fortfarande på
fortbildningen av smartboarden. (Vi har en gratis som vi inte använt) Kanske kunde vi genomföra den
under en studiedag så att så många som möjligt av personalen kan få nytta och glädje av den. I skolår 2-3
används utrustningen väldigt mycket för olika ändamål och i olika ämnen.
Ipad:s finns att tillgå i f-1 och 2-3. Varje avdelning har 6 stycken. Skolår 1 har inte arbetat så mycket med
ipads eller datorer eftersom vi har haft ett begränsat antal ipads att tillgå. I 2-3 har ipads används mycket i
samtliga ämnen. Tanken med användandet ut av den tekniska utrustningen i år 2-3 är ur ett pedagogiskt
syfte och har därmed appar som är samlade ämnesvis. 2-3 har 4 stycken bärbara datorer som används för
att skriva rent arbeten och det finns även pedagogiska program installerat för de elever som behöver.
Eftersom det är stort tryck på datorer och Ipad:s behövs det fler.
4-5 har fått ”kanoner” till sina båda klassrum vilket tillfört undervisningen mycket. Tyvärr är
personaldatorerna inte kompatibla med kanonerna och det har försvårat användandet. Tyvärr har
personaldatorerna inte heller någon CD/DVD-station. Rent generellt är datorparken i åk 4-5 gammal och
sliten.
I åk 6-7 har varje elev fått en läsplatta. Vissa elever har använt sig av den mer och andra minder,
detsamma gäller för lärarna. Ett stort problem har varit att de plattor vi har är mycket känsliga och flera
har gått sönder. Dessa plattor har då skickats för reparation vilken har tagit extremt lång tid.
Vi har inte fått utbildning om googleplattformen och eleverna i de lägre åldrarna sparar inte sina
dokument där. I åk 6-7 har man till viss del kommit igång med googleplattformen då alla elever har en
egen mailadress och har blivit uppmanade att spara sina dokument på google-drive. Vi anser att alla
elever och lärare ska lära sig och börja använda detta.
Den digitala portfolion på Unikum har inte genomförts pga att vi ej prioriterat detta.
Medarbetare
Enhetens utvecklingsmål under läsåret 2012 - 2013

Ökad samsyn kring pedagogiska arbetet – arbetssättet. Alla medarbetare på skolan
ska vara insatta i skolans pedagogiska tanke.
Aktiviteter 2012/13:
 Morgonmöten
 Nya medarbetare får ett startpaket med litteratur, film, loggboksinnehåll. Faddersystem
 Besöka varandras avdelningar
 Planeringstid för avdelningar
 Fokusgrupper
 Ämnesgruppsträffar
 Info via mail och använda SUP till pedagogiska utvecklingsområden
 Jobba med ett utvecklingsområde i taget
Analys:
Morgonmöten då en från varje avdelning träffas för att stämma av dagen har varit svårt att få till.
Vi har under läsåret fått 6 stycken nya medarbetare. Dessa medarbetare har inte fått det stöd som de
behöver för att komma in i vårt arbetssätt, de har enbart fått litteratur om Montessori och
Bifrostpedagogik. Vi måste till nästa läsår få ett fungerande mentorssystem så att de lättare kommer in i
verksamheten och blir kvar och mår bra.
Detta läsår har vi haft planeringstid tillsammans på avdelningen 1 ½ timma/vecka.
Vi har fokusgrupper i IKT, Lgr11, ledningsgrupp, krisgrupp, antimobbinggrupp, PR grupp,
pedagogikgrupp och styrkortsgrupp. Ut av dessa 8 grupper är det endast 3 som är funktionellt igång. Vi
måste tillsammans ta ett beslut om hur vi ska gå vidare med de övriga grupperna. Fokusgrupp Lgr11 har
under året hållit i fyra träffar för personalen med mycket bra innehåll.
Vi har inte haft några ämnesgruppsträffar. Vi har inte heller lyckats få till besök på varandras olika
avdelningar.
Den information som gått ut från skolledaren har inte alltid nått ut till alla medarbetare, vilket har lett till
en osäkerhet när inte alla har samma information.
Under läsåret som gått har tiden på SUP- mötena tagits till hur vi löser den dagliga verksamheten. Den
här tiden är alldeles för dyrbar och måste utnyttjas till det som tiden är tänkt till skola, utveckling- och
pedagogik. Dessutom har SUP-deltagarna varit få eftersom vi har flera medarbetare som jobbar deltid och
därför inte är med på alla SUP-möten. Ledningsgruppsmöte bör inte ligga på tisdagens SUP-tid.
Ekonomi
Vi ska säkerställa att alla resurser används på bästa sätt.
Det är ett ständigt arbete att pröva och ompröva vår
organisation och våra aktiviteter så att måluppfyllelse och
kvalitet nås.
Kvalitet i perspektiven Kund, Lärande och Medarbetare är
en förutsättning för en stabil ekonomisk utveckling. Det är
allas ansvar och det är därför viktigt att samtliga
medarbetare är involverade i detta arbete.
Marknadsföring - Synliggöra vår existens och verksamhet utåt. Behålla och utöka
elevantalet på skolan.
Aktiviteter 2012/13:
 Öppet Hus
 Hemsidan
 Informationskvällar om högstadiet med elevmedverkan (6-7)
 Bra utställning till högstadiemässan (6-7)
 PR-grupp
 Monter i foajérna för elevalster och profilkläder
 Profilkläder för barn och medarbetare
 Informationsfolder
 Tydlig skyltning av skolan
Analys:
Vi bjöd in till Öppet hus under tre dagar under en skolvecka. Det annonserades ut i SN och i andra sociala
medier som ”öppen skola”. Det var få besökare och vi tror att det beror på att många jobbade och inte
kunde eller ville ta ledigt från sina arbeten. I fortsättningen tror vi att det vore bättre att ha skolan öppen
under helgtid eftersom fler då har möjlighet att komma. Detta har vi dokumenterat i en utvärdering som
gjordes i anslutning till ”öppen skola”.
Den 25/9 hade åk 6-7 Öppet Hus för att visa upp vårt nya Högstadium. På detta Öppet Hus var eleverna
på skolan och bedrev ”vanlig” undervisning.
Utställningen till högstadiemässa blev mycket bra, med fint egentillverkat reklammaterial, monter och
engagerad personal och elever på plats. Detta material kommer vi kunna använda oss av framöver. Till
utställningen köptes även två roll ups in.
Eleverna i F-5 har haft möjlighet att köpa profilkläder med skolans logga på. Detta var uppskattat av
eleverna och något som efterfrågats inför ht-13. Samtliga elever i åk 6-7 har fått en luvtröja med skolans
logga tryckt på. Personalen har fått tröjor och träningströja under våren. Vi tycker att det här är ett bra
sätt att marknadsföra sig på och att ”synas” i olika sociala sammanhang.
Montrar i foajén har inte införskaffats, vare sig till Strindbergsgatan eller till Östra Kyrkogatan, men vi
tycker att det vore trevligt om detta kunde skaffas eftersom det alltid är bra för barnen att se varandras
alster. Dessutom blir det synligt för de föräldrar som lämnar och hämtar sina barn, samt de personer som
besöker skolorna.
Tydlig skyltning av de båda skolorna är fortfarande bristfällig. På Strindbergsgatan finns en stor skylt på
själva byggnaden, men här behövs det även skyltas på vägen upp till skolan. På Östra Kyrkogatan sitter
endast små skyltar på dörrarna in till skolan. Här är det önskvärt om en fasadskylt med skolans namn
skulle kunna köpas.
Mål för läsåret - fritids:
Kund
Aktiviteter 2012/13:
 Egen folder om fritids
 En som står på framsidan och säger adjö
 Schema för verksamheten
 Månadsbrev
 Information vid infoväggen
Analys:
Vår folder är så gott som klar, det som saknas är foton. Vi ska till terminsstart trycka upp den och dela ut
till nya och gamla föräldrar.
Vi har under året sett till att det alltid finns en vuxen i närheten av entrén som har ansvar för att ta i hand
och säga adjö till elever som går hem. Vid tex fredagar, då många slutar samtidigt, har det behövts två
stycken som har hjälpts åt för att det ska gå så smidigt som möjligt.
Varje fredag skriver vi nytt veckoschema om vilka aktiviteter som vi erbjuder. Tex sy egna mössor,
nyckelringar och tecknarkurser. Tillåter vädret utför vi oftast uteaktiviter som tex kan vara brännboll,
fotboll, skogslekar på annan plats. Vi går även till andra lekplatser. Att vi inte alltid följer vårt schema
varje dag kan bla bero på vädret, barn som har andra aktiviteter på gång. Vårt mössprojekt blev inte
avslutat. Detta beror på att vi pedagoger på fritids inte har haft en tillräcklig kommunikation med
varandra hur vi ska gå till väga med de olika projekten. Detta ser vi som ett framtida utvecklingsområde.
Alla ska vara medvetna om vad som gäller.
Inför den kommande månaden skriver vi alltid ett månadsbrev om vad vi har gjort samt vad som kommer
att hända som skickas ut till alla vårdnadshavare med barn på fritids via Unikum. Det gör att både
föräldrar och barn kan vara mer förberedda tex att ha med sig rätt kläder, matsäck eller liknande. Brevet
sätts också upp på vår infotavla. Där sitter även skolans veckobrev, klasslistor med telefon nummer och
även skolans regler. Den viktigaste informationen är nära till hands.
Lärande
Aktiviteter 2012/13:
 Aktivitetsgrupper (årstidsbundna)
Drama, skogen, lek & rörelse, bild & form, textil, trä, dans
 Temahörnor i rummen
Analys:
Vi har arbetat med alla aktivitetsgrupper men drama och trä har vi arbetat lite mindre med och lagt mer
tid på de andra. Något som eleverna har uppskattat är ”livsviktigt” som innehåller bla massage, lekar och
värderingsövningar. Detta har bidragit till att barnen har lärt känna varandra bättre över skolans
avdelningsgränser.
Vi har utformat olika temahörnor i rummen. Det gör att ljudnivån blir behagligare för barnen och även för
oss vuxna. Vi ser att barnen leker på ett lugnare sätt med varnadra när de har sina gränser att vara inom.
Vi kommer fortsätta att förbättra och utveckla våra temahörnor.
Medarbetare
Aktiviteter 2012/13:
 Personal som ska jobba på fritids kommer 13.45 så att det finns tid att samtala kring hur dagen har
varit och om det är något som har hänt som alla måste veta. Elisabeth tar med sig information från
2-3:an, Jeanette från 3-4:an och Anna från f-1:an.
Analys:
Tyvärr har inte tiden funnits för att ses kl 13.45 för en överlämning mellan skolan och fritids i, men vi
anser ändå att vi har god koll på barnens hela dag då det finns en representant på varje avdelning också
under eftermiddagen. Om så behövs tar dock alltid undervisande lärare kontakt med fritids för att
förmedla information det samma gäller från fritids gentemot lärarna. Detta ser vi dock som ett viktigt
utvecklingsområde till nästa läsår.
Ekonomi
Aktiviteter 2012/13:
 Egen folder
 Utomhuskläder, skaljacka, fleece, regnbyxor, fodradebyxor, vantar, reflexväst, skor
 Bli mer synliga i samhället
 Egen budget
Analys:
Vår skolledare har budgeterat för kläder till personalen på fritids, fleecejacka och regnkläder. Tyvärr har
detta inte kommit oss till handa. Kontakt har tagits med Pysslingen samarbetspartner, NeH för att få till
en beställning. Vi önskade få oss en provkollektion innan beställningen skulle gå iväg. Detta lovades
tidigt i våras men ännu har inget regnställ eller fleecejacka kommit till skolan. Trist, då vi i förstahand är
hänvisade till att handla utav dem som vi har avtal med. Detta tycker vi att Pysslingen bör se över. Det är
viktigt att vi har en bra arbetsmiljö även när vi är ute, vi ska synas för barnen och för föräldrar.
Fritids har i år haft en egen budget och vi har tyckt att det har varit bra att veta vad vi har att röra oss med
för inköp och utflykter. Till nästa år måste kunna följa inköpen lättare, kanske föra kassabok.
Vi önskar att det skulle finnas en enkät som enbart handlade om fritids för att lättare kunna följa den
delen av skolans verksamhet, vad föräldrarna tycker om det som görs där och på så vis kunna fortsätta att
förbättra och utveckla skolan som en helhet.